Etikettarkiv: ADHD

Vilka förstår att flickor kan ha ADHD?

Netvibes Youtube Bubblare
Chi
Efter att ha tittat runt lite ser vi att åtminstone ett företag förstått att flickor kan ha adhd det är trygg hansas avläggare tryggabarn som till och med säljer en barnbok som bland annat tar upp det. Jag undrar när det kommer en vuxenbok som tar upp samma sak som vi kan donera till våra kära politiker. Eller varför inte konstatera att vårdens begränsade kapital ofta manipuleras bort på en massa skit som kostar otroligt mycket pengar i onödan från en mycket begränsad budget.

Tittar man vidare ser man att trygga barn också har mera om flickor och adhd på andra sätt.

Göran Hägglund och Maria Larsson blir ni inspirerade när ni ser att privata företag tar upp mycket allvarliga missförhållanden i samhället som regeringen och regeringskansliets webbplats kring de mänskliga rättigheterna glömt att skriva om? Eller känner ni bara skam över den rådande diskrimineringskulturen som finns idag? På kultursidorna vittnas det om ett djupt pedagogiskt intresse av frågorna men också ett behov av kunskap. Vad tänker regeringen göra?

I de redan långa köerna som expressens ledarsida skriver om idag finns en inbyggd diskriminering. Varför har patienterna inga rättigheter att få vård i praktiskt mening? Varför allt snack om en vårdgaranti som vi alla vet i praktiken inte fungerar annat än som en hånfullhet åt de som inte får någon vård.

Eller ingetdera? – Ni är fria att komma med kommentarer!

Eller så kan ni bara stå vid sidan och titta på när SKL gör sina pseudomätningar av funktionalitet vilka bara mäter öppen väntetid och alltså inte de som fallit offer för det landstingspolitiska diskrimineringsskalpellen som gjort att Gotland kanske har 7 gånger så många diagnoser som västra Götaland Men även pseudomätningarna visar att för många väntar för länge. Varför vågar ni inte ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över det verkliga läget och samla in adekvat statistik som kan belysa djupet i det ovetenskapliga godtycket?

Har ni redan glömt så kan flickor ha adhd men ofta missas av vården.

Nya riktlinjer för ADHD behandling

De nya riktlinjerna för behandling av ADHD finns nu tillgängliga hos Läkemedelsverket

Information från Läkemedelsverket

Läkemedelsbehandling av ADHD 1:2009:
– Bakgrundsdokumentation

Läkemedelsbehandling av ADHD 1:2009:
– Ny rekommendation

Kommentar

Till behandlingsrekommendationen kring  ADD ADHD.

Läkemedelsverket visar visionslöshet och väljer slappt att anpassa sig till verkligheten och hur den ser ut, för att inte verka alltför bakom. Att vuxna behandlas framgångsrikt mot ADHD med diverse mediciner verkar nu Läkemedelsverket förstått.

Än värre är det kanske när det gäller den okunskap om flickor och kvinnor som uppenbart finns inom hela kåren. Läkemedelsverket skriver: ”SBUs inventering av det vetenskapliga underlaget för behandling av ADHD hos flickor (2005) har också beaktats.” Beundransvärt är väl att nu har vi en statlig myndighet som säger sig ha beaktat det faktum att vi äger kunskap om en väsentlig diskriminering men inte på något sätt gjort något åt det eller fört fram den sannolika skillnaden för att snabbare kunna integrera en behandling som inte längre diskriminerar något kön, men det väljer Läkemedelsverket att inte göra. Man påstår sig ha tagit till sig kunskapen om SBU rapporten som i princip säger två saker (1)vi vet lite men (2) vi vet att det diskrimineras – för att ta hänsyn till. Frågan är att man kan beakta det förhållningssättet som seriöst utan att göra något åt sakförhållandet.

Denna princip strider självfallet med grunderna i Läkemedelsverkets egna styr och regler brev: 1 Verksamhetsstyrning. Det säkerställer ingen god tillgänglighet för flickor eller större valfrihet, vi vet tvärtom att flickor i flera år i själva verket förefaller ha fått andra diagnoser än adhd vilket knappast kan tyda på en kunskapsbaserad valfrihet eller god tillgänglighet för den grupp som av gammal vana tenderar att få fel behandling eller? Är det inte i själva verket för den som läser nedan ganska tydligt att varenda en av de grundläggande reglerna är åsidosatta när det gäller just en grupp?

Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Arbetet inom politikområdet ska särskilt inriktas på att

säkerställa en god tillgänglighet och valfrihet bland en mångfald av vårdgivare
– säkerställa att hälso och sjukvården är kunskapsbaserad

På vilket sätt menar kan läkemedelsverket sig kunna ta hänsyn till kunskapen att att vi vet att flickor underdiagnostiseras om man inte gör något åt det? Hoppas man på ett tankeöverföringsmirakel när man gör riktlinjerna för den svenska läkarkåren att följa? Eller menar man att just det faktum att man tagit hänsyn till att vi har låg kunskap räcker att meddela? Det har vi väl alltid haft så som nyhetsvärde är det väl inget större scoop?

Mediciner och beredningar

Kanske ska man därför inte vara alltför förvånad att de missat effektivare medel med mindre biverkningar som till exempel Focalin som levererar mer effekt per mg och mindre biverkningar. Ser vi en enda notis om det? Däremot noteras att Dexamfetamin bör användas och att Levoamfetamin i princip är effektlöst. Då kanske man också i konsekvensens namn inte ska luta sig på undersökningar som är gjorda på olika grader av enatiomerinnehåll som Adderall, vilket skulle förefalla logiskare ur konsekvensanalytisk synpunkt.

Interaktionsavsnittet viktiga saknar data!

Att man inte nämner beredningar i farmakopén som påverkar Dopamin / Noradrenalin omvandlingen via DBH tex Disulfiram är allvarligt. Det kan vara intressant ur flera synpunkter men även nödvändigt ur andra synpunkter. Nu har Wikipedia ett bättre utbud av interaktionsbelysning för ämnet än vad FASS har, bra eller dåligt – vad tycker du?

Då en alkoholberoende person med ADHD sannolikt skulle kunna ha stor nytta av kombinationen kan det vara väl värt att veta vilken synergism den leder till när det gäller förhållandet dopamin noradrenalin, varför det inte står i riktlinjerna eller är inskrivet i FASS framstår för mig som en gåta. Att alkoholberoende personer generellt inte ska behandlas med cs är en sak men när undantagsfallen kommer kan det vara bra för behandlande läkare att veta hur ämnena interagerar och att Antabus ökar på dopaminnivåerna men sänker noradrenalin.

Metamina

I länken ovan har vi adderat fakta till den svenska farmakopens rekommendationer gällande Metamina. Jag utgår från att den skrivs om och fakta adderas enligt länk ovan. Sedan bör vi kanske i konsekvensens namn också få ställa frågan varför man hänvisar till Adderall i sitt faktaunderlag när man på en annan sida säger att amfetamin av L-typ är effektlöst mot ADHD  symtomatologin.

Concerta vs. Focalin?

Att Läkemedelsverket heller inte har analyserat effekterna av enantiospecifikt verkande beredningar djupare när det gäller metylfenidat är ganska tveksamt med tanke på att en effektivare beredning antagligen skulle ha mindre hjärt och kärlpåverkan med bibehållen effekt på primärsymptomen preccis som Metamina kontra Amfetamin, varför har man inte utvärderat Focalin? Läkemedelsverkets egna underlag säger väl att det är den ena enantiomeren av metylfenidat som utövar den huvudsakliga effekten, varför använder man sig inte då av den kunskapen?

Konsekvensanalytiskt perspektiv

Läkemedelsverket har inte alls dragit några längre rimliga slutsatser om vad ickemedicinering leder fram till vilket är det enda kliniska relevanta perspektivet de har att jämföra med. De har dock gjort 2 undantag: Längdtillväxt och eventuell förändring i kriminellt beteende. 2 iofs relevanta parametrar. Men de har totalt missat den signifikanta parametern som torde vara funktionsutvecklingen i det stora hela sett genom ett sociometriskt perspektiv, vilket torde vara den största mätfaktorvariabeln.

Redan 1937 började en del inse att Benzedrine kunde fungera bra på barn med stora problem att koncentrera sig, i mitten på femtiotalet kom sedan Metylfenidat. Vad har egentligen hänt sedan dess?

Karin Johannisson hör du mig?

En arkeolog kommer till kulturantropologin om 1000 år

Skrev för några veckor sedan ett mail till Karin Johannisson och undrade om hon hade något bra svar till Mathew 15 år som undrade lite försynt hur någon kunde säga vad han inte hade, hon har ännu inte svarat. Om det beror på en kultursjukdom som plötsligt och helt oförhappandes drabbade henne vågar jag inte svara på men en lite modest påminnelse kanske snart är på sin plats. Men det kanske känns bäst att strö förnekelser som pudersnö lite grand från ovan och slippa ta en öppen debatt med verklighetsanknytning i stället för en lite von oben korsstygnssemantisk pepparkakspudding där allt är möjligt, för att man är så god med sitt himmelska pärlemorsflor?


Finns det någonstans inom idé och lärdomshistorian utrymme för sin egna insats som stigmatiserare och förnekare av rätten till en adekvat vård? Lite självkritik någon dag eventuellt kanske? Eller får översteprästinnans ord om vad som är verklig sjukdom eller bara en ren kultursjukdom inte sättas ifråga av den verklighet som drabbas av dem? Vad är det då för skillnad på de hon kritiserar och henne själv i semantisk mening? Vad är det som säger att det inte är just förnekelsen av sjukdomen som drabbar värst?


Vad styr tron om vetenskapen?

Blev just uppmärksammad på SVD´s lysande artikelserie om trosmässiga element styr vård och behandling utifrån kliniska perspektiv men även utifrån personens egna värderingar. I händerna på gud och svensk psykiatri heter en av artiklarna som är ett lysande exempel på hur allt annat än vetenskap styr vården vilket även

messigahvar temat artikeln nedan fast ur ett något annorlunda perspektiv.

Att landet du bor i också styr vilken diagnos du kommer att få med ett visst knippe besvär har också uppmärksammats vilket är extremt bra om vi någon gång ska komma till botten med vad de så kallade kultursjukdomarna egentligen är, enligt mitt förmenande kan det vara precis vad som helst som just den kulturens överstepräster inte känner sig speciellt mogna att acceptera och normalt har det alltid varit svagare grupper som drabbats av den stämpeln, vilken givetvis är en mycket brutal stigmatisering men sätts av förståsigpåarna som själva inte har något bättre att komma med bara för att ”förhindra stigmatisering” Jo vars…Trovärdighet?

När forskarna nu närmar sig pudelns kärna kanske vi ser den himmelska lockelsens ut rensning? Marco Scarpinati Rosso, är ingen barberare från Sevilla men väl överläkare på Transkulturellt Centrum i Stockholm och doktorand vid Karolinska institutet säger: – Det är för ­tidigt att påstå att 80 procent av alla diagnoser för människor från andra kulturer skulle ändras om vi ställde särskilda kulturfrågor. Men om det är en skam att tala med en psykiatriker hur ska man då kunna slåss för sin rätt mot en psykiatrikers godtycke, den frågan tas inte upp till sin spets men är nog viktig att kunna få ställa.

Men visst är det intressant att se att det är ganska många tillstånd som kan grupperas in som kultursjukdomar, själv frågar jag mig vilken diagnos vi ska sätta på dem som tvångsmässigt har förhindrat sina medmänniskor att få en adekvat vård på grund av att de hellre velat marknadsföra sin bild av kultursjuka? Det ligger mycket pengar och ära i att kränga sin bild av verkligheten som socialantropologerna mycket väl vet men sällan säger rakt ut. Men vad säger idé och lärdomshistoriken egentligen om sin egen spegelbild?

Medan  förklaringens gudomligheter slåss så lider människan. De är också de svagaste som drabbats värst och de är de som betalar priset av gudarnas lekar. Det är förvisso viktigt att belysa det fundamentala godtycket i psykiatrin men även när den för en gångs skull lyckas göra något bra. Men nu vill jag också vara med och flumma runt litegrand kring människors hälsa.

Kulturantropologisk logikarkeologi?
Några tusen år efter att dagens kulturantropologi dött ut då kanske jag (tänka sig lilla jag, va) kommer med ett gäng arkeologer och inspekterar dagens verklighet, kan vara spännande att se och framförallt hur mycket vi ska lämna åt slumpen för vårt egna tyckandes skull, om vi råkar hitta en utav urinoarerna och hängrännorna från rummen med uttrycksporslin, (det tidevarvets mest putsade stol) då kommer vi snabbt att kunna dra slutsatsen att er kulturella gärning berodde på era magiska tankar om de gröna stenarna efter att ha börjat analysera hängrännornas alla gröpta småstenar. Vad säger ni om det jordens alla urinevånare och kära dödskallar Jag säger som ni: Jag gjorde det för eran skull. Den stora kultursjukdomen är förnekelsen säger en del och jag ser ingen anledning att tvivla till det, efter att ha varit med att skriva lite om adhd historiken finns det ingen anledning att ändra uppfattning, tvärtom, i hur många tusen år har gruppen med adhd fått stå utanför samhället egentligen?

Våra fantasier om er hängränna
Måhända hittar vi sedan en serieblaska med stålmannen från eran tid, då kanske vi inte behöver fantisera mer, då kan vi lugnt dra den vetenskapliga slutsatsen att er hegemoniska gudomskult berodde på en ren pisskultur där ni var rädda för det gröna, skövlade jorden och la gröna pissstenar i rännorna av rent ockulta skäl. Sedan tillbad ni en Superman som rimligen inte fanns annat än som en direkt avbild till det ni så haft önskade att ni kunde. Några få alkisar hittade vi på en fossilerad DVD de skrek i parkbänkarna: Visst super man, visst super man!

-där ser ni vi har fångat nycklarna till er kultur, den kvittrande kackaduans pappegoja. Nog Superman, visst fan superman.

messiga adhd

Tills dess
Tackar jag djupt för den kulturella välgärning som det är att gestalta ADHD fenomen med allt sitt salt, bröd och aska, filmen: Mitt huvud är en torktumlare visade med kött och ben att personer med adhd minsann har för och nackdelar som alla andra. Det allvarligaste man kan göra mot personer i den som i många andra grupper är självfallet att förneka dess svaga sidor. Att journalister och författare kan lämna sina vanliga begreppsbarn och dampiga och gomspaltade horungar bakom sig är bra, än bättre är de när de lär sig att teckna verklighetstrognare porträtt av personer som har både för och nackdelar, Pelle Fosshaug till exempel. Är det inte bättre att skildra verkligheten som den är.

Om det nu finns starka genetiska orsaker till adhd är det då inte en exemplarisk rasbiologisk skiktnings inventering att direkt förneka existensen av problemgrunden eller att kalla den något som rimligen inte ska behandlas? Vi ställer frågan direkt till Karin Johannisson Professor i idé och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Vad säger dina senaste mätningar Karin? Den förintelse som rent statistiskt verkar möta personer med obehandlad adhd hur ska den lösas? Koncentrationsläger för problembarn?

Har du funnit den genetiska grunden för fenomenets förnekelseproblematik, eller nekar ni till att just förnekandet av människors problematik är det som ställt till mest oreda?

Att hävda att andra mäter är intressant, frågan är hur man kan komma fram till det utan att själv ha mätt. Ytterligare ett exempel på moderniseringen av ett tankeideologiskt sparbeting?

You 2 baby?
Öhörru förresten Karin jag skrev till din författarkollega Eva Kärfve tidigare och frågade om hon ville vara med att skriva adhd-historia, men hon var lite bizzy serru. Du kanske har tid då Karin? Eller är du också lite Bizzy just nu? Eller vill du dansa litegrand mä mäj, utmed historiens branter och varför inte se hur kultursjukdomarna började uppträda på Sveriges radio och tv runt 1940, kanske till och med förstå varför? Eller är den debatten om förnekelsens historia allt för infekterad för de blinda fläckarna i ett öga som inte vill se?

Statistiken, Sandmjölet och fårorna efter likrantningens obevekliga gjutjärnshjul, ingröpt på de sociala bergsmassiven till krematorieskorstenens matematiskt urskiljningslösa bolmande, där de svaga och stämplade stektes först, har du sett röken av den?

Kanske den mentala tandflossens trådar passar här bättre. Något du kan läsa i taxin på väg till och från idéhistorians alla meandrande krumbukter i urhistoriens vinglag. Språkets säd, eller lite vad som helst härifrån till Tjotahejti?

???

Vad orsakar ADHD symptomen?

Lika aktuellt som för några veckor sedan. Hör den ledande experten Russel A Barkley berätta om orsakerna till ADHD symptomen och vad som framkommit de senaste 10 åren. Eller ladda ned första kapitlet i hans bok. På hans egen sajt finns en del böcker som man kan förkolla lite på ifall man är intresserad av dem.

The Nature of ADHD Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, Third Edition: A Handbook for Diagnosis and Treatment, Russell A. Barkley

Taking Charge of ADHD, Revised Edition: The Complete, Authoritative Guide for Parents.

Genetiken bakom ADHD och några av studierna bland annat i molekylärgenetik.

Skulle vara intressant att höra lite reflektioner på föredraget av Dr Barkley härovan, området har varit så hårt debatterat… Dels de sociala influenserna känns lite svåra att nonchalera med tanke på incidensökningen efter Tjernobylkatastrofen vad skulle det kunna bero på om inte just de sociala faktorernas prenatala påverkan?

Pågående kliniska prövningar i USA.

Lösa notiser från Sverige om pågående medicinutvärderingar Mer beskrivet.

ADHD Center, ADHD och ADD.

Kvalitetskatalog.se

Vinnaren av Fröken Badboll 2008 är:


Badbollspedagogen Jan Björklund

Det är en synnerligen svår konst att blåsa upp en ballong inifrån, men visst är det beundransvärt som kuriosa tills man inser hur det går till och vilka som får betala priset av dessa tveksamma bedrifter.
Skolministern Jan Björklund lyckas gång på gång ignorera vad den vetenskapliga forskningen säger, med sin självuppblåsta balloney och ett frikostigt fabulerande. Jans oreranden har inte heller det litterära värdet att man kan uppskatta det för sin stilart eller elegans, utan det har mer och mer börjat likna en stilikon för den populistiska floskelns snorkråksromantik – Den näsvisa och grönskande Jan Björklund. Vi skrev om den ämabla elokvensens fromlande du behöver inte bevisa det gång på gång att du kan sätta: många ord som låter bra, till ekot av en annan verklighet, tomte. Lite ridderlighet mot uppdraget kanske skulle anstå?


Vinstmotivering
Efter det senaste uttalandet måste vi börja se dig som den geniale badbollspedagogen, men hur bär du dig egentligen åt för att klättra in i ballongen och rent pedagogiskt lyckas blåsa upp den? Juryn måste erkänna kära Jan Björklund att det var länge ett mysterium för oss alla, men efter att ha lyssnat på sveriges radios dokumentering av dina hopplösa grodor så inser vi att kvacksalveriet är nyckeln. Att sälja det gamla ormgifter med välbeprövade knep. grattis Jan Björklund du är Fröken badbolls stipendiat år 2008!

Den pedagogiska väderspänningen
Mina damer och herrar, Kära pristagare, det finns inte så många sätt att blåsa upp en ballong inifrån. Men med ett gäng ruttna värderingar och lite bruna bönor i botten kommer man långt. Det är bara en liten varning för jag tror ingen vill vara riktigt nära den pedagogiska ballongen spricker. Med en mage full av jäsande vätskor blir människan uttrycksfull. Ingen har någonsin tydligare gett den framstupa pedagogikens en klyftigare analys.

-Du har baktalat forskningen och gett det tredje ögat ett ansikte. Grattis! Vi har aldrig haft en värdigare vinnare, du har så mycket inom dig.

Personligen har vi alltid älskat allt balloney som drabbar barnen, eller lögner om vad som är bra för barnen, har du inget som är heligt för dig Jan Björklund så kan du fundera över ditt mumbo jumbo. Juryn kontaktar er inför prisceremonin och meddelar i lagom tid lämplig dresskod. – Vi tror på dig Jan, jultomten och storken! God Jul, tomte s.a.s.

från oss alla till er alla i hyllning kören till er alla en riktigt god jul. Med eller utan adhd

Kändisar med ADHD


Norsk TV2 har gjort ett bördigt och positivt inslag i en kort artikel om kändisar med ADHD och det positiva med att vara rak ärligt och ofta sjungande på en duett rätt in i nuet. Cher, Michel Jordan, Jim Carrey, Einstein. Sen kan man undra hur många av dem som verkligen hade en diagnostiserad problematik. osv. 

I den Skånska myllan frodas drömmarna. Ystads Allehanda har besökt en skola som verkar passa för många. Det är trevligt att journalister kan skriva något positivt om adhd och se möjligheterna i stället för det vanliga bokstavsslaffsandet på storköksmanér. Flaff. Kloffs.

I Gävle har ett gäng borgliga politiker gått samman och skrivit sig varma om den pedagogiska befruktningen som inträffat med friskolornas intåg. Självfallet en oerhört viktigt och grundläggande poäng men inte om den ska ske till priset av att barn med ADHD och annan problematik ständigt och lagmässigt ska hamna utanför. Det är kanske inte alltid barnen det är fel på, det kan ju faktiskt vara skolan också – att sätta in barnen i en betongkub när de har som mest spring i benen kanske inte alltid har varit det formidabeliseringen av mänsklig klokskap.

Intressant att se politiker tala sig varma om skolan och alla säger de nästan samma saker, men breddningen av den pedagogiska mittfåran med en skolgång som faktiskt tar hänsyn till barnens potentialer och verkliga behov av rörelse, kulturell stimulans och det lekande livet lyser med sin frånvaro. betongkubismens inlärningskyrkor skapar säkert duktiga upprabblare men hur djup är deras kärlek till kunskapen – är det inte just det skolan är bäst på att destruera?

Jag frågar mig hur kan du sätta ett barn i centrum om du inte vet vad det är och dess egentliga utvecklingspotential. Visst låter det sött men i verkligheten har vi nog mycket att lära om att lära.

Om varje barn behöver en familj då kanske skolan ska visa dem den stora familjen, människornas villkor i världen.

??? 

Nyheter från Underlivet

Med speciella länkar för kvinnor

Menthål

Spearm int

Pepparmynta

Taskspelet slutNär trillar pengen ned?
Det kanske inte ska spela så stor roll om man har fitta eller inte men faktum är att en del saker är annorlunda. Diagnosen ADHD är ursprungligen gjord för pojkar och trotts vi vet att det inte alls är bara pojkar som har adhd fortsätter kvinnor och flickor att vara en underbehandlad grupp som förefaller ska vänta och behandlas på andra sätt på grund av fittan och/eller gamla förutfattade meningar. Kraven på vad en kvinna ska klara av och förväntas göra kan också te sig annorlunda, iofs något skiftande från en kultur till en annan. Men gemensamt är att det förväntas någon typ av dubbelarbetande. Undersökningar initieras avhandlas och presenteras, vad händer sen då? Tillhör man inte det lyxiga gubbnätverket så händer inget annat än tomt snack.


Svaret på Ledarbloggens ku klux klanvideo blir självklart – Det har gått för långt

 

 

 

Kuk Lux Lan
Jag tycker det är snuskigt att det spelar en så stor roll om man har fitta eller inte när det gäller vården. Vad är egentligen ett vulgärare språk i verkligheten än att den här gamla framstjärtsidealen ska fortsätta få normifiera människans tillgång till hälsa? I västra Götaland ser vi de ständiga satsningarna, omorganiseringarna och löftena om att allt ska bli så bra. Det kanske någon trodde

Nu är det dags att ändra kartan

Ge mig lite kaffe

först

ADHD ur annat genusperspektiv än det vanliga

 

Understanding Girls with AD/HD
– Part I Improving the Identification of Girls with AD/HD

Women and AD/HD Information:
What we know….

Women and ADHD

Women and AD/HD Looking at the Prevalence of ADHDHeter en artikel bland många i en tidning på 48 sidor.

Medications to treat AD/HD and their use during pregnancy
Mesig Broshyr fylld med ”eventuella kansken” Faktum är att ADHD medicinering under gravititet inte alls är att rekomendera men ingen vet riktigt vad konsekvenserna blir.

Sajter för med speciella inslag för kvinnor med ADHD
en del bra artiklar blandat med ”här ska det krängas grejor”

lite av varje

Allmänna myter och missförstånd om adhd

https://www.womensmentalhealth.org/posts/stress-during-pregnancy-increases-adhd-risk/
Stress under graviditeten ökar risken för adhd hos barnet.

https://www.apa.org/monitor/feb03/adhd.html
ADHD: a women’s issue. Psychologists are fighting gender bias in research on attention-deficit hyperactivity disorder.

Executivitet och de primära dragen av adhd.
inte bara ur ett kvinnligt perspektiv

https://www.addvance.com/about/quinn.html%20Författare till en del böcker om adhd fenomen

Lika självklart som vägverket går ut och informerar om diagnosen adhd utgör ett hinder för körkort i sina pressmeddelanden, undrar vi om det kan utgöra ett hinder för att få utöva tillsynsansvar när man inte gör det på ett adekvat sätt. Med klart syfteslinje mot socialstyrelsens många år av blundande inför den gedigna nonchalans som bara passar att lyfta lite lite på slöjan av per årtionde. Socialstyrelsens senaste rapport om den ovetenskapliga vården av barn, vad händer med den nudå? Mogen för byrålådorna nu igen? För allvarligt talat det är väl ingen som på allvar tror att ovetenskapligheterna inom vården uppstått de senaste åren? Men socialstyrelsen väljer att bara kontrollera den mest kvalitativa vården, resten struntar man i.

Om Vägverket upplever att personer med diagnosen adhd kan utgöra en fara på vägarna, vad anser då vägverket om personer med adhd fast utan diagnos. Är de ofarligare? Eller har gatan ställt sig i vägen för vägverket att tänka bortom nästa trafikljus?

Kanske till och med vägverket förstår vikten med en adekvat vård?

TUUUT TUUUT

!

Har hittat en sajt som utger sig för att vara kristen och som har lite substantiellt att komma med bland en del annat. Om kristendom alltid har med Jesus att göra låter jag andra svara på men sajten ger faktiskt en del bra tips.

använde och fick då fram en del vettiga resultat. Kom bland annat till den här artikeln av Goldstein. Har inte alls skummat mer än ytligt så jag vet inte riktigt om alltsammans men tro det eller ej, det verkar vara en bra kristen sajt om adhd, dock med några tveksamma inslag, men det har vi här, på eran lyxblogg också, fast de är svåra att se. :) Så de är i gott sällskap. Rapportera gärna vad ni hittar själv blev jag positivt överraskad.

Flickor och ADD

Vår centralsida om flickors – kvinnors problem och svårigheterna att få bra vård.

Överjaget & Underlivet: källan till Lyckohormonet?

Dagens medicin skriver om att ny Svensk forskning kommit fram till, att låga Serotoninnivåer är kopplat till trottsyndrom (OCD)och uppmärksamhetsstörning. DM rapporterar vidare att man analyserat MAO-A och B samt 5-HTT, forskarna ställer sig dock frågande till varför pojkar men inte flickor visade trottssyndrom när de genetiska förutsättningarna för serotonintransportören 5-HTT var begränsade. DM uppger att forskarna inte vet varför men de har en teori:

– När det gäller stökigheten hos flickor kan det ju vara så omgivningen reagerar starkare på deras beteendestörningar och därför hittar vi en koppling. Mot pojkar finns en mer tillåtande attityd.

Härligt Gafflande
Jodå, låter väl bra. Synd bara att Dagens Medicin missat att Serotonin inte är något lyckohormon och aldrig kommer att bli, serotoninets viktigaste uppgift i kroppen är att reglera delar av tarmfunktionerna, (tänk inte på bajs)det är också i magen vi hittar mest serotonin i hela kroppen. När det gäller de pyttesmå mängderna av serotonin som finns i hjärnan reglerar de det könshormonstyrda beteendet. Eftersom pojkar har andra könshormoner blir effekterna annorlunda svårare än så är det inte. Samma sak gäller f.ö. vid ADHD. De här uppenbara könsskillnaderna mellan könshormonerna är det som skapar skillnaden och det har varit känt ganska länge, bland annat till varför kvinnor svarar bättre på SSRI när det gäller kroniska smärttillstånd. Dagens Medicin kanske skulle ta sig ett snack med Professorn i Farmakologi Elias Eriksson som intervjvades för över 5 år sedan:

En av de viktigaste fysiologiska funktionerna hos serotonin är sannolikt att modulera könshormonstyrt beteende. Kanske är detta en av serotoninets huvuduppgifter. Tankarna framförs av professor Elias Eriksson, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Och i så fall, skulle könshormonstyrt beteende kunna moduleras av serotonin? Och vice versa: Har könshormonerna betydelse för alla typer av serotoninrelaterat beteende? Kan könshormonerna även spela en viss roll vid olika typer av serotoninrelaterade sjukdomar som vi normalt inte direkt associerar till könshormoner?

Från kalhyggen till föryngringsytor många kåttar blir de

Det är genom nonchalerandet av detta enkla faktum man ständigt kan låtsas förvånad av att flickor med adhd har ett annat beteende än pojkar med adhd vilket är och förblir en självklarhet för den med bara elementär grundskolning. Könet bestämmer inte beteendet, men könshormonerna som skapar underlaget för ett beteende. Könshormonerna hänger dock ganska ofta samman med könet men inte alltid. Vilket kan bli ganska uppenbart vid ett könsbyte med tillhörande hormonell efterbehandling. Det skulle förvåna mig höggradigt om inte en person med adhd som genomgick ett könsbyte med tilhörande förändringar i hormontraffiken inte skulle reagera på precis samma sätt. Dvs med mer testosteron mer utåtagerande beteende. Mindre så blir det tvärtom. Kunde inte en gammal sönderdopad bodybuilder hjälpt till med den slutsatsen? Eller varför inte analysera DDR´s världberömda simlandslag, för att inte tala om kulstöterskorna. Tränarna upplevde ett stort problem med deras oregerlighet, vilket inte bara hade att göra att de fick kåtslag av steroiderna utan även med att de plockade vad de ville ha i högre grad än annars. Det kan väl aldrig måhända eventuellt kanske finnas en koppling mellan testosteronnivåerna, 5-HTT densitet och beteendeutövning som blir linjär när den eventuellt frikopplande effekten från östrogen på 5-HT1A räknats av?

Vad säger det om det värsta problemen?

Detta säger ju i sak inte ett endaste jota om personens svårigheter att koncentrera sig. Det är och förblir ett sidorspår som man kanske skulle lära sig något av någongång?

Det är inte speciellt konstigt om flickors adhd är värre än pojkars vad gäller kärnproblematiken med uppmärksamhetsstörning, den måste vara bra så mycket värre för att märkas och detta beroende på att diagnosen är gjord för pojkar och sedan dess inte heller speciellt förändrad. Hur smart och rimligt kan det då vara?

Tjejer missas i vården, men helvete ta och fatta varför hur jävla svårt kan det vara??

Fokus

på lökarna

Ack de söta småblommorna små

Huvudsidan om flickors – kvinnors ADD

Vad är ADD?

Ledarbloggens youtube filosoferande runt Bert och Ians drag under galosherna kanske ska besvaras med: Fokus på blommorna under snön. och hur upplyftande det kan vara även för en blomma när FOKUS inte är optimalt. – hey space apollo rockers.

Några små korta notiser


Psykbryt bryter sig loss till en ny adress bort från bekymmer och tristess.
-Gaah va snyggt det blir på den nya hemsidan!

Våra myndiga analyser
Socialstyrelsen lyckades snabbläsa vårt blogginlägg igår mellan sina besök på Cecilia Beckrots blogg och Metrobloggen. Men att just Socialstyrelsen har så många sökningar på lediga jobb hos: vakanser.se kanske tyder på att arbetsmiljön leder till brister i den psykosociala närmiljön, vilket leder till nyfikenhet på andra arbetsplatser?

Vi ser samma mönster hos Försvarets Radioanstalt FRA och är en anings bekymrade över att deras sökningar går så ofta till vakanser.se. Upplever de en ökning av de psykosociala stresselementen nu sedan deras verksamhet blivit ifrågasatt eller vad kan det vara? När FRA väljer att surfa till Kriminellt.com och Sexoffender.se, vad är de på jakt efter? Någon som de inte redan vet?


Rubriker om ADHD från Danmark
Udsatte børn lever med varige lidelser Anbragte børn har oftere handicap end normalfungerende børn i almindelige hjem, konkluderer ny rapport.

2-årige viser første tegn på ADHD Ny forskning viser, at småbørn, der pådrager sig skader i hovedet eller brandsår, har større risiko for senere i livet at få en alvorlig adfærdsdiagnose.

100.000 voksne lider af damp uden at vide det Mange voksne lider af sygdommen ADHD også kaldet damp, men de ved det ikke, viser ny undersøgelse. .

Vi har planterat ett ben i Göteborg på bloggkartan.se! Återstår att se hur man kan placera ut alla deltagarna var för sig också… för det finns väl flera bloggar med skribenter i olika städer… va?

På väg till årets russinmässa
Allt ska torka tillslut
Du är en druva

men tiden

drejar

dig

ut

ADHD medicin & vården i allmänhet


Som tillägg till artikeln om: Medicin vid adhd kommer nu även en utförligare produktkatalog med ett bredare underlag än enbart de medicineringar som brukas i Sverige f.n.
De flesta av de länkade sidorna öppnas i pdf format.

Svenska

Metamina: D-amfetamin produktblad på Svenska.
Metylfenidat:

>Medikinet,
>Equasym Depot,
>Ritalin®
>Concerta®.

 

Adderall (mixde salter av D/L amfetamin) Tablet Medication Guide Label
Adderall XR (mixde salter av D/L amfetamin) Extended-Release Capslar Medication Guide Label
Concerta (methylfenidat hcl) Extended-Release Tablet Medication Guide Label
Daytrana (methylfenidat ) Transdermal System Medication Guide Label
Desoxyn (methamphetamine hydrochloride) Tablets Medication Guide Label
Dexedrine (dextroamfetamin sulfate) Spansule Capsular och Tabletter Medication Guide Label
Focalin (methylfenidat hcl) Tabletter Medication Guide Label
Focalin XR (dexmethylfenidat hydrochloride) Extended-Release Capsules Medication Guide Label
Metadate CD (methylfenidat hydrochloride) Extended-Release Capsules Medication Guide Label
Methylin (methylfenidat hcl) Oral Solution Medication Guide Label
Methylin (methylfenidat hcl) Chewable Tablets Medication Guide Label
Ritalin (methylfenidat hcl) Tablets Medication Guide Label
Ritalin SR (methylfenidat hcl) Sustained-Release Tablets Medication Guide Label
Ritalin LA (methylfenidat hcl) Extended-Release Capsules Medication Guide Label
Strattera (atomoxetine hcl) kapslar Medication Guide Label

Frågetecken och annat Uppmärksammas
BUSA registrets registreringsblanketter för vuxna klienter med adhd. Varför används den inte registret startade 2004…! Är det bara en kuliss för att det ska se ut som något görs när det i själva verket står stilla?Ett fungerande nationellt kvalitetsregister skulle självfallet kunna ge en kvalitativ uppföljning. Varför gör man inte det? Det skulle också kunna påvisa de enorma kvalitetsskillnaderna i vård som finns mellan landstingen. Finns det 7 gånger så många med adhd på Gotland som i Västra Götaland eller är vården 7 gånger så dålig – gissa själv!

Statens insatser för barn och vuxnas hälsa
Staten bör självfallet hålla sig med en egen kritisk granskning av insatsernas effektivitet och en forskning kring det verkliga utfallet av sina insatser. Nu styrs forskningen till stor del av läkemedelsföretagens vinstintressen och inte av folkhälsointressen, någon som vill fundera på vad det leder till i längden? Om pengar inte är bra för direktörer som bonus är det heller självfallet inte bra att direktörers bonusjakt styr det nationalstrategiska folkhälsointresset, eller något i närheten av det. Att inte inse vad en stats verkliga resurser är, är en synnerligen beklämmande verklighet vi ser när man talar om vägar och annat som infrastruktur, vad är då människan? En ultrakultultur? Det folkhälsostrategiska tänkandet har gått på entreprenad, verkar det.

Socialstyrelsen har ett tillsynsansvar för vården, varför utövar de inte det? Incitamenten för att utöva tillsyn kan inte alltid skyllas på Socialdepartementet eller Regeringen. Frågeställningen kanske måste gå vidare till socialministern Göran Hägglund eller till hälsominister Maria Larsson innan något händer, för Socialstyrelsen verkar inte hitta incitamenten att utöva det ansvar de är tillsatta för. Vare sig för den usla vårdkvalitet vi alla konstaterat finns för både barn ungdomar och äldre. Socialstyrelsen väljer att kontroller den grupp som får bäst vård, men varför gör man inte stickprov på helheten? Bara det är potent nog att driva fram en konstruktiv helhetslösning, vem tror att det kan förhålla sig på något annat sätt? Allvarligt tala.

Att personer med neuropsykiatriska funktionshinder ständigt riskerar att hamn mellan stolarna vet Socialstyrelsen redan sedan utredning efter utredning, men har Socialstyrelsen något konstruktivt att komma med, nu när även allmänheten upplever samma sak fast i ett större perspektiv. Det finns omfattande incitament för att regeringen ska kunna inse att myndigheternas egna bristfälliga kontakt med sina grundläggande uppdrag behöver övervakas bättre. -Kanske en vettig uppgift för FRA? Det krävs en bredare samverkan inom ramen för socialförsäkringarna och det har varit uppenbart en längre tid. De sektoriserade delarna av samhällets serviceorganisation skapar inga bra och långsiktiga helhetslösningar och det har vi vetat länge.