Fler och fler rapporter kommer om Meth eller Meta amfetamin, vad är då det och är det farligt?Metro DN 2 3 HD SvD
Både ja och nej, tar du Meth för att bli hög är risken mycket stor att du inte kan sluta, och varför skulle du sluta då? Meth får dig att känna dig som en supermänniska med missbrukardoser. Det är också vid de doserna en nedreglering av dina dopamin neuroner kommer att ske främst D2, livet blir helt enkelt pissigare utan Meth, deppigheten tyngre och sunket värre. Studier på Methberoende har påvisat inflamationstillstånd som gjort att hjärnan svullnat upp vilket gett dem en större hjärna med mindre innehåll.
3 no no
Ska du undvika 3 droger i ditt liv så är det Meth, Heroin och Crack. Meth kan i mycket låga doser vara bra för hjärnan vilket mycket drastiskt och snabbt förändras vid högre dosering, något som är oundvikligt ifall du sniffar drogen men framförallt om du röker eller injicerar meth, det finns ingen hejd, det finns det inte nej det finns det inte. Har du börjat och sedan slutar är allt bara piss. Bara att ta och fatta det. Kokain ger en enorm höjning av dopaminnivåerna, Meth ger 3,5 gånger högre höjning av nivåerna och sitter i längre. Så om du tror att Kokain är farligt tänk då vad Meth är.
Duscha dig i fakta
Om beroende och beroendeutveckling
Morfin
Du kan ta morfin i 10 – 20 år i ganska höga doser utan att utveckla något beroende om du tar det enbart för att bli av med en mycket svår smärta. Men tar du det och blir hög så komer beroendet snabbt och skoningslöst.
Vad många idag inte förstår är att Meth är som en förskärare, i början kanske man bara ser de positiva effekterna av Meth, de rakar kanske bort de dåliga sidorna och frälser dig, sedan kommer resterande delen. Många droger kan vara som en kniv hushållens bästa redskap att skära sitt dagliga bröd men också ett distinkt mördarvapen som strimlar mycket annat. Vid högre doser är Meth oerhört stimulerande och destruktivt för hjärnan vilket kan ses ganska tydligt på de som har hållit på med meth en tid. Meth är en av de absolut mest beroendeframkallande drogerna kända av människan när den används för att bli hög. Egentligen en missbruksutveckling ganska lik Heroin och morfin.
Meth och ADHD
USA behandlas personer som har ADHD ibland med Metamfetamin, varför utvecklar de nudå inte ett beroende om meth är så fruktansvärt beroendeframkallande. Läs svaret ovan, personer med ADHD tenderar inte att bli höga på medicinska doser av Meth. Om en person med ADHD däremot börjar använda missbrukardoser av meth kommer denne mycket snabbt att hamna i ett djupare missbruk som kommer att vara svårare att ta sig ur än för andra, anledningen är lika enkel som skrämmande, du reglerar ned dina dopaminreceptorer vid de doseringar som används vid meth missbruk. Har du ADHD har du redan färre av dem, kanske inte så smart att ta av det lilla som finns?
Hade vi haft en förening för de med ADHD som fungerade hade det varit en självklar uppgift att gå ut och varna för missbrukets konsekvenser för de med ADHD. Meth är ett synnerligen dubbeleggat redskap, rent medicinskt i låga doser kan det vara bra, i högre doser kommer det utan tvekan att förvärra de flesta symptomen till betydande handikapp. De med ADHD är också mest benägna till detta missbruk och de kommer tveklöst att fastna hårdare.
Knullgrisar i tomteverkstan?
Skolundervisningen om droger är under all kritik och säkert många gånger väldigt kontraproduktiv, där ska allt alltid vara väldigt dåligt, skadligt och börjar du så lossnar alla tänder samtidigt som du mördar dina kompisar och sätter på grannens hund. Kanske inte direkt sant och det förstår vilken unge som helst, dessvärre är att de ungar som gör tvärtemot har fått en av de tydligaste incitamenten under sin utbildning och vem som helst fattar väl att man börjar inte missbruka bara för att det är så jävla dåligt? Däremot har förtroendet för drogupplysningen sjunkit till noll och det är exakt där vi står i dag. Något som är förbannat tråkigt när det kommer en drog som meth, potent nog att sänka några generationer åt helvete om den missbrukas.
Droger ska generellt sätt inte användas av den växande hjärnan då de tenderar att störa tillväxten av hjärnan. Något som är viktigast just för de små.
ADHD ADHD Historia
En del verkar tro att fenomen som ADHD är något nytt och kom flygande med den berömda Tv-serien om Pippi Långstrump, men det är inte sant även om många Prussiluskor tillfredsställer sig med att tro det. Allvarliga problem med att styra fokuserigen över tid verkar ha funnits mycket länge, redan 1902 beskrev Sir George Frederick Still i the Lancet symptom som överensstämmer mycket bra med det vi idag kallar ADHD. Tack vare ärans och hjältarnas blogg finns det nu även en Svensk ADHD historik ända från 1798 då Alexander Crichton mycket tydligt och distinkt beskrev de grundläggande den fenomenologin.
1937 Fick man mycket paradoxala och förvånansvärda resultat när barn som tagits in på hospitalet för sin dramatiskt mycket lugnare tack vare Benzedrine ett centralstimulerande preparat.
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton ADHD historia Del 2 Alexander Crichton ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine
Nuförtiden finns det också en sajt enbart för bara ADHD historia, till början med bara på Engelska, The history of ADHD. ADHD Symptom
Delas in efter grad av uppmärksamhets och hyperaktivitetsproblematik
ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning skall uppvisa minst sex av symtomen:
-ofta ouppmärksam på detaljer: gör ofta slarvfel, kommer av sig i uppgifter som kräver återkoppling
-ofta svårt att behålla uppmärksamheten
-förefaller inte lyssna direkt, utan verkar tänka på annat
-följer inte givna instruktioner, men inte pga. ovilja eller trotts
-har svårt att planera och organisera, trotts en vilja till det
-ogillar och undviker aktiviteter som kräver mental uthållighet: läxor, skolarbete, bokläsning
-tappar ofta bort saker som är grundläggande för olika aktiviteter: räknare, skolböcker, nycklar, verktyg
-är lättdistraherad och har svårt att fokusera när annat stör
-ofta glömsk till vardags med saker som görs ofta eller inte görs
ADHD med i huvudsak överaktivitet – impulsivitet
skall uppvisa minst sex av symtomen:
-Ha svårt att vara stilla med händer eller fötter
-Lämnar ofta sin plats i t.ex. klassrummet
-Springer ofta omkring eller klänger/klättrar mer än vad som är lämpligt
-Har svårt att leka lugnt och stilla
-Verkar ofta ”vara på språng”
-Pratar ofta överdrivet mycket
-Svarar ofta innan frågeställaren har pratat färdigt
-Har svårt att vänta på sin tur, avbryter i samtal eller inkräktar på andra (t.ex. kastar sig in i andras lekar).
ADHD av kombinerad typ skall uppfylla kriterierna för båda kategorierna enligt ovan. Problemen måste visa sig i flera miljöer t.ex. både hem och skola. Problemen skall ha börjat visa sig före 7 års ålder, ha funnits under minst ett halvår och medföra betydande problem för barnets sätt att fungera.
Försvinner ADHD med åren?
Lindrig eller måttlig ADHD kan i bästa fall förminskas till den grad att de inte längre kan klassificeras som egentlig ADHD, vilket inte betyder att problem plötsligt upphört att existera. Dock finns det tecken som tyder på att detta till största delen gäller unga pojkar men inte unga flickor, vars problem i förefaller kvarstå i större omfattning.
Hormonerna spelar roll
Flickor uppvisar skolsvårigheter, självskadeebeteenden och är oftare underaktiva eller osynliga men kan vara utstötta ut kamratgruppen, eller aldrig fått vara med från början. Mer ångest och depression än pojkar har noteras, men om det beror på en verklig symptomatologi eller att flickors problem tenderar att bedömas annorlunda än pojkar är inte klarlagt. Det förefaller dock som om flickors problem undervärderas på två sätt, dels genom en överdriven socialisering och problem skrivning kring den, dels genom att flickor oftare förefaller ha ADD dvs inte har en utåtriktad hyperaktivitet.
Den kliniska erfarenheten visar också att under graviditeten tenderar problematiken att minska.
ADHD Orsaker
Genetiska komponenter förefaller till stor del kunna samverka till ADHD symptomatologierna, dvs en hög ärftlighet vilket verkar bekräftas av tvillingstudier och adoptionsstudier. De genetiska markörerna tenderar att vara ackumulativa synergistiska sårbarhetsfaktorer för uppkomsten av ADHD.
Andra faktorer som ökar ADHD incidens
Alkohol och rökning under graviditeten. Syrebrist vid förlossningen. Låg födelsevikt. Exponering bly i mammas mage. Även höga nivåer av fenylalanin hos modern kan vara en riskkälla. Stress under 2-3 trimestern och rökning under graviditeten verkar vara faktorer som påverkar frekvensen av ADHD, i olika grad beroende på anlagen. Efter Tjernobylkatastrofen uppges det att frekvensen med ADHD steg vilket kan vara intressant att fundera över.
Alternativa ställningstaganden & diagnoser
Den viktigaste faktorn som inverkar på ADHD incidens verkar fortfarande vara neglekten, tex har den afroamerikansk population i USA varit underrepresenterad rent diagnostiskt inte för att personer med ADHD saknades i populationen utan för att svarta amerikaner i betydligt lägre grad fick tillgång till adekvat sjukvård. Se: Svartsyn om diskrimineringen. Liknande kan vi se i Sverige i dag när diagnoser kan vara upp till 7 gånger vanligare i ett län än i ett annat. Det föreligger således en riklig regional och strukturell diskriminering där kön och boplats spelar en mycket stor och avgörande roll för graden av erhållen vård.
Om symtomen bättre kan förklaras av annan psykisk sjukdom t.ex
. autism eller utvecklingsstörning, skall dessa sjukdomar utgöra huvuddiagnos.
-Tourettes syndrom. Bor du i Göteborg kan du dock inte ha det rent statistiskt. Vilket väldigt tydligt påvisar vårdgivarens godtycke.
Såväl under som överfunktion i sköldkörteln ses hos skolbarn som visar trötthet eller passivitet och hyperaktivitet eller är stökiga.
-ADHD ses ofta tillsammans med ätstörningar/hetsätning, vilket dock mest diagnostiseras och behandlas i Västerås. Du ska med andra ord ha turen att bo där för att få hjälp. Uppsala är heller inte heller så pjåkig boplats i det segregerade vårdsverige.
Behandling
Lättare fall bör kunna utredas och handläggas av t.ex. skolläkare tillsammans med skolpsykolog och specialpedagog. Dessa kan identifiera och beskriva en problematik utan att det behöver sättas någon diagnos. Alla behöver inte någon diagnos, men det är i praktiken ofta avgörande för att få rimliga hjälpåtgärder. Skollagen innehåller dock inget om att diagnos erfordras, endast att man skall ta hänsyn till barnens behov vilket tyvärr visar sig vara ganska subjektiva bedömningar.
Svåra fall eller de som ej blivit bättre med insatta åtgärder remitteras vidare till bättre kompetens.
Svåra fall skall absolut ha en diagnos. Remiss till barnneurologisk klinik eller enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Anpassad pedagogik i skolan är viktigt. Skolans/specialpedagogens uppgift är central. Barnen mår ofta bra av liten grupp med lugn och ro samt en strukturerad individualiserad undervisning.
Vårdbidrag kan vara aktuellt för att en förälder skall kunna gå ned i arbetstid.
Råd och stöd via litteratur och föräldraförening
Kognitiv terapi för föräldrarna där dessa lär sig hur att på ett strukturerat sätt handskas med barnet och hur man gör för att undvika täta konflikter innan de blir oöverstigliga i konsekvens och utbredning som ett ekande helvete.
Läkemedelsbehandling:
Vissa barn blir bättre av behandling med metylfenidat. Barn under sex år ska dock ej ges denna behandling. Cirka 50% av de barn som påbörjar en medicinsk behandling av ADHD har kvar den efter 2 år, biverkningar och brist på effekt är några anledningarna till att avsluta medicineringen.
Omega-3 har en positiv effekt men inte alls i tillräcklig grad för det stora flertalet. Antidepressiva medel har prövats med varierande resultat liksom Zyban och MAO-hämmare. Även medel som reglerar blodtrycket har visat sig vara positiva mot en del symptom hos en del personer med adhd.
Kritik mot läkemedelsbehandling
Av oklar anledning har vi i Sverige bara medel med metylfenidat i racemematform dvs L och D metylfenidat när det precis som för amfetamin antas vara D formen som är den mest farmakologiskt aktiva. Vi anser det inte vara försvarbart att fortsätta med medicineringar som Concerta, Ritalin, Equasym, Medikinet av den anledningen att de helt enkelt ger mer biverkningar och mindre effekt per mg räknat. Det ligger i Läkemedelsverkets uppdrag att säkerställa en behandling med minsta möjliga biverkan och mesta effekt, självfallet gör man inte det att använda racematformen. Att Läkemedelsverket inte ens tar upp mer renverkande medel som Focalin förefaller märkligt. Att intresseorganisations riktförbundet attention heller inte gör det är än märkligare.
Vidare bör all centralstimulerande medicinering typ: Metamina få utökade interaktionsavsnitt i den svenska farmakopén bland annat vad gäller Disulfiram och andra medel påverkande transmittorernas enzymologi.
Genus, genetik och socialfabrik
Det finns en tydlig risk att flickors problem ej upptäcks av en person som diskriminerar flickors besvär, viket skett i oerhört stor omfattning historiskt, mycket pga. att diagnosen från början är skapad för unga pojkar och att flickors problem tenderar att bedömas som sociala medan pojkars tenderar att bedömas som biologiska. Pojkar upplevs ofta som stökiga medan flickor inte alls är synliga för det blinda ögat. Detta kan till viss del bero på att flickor ofta saknar den motoriska hyperaktiviteten dvs de har ADD.
-Men man kan faktiskt ha problem även om man inte springer runt och slår andra som en forskare trött uttryckte saken och slog ut med armarna i en uppgiven gest. Alla vet om diskrimineringen men vem gör något åt den? Forskningen behöver verkligen någon dag slå fast hur det egentligen är möjligt att man under fler hundra år kan missa något som finns framför näsan och det fundamentala osynliggörandet som ligger till grund för den rustika neglekten. Annars är den knappast trovärdig annat än som partiskt diskrimineringsinstrument. Några sådana vitböcker har vi inte sett från psykiatrins sida och de kommer att krävas, om inte annat för sin egna trovärdighets skull, detta faktum indikerar signifikant en låg grad av objektiv vetenskaplighet.
Den Svenska vården för personer med fokuseringsproblem är idag 2009 under all kritik och en 1000 årig diskriminering tenderar sakta få synas och märkas. I Göteborg har man inte alls lika många med Tourette’s syndrom som på många andra ställen. Gotland har man 7 gånger så många med ADHD diagnos som där det finns minst diagnostiserade, vilket bör kunna få de flesta att inse att graden hjälp du får helt och hållet är beroende på vart du bor/etnicitet, kön och ålder dvs de 3 starkaste betraktelsestereotypierna kända av mänskligheten sedan urminnes tider.
Vad är ADHD?
Vilka Faktorer ökar riskerna för ADHD? Vad är inte ADHD? Vilka är symtomen? Vilka är de kommande förändringarna inom diagnosfältet ADHD? Se en av de ledande experterna berätta.
Dr Russel Barkley berättar sammanfattar den senaste tidens forskning. Inslaget är på Engelska 1 timme 18 min.
Lady Di vid ett besök på GOSH det sjukhem där en av pionjärerna inom ADHD historiken började arbeta redan 1894, med en lön på £20 per år var det inte speciellt fett. Inte heller är arbetet lätt att försöka ge barnen en rimlig skolgång och hålla dem borta från de sociala minfältens alla spännande små ting. Att den lilla räddningsplankan för många barn: Great Ormond Street Hospital senare blev GOSH det är en helt annan historia, värd sin egen uppmärksamhet.
Sir George Frederick Still (1868-1941) The father of British pediatrics.
England’s first professor in child medicine presented on 4th, 6th and 11th March 1902 a series of three lectures to the Royal College of Physicians in London, under the name “Goulstonian lectures” on ‘some abnormal psychical conditions in children’, which were published later the same year in the Lancet. He described 43 children who had serious problems with sustained attention and self-regulation, who were often aggressive, defiant, resistant to discipline, excessively emotional or passionate, who showed little inhibitory volition, had serious problems with sustained attention and could not learn from the consequences of their actions; though their intellect was normal.
one of the first to describe the nature of ADHD and related disorders.
Skulle vara tacksam för lite kreativ kritik av Metamina alstret som las ut i går, vilket självfallet bara är en bearbetning av originaltexten.
Interaktions avsnittet är utökat med bland annat: dopamin beta hydroxylas – DBH hämmningens effekter som när CS medel och Disulfiram kombineras. Måhända finns det mycket att vinna på att göra det för en del men samtidigt kan varningen om potentiering vara på sin plats om den dopaminerga potentieringen. något vi tidigare skrivit om angående de nya behandlingsriktlinjerna. Självfallet kommer vi också att skriva in det i rekommendationerna för beredningar med metylfenidat samt verka för att läkemedelsverket gör detsamma.
Något som saknas eller kommentarer i övrigt? Det finns ju som bekant en hel del aspekter på det hela. Rakel skrev en på dagens medicin.
Spekulationer
Funderar också på att skriva ett litet mer spekulativare avsnitt om hur och varför Metamina fungerar vilket i dag långt ifrån är klart, den ökning dopaminerga och adrenerga potentieringen som litteraturen beskriver förklarar inte alls den egentliga effekten speciellt tillfredställande. Någon som går i samma tankar, eller tittat närmare på det? Amphetamine and Other Psychostimulants Reduce pH Gradients in Midbrain Dopaminergic Neurons and Chromaffin Granules: A Mechanism of Action.
Mechanisms of Amphetamine Action Revealed in Mice Lacking the Dopamine Transporter
Men det svarar ju inte alls på varför man kan ha haft en positiv effekt av amfetamin efter att man slutat använda det, vilket inte verkar vara ovanligt när det gäller en del barn som tar det under uppväxten och sedan slutar. Tanken tål att tänkas på ett tag.
Att amfetamin kan vara skadligt för hjärnan är välbelagt att det kan verka tvärtom kan vi också se, om det bara är dosberoende vilka mekanismer är i så fall involverade i det.
Läs även andra bloggares åsikter om Centralstimulantia, dexamfetamin, dopamin beta hydroxylas, Metamina, Stereoselektivitet,
Amfetaminläkemedlen är ett sistahandsalternativ vid otillräcklig behandlingseffekt eller vid biverkningar. Amfetamin är ett racemat, det vill säga en blandning av levo- och dexamfetamin. Dexamfetamin har dock signifikant bättre kliniska effekter och mindre kardivaskulär påverkan. Om behandling blir aktuell bör därför dexamfetamin väljas. Såväl amfetamin som dexamfetamin skrivs bara ut på licens. Innan licens söks skall metylfenidat ha prövats och vid utvärdering ha visats ha otillräcklig effekt eller inte tolereras.
Metamina är ett licenspreparat. Utskrivande läkare måste i varje enskilt fall ha ett godkännande från läkemedelsverket. På vissa kliniker finns sk kliniklicenser, vilket tillåter behandlande läkare att föreskriva läkemedlet utan föregående licensansökan.
Dexamfetamin är ett centralnervöst stimulerande läkemedel, vars huvudindikationer är
behandling av narkolepsi och allvarliga former av hyperaktivitets-, impulsivitetskontroll- och koncentrationsstörning (ADHD), där andra åtgärder ej är tillräckliga.
ADHD
Vuxna. Mycket individualiserad dosering. Från initial testdos på 5 mg ökas under 3- 4 veckor dosen successivt tills dess minsta effektiva dos erhållits. Intaget bör uppdelas på 3 – 4 doseringstillfällen dagligen.
Kontraindikationer
Då dexamfetamin passerar placentan rekommenderas ej användning under graviditet.
Relativa eller absoluta kontraindikationer utgör också: avancerad arterioskleros, symptomgivande kardiovaskulär sjukdom, medfödda hjärtmissbildningar, måttlig till svår hypertoni, glaukom, hyperthyroidism, aktuell eller tidigare psykos, uttalad lågviktighet eller kortvuxenhet, drogberoende hos barnet eller i dess närmiljö, känd överkänslighet mot sympatikomimetiska aminer. Samtidig behandling med MAO hämmare kan i kombination med dexamfetamin framkalla hypertensiv kris. MAO hämmare får därför ej intagas de senaste 14 dagarna före inledd behandling med dexamfetamin. Även kombinationsbehandling med Imipramin bör undvikas då det kan medföra ökad risk för kardiovaskulära effekter t ex i form av patologiska blodtrycksreaktioner.
Varningar och försiktighetsmått vid användning
Bör förskrivas i lägsta effektiva dos. Preparatet är hos vissa individer vanebildande i högre doser. Eventuellt kan gradvis utsättning övervägas efter långtidsbehandling. Försiktighet vid förskrivning samt god uppföljning av behandlingseffekter och konsumtion är påbjudet. Dexamfetamin kan utlösa en porfyriattack. Då dexamfetamin kan förvärra tics och Tourettes syndrom bör kliniska uppgifter om detta inhämtas innan insättning.
Disulfiram hämnar dopamin-beta- hydroxylas vilket leder till ökade dopaminnivåer och minskad noradrenalinsyntes, försiktighet är påkallad vi bruk av CS medel såsom Metylfenidat, Dexamfetamin speciellt hos patienter där dopaminöverskott kan framkalla problematik. Se farmakokinetik Antabus.
Interaktioner
med övriga läkemedel och andra interaktioner Surgörande medel som t ex askorbinsyra, saltsyra och amoniumklorid minskar upptaget och ökar utsöndringen av dexamfetamin vilket leder till lägre serum koncentrationer.
Alkaliserande medel, så som natriumbikarbonat, leder däremot till ökat upptag och ökad effektivitet av dexamfetamin. Dexamfetamin hämmar aminergt blockerande medel, liksom effekten av antihypertensiva läkemedel.
Effekten av propanolol och andra betareceptorblockerare kan hämmas. Effekten av tricykliska läkemedel kan förstärkas av dexamfetamin. Samtidig behandling med MAO hämmare skall absolut undvikas vid medicinering med dexamfetamin, då det kan leda till hypertensiv kris med svår huvudvärk och cerebrala hemorragier som följd. Effekten av dexamfetamin minskas vid samtidigt intag av klorpromazin, som också kan användas som antidot vid förgiftning av dexamfetamin.
Haloperidol och Litium hämmar effekten av dexamfetamin. Dexmfetamin kan hämma och fördröja upptaget av phenytoin, etosuximid och fenobarbital. Dexmfetamin kan också ge en synergistisk antikonvulsiv effekt i kombination med dessa läkemedel.
Dexamfetamin kan hämma den sedativa effekten av antihistaminer. Dexamfetamin förstärker de adrenerga effekterna av epinefrin. Dexamfetamin kan ge förhöjda cortisolnivåer i plasma. Insulinbehovet hos patienter med diabetes mellitus kan öka i samband med behandling med dexamfetamin.
Användning under graviditet och amning
Teratogena effekter hos mus har setts vid doser ca 40 ggr de rekommenderade humana maxdoserna. Inga humana studier finns för närvarande. Behandling av gravida med dexamfetamin bör endast ske efter övervägande av behandlingsnytta relaterat till potentiell risk för fostret. Koncentrationen av amfetamin i bröstmjölk har uppmätts vara 3 till 7 gånger högre i bröstmjölk än i plasma. Behandling med dexamfetamin till ammande mödrar rekommenderas ej.
Se även separat avsnitt Metamina (D-Amfetamin) under Graviditeten?
Effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Bilkörning bör undvikas vid behandling med dexamfetamin om inte patienten är väl inställd på preparatet och eventuella biverkningar väl kända. Ställningstagande till bilkörning bör alltid göras i samråd med behandlande läkare.
Mindre vanliga: Allmänna:
Marginellt minskad längdtillväxt.
CNS: Exacerbationer av tics vid ticssyndrom som t ex Tourettes syndrom.
Sällsynta:
Gastrointestinala: Dålig smak i munnen, illamående, diarré och förstoppning.
CNS: Agitation framförallt vid hjärnskadebakgrund, aggressivitet, ökad rastlöshet, yrsel, förvirring, psykotiska symptom, affektiva symptom, förvärrade sterotypier (mestadels vid autism eller autistiska drag).
Kardiovaskulära: Hypertoni, tachyarrytmier och palpitationer.
Endokrina: förändringar av libido, impotens. Hud: Urtikaria
Överdosering
De flesta patienter får ej besvär av doser understigande 20 mg, dock är den individuella variationen stor och i vissa fall har doser upp till 400-500 mg tagits utan fatal effekt. Överdosering ger en autonom hyperaktivitet sekundär till den sympatikomimetiska effekten av dexamfetamin. Detta kan i sin tur leda till hypertension, hypertermi och tachyarrytmier. Även psykotiska tillstånd kan uppträda. Överdosering kan i vissa fall resultera i dödsfall pga hypertensiva, hyperterma, kardiovaskulära och epileptiska komplikationer.
Farmakologiska egenskaper
Farmakodynamiska egenskaper Dexamfetamin är en sympatikomimetisk amin med starkt centralstimulerande effekter. De perifera effekterna härrörs mestadels till vasokonstriktion och bronkdilatation. Inga entydiga förklaringar finns för närvarande till amfetaminets effekt på barn med ADHD. Dock ger preparatet en dramatisk ökning av mängden transmittorsubstans i noradrenerga och dopaminerga synapser i centrala nervsystemet, vilket beror på en aktiv utpumpning av transmittorsubstans i synapsklyftan från den presynaptiska nerven. Den ökade mängden transmittorsubstans i synapsklyftan leder till en kraftigt ökad aktivitet i noradrenerga och dopaminerga receptorer i centrala nervsystemet, främst i cortex cerebri och det retikulära aktiveringssystemet. Dexamfetaminsulfat har i kliniska studier visat sig ha anorektiska egenskaper, vanligen mest markant i början av behandlingen. Dexamfetaminsulfat kan vara ffa psykologiskt vanebildande i höga doser, men graden av detta varierar starkt från person till person samt med olika miljöfaktorer. Inom angivna terapeutiska dosintervall och med god uppföljning, finns i dag inget stöd för att behandling med dexamfetaminsulfat skulle resultera i ett sådant beroende.
Utförligare beskrivning: Amfetamin: effekter på transmittosystemet.
Farmakokinetiska uppgifter
10 mg per oralt resulterade efter 2 timmar i en maximal dexamfetaminkoncentration i blodet motsvarande 29.2 ng/ml. Halveringstiden är beroende på bl.a. av pH i plasma, samt av njurfunktionen. Under normala förhållanden torde halveringstiden vara 6-10 timmar. Barn eliminerar amfetamin snabbare än vuxna.
Metamina
Verksamt ämne: DexAmfetamin sulfat 5mg.
Övrigt: Potatisstärkelse, laktos, mikrokristallin cellulosa, gelatin, talk och
magnesiumstearat . Tabletter, vita plana runda tabletter med 6 mm diameter. Tabletterna är märka på ena sidan med ”R130”.
Pris 330.
Övrigt
Som du säkert redan läst på huvudsidan så har vi fullt upp med mycket annat just nu och hinner inte svara på alla frågor vi får speciellt om ett område som detta dvs Metamina. Anledningarna är ganska enkla.
1 Tiden räcker inte till och det känns betydligt mycket vettigare att lägga tiden på artiklar som alla kan ha nytta av än att svara på frågor som redan är besvarade.
2 Den mesta upplysningen om ADHD och ADD medicin ska du rimligen få personligen av din läkare. Vem kan veta bäst om medicinens verkningar på just dig än den som skrivit ut den till just dig?
3 Efter aftonbladets skandalskriver om ADHD och ADD medicin så har frågorna ändrat karaktär och handlar mer och mer om annan användning än ren ADHD medicinering. Något sådant har inte våra läsare något större intresse av att läsa, utan gör det snarare svårare att få fram adekvat information för den som söker information om behandling av ADHD och ADD.
Uppskattar du sidan om ADHD medicin : Metamina så kan du visa det tydligt genom att länka hit.
Nu kan du dessutom ladda ned den gamla: Metamina (pdf) produktspecifikationen.
Anna Wahlgren uttrycker sig negativt om att barn med ADHD får tillgång till mediciner vilka gör att de bättre kan följa med i skolan något som verkar störa henne, hon skriver: ”Över 13 000 skolelever i Sverige får i dag amfetamin för att de inte kan sitta still eller hålla tyst i skolan. Det var ca 7000 barn förra året.”
Fakta källor om ADHD?
-Vart har du fått uppgifterna om att 13 tusen elever får amfetamin från?
-Vem säger att de får det för att sitta still?
-Om barn med ADHD ökar sin inlärningskapacitet med rätt medicinering, vilken rätt anser dig då ha att döma ut medicineringen, om det saknas bättre alternativ?
Vad har du som är bättre än medicineringen och varför saknar det du väljer att tro på ett vetenskapligt underlag, för du har väl ändå det? Vill du att barn ska misslyckas i skolan bara för att vi alla ska lyssna på din negativa uppfattning om en medicinering som redan 1937 visade sig vara mycket positiv för vissa barn i skolan? Med vilken rätt yttrar du dig i frågan? Vill du se verkligheten? Vill du se den verklighet dina förslag skapar? Eller vill du bara vara negativ?
Citat från Lmv visar att: ”hämtade 1 329 patienter ut recept på amfetamin.”
Mina uppgifter går att verifiera via länkar på faktabloggen om ADHD, Anna vart kan jag verifiera dina upplevelser och påståenden?
Gör du det för att det är så skönt?
Någonstans måste man också dra gränsen för vad spridning av osanning gör och dess konsekvenser för barn ungdomar och vuxnas hälsa. Att tro är en sak, men vad skapar din tro då? Tror du jag kan visa dig en massa positiva effekter av medicineringen vid ADHD? Eller har du något bättre att komma med, varför inte visa det då, så att hela världen får se din unika kapacitet. Att bara runka av din moralkräm och rättfärdighetsås, för att du tycker det är såå skönt, men hjälper det verkligen barnen bättre än alla andra kända metoder?
Anna vill du förresten vara med och hjälpa till mot tunga vanebildande droger? Många unga tjejer börjar röka och det är inte alls bra, kanske beror det på dåliga förebilder (?) som saknar kapacitet att inse att just den svåra drogen är det som dödar flest människor varje år i Sverige. Så vad säger du? Vill du vara med och hjälpa till att sprida O-beroende?
Läspa till väsen skillnaden CONCERTA, ADHD, ADD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Co$, propaganda, desinformation. Ovan vårt besatta stalkerpsykos ständiga återkommande till vissa länkar. 2 saker verkar han hata: kritik av riksförbundet attention och att vi länkar till platser där offentliga uppgifter om dömda pedofiler eller pedofili inom massmedia finns. för han anser sig vara mån om människors privatliv, eh, ja i varje fall pedofilers privatliv, mycket annat verkar han skita fullständigt i. Varför inte göra lite glidar konst i positiv anda av ett sådan vedervärdig självgodhet? Frågorna är fortfarande obesvarade och det har funnits massor med tillfällen att besvara dem.
Från 9 besök om dagen bara från arbetsplatsen till 0-2 gånger om dagen visar att vår coaching haft god effekt och besattheten verkar ha mildrats något. Du kanske inte är så dum som du tror? Du gör trotts allt stora framsteg, nästa är kanske att förstå att här är du inte välkommen.
Kontrollera massorna
Ett nytt fruktansvärt vapen som totalt kan ödelägga soldatpsyket har utvecklats och finjusterats de senaste 10 åren med olika varianter av elektron eller mikrovågsstrålar. Tänk nu en fulltränad soldat med 10 års träning i elitförbanden som står framför strålen, det första som händer är att de släpper vapnen och springer. Filmerna när de skiter ned sig tappar vapnen och springer med både händer och fötter som krälande amfibieubåtar genom krigshistoriens och mördandets vingslag låter dock vänta på sig, för den fjärilen har än inte än nått nästa stadiums larv.
SB: Strålande beteendekotroll
Men vad händer med soldatens mördarpsyken efter en sån bestialisk attack mot de stackarna? De hann inte ens hota eller mörda, utan de släppte vapen och sprang helt ovetande om vad som hade inträffat, uppenbart vill man inte släppa all information om de starkare varianterna av de beteende korrigerande strålarna eller om de kunde används mot några utav missbrukarna av dödsdroger. Eller varför inte den rigida hotbild den egentliga paranoian utgör och konsekvensen av paranoida ledare som lyssnar på en krigsmakt som alltid brukar säga: Faran är över vi lägger ned försvaret, hoten kommer inte utifrån utan inifrån och det har de alltid gjort. Sittande i en mörk bunker kan vem som helst bli paranoid till slut och paranoian, -ja smittar.
Länge leve Övermänniskan
I Sverige ska några viktiga övermänniskor gifta sig, därför rapporterar journalisterna snällt om det för de vet att människorna är olika värda och en övermänniskas öden är alltid viktigare än alla andras, det får man dock inte säga. För verkligheten är ju inget man vill tala om i praktiken.
sämre vård också ? Vi kanske måste framhäva att det speciellt måste gälla kvinnor och barn så att den 1000 åriga diskrimineringen inte får ett snöpligt slut, eller hur var det? Personer med ADHD har väl alltid fått bra vård? Vi måste väl för guds skull värna om traditionerna för de finns väl ingen som har någon anledning att rikta kritik mot vården eller systemet?
LÄNGE LEVE ÖVERMÄNNISKAN!
Klagar ni är ni bara avundsjuka på övermänniskan, det har ni väl ändå lärt er vid det här laget va? Vår fråga är snarare om övermänniskan kan ta skada av indragningarna i vården och om yrkesmördarna riskerar att få sina psyken knäckta av beteendemodifikationsstrålen. Något viktigare finns väl inte för oss konsumenter av andras människovärdering.
Slicka övermänniskans tankar om de råkar drägla ned på dig om ADHD, Soldatpsyket, krig, ÖVERMÄNNISKAN, Blåblodigheten, sämre vård till idioterna, Beteendekontrollerande strålar, u2baby.
Kliniska studier visade att effekterna av Concerta kvarstod upp till 12 timmar efter dosering, när medlet togs en gång om dagen på morgonen.
Farmakokinetik Absorption: Metylfenidat absorberas snabbt. Efter peroral administrering av Concerta till vuxna löses ytterhöljet upp och ger en första koncentrationstopp av läkemedlet efter 1 till 2 timmar. Metylfenidat-innehållet i de två inre läkemedelsdepåerna frisätts gradvis under de närmaste timmarna. Maximala plasmakoncentrationer uppnås efter 6 till 8 timmar, varefter plasmanivåerna av metylfenidat successivt sjunker.
Concerta tas en gång om dagen och minimerar de fluktuationer mellan topp- och bottenkoncentrationer som uppträder med metylfenidat med omedelbar frisättning som tas tre gånger om dagen. Absorptionsgraden för Concerta, som tas en gång om dagen, är i allmänhet jämförbar med konventionella beredningar med omedelbar frisättning.
Efter administrering av Concerta 18 mg en gång om dagen till 36 vuxna erhölls följande medelvärden för farmakokinetiska parametrar: Cmax 3,7 ± 1,0 (ng/ml), Tmax 6,8 ± 1,8 (tim), AUCinf 41,8 ± 13,9 (ng·tim/ml), och t1/2 3,5 ± 0,4 (tim).
Inga skillnader i farmakokinetiska egenskaper hos Concerta noterades efter en engångsdos respektive upprepad dosering en gång per dag, vilket tyder på att ingen signifikant ackumulering av läkemedlet äger rum. AUC och t1/2 efter upprepad dosering en gång per dag liknar de värden som erhålls efter en första dos av Concerta 18 mg.
Efter administrering av Concerta i engångsdoser om 18, 36 och 54 mg/dag till vuxna, var Cmax och AUC(0-inf) för metylfenidat proportionella mot dosen.
Distribution:
Plasmakoncentrationerna av metylfenidat hos vuxna sjunker biexponentiellt efter peroral administrering. Metylfenidats halveringstid hos vuxna efter peroral administrering av Concerta var cirka 3,5 timmar. Proteinbindningsgraden av metylfenidat och dess metaboliter är cirka 15 %. Distributionsvolymen för metylfenidat är cirka 13 liter/kg.
Metabolism:
Hos människa metaboliseras metylfenidat huvudsakligen via de-esterifiering till alfa-fenyl-piperidinättiksyra (PPA, cirka 50 gånger nivån för oförändrad substans) som har föga eller ingen farmakologisk aktivitet. Metabolismen hos vuxna av Concerta en gång/dag, uppmätt som metabolisering till PPA, liknar den som noterats för metylfenidat tre ggr/dag. Metabolismen vid enstaka eller upprepad dosering en gång/dag är likartad.
Utsöndring:
Halveringstiden för metylfenidat hos vuxna, efter administrering av Concerta, är cirka 3,5 timmar. Efter oral administrering utsöndras cirka 90 % i urinen och 1 till 3 % i faeces som metaboliter inom 48 till 96 timmar. Små kvantiteter av oförändrad metylfenidat återfinns i urinen (mindre än 1 %). Den huvudsakliga renala metaboliten är PPA (60-90 %).
Efter peroral administrering av radioaktivt märkt metylfenidat till människa, återfanns cirka 90% av radioaktiviteten i urinen. Den metabolit som framförallt återfanns i urinen var PPA som stod för cirka 80% av dosen.
Effekt av födointag:
Inga skillnader avseende farmakokinetiska eller farmakodynamiska egenskaper hos Concerta noterades när medlet gavs efter en fettrik frukost eller på fastande mage.
Särskilda populationer Kön:
Hos friska vuxna var medelvärden för dosjusterad AUC(0-inf) för Concerta 36,7 ng·tim/m hos män och 37,1 ng·tim/ml hos kvinnor. Inga skillnader mellan de båda grupperna noterades.
Etnisk bakgrund: Hos friska vuxna som fick Concerta var värdena för dosjusterad AUC(0-inf) likartade och oberoende av etnisk tillhörighet. Underlaget kan dock ha varit för litet för att påvisa etniska variationer med avseende på farmakokinetiska egenskaper.
Ålder: Farmakokinetiska egenskaper hos Concerta har inte studerats på barn under 6 år. Hos barn 7-12 år har följande farmakokinetik-data uppmätts för Concerta efter 18, 36 och 54 mg (medelvärde±standardavvikelsen): Cmax 6,0±1,3, 11,3±2,6 respektive 15,0±3,8 ng/ml, Tmax 9,4±0,02, 8,1±1,1 respektive 9,1±2,5 timmar, AUC(0-11,5) 50,4±7,8, 87,7±18,2 respektive 121,5±37,3 ng·tim/ml.
Njurinsufficiens:
Erfarenhet av behandling av patienter med njurinsufficiens med Concerta saknas. Efter peroral administrering av radioaktivt märkt metylfenidat till människa, noterades omfattande metabolism av metylfenidat och cirka 80% av radioaktiviteten utsöndrades via
urinen i form av PPA. Eftersom renal clearance inte är en viktig clearanceväg för metylfenidat, antas njurinsufficiens ha liten påverkan på de farmakokinetiska egenskaperna hos Concerta.
Leverinsufficiens: Erfarenhet av behandling av patienter med leverinsufficiens med Concerta saknas. Förkliniska uppgifter Teratogena effekter av metylfenidat har setts hos råtta och kanin. Spina bifida och extremitetsmissbildningar sågs hos kanin och ryggradsabnormiteter hos råtta.
Metylfenidat påverkade inte reproduktionsförmågan eller fertiliteten vid doser 2-5 gånger högre än den humana terapeutiska dosen. Resultat från studier av genotoxicitet visar ingen särskild risk för människa. Inga karcinogena effekter av metylfenidat sågs i råttstudier. Hos möss av båda könen orsakade metylfenidat hepatocellulära adenom, samt hepatoblastom endast hos handjuren. I avsaknad av exponeringsdata kan inte signifikansen av dessa resultat bedömas.
Farmakodynamik
Metylfenidathydroklorid är ett milt centralstimulerande medel. Den terapeutiska verkningsmekanismen vid ADHD är inte känd. Metylfenidat tros blockera återupptaget av noradrenalin och dopamin till presynaptiska neuron och öka frisättningen av dessa monoaminer till den synaptiska spalten. Metylfenidat är en racemisk blandning bestående av d- och l-isomererna. D-isomeren är mer farmakologiskt aktiv än l-isomeren.
I de kliniska studier som ligger till grund för registreringen, utvärderades Concerta hos 321 patienter som tidigare behandlats med preparat innehållande metylfenidat med omedelbar frisättning och hos 95 patienter vilka inte tidigare behandlats med preparat innehållande metylfenidat med omedelbar frisättning.
Amfetamin och Metylfenidat bra mot ADHD Men finns det inga bra medel för att lugna ner mer paranoida själar? Eller plocka ned någon som lever i en sagovärld? Eller bota någon som hamnat i det mest elakartade drogmissbruk som årligen dödar flest svenskar? Grundaren av Scientolog L Ron Hubbad delade ut amfetamin i samband med dianetik sessionerna enligt hans egna bok Dianetik. (på senare år har dock boken skrivits om och nu verkar man plötsligt vilja glömma vad som stod i originalet) Insitutet mot psykdroger och dödsdroger tar vara på de nyfiknas mänskliga rättigheter: Fakta om L Ron Hubbard och Amfetamin
Det mest DÖDANDE missbruket
Det mest dödliga är egentligen nonchalansen och förnekelsen men om vi tittar på vilka beroendeframkallande medel som dödar flest människor i Sverige varje år till exempel? Finns det inga medel mot sådan mastodontiska ser iemördardroger? Varför fastnar människor i sådana djupa missbruk? Finns det ingen teknik att ta sig ur ett djupt tobaksmissbruk eller kan alla inte göra det? Låt oss se på några klassiska missbrukare av dessa beroendeframkallande kemiska substanser substanser, men tänk först på att förnekelse är vad missbrukare är bra på.
Kemisk påverkan
Lafayette Ron Hubbard var under stora delar av sitt liv svårt beroende av en utav de mest beroendeframkallande substanserna människan känner till: Nikotin vars beroende jämförs med
Herr Hubbards frekventa rekommendationer till andra att injicera cobolamin eller B-12 som det också kan kallas skulle kunna hänföras till rent självupplevda bristtillstånd av just B-12 vilka till exempel kan komma av en pancreatitis. Någon som orkar kolla om herr Hubbard led av Pancreatitis? Typ i Coronerns rapport (titta längst ned)
Mer information om Vistaril och varför man använder det
Vistaril®
(hydroxyzine hydrochloride)
Intramuscular Solution
For Intramuscular use Only ….
Hydroxyzine has demonstrated its clinical effectiveness in the chemotherapeutic aspect of the total management of neuroses and emotional disturbances manifested by anxiety, tension, agitation, apprehension or confusion.
….
It induces a calming effect in anxious, tense, psychoneurotic adults and also in anxious, hyperkinetic children without impairing mental alertness. It is not a cortical depressant but its action may be due to a suppression of activity in certain key regions of the subcortical area of the central nervous system.
….
Indications: The total management of anxiety, tension and psychomotor agitation in conditions of emotional stress requires in most instances a combined approach of psychotherapy and chemotherapy. Hydroxyzine has been found to be particularly useful for this latter phase in its ability to render the disturbed patient more amenable to psychotherapy in long term treatment of the psychoneurotic and psychotic although it should not be used as the sole treatment of psychosis or of clearly demonstrated cases of depression. ….
VISTARIL® (hydroxyzine hydrochloride) Intramuscular Solution is useful in treating the following type of patients when intramuscular administration is indicated:
The acutely disturbed or hysterical patient.
The acute or chronic alcoholic with anxiety withdrawal symptoms or delirium tremens.
As pre- and postoperative and pre- and postpartum adjunctive medication to permit reduction in narcotic dosage, allay anxiety and control emesis.
RÖK inte – Ett budskap från kampanjen hjälp religiösa ledare till drogfrihet
Den korta förklaringen: Precis som ADHD fast inga problem att sitta still. Ibland tvärtom lite svårt att komma ur startblocken. Det är den enkla förklaringen. ADD verkar vanligare hos flickor och kvinnor än hos pojkar män.
Ovan ser du en video om flickor med ADD – ADHD.
Vanliga symptom vidADD
-Ofta mycket lättdistraherad av yttre stimuli -Ofta svårt att följa instruktioner -Svårt att styra uppmärksamheten -Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs, verkar drömmande -Tappa inte sällan bort saker som är nödvändiga för senare uppgifter eller aktiviteter -Svårt att organisera målinriktade aktiviteter -Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan
Prognos symptom utvecklingADD
Det finns en del som tyder på att barn med ADHD löper en ökad risk med ytterligare beteendeproblematik. Barn med ADD verkar i högre grad drabbas av andra störningar som depression, ångest och självdestruktivt beteende. Det finns begränsat underlag för att dra slutsatsen att ADD hänger med högre upp i åren än annan ADHD men den teorin förefaller heller inte osannolik. En del har dragit slutsatsen att att kvinnors problem verkar följa med högre upp i åldrarna.
Farmaceutisk behandling
För ADD är behandlingsrekommendationerna ungefär desamma som för ADHD, dvs de medel som de europeiska läkemedelsmyndigheterna tidigare i år rekommenderade.
Det som inte står i FASS och lite till. En utbyggd beskrivning av Metamina och hur det används.
För ADD är behandlingsrekommendationerna ungefär desamma som för ADHD, dvs de medel som de europeiska läkemedelsmyndigheterna tidigare i år rekommenderade.
En av världen ledande forskare Dr. Russell Barkley berätta om orsakerna till ADD och ADHD och vad det är, inslaget finns en bit ned på sidan om ADHD och är runt en timme långt och bitvis ganska avancerat tycker en del. För den som vill ha bra information om de senaste framstegen inom forskningen.
Hormonstyrda effekter
– Den kliniska bilden visar att symptomen förändras hos kvinnor under graviditeten vilket skulle kunna vara en indikation på att rent hormonella effekter ligger bakom en del av symptomen. Rent generellt finns det också en del vetenskapliga belägg för att många med ADHD och ADD har haft en relativt hög testosteronexponering som foster se 2-4 digit. Flickor verkar oftare ha ADD än pojkar vilket kan ha att göra med hur könshormonerna har modulerar serotoninets effekter. Flickor kan ofta ha en mindre benägenhet till utåtriktad hyperaktivitet men kan i stället ha en inre hyperaktivitet, vilket kan ta sig i uttryck som självförebråelser, ångest. En låg självkänsla kan lätt leda till ett självdestruktivt beteende med självförebråelser i en ond cirkel. Svårigheten att fokusera är dock densamma men det tar sig ett annat uttryck. Vilket kan vara en del av förklaringarna till att så förhållandevis få flickor och kvinnor fått hjälp, men det förklarar på intet sätt den massiva nonchalansen som ligger i att bara den som skriker får hjälp. Vi måste tyvärr konstatera att flickor och kvinnor med ADD tenderar till att bli underdiagnostiserade och att det därmed finns en könsbunden diskriminering. Se även Flickor och ADD.
ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2005 Flickor med neuropsykiatriska problem, Särtryck i Ögonblick nr 3 2003, Kopp, Svenny och Gillberg, Christopher Flickor med ADHD, Nadeau Kathleen, Littman Ellen och Quinn Patricia, 2002 Understanding Women with AD/HD, Nadeau Kathleen och Quinn, Patricia, 2002. Intressant.
