ADHD medicin & vården i allmänhet


Som tillägg till artikeln om: Medicin vid adhd kommer nu även en utförligare produktkatalog med ett bredare underlag än enbart de medicineringar som brukas i Sverige f.n.
De flesta av de länkade sidorna öppnas i pdf format.

Svenska

Metamina: D-amfetamin produktblad på Svenska.
Metylfenidat:

>Medikinet,
>Equasym Depot,
>Ritalin®
>Concerta®.

 

Adderall (mixde salter av D/L amfetamin) Tablet Medication Guide Label
Adderall XR (mixde salter av D/L amfetamin) Extended-Release Capslar Medication Guide Label
Concerta (methylfenidat hcl) Extended-Release Tablet Medication Guide Label
Daytrana (methylfenidat ) Transdermal System Medication Guide Label
Desoxyn (methamphetamine hydrochloride) Tablets Medication Guide Label
Dexedrine (dextroamfetamin sulfate) Spansule Capsular och Tabletter Medication Guide Label
Focalin (methylfenidat hcl) Tabletter Medication Guide Label
Focalin XR (dexmethylfenidat hydrochloride) Extended-Release Capsules Medication Guide Label
Metadate CD (methylfenidat hydrochloride) Extended-Release Capsules Medication Guide Label
Methylin (methylfenidat hcl) Oral Solution Medication Guide Label
Methylin (methylfenidat hcl) Chewable Tablets Medication Guide Label
Ritalin (methylfenidat hcl) Tablets Medication Guide Label
Ritalin SR (methylfenidat hcl) Sustained-Release Tablets Medication Guide Label
Ritalin LA (methylfenidat hcl) Extended-Release Capsules Medication Guide Label
Strattera (atomoxetine hcl) kapslar Medication Guide Label

Frågetecken och annat Uppmärksammas
BUSA registrets registreringsblanketter för vuxna klienter med adhd. Varför används den inte registret startade 2004…! Är det bara en kuliss för att det ska se ut som något görs när det i själva verket står stilla?Ett fungerande nationellt kvalitetsregister skulle självfallet kunna ge en kvalitativ uppföljning. Varför gör man inte det? Det skulle också kunna påvisa de enorma kvalitetsskillnaderna i vård som finns mellan landstingen. Finns det 7 gånger så många med adhd på Gotland som i Västra Götaland eller är vården 7 gånger så dålig – gissa själv!

Statens insatser för barn och vuxnas hälsa
Staten bör självfallet hålla sig med en egen kritisk granskning av insatsernas effektivitet och en forskning kring det verkliga utfallet av sina insatser. Nu styrs forskningen till stor del av läkemedelsföretagens vinstintressen och inte av folkhälsointressen, någon som vill fundera på vad det leder till i längden? Om pengar inte är bra för direktörer som bonus är det heller självfallet inte bra att direktörers bonusjakt styr det nationalstrategiska folkhälsointresset, eller något i närheten av det. Att inte inse vad en stats verkliga resurser är, är en synnerligen beklämmande verklighet vi ser när man talar om vägar och annat som infrastruktur, vad är då människan? En ultrakultultur? Det folkhälsostrategiska tänkandet har gått på entreprenad, verkar det.

Socialstyrelsen har ett tillsynsansvar för vården, varför utövar de inte det? Incitamenten för att utöva tillsyn kan inte alltid skyllas på Socialdepartementet eller Regeringen. Frågeställningen kanske måste gå vidare till socialministern Göran Hägglund eller till hälsominister Maria Larsson innan något händer, för Socialstyrelsen verkar inte hitta incitamenten att utöva det ansvar de är tillsatta för. Vare sig för den usla vårdkvalitet vi alla konstaterat finns för både barn ungdomar och äldre. Socialstyrelsen väljer att kontroller den grupp som får bäst vård, men varför gör man inte stickprov på helheten? Bara det är potent nog att driva fram en konstruktiv helhetslösning, vem tror att det kan förhålla sig på något annat sätt? Allvarligt tala.

Att personer med neuropsykiatriska funktionshinder ständigt riskerar att hamn mellan stolarna vet Socialstyrelsen redan sedan utredning efter utredning, men har Socialstyrelsen något konstruktivt att komma med, nu när även allmänheten upplever samma sak fast i ett större perspektiv. Det finns omfattande incitament för att regeringen ska kunna inse att myndigheternas egna bristfälliga kontakt med sina grundläggande uppdrag behöver övervakas bättre. -Kanske en vettig uppgift för FRA? Det krävs en bredare samverkan inom ramen för socialförsäkringarna och det har varit uppenbart en längre tid. De sektoriserade delarna av samhällets serviceorganisation skapar inga bra och långsiktiga helhetslösningar och det har vi vetat länge.




15 reaktioner på ”ADHD medicin & vården i allmänhet”

  1. Hej igen

    Något jag undrar över, det är om Concerta kan få mig att sova lite bättre än förut? Sover högst två timmar om dygnet. Min hjärna fungerar som en dator som jobbar för snabbt.

    Nej jag grubblar inte på bekymmer men jag tänker på allt samtidigt och tillslut så hoppar det från ett ämne till ett annat. Joo jag går hos en sömnterapeft men det hjälper inte.

    Sedan så undrar jag om samma medicin kan få mig att sluta tröstäta mat då jag mår dålig/stressad. Joo jag har sökt för det men eftersom jag är smal så tar ingen mig på allvar.

    Mvh

  2. Hej

    Har prövat Amfetamin mot min adhd och tyckte det var bra. Men när jag sedan gjorde uppehåll, då ville vården byta ut den mot Concerta.

    Concerta ska ju inte vara samma sak som Amfetamin? Orkar bara inte med att hålla på att få en ny medicin när den jag hade var bra.

    Min sjuksköterska säger att det blir enklare för läkaren om vi tar något annat. Hittills så har jag nekat och fått vara utan då förstås.

    Mvh

      1. Tack för en underbar sida
        Först så vill jag säga att nu har jag verkligen läst allt om Concerta som går att läsa. På Torsdag, då ska min sjuksköterska och en läkare ha sammanträdde. Då ska man bevilja mig Concerta, om jag själv vill. Idag så bestämde jag mig för att pröva och ge det en chans.

        Sedan så berättade sjuksköterskan att man slipper alla dessa piller och kan ta en tablett som räcker hela dagen. Många av mina gamla vänner tycker jag kastar bort mitt liv genom att isolera mig. Det kvittar mig väl lika men man mår inte bra av att avskärma sig från andra människor.

        Jo jag är en glad, snäll och sprallig person utåt men den senaste tiden, med allt mindre sömn och ensamhet har sitt sina spår. Försöker hålla masken inför mina släktingar och bekanta som kommer i min väg. Något jobb eller kurs existerar inte för tillfället och det känns miljoner mil dit.

        MVH

  3. Hej! 27-årig tjej här som i förra veckan gjort klart min utredning som visade på ADHD ( no shit) Ska till läkaren om två veckor för att disskutera medicinering och jag känner mig så nollställd, rädd och ensam. Vill liksom ha något att komma med, någon önskan, några funderingar när jag går dit men när det kommer till alla dessa olika preparaten känner jag att jag inte förstår. Har läst texterna här många gånger men det går liksom inte riktigt in (no shit igen) Hur ska jag bemöta läkaren? Ska jag tacksamt ta emot det jag får och lita på hans kunskap? Fattar någon vart jag vill komma? ;)

    1. Hej Sandra!
      Var dig själv och säg som det är, vet du med dig att du ofta glömmer att berätta vissa saker eller ta upp saker du tänkt på ta med dig anteckningar och ge läkaren dem. det kan vara en bra början. Sedan tycker jag du ska höra fleras åsilkter men framförallt egna erfarenheter i frågan om medicinering och ADHD. Många är tveksamma till att medicinera och det tycker jag är bra, men behövs det så behövs det. Kolla vad som gäller för just dig Sandra.

  4. Hej är det någon som i dagsläget får DEXEDRINE, Focalin XR eller något annat långtidsverkande preparat med dexamfetamin (eller liknande substans) utskrivet i Sverige idag? Isf hur gör man för att ansöka, vilka kriterier måste man uppfylla, ingår det i högkostnadsskyddet på samma sätt som Metamina gör?

    VARFÖR FINNS DET INTE METAMINA DEPOT???? FRUSTRERANDE!

  5. Vill bara tipsa om voxra. Har bytt ut metylfenidat som jag efter fem års användande blev totalt utbränd av och tar nu voxra istället. Det ger inte samma effekt, men det gör dagarna så mycket lättare. DEn enda nackdelen som jag kan tänka mig är att människor med ångestproblem nog inte bör ta dem.

  6. Hej!

    Vilken BRA och informativ site ni gör här! Tusen tack för det arbete och engagemang ni investerar i att sprida kunskap och bidra till en bättre och mer verklighetsanpassad vård. Det känns bra och lite tryggare att veta att det finns några tappra själar som orkar kan och vill axla sin del av ansvaret för att skapa ett samhälle och en värld som bättre motsvarar den bild av tillvaron som vi önskar att vi skulle leva i om vi fick välja.

    Jag har några frågor om mediciner som ni kanske kan hjälpa mig att få svar på, ber om ursäkt på förhand om det finns adekvat info om ämnet här som jag missat, men jag har helt enkelt inte tid el möjlighet att gå igenom allting och jag hittade ingen länk el rubrik som förföll kunna ge mig svaret.

    Jag får medikinet sen ett par år tillbaka och den fungerar jätte bra för mig med stor skillnad mot conserta och ritalin som jag prövade innan. Men jag skulle behöva mycket större dagsdos än den jag står på fn 90mg och jag förstår inte riktigt reglerna eller resonemanget som styr hur hög den ”bör” eller ”får” vara. Tror rek dagsdos för vuxen ligger runt 70mg men är väldigt osäker på om det stämmer eller om det ens finns några vägledande rekommendationer för utskrivare av recepten att gå efter.

    Ett problem jag stöter på när jag påtalar att jag upplever ett behov av att höja dosen är först en reaktion av att ”oj, men du står ju redan på hög dos” – och jag då ställer motfrågan – vad räknas då som högt? ( för att jag UNDRAR och vill VETA när de säger så…) och då får svaret att – det kan man inte säga riktigt för det är så individuellt … – men ni SA ju nyss att jag lågt högt då tycker man ju att det borde vara relaterat till någon slags information eller medelvärde el vad fasiken som helst annars slänger man väl inte ur sig något sånt?
    Alla mina påtryckningar i den vägen resulterar i ett skeptiskt bemötande och avfärdas mer eller mindre genom att direkt el indirekt dra missbruks-paralleller — det skulle inte störa mig lika mycket om det inte vore så att min nu 14-åriga son också medicinerats( tills för några veckor sen) för sin adhd ( conserta fick han) och HANS dos har de konstant öka – t ibland med hänvisning till att han växt och därmed skulle behöva högre dos, och till en förväntad ( dock ej från vår sida upplevd eller påtalad) tillvänjning, och ibland pga att skattnings-formulär från hans skola givit höga poäng på koncentrationssvårigheter och impulsivitet – men utan att han själv eller vi som föräldrar lyft frågan eller påtalat önskemål om ökad dos. Han stod nu i höstas på en dags-dos över 70mg och jag försökte flera gånger ifrågasätta den snabba höjningen och efterfrågade information och erfarenhet från tidigare studier av barn som långtids-medicinerats och hur det tenderar att utveckla sig när de blir vuxna, vilken dos är ”hög” ”normal” eller ”förväntad” i det sammanhanget och vad vet man om de vuxna som gått på adhd med som barn – är det vanligaste att det rör sig om ett livslångt bruk av liknande preparat – ökar de sin dosering under hela den tiden då eller VAD finns öht att tillgå i form av erfarenheter och studier … ingenting… är det svar jag fått.
    Så när det gäller ett BARN ger man glatt hur mycket piller som helst enbart med förhoppningen och avsikten att det ska få honom att sitta still och inte avbryta under en hel skoldag, utan någon kunskap om hur det ev kan påverka honom långsiktigt el med hänsyn till de svårigheter som uppstått genom hans aptitförlust och konsekvenserna av det… men till mig som VUXEN med en uttalad vilja och ett behov av högre dos av en medicin som är avgörande för mig för att fungera och få vardagen att göra detsamma — då är man restriktiv skeptisk och misstänksam till den grad att det liknar misstro… så hur ser man på det här med dosering vad säger lagen vad har de gå på och rätta sig efter när de bedömer eller försöker uppskatta ”minsta effektiva dos”? Skulle vara bra att få NÅGOT till vägledning i fortsättningen för framförallt upplever jag det väldig svårt att få klara och raka besked och jag lovar att jag har försökt!!!!

    Jag undrar också över några ”konstiga” biverkningar jag upplevt men som inte hänger ihop med medicinen enl svaret jag fått när jag vänt mig till min klinik med frågan. Medikinet som sagt tar jag – både dep och tablett – och jag har bla ärftligt högt kolestrol ( tar ingen med mot det även om jag VET att jag verkligen borde om jag vill leva tio år till) – det finns även en ärftlighet som rör blodplättarna – Åh nu minns jag inte exakt hur det beskrivs – men grundfrågan är väl om det kan påverkas av medicinen på något vis – och så ”har” jag med största sannolikhet, el vi säger så här – uppfyller jag kriterierna för en EDS-diagnos och anledningen till att jag rabblat allt det här nu är att jag upplever att det som rör blodet påverkas på något sätt av medikinet – jag upplever mina järnvärden som lägre och sämre ( nej , jag har intet kollat … är en omvänd hypokondriker – tänker att det kanske går över om jag inte låtsas om det…) OCH mina menstruationer är numera som en syndaflod och den dag i månaden när det är som värst kan jag inte ens gå utanför dörren för det finns inget som räcker för att ta hand om allt blod tillräckligt länge för att ens ta mig till affären i kvarteret och tillbaka..,. på något vis tror jag det hänger ihop med läkemedlet även om jag inte vet el förstår hur. Finns det något som styrker min aning eller är jag helt ute och cyklar?

    Tack för det ni gör!

    Kramis / Bright

    1. Hej Bright

      Den första delen av dina frågor är så djupt sammanknippad med dina läkarkontakter att det är svårt att gissa kring orsak och verkan, så mitt råd är att skriv ned dina frågor och kräv svar. Det blir bara dåliga gissningar och kanske onödiga spekulationer när man ska börja med generella gissningar om varför den ene får si och den andre får så när det gäller en medicinering.

      Den andra frågan om EDS diagnos är en väldigt avancerad fråga som jag saknar egentlig kompetens att besvara, därför är extra viktig att du förhör dig med din läkare som rimligen har alla fakta om dina sjukdomar. EDS inte är ett symptom utan flera, vilket gör det omöjligt att svara på frågorna om man inte vet den exakta bakgrunden till vilken förändring på blodplättarna och typ av EDS samt vilka överväganden som funnits i övrigt.

      Men visst kan Metylfenidat påverka mensen så långt är det klart och detta förefaller hänga samman med hur östrogen och dopamin interagerar med varandra.

  7. HEJ. sTOG HÄR PÅ HEMSIDAN NGNSTANS ATT VUXNA PERSONER. TJEJER/KILLAR ÖVER 18 ÅR OCH UPPÅT SÖKES FÖR ATT DELTA I EN FORSKNING SYFTE.
    OCH ATT MAN DÅ VID INTRESSE, SKULLE HÖRA AV SIG. VART ÄR DET MAN SKRIVER TILL? E-ADRESS?

    1. Om det finns en sådan studie nämnd på någon av alla dessa sidor finns troligen email och allt annat på den sida som tar upp saken, om studien fortfarande skulle vara aktuell. kan inte påminna mig någon sådan på rak arm.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *