-Nej generellt aldrig.
Concerta och alla andra preparat med Metylfenidat är tvärtom kontraindicerat under graviditeten. Man brukar alltid avråda från det. Samma sak med amfetamin.
Concerta : Graviditet
Kategori B:3.
Kvinnor i fertil ålder skall använda ett effektivt antikonceptionsmedel. Concerta är kontraindicerat under graviditet (se Kontraindikationer).Tillförlitliga data från behandling av gravida kvinnor med metylfenidat saknas.
Djurstudier har visat att metylfenidat har reproduktionstoxiska (teratogena) effekter (se Prekliniska uppgifter). Den eventuella risken för människa är okänd. Erfarenheter från människa visar att amfetaminer kan vara skadliga för fostret.
Ett dekret om att införa stopp för nybehandling av vuxna ADHD patienter gäller nu. Direktivet ser ut att komma från från Hans Holmberg och är tänkt att stoppa all nyförskrivning av Concerta, Ritalin till vuxna med adhd inom regionen. Nya segrar för pseudovetenskapen och de pseudoetiska ställningstagandena.
Det statistiska miraklet
Nu ska den orimliga väntan i Göteborg alltså bli värre, men vad säger statistiken om de som inte ens fått diagnos? De kan ju faktiskt inte ens kräva vård, men friska siffror kan det se ut som, när de i själva verket är mycket sjuka! vuxna med adhd får kanske inte superbra vård i Göteborg. Då skulle alla väl må jättebra tack vare arbetsmarknaden och regeringens stora förståelse för gruppen? Men hur ska vi kunna förklara detta statistiska mirakel genom någon annat än just nonchalans av renaste slaget? Försäkringskassan myndigheterna, ja hela sociaförsäkringssystemet samarbetar i ett jättestort lyckohjul? Och det är tack vare just detta som alla med den här problematiken har så jättelätt att komma ut på arbetsmarknaden nuförtiden, eller hur? Jippie!!! Regeringen gör tavla efter tavla men ändå är det de funktionshindrade som drabbas av dessa målande beskrivningar vilka inte stämmer är det inte konstigt, eller är det ingen tavla? Men åter till Göteborg
Kafkaismens reinkarneras
I sann Kafkaistisk anda har även Göteborgsregionen infört en egen vetenskaplig kommitté, eller vi kan kalla den HTA-Kvalitetssäkringsgruppen, som dragit en rad intressanta slutsatser när det gäller behandlingen av adhd. Bland annat att ”Evidensgraden för en effekt av metylfenidat eller derivat därav på missbruk blir därför 4, dvs. otillräckligt vetenskapligt underlag. ”
Den s.k. kvalitetsäkringsgruppen förefaller inte vara sakkunniga inom området (såvitt vi kan se det, i nuläget) eller ens utbildade i vad de skall berätta och besluta om, vilket är ganska imponerande med tanke på att de verkar dra större slutsatser än vad Läkemedelsverket själva lyckats göra när det gäller effektiviteten vid metylfenidatberedningar till addikterade samt effektiviteten av behandling av vuxna med adhd. (vi är i nuläget inte säkra på alla deltagarnas proffesion men återkommer måhända med det senare, )
Artikeln kanske kommer att byggas på under dagen och veckan… i takt med att mer information strömmar in och tid finns..
Läs även andra bloggares åsikter om ADD; ADHD, Göteborg, VGregion, concerta, vård, vårdgaranti, diskriminering,
Tystnaden ekar
Tidningen Sydsvenska var först ute på detta varvet med att kunna konstatera att allt har för och nackdelar i artikeln där de också konstaterade att många forskare var dopade och också har varit det en tid. Vi bloggade om det och undrade lite försynt och blygt varför inte den vanliga såhärskanibeteer-mobben röcko ut med all sin pölsamoral och fick dåndimpen, men ett eko av tystnad hörde vi i deras ställe. Samma personer skrek att det var olämpligt att medicinera barn till ett normalare liv, med bättre chans att hänga med i skolan etc, var nu helt tysta. Varför. Varför inte lagra den djupa ologiskheten i det hela, som det hot mot folkhäsan det faktiskt är. Det som arbetar mot barnens hälsa, vad arbetar de egentligen för?
Det verkar ok att dopa vuxna forskare och stridspiloter men inte att hjälpa barn. Intressant logik, vart finns den någonstans? Ok då vi går lite närmare och undersöker vilken mekanik som ligger bakom, tänk om vi nu bestämde oss för att vem som helst ska kunna få knarka fritt på dessa substanser och att de inte längre bara ska användas av behövande barn som ofta har ett statistisk säkerställt helvete framför sig. Vad säger ni kan det vara värt ett expriment, för att se vad som händer?
Låt oss göra ett experiment
Låt oss säga att vi låter några forskare kräva att knark ska släppas fritt och att centralstimulerande preparat ska finnas gratis och receptfritt på apotetket, eller hos livsmedelshandlaren, eller förresten …. Gratis kanske är att ta i va? Låt oss säga att vi nöjer oss med att det ska finnas receptfritt tillgängligt, vad tror ni kritikerna till att hjälpbehövande barn får samma substans säger nudå? Just samma personer som skrek i nazistideologiska varningsfärger och gärna tog upp gamla oförätter sedan tusentals år tillbaka, tror ni de går i taket på samma sätt som när värnlösa barn blev hjälpta? Skriv gärna ned vad du tror. Om vi nu säger att vi startade experimentet för 14 dagar sedan och artiklarna börjar strömma in en efter en som en direkt konsekvens härav, men ingen reagerar…. Vilken slutsats är då rimlig att dra av det hela? Att de bara ville att de utsatta barnen inte skulle få hjälp eller finns det någon annan rimlig slutsats att dra inom räckhåll för förnuftet? OK! Låt experimentet börja – för det är väl ett experiment?
Knarka på jobbet och i klassen – varför inte?
Vi låter Scientific American gå i täten och säger att det är ok att ta knark på jobbet och i skolan! Samt erbjuder nu de som skrek sig fördärvade angående barnens medicinering lite intressant förströelseläsning. Tänk om några tidningar till hakar på och skriver: ”Brain Boost” Drugs: Beginning of End of Drug War. Kriget mot drogerna är slut, samhället måste vakna och inse det.
Society must respond to the growing demand for cognitive enhancement. That response must start by rejecting the idea that ‘enhancement’ is a dirty word, argue Henry Greely and colleagues.
Tänk om någon får för sig att låta hela nyheten sippra ut från någon högstatusblaska i grötvärmen, bara för att på avstånd se vad som händer bland förståsigpådjuren i den socialantropologiska naturen. Nature : Towards responsible use of cognitive-enhancing drugs by the healthy
An evidence-based approach is required to evaluate the risks and benefits of
cognitive enhancement. At a minimum, an adequate policy should include
mechanisms for the assessment of both risks and benefits for enhancement uses of
drugs and devices, with special attention to long-term effects on development
and to the possibility of new types of side effects unique to enhancement. But
such considerations should not lead to an insistence on higher thresholds than
those applied to medications.
We call for an evidence-based approach to
the evaluation of the risks and benefits of cognitive enhancement.
Till slut kanske vi ser en Svensk blaska servera oss nyheten och äntlugen kan bli lite förvånade, eller vad tror du. Kommer vi att få se texterna nedan?
”Mediciner som Adderall och Ritalin kan användas för att förbättra en persons kognitiva förmågor och nu vill en rad forskare att de ska få användas utan recept.”
Vem reagerar? Vad säger vår skyddsjungfruelighet om våra lågavlönade forskares inlägg, är det dags att gå ut i en häxprocess mot dem? Eller räcker det med häxprocessen mot de värnlösa barnen med ett statistiskt sannolikare helvete, än de flesta andra? Att militären har använt amfetamin i långa tider är ju ingen större hemlighet det gjordes i Desert storm, Desert Shield osv, men det verkar ju inte vålla några bekymmer för våra högmoraliska förståsigpåare som ska berätta för andra vad de ska göra, så frågan kvarstår varför i helvete då? Jag skulle nu vilja veta om diagnosen adhd är en stämpling, vad är det då att få en liten söt bomb på några megaton på näsan från en pilot som fått amfetamin för att inte bli uttråkad under de långa och ofta mycket prövosamma bombpasssen i de hypermoderna stealthplanen, har detta faktum undgått radarn? Vad ska cargokulternas känguruer gör nudå? En ny hoppfull superapostel med hård stjärt och antistatiskt socialarmband…. eller vad händer?
Vad säger bloggens skyddsjungfru: Eva Kärfve?
Har du några kloka ord att kommentera denna svåra fråga? Varför är du så tyst nu när det är våra lågavlönade forskare föreslår att de ska få lättare tillgång till droger, under det här högst teoretiska experimentet, för det är väl ett experiment? Att substansen inte längre bara ska användas av behövande barn. För visst är de alltid lättare att ifrågasätta de svaga barnens rätt till hälsa, än alla andra?
– Tystnaden dånar genom socialpedofilins alla autostrador och ängar – Schackeli boomeli bangeli, eller är det tvärtom?
Läs även andra bloggares åsikter om ADHD, Amfetamin, Metylfenidat, Forskare, microblog, Vuxna, Barn,
Ja och nu kommer vår folkhälsominister att berätta om hur det är tänkt att skapa en gemensam agenda för att stärka den psykiska hälsan, detta faktiskt under rubriken: NU ÄR DET NOG!
Vi kan inte göra annat än hålla med Maria Larsson, det är nog med påkostade möten som avslutas med att allt ska bli så bra och fint i framtiden, helt utan målstyrda planer och fastslagen mätsystematik hur allt detta ”bra” nu ska kunna uppnås. Så om nu verkligen Maria Larsson har substans i det hon påstår, kan kanske konferensen avslutas med konkret resoluta åtgärder mot det som Maria Larsson fått nog utav?
Vad ska det kosta
När ska det vara färdigt
Vad händer i fall det inte blir så
Sanktionssystem mot myndigheter som missköter sig
Fördela FRA kapacitet att övervaka myndigheter som missköter sig
-Var blir annars det kapitala missbrukets konsekvenser större? Nu när FRA avdeningen för samverkan söker ny chef kanske är det gyllene tillfället att inse vart den verkliga övervakningen ska koncentreras och vilka som ska samarbeta? Handlingsrationalitet kommer inte på fråga? Ska man övervaka en process så är det lämpligen i processstyrningen man sätter en övervakningsanod, är det svårt att förstå? Sedan kan man i och för sig övervaka varje molekyl som finns i processen ok. Men skulle det då inte vara logiskare att övervaka de molekyler som påverkar andra molekyler och får dem att förändra sig? Ser vi inte gång på gång var övervakningen verkar behövas och efterlevnaden saknas? Politiken har inga egna naturlagar även om många gärna vill tro det, självfallet skall alla syftesstrategier övervakas rent systemlogiskt, vilket också skulle kunna hindra de ibland bisarra nedskärningarna vilka kostar dyrt i slutändan trotts en initial besparing.
ÖvervakningsGonzoismen kanske nått sitt aparta maximum när den enskilde ska övervakas mer än de som kontrollerar den enskilde? Skärpta regler här kanske + obligatorisk närvaro övervakning?
Kanske är det dags inse vem som ska göra vad och att bryta tankebanan?
Övrigt
Bloggens tidigare medarbetare skriver: Gör inte ont värre och menar att daglig verksamhet kanske inte alltid tar tillvara på medborgarens utvecklingskapital utan också kan vara distinkt fängslande i all sin betydelserikedom.
Astra´s lilla projekt AZD3480 verkar inte hålla måttet så någon ny kombinerad ADHD & Schizofrenimedicinering verkar inte ha uppfyllt förväntningarna, vilket gav ett ganska snabbt eko på börshandeln och den förväntade stegringen avmattades.
Som svar på ledarbloggen gestaltning av Planekonomins spritiruelle dirigent presenterar vi: Piss love & understanding & konsten att bryta tankebanan. Kanske ett gylfkoncept för bilindustrin att enrollera. Hackar i Mazda, gai jin.
Frukost med jultomten är dock som vanligt öppen för alla.
Läs även andra bloggares åsikter om Maria Larsson, AZD3480, Jultomten, FRA, Psykisk hälsa, Tankebanan, Pressen.
Upptäckternas pris
Innan vi går vidare i adhd historien tycker jag det är på sin plats att förtydliga några begrepp så att de inte hamnar i skymundan, vilket de historiskt verkar ha en enorm tendens att göra. Inför nästa artikel där vi tar upp de första medicinskt framgångsrika behandlingarna av ADHD, kan det vara värt att veta lite mer om pneumoencephalografi, eller postpneumoencefalografisk huvudvärk om man nu så vill. Den medicinska behandlingen uppkom nämligen i försöken att hitta en mildring eller botmedel efter just pneumoencephalografins biverkningar bl.a. den s.k. huvudvärken.
Men vad är pneumoencephalografi egentligen? Och varför uppkom huvudvärken?
Den Tölpaktiga Huvudvärken
Jo, för att tala klartext hade man fyllt på lite luft i barnens hjärnor (sic!) vilket var den egentliga orsaken till ”huvudvärken”. Förfarandet kallas pneumoencephalography och introducerades av en neurokirurg år 1919 men det gav varken nu eller då någon primär huvudvärk vilket mången litteratur påstår. Många som läst lite medicin vet att ta prov på ryggmärgsvätskan kan ge en ganska så ordentlig huvudvärk. Men att samtligt föra upp gas i hjärnan har aldrig gett någon huvudvärk primärt, det ger snarare en ganska extrem smärta och är självfallet ett mycket farligt ingrepp, vilket vi idag vet bortom all tvekan.
Inte riktigt La dolce vita
Att kalla det huvudvärk är inget annat än att förneka dessa barns smärta, jag finner det mycket sjukligt att ens försöka. Men visst fick det något som liknade huvudvärk efter några dagar eller veckor, innan dess är det helvetisk smärta som ofta gav rikliga kräkningar på grund av den extrema smärtan som ibland gav små spyfontäner rätt upp i luften.
En som var med berättar att just den ungen spydde bajs genom näsan, och tydligen så hann småglina inte alltid han öppna den lilla munnen, så visst var det huvudvärk som förorenade den kliniska psykiatrins fina vita bänkar, när luften sakta injiceras genom ryggraden upp i hjärnan på de stökiga ungjävlarna. Psykiatrin historia är sannerligen inte vacker, men ibland kan något gott växa upp ur skiten. Låt oss också komma ihåg priset för dessa lärdomars gagnande.
Bokstavsprogramen i TV kanske visar vägen? Det känns ibland som att det är någon typ av tölpaktighet som löser ut det hela, vad säger du?
Just att stå för sin historia och visa den, kanske är något psykiatrin kan suga i sig från Barack Obama? (se ledarbloggens resonemang och filmvisning)
Fekal uppkastning har även några andra latinska synonymer som våra frågvisa läsare säkert vill veta: antiperistalsis, copremesis, stercoraceous vomiting, fecal vomiting eller på svenska fekal uppkastning, eller det mer folkhemspraktiskta: att spy bajs.
Att Veta priset på allt men inte Värdet på något
Normalt kan man här få höra någon som säger att det är ett snuskigt språk som används när det bara skildrar något många borde veta. Frågar mig själv dock vad som är snuskigast, att framkalla snusket eller bara beskriva det som det är… Om språket är äckligt när det bara beskriver verkligheten, vad är då viljan som försöker förneka en människans beskrivning av verkligheten, som går att verifiera? Någon av de verkliga äcklen som har ett bra svar?
Själv har jag ibland undrat om röntgenplåtarna från den delar av den logik som möjliggör nya framsteg ibland innehåller mer än just den nya leden, något som på höjden av sin funktionella effektivitet är en någorlunda korkad flaskhals. Men det kanske är ett tankefel från min sida. Analysen känns på något sätt ofullständig, vad tycker du? Jag får liksom inte ihop bilderna.
Ska vi tala om fördelarna och landvinningarna kan vi lika gärna tala om vad de kostade.
–
Läs även andra bloggares åsikter som skrivit om inte, kapsejsat och försvunnit.
George Bush säger att det tar ett helt liv att förstå kristen tro. Jahapp – med andra ord förstår man den kristna tron först när man är död, kanske lite sent eller vad tror herr President? Namnet och ytan kanske saknar betydelse, låt oss i stället söka efter innehåll?
– Se om Gud kan lära sig något kanske är intressantare?
– För gud har väl inlärningsförmåga?
– Då kanske gud kan titta nedan
Kvinnor lider i tysthet
Ok en av de sista grejerna jag tänkte göra här är väl ändå att predika kvinnor som några pysande offer. Fattar du gud? De heliga nuckorna börjar kanske tröttna några tusen år senare?
Det finns alltför många belägg för att den djupa diskrimineringen av flickor och kvinnor fortfarande har ett järngrepp och vilken vård de får, dels på grund av gamla könsroller dels på grund av att kvinnor antagligen inte alls i samma grad har en fysisk hyperaktivitet som utmärker dem och markerar deras problem som det kan göra för pojkarna för den som inte kan se bortom. Mörkertalet är fortfarande stort och intresset för att ta reda på hur stort verkar svagt inte bara från de ansvariga myndigheternas sida, utan även från riksorganisationernas sida som rimligen borde föra de tystas talan. Unga verkar inte ha det för bra och gud håller tyst.
Vad värre är är kvinnorna i gruppen dubbelt utsatta vilket i varje fall de som får ta hand om offren för den politiken är väl medvetna om. Kvinnojourerna har i varje fall konstaterat det. Inte nog med att vården är orättvis, konsekvenserna av utebliven vård är faktiskt inte alltid desamma.
Det okända mörkertalet en studie om ADHD i genusperspektiv
Vem råkar först illa ut?
Men det var en sak till och det har faktiskt med sexroller att göra. Flickor med ADHD Asperger kan tendera att råka mer illa ut än andra pga av sin ibland hämmade förmåga att läsa av ett socialt samspel, speciellt farliga sådana. Vilket lätt personer som inte bryr sig, utnyttjar. detta är ett faktum som bland annat kvinnorjourerna tagit fasta på och som kanske inte skriks ut i medierna – och varför tror du då?
Vem fan vill säga jag har adhd och asperger och nu blev jag dessutom våldtagen när det för vissa ska vara så helvetes stigmatiserande att ens ha adhd och få vettiga mediciner för att fundera bättre. Fattar ru? Eller fattar ru inte? I vilken grad det är beroende på att fittan är stigmatiserad, eller att Jesus har kukatut är aningens svårt att säga i dagsläget. Men alla förgubbade heligheter har väl inte alltid gjort det bättre för människan, såpass mycket vet vi trotts allt idag. Det intressanta med frågeställningen är att man inte kan ställa den utan att stigmatisera sig själv som snuskig och grov i munnen. men om jag är snuskig och grov i munnen är å andra sidan rättvisan försvunnen och rimligheten bortpolerad. -Vilken Finish! Pääh
Norrköpings Tidningar skriver: Många flickor med adhd missas i vården.
51 procent av alla barn med adhd-symptom är flickor, enligt en ny studie som SVT:s Tvärsnytt tagit del av.
Det är en mycket större andel än vad man tidigare trott. Enligt Socialstyrelsens siffror över könsfördelningen över barn och ungdomar som får en adhd-diagnos är andelen flickor bara 20 procent.
Enligt studien, som tagits fram vid centrum för klinisk forskning i Västerås, har ungefär lika många flickor som pojkar adhd-symptom, men flickorna får en annan diagnos och inte samma hjälp som pojkarna. 5 288 barn och ungdomar ingick i studien. I den gruppen uppvisade 384 barn symptom för en adhd-diagnos.
Slutsats
Lite väl tröttsamt att höra gagg om jämställdhet och annat som inte verkar vara förankrat i verkligheten, nu verkar det mest vara en täckmantel för att alla ska sitta ned fint och sött i båten och inte klaga. Men hur går det i praktiken till att som ledare kunna friskriva sig från det ansvaret att en del av befolkningen ständigt varit diskriminerad och fortfarande är det?
Finns det något centralare än hälsan?
Vad ska ni göra för att få bort diskrimineringen nu?
När ska Jobbet vara färdigt och diskrimineringen förpassad till historiens sopptippar där den hör hemma?
Frågorna
Christina Husmark Persson, Maria Larsson och Göran Hägglund har ni överhuvudtaget något svar på de frågorna eller väljer ni att låta tysnaden svälja er värdighet?
Fredrik Reinfeldt, det bor betydligt mycket mer människor med ADHD i Sverige än människor i Andorra ändå ser man på regeringens webbplats betydligt fler träffar för Andorra än för ADHD. Vad kan det säga om proportionaliteten i agendan? Och att ADHD har lika många träffar som ordet falukorv på Regeringskansliets webbplats vad kan det lära oss? P-O undrade förut om det beskriver korvstoppningspolitikens kärna, jag frågar er detsamma men undrar samtidigt när ni kanske kan skriva om verkligheten på regerings webbplats om det mänskliga rättigheterna…..!
Är det ett statistiskt säkerställt sätt att påvisa regeringens nonchalans inför problemen eller har regeringen bara otur när den tänker?
I Fredrik Reinfeldt’s manifest står det
”Sverige ska vara ett land där varje människa ges möjlighet att forma sitt eget liv och sin egen vardag. Där arbete lönar sig och företag uppmuntras så att jobben blir fler. Där välfärden fungerar och finns till stöd då vi behöver den. Det ger ett tryggare, friare och mänskligare samhälle.”
Hur i hela friden tror du det är möjligt när man inte ens kan få vård bara för att man har fel kön? Kom igen nu kanske dags att svara?
Tillbaka till Gud
Gud har varit tyst ganska länge
och måhända misstänker någon ganska starkt att det beror på hans obildbarhet, för vad kan han egentligen lära sig rent teoretiskt nu såhär några år senare? Ett, tu tre? Har våra troende något tecken som kan visa att han lyssnat nu när diskrimineringen är inne på sitt blott andra årtusenden efter att Jesus kolade? Att gå runt med hans mordvapen korset runt halsen kanske inte visar alla den tydligaste av symbollogiska hyllningar. För vem vill se den verkliga stigmatiken? Är det då inte bättre att älta något som eventuellt kanske hände för flera tusen år sedan?
Men visst 600 miljoner till att putsa de gamla kyrkorna när människorna lider det låter ju betryggande bra och rimligt? Just den gamla idén att stänga in sig och dyrka sin gudfruktighet börjar den inte kännas lite unken såhär några tusen år senare. Finns det inget bättre att göra för pengarna än att låsa in sig i ett rum för att predika en gudsfruktighet som i all stor praktik tar plats utanför dess rum?
kan den som vet allt lära sig något nytt?
kan den som vet allt lära sig något nytt?
– Eller vad säger du gud, kan du verkligen lära dig något nytt?
– Om inte, är det kanske dags att vi inser sig att Gud saknar inlärningsförmåga
Läs även andra bloggares åsikter om Genusperspektiv, ADHD, Flickor, Vård, Kvinnor, Jämställdhet, Diskriminering, Kära Gud, det är sällan jag skrattar nuförtiden, men en liten svalörtsmaltig svansång presenterades häromdagen som en tidsbefodrad nektar med alla sina russinkryss, så att druvdjupet pyrde rynkorna ur tjatå dä russin. För vi läser väl Kjell Hägglund?
Svenska Dagbladet har skrivit en artikelserie om terapi ur olika perspektiv. Dagens inlägg består mest av personer som ger sina reflektioner på artikelserien, vilket är intressant att se för det finns ju ett par aspekter på vad som är bra terapi och inte.
Den första artikeln handlar om en kille som verkar ha fått ett helt nytt liv tack vare mentaliseringsterapi MBT. Hans var diagnostiserad som borderline, en problematik artikeln också belyser lite närmare.
Den andra artikeln handlar om samspel och går lite djupare in i vad mentaliseringen egentligen betyder, att vara medveten om vad som fyller ens medvetande. Både känslor tankar strömmar ständigt genom olika delar av sinnet, men att medvetandegöra dem och se att man själv kan ändra sättet de påverkar en, det kan mycket förenklat vara vad mentaliseringsterapin går ut på.
Den tredje artikeln tar upp vikten av att stanna upp, tänka till och se efter vart man är på väg, när något otrevligt börjar utvecklas – Innan situationen spårar ut mera oåterkalleligt. MBT verkar vara mestadels en terapi för borderline men vid de flesta mentala instabilitetstillstånd är förmåga till just mentalisering nedsatt så det kan säkert göra stor nytta även vid adhd. Något den senaste artikeln också belyser, om än något enkelsidigt som att terapi skulle ersätta medicinering helt. Men de visar väl också hur olika vi alla är.
Den fjärde artikeln visar att ett öppet sinne fördjupar förståelsen och ingressen säger det mesta:
Att bli bättre på att mentalisera – att reflektera över sina egna och andras tankar känslor och intentioner – är något som var och en har nytta av, säger psykologen och psykoterapeuten Niki Sundström.– Det är det roligaste och bästa jag någonsin lärt mig. Jag kan använda det både professionellt och privat.
Vi är alla ute och cyklar ibland, vilket många journalister visat med alla sina bokstavsbarn till artiklar och fälgkörda bottentramp, här ser vi dock tecken på något annat, positiva bilder vars kreativa innebörd på sikt kanske kan skapa en bättre verklighet för flera människor. Bra, mycket bra.
Om det sedan är MBT eller BMX, KBT eller vilket namn bokstavsjournalistiken sätter på det. Det spelar kanske mindre roll, huvudsaken är att bokstäverna ger begreppen en mening och trotts allt är det ju det språket handlar om. Men allt som ser sött ut fungerar inte alltid så bra, men mer av bra terapi tror jag skulle gagna alla, som vi ser i läkemedelsverkets riktlinjer är medicinering bara en del i ett åtgärdspaket. Nån som har adhd och har exempel på bra lyckad terapi hör gärna av dig och berätta…. meeera
Läs även andra bloggares åsikter om ADHD, ADD, Terapi, psykoterapi, MBT, KBT, Ska man behandla ADHD eller inte Video.
ADHD är en av de mest missförstådda och runttjaffsade neurologiska problembilderna genom tiderna. För en del verkar det vara normalt att skambelägga psykiska sjukdomar, eller mammor till barn med adhd i någon slags jävla mobbing terror, som om det inte räckte som det är. Det går att vara en bra förälder trotts att man själv har adhd eller asperger’s syndrom.
Trotts att det kommer hundratals nya vetenskapliga undersökningar i ämnet varje år så kan adhd vara en synnerligt kontroversiellt tillstånd för de som inte sett det på nära håll utan gillar att stigmatisera sina medmänniskor på håll utan att själva kunna komma med ett bra förslag att göra någonting åt saken. Uppskattningsvis 3-5% av barnen har adhd och i Storbritannien beräknas över en miljon vuxna ha adhd. De som stigmatiserar barnen brukar ofta säga att de finns bättre metoder än medicin, men varför kommer de aldrig med några bevis för det, OM det nu alltid gör det?
Verkligheten är alltid komplex och rörande. Mer komplex och rörande än vad förståsigpå personligheterna kan förstå sig på. Filmen tar upp några av de grundläggande fenomenen vid adhd. Belyser också underdiagnostiseringen som vi vant oss att se. -Tragiskt nog – Vad man kan göra, medicinering men även icke farmakologiska metoder, föräldraträning, terapi etc.
Mellan 1999 och 2006 pågick vad som i bästa fall kan kallas en debatt. De var rejält med kvasiintellektuella som allehanda känslomässiga argument, tjuvnyp och stora delar av registret med rackarspel för att förta den andra partens trovärdighet vilket ledde fram till en rad rättsliga kakofonier som pågått i vårt lilla rike men lämnat långa ekon jorden över. Mycket har handlat om diagnoserna DAMP och ADHD, men man kan väl ibland ana att det kan handla om något större med tanke på den frenesi som kombattanterna lägger vid sina argument och hur svartvit debatten verkar ha varit.
Vanna Beckman berättar om några av alla de otaliga vändningar och människor i denna konflikt som för en del tycktes vara just en tornado av svartvita anklagelser. I boken kan vi få reda på lite mer
Vem har sagt vad?
Vad synpunkter har framförts?
Finns det någon substans i synpunkterna?Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Strider under hjärnåldern – om ADHD, biologism, sociologism av Vanna Beckman
Som de flesta säkert känner till har historien runt de här bråken inte helt bedarrat än. Utan även de senaste åren har efterspelen levt sitt liv. Den som söker kan säkert hitta en massa ringar på vattnet, nedan några av dem….
Omtvistat fall till Europadomstolen
Damp-forskare fick dagsböter
Sveriges tabloidteve PC Jersild säger vad han tycker om en del av eftermälena. Ny instans mot fuskande forskare
Övrigt
Eva kärfve blev också tillfrågad i fall hon ville medverka i att skriva om adhd´s långa historia här på bloggen eller i allmänhet, men hon verkade ha viktigare saker för sig. Andra har skrivit om hennes insats i den tidiga debatten. Jesper Jerkert har med viss blygsamhet fört fram några små aspekter av debatten i forumet Vetenskap och Folkbildning som verkat få stå oemotsagda, vi vet inte i dagsläget om det beror på att Eva Kärfve inte har tid att gå i svaromål eller om någon socialantropologisk psykoeffleux hindrar henne men vi tänker självfallet återkomma till det i fall det blir aktuellt, eller ifall Eva känner att hon har kreativa idéer och lite oförhappandes får tid att angöra den verklighet, som många lever alla sina hjärtslag uti, som socialdarwinistiska dockhus drömmar.
En sak vi dock pratat om en hel del är forskningens eller vetenskapens själ och dess styrka. Hela styrkan ligger i att den kan ifrågasättas och plockas i bitar. Där finns också en av de bitar hon kan ges poänger i. Forskningen inte bara bör, den ska ifrågasättas. Vilket vi i dag kan se mycket tydliga tecken på att den inte alls gjort i tillräcklig grad. Samhället betalar dyrt för bitar vilka har en mycket bristfällig funktion vilket är kan ses inom medicinen, psykiatrin, sociologin, kriminologin och hela den samhälleliga återkopplingsfilosofin. Det finns bitar inom den Svenska betraktelsehistorien som inte alls är vare sig utredda eller begravda, frenologin till exempel som måhända lever ett tillbakadraget liv i skymundan, men som rent vetenskapligt antagligen är ett fint exempel på att vissa saker går att bevisa om bara tillräckligt många tror på det.
NetvibesYoutube Bubblare
Chi
Efter att ha tittat runt lite ser vi att åtminstone ett företag förstått att flickor kan ha adhd det är trygg hansas avläggare tryggabarn som till och med säljer en barnbok som bland annat tar upp det. Jag undrar när det kommer en vuxenbok som tar upp samma sak som vi kan donera till våra kära politiker. Eller varför inte konstatera att vårdens begränsade kapital ofta manipuleras bort på en massa skit som kostar otroligt mycket pengar i onödan från en mycket begränsad budget.
Tittar man vidare ser man att trygga barn också har mera om flickor och adhd på andra sätt.
Göran Hägglund och Maria Larsson blir ni inspirerade när ni ser att privata företag tar upp mycket allvarliga missförhållanden i samhället som regeringen och regeringskansliets webbplats kring de mänskliga rättigheterna glömt att skriva om? Eller känner ni bara skam över den rådande diskrimineringskulturen som finns idag? På kultursidorna vittnas det om ett djupt pedagogiskt intresse av frågorna men också ett behov av kunskap. Vad tänker regeringen göra?
I de redan långa köerna som expressens ledarsida skriver om idag finns en inbyggd diskriminering. Varför har patienterna inga rättigheter att få vård i praktiskt mening? Varför allt snack om en vårdgaranti som vi alla vet i praktiken inte fungerar annat än som en hånfullhet åt de som inte får någon vård.
Eller ingetdera? – Ni är fria att komma med kommentarer!
Eller så kan ni bara stå vid sidan och titta på när SKL gör sina pseudomätningar av funktionalitet vilka bara mäter öppen väntetid och alltså inte de som fallit offer för det landstingspolitiska diskrimineringsskalpellen som gjort att Gotland kanske har 7 gånger så många diagnoser som västra Götaland Men även pseudomätningarna visar att för många väntar för länge. Varför vågar ni inte ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över det verkliga läget och samla in adekvat statistik som kan belysa djupet i det ovetenskapliga godtycket?
Har ni redan glömt så kan flickor ha adhd men ofta missas av vården.
