Kategoriarkiv: Samhälle – politik

Saker måste man vara socionom för att inte förstå?

Eller saker som kräver en viss utbildning för att inte kunna förstå…

Gång efter gång ser vi den godtycklighet som drabbar de som mest behöver hjälp. Men hjälpen är påfallande ofta konstruerad utifrån de förutfattade meningarna hos socialsekreteraren eller handikappsekreteraren helt utan något vetenskapligt underlag för det lämpliga i godtycket. Trotts att en massa pengar betalas ut för ändamålet, så kvarstår det enkla faktumet att någon genuin hjälp utifrån klientens verkliga behov ofta kan vara svår att få.

Det är ur ett gigantiskt underläge många får kämpa sig fram för att få någon hjälp överhuvudtaget, de som klarar sig bäst är psykopater, de som klarar sig sämst är tvingade att bli psykopatiska för att få en rimlig hjälp. En historia vi inte alltför sällan hör. Den döva självgodheten kanske inte lyssnar till något annat än den som skriker, men de som verkligen behöver hjälpen sällan kan skrika.

Nu senast ett fall med en kille som har adhd och asperger och fått vänta 1 år på hjälp. Det pinsamma i sådanahär historier kan vara att hjälpbehovet ofta kan vara väldigt klart uttryckt från den hjälpbehövande eller dennes närhet, men utföraren har varit omvittnat kreativ i att negligera behoven. Inte sällan verkar den som bestämmer över hjälpens utformande betinga sig ett så stort tolkningsföreträde framför den som behöver hjälpen att den inte ens behöver lyssna till det sagda och skrivna ordet. Kanske är det också just därför en del med allvarliga problem mer och mer börjat använda den diagnostiska termen socialkärring*, för att beskriva fenomenet.

*Observera att det inte alls ligger någon värdering i ordet utan det är en deskriptiv term satt för att konkretisera ett fenomen som i grunden bygger på nonchalans inför den utsattes grundläggande behov. En socialkärring, flera socialkärringar är också en terminologi som används inom NT-konvservens något instängda språkbruk, viket inte ska sammanblandas. Vi vill bara hjälpa socialkärringarna att det också kan finnas mer synpunkter än de ids uppfatta spontant och vad passar väl då bättre än lite förutfattade meningar utifrån ett komprometterande diagnossystem. Det ligger väl aldrig någon värdering i språk överhuvudtaget? Det är väl därför man använder det som någon sa. Tja, då är det ju per definition dessutom en värdelös terminologi för den som måste äta grismaten från den, lite väl tröttsamma knorrar på den svansen av den symbollogiken.

Att veta allt är mycket store gud

-Jawohl?
Symptomatiskt för den vanliga översittaren är också att vissa bilder upplevs som betungande. Varför är det så?
-Är bildning om realiteten alltför krävande?

Ja, Tiger och Stilla ber

Som svar på Svenskans Fjärdekolonnare ber ADHD-NPF-bloggen att få presentera något 3-vligare: Den dyslektiska tigern som bara ber hela dagarna.

med nya rynkor och ringar under ögona, ändå ständigt man tiger.
Man ber man ber, man bara ber.
Man vaknar och somnar och ber.
Men världen är dyskektiskt och till slut får man inte mer.
Alltet tiger stilla
Man får det man ber om
fast på ett annat språk
Börja Om
Börja Ohm
Börja Aum

Allt är sig likt men ändå är det mesta förändrat

Inget är sig likt men ändå är allt detsamma

=========================================

=========================================

The history of British Pediatrics: Sir George Frederick Still


Sir George Frederick Still (1868-1941) The father of British pediatrics.

Sir George Frederick Still (1868-1941) the father of British pediatrics. He was born in Highbury, England, and attended medical school at Cambridge University. His father died when he was 17 years of age, causing a dramatic change in the family economy. However, he had proved such gifts as a pupil of Merchant Taylors, that he received a scholarship enabling him to study at Caius College, Cambridge, where he received several awards and new scholarships.


At graduation, Cambridge

He was the first who described a form of juvenile idiopathic arthritis which bears his name Still’s disease. He was also the one of the absolutley first to initially describe the symptoms of ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). A Few other medical terms after Sir George Still’s names is: Still’s murmur and Still’s rash. During most of his adult life George’s hobby was to read the antique works in their original languages. He was fluent in Greek, Latin, Hebrew and Arabic. His choice of profession, however, was medicine. His first salary at GOSH was only £20 a year (1894), and he had no private income, so Still’s early days at the hospital were spent in considerable poverty.

Sir Still gave his life to paediatrics. He wrote prolifically on childhood diseases and was secretary to the Children’s Clinical Club. Professor Still´s life was dedicated to improve the life chances of sick children, and especially to the patients at Great Ormond Street. Maybe just a look at his poetry can get us a glimpse of his thoughts. He wrote this poem in commemoration of his bellowed mother, Emma Andrew:

Years have gone since that sweet presence
And her ”boy” is old and grey,
But I hear my mother calling,
I am yet a child at play,
And my Mother has my heart-love,
And it seems but yesterday.


The same year he died, 1941, he published a volume of poems titled “Childhood and other poems”. These verses from this collection prove the importance of children to him, sick or healthy:

For my garden is the garden of children
Cometh naught there but golden hours,
for the children are its joy and its sunshine,
and they are its heaven sent flowers.


George Frederick Still as a child

Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton

Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

BBC: Great Ormond Street’s Victorian patients

The history of GOSH, Great Ormond Street.

1989 Diana, Princess of Wales, becomes President of the Hospital
1991 Diana, Princess of Wales, laid the foundation stone for the new hospital building
1994 The Variety Club Building opened, funded by the Wishing Well Appeal
1997 The Princess of Wales’ final official visit on the hospital’s 145th birthday to open the Renal Unit
2001 Gene therapy lab opens, and clinical trials of gene therapy begin at GOSH
2002 150th Anniversary

Svensk

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Wikipedia Svenska: Sir Gerorge Frederick Still

Sir George Frederick Still, Sittin’ On The Dock of the Bay

Meander in time

.

Copyright by the author, all rights reserved.

Bra Sophie! Men vaknar Socialstyrelsen?

BUP i Västerbotten klarar inte vårdgarantin
Det gamla totalitära SVT har lyckats upptäcka det helvete som stått så många till buds de senaste årtiondena vilket scoop? Andra kanske undrar varför det dröjde så länge och hur hårt man måste blunda för att inte lyckas se. Inslaget ovan handlar om bristerna inom BUP i Västerbotten.

SVT har hittat till Solna BUP!
Svt presenterar också Socialstyrelsens undersökning av BUP i Solna som vi tidigare refererade till – men inte med ett ord säger det gamla monopol-TV att barnen sannolikt är de som får bäst vård av alla i gruppen med problematik, inte med ett ord säger Socialstyrelsen något om det, eller varför de valt att inte kontrollera hela vårdkedjans kapacitet för samtliga åldersgrupper. Kanske är det bättre att blund och slippa veta sanningen.

Nästa inlägg tar upp från SVT: 2008-11-14 Kritik mot brister i adhd-behandling
AKTUELLT: Socialstyrelsen riktar skarp kritik mot barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm efter en granskning av hur barn med neuropsykiatriska problem, exempelvis adhd, bemöts och behandlas.

”Riskerar djupa sår i själen”-Det här är förödande.

Det här är allvarliga tillstånd i hjärnan hos det växande barnet, och blir de inte diagnostiserade när de är små riskerar de utanförskap, utstötthet, arbetslöshet och djupa sår i själen, säger skolöverläkare Sophie Ekman, som var den som vände sig till Socialstyrelsen för att få en granskning av BUP:s behandling. Vi tackar för de visdomsorden! Bra att omtanken om barnen styrs av hänsyn till deras genuina utvecklingskapacitet – vad i hela helvete annars? Flera måste nog tyvärr ställa sig upp och skrika till om hur dåligt det fungerar i själva verket.
Göran Häggund påstår sig vara upprörd, men vet då Göran om att just barnen troligen är de som får bäst vård av gruppen personer med ADHD? Eller är det ett bekvämt faktum att förneka nu när man äntligen låtsas upptäcka den vanvård som försiggått under alla dessa år för barnen. Vilken enorma överraskning va? Vem tar nu det konkreta ansvaret Göran? Har du någon konkret kapacitet att skapa politiska förändringar så kanske det är dags att visa den? Vad säger gud Göran Hägglund berätta för oss om det är hans avsikt att barn ska behöva lida… Eller vill du abortera dessa barns möjligheter och livskapacitet genom att skylla på landstingen?

I sanningens namn skulle det väl vara rimligt med en klinisk vetenskaplig utvärdering på varför det fungerar så dåligt och varför barnen behandlas så illa, eller vad säger du Göran? Finansutskottet kanske kan assistera med lite räkenskaper på extrakostnaderna för samhället när människorna inte får vård. Det finns ju några modeller att välja mellan eller hur.

Men vi har väl en bra vård i Sverige?
Nej så här är det! Vi har en djupt hycklande vårdkuliss med ”vårdgaranti” och allt annat utom en fungerande vård är det svårt att inse? Allt annat snack är bara ett hånfullt hycklande och en spott i ansiktet för den som aldrig fått någon adekvat vård, vafan annars kan det vara?

VIi kan i inslaget höra hur Joels mamma bemöts möts av den fullfjädrade hånfullhet allför många sett och fått så helvetes nog av: -Första tillfället vi träffade basteamet från BUP så träffade vi en läkare som tittade oss i ögonen och frågade om Joel inte bara var allmänt ouppfostrad, berättar Joels mamma.

Så skulle det kunna ha vara, tänk för en liten sekund om det faktiskt är så, att det är en ovetenskaplig läkarkår som agerar ouppfostrat mot en problematik de står inför bara för att den inte är anpassad efter deras dogmatiska världsbild och stämmer intuitivt med deras förutfattade meningar. Det finns en hel del fakta att läsa på för BUP personalen och många andra, varför så rädda? Vad hindrar er från att utbilda bort er okunskap om problematiken? Eller känns det bättre att vara taföra marionetter för det fortsatta blundadet?

Den pedagogiska Censuren, vad kan vi lära oss?

Ett oroande faktum är att olika grupper inte känner att de verkligen kan säga vad de tycker, eller sin åsikt rätt ut! På vilket sätt hör det hemma i en demokrati? Senast ut är det lärarna som inte känner att de verkligen vågar säga till om missförhållanden, vilket låter synnerligen allvarligt. Enkäten från lärarnas riksförbund visar att allt inte är riktigt friskt i skolans värd, vilket i och för sig framgår tydligt när man ser hur friskolor förefaller vägra att ta emot handikappade elever, med tanke på ytterst låga andelen de verkar ha.
Men att problem med yttrandefriheten inte bara återfinns i föreningslivet kan vi se på flera sätt.
Musiklärare avstängd efter att ha talat med lokalblaskan.
Varannan lärare rädd att kritisera sin skola. (artikeln borttagen från ooriginalsajten)
Jag frågar mig djupt och allvarligt om vi verkligen ska ha lärare som inte vågar säga ifrån mot sin arbetsgivare, är det ens lämpligt att den typen av ynkryggning grundlägger våra barns pedagogiska skolning? Kanske just därför är det extra viktigt att eleverna får sätta betyg på lärarna och inte bara tvärtom. Lite terrorbalans kan väl inte skada åt bägge hållen?
Regeringskansliet och rikspolisstyrelsen
Vi tackar djupt för er uppmärksamhet kring ADHD det är alltid trevligt när berörda aktörer tar sig tid till riktiga långläsningar och går igenom stora delar av materialet, dock är den noggrannaste myndigheten hitintills Riksrevisionen, ingen snabbskummning där inte. Vi vill inte sprida någon missämja myndigheterna emellan men det kan väl vara bra att känna till fakta så att ni inte blir paranoida eller svartsjuka på varandra. Men visst känns det betryggande när myndigheter verkligen stannar och läser ordentligt. Bra gjort. Det som oroar i sammanhanget är att vi inte hade några besökare från just Socialstyrelsen och Kriminalvården vid samma datum, men de verkar ha intressantare saker för sig, om det beror på kommande omorganiseringsplaner som Socialstyrelsen väljer att studera Svensk självmordsguide eller inte, vågar vi inte svara på.
Över hälften av våra läsare verkar vara myndigheter och inte alla myndigheter porrsurfar hej villt nu längre, skönt att ingen myndighet hittat oss den senaste veckan tack vare ett idogt porrsurfande eller bara en väldigt utstuderad jakt på sexnoveller. Händerna på täcket! Kanske ska återuppta projektet; Mest porrsurfande myndighet och utdela priser till en sängkammarröd generaldirektör? om inte annat för sin socialpedagogiska förståelse för sitt egna uppdrag och dess topologier.  Trevlig helg!

Hjälpmedel vid ADHD


När biblioteken klagar över att folk läser mindre så berättar Medioteket att de lånar ut mer. Hemligheten ligger egentligen i att låntagaren själv ska få pröva ut vilken lärostil som passar bäst och vilka hjälpmedel som verkligen hjälper. En del personer med ADD eller ADHD säger om man frågar dem vilket som är det bästa hjälpmedlet: Concerta eller Metamina och visst går det att förstå…

-ADHD ur ett hjälpmedelsperspektiv pdf. Broschyr från Hjälpmedelsinstitutet. Tar upp en del praktiska och opraktiska aspekter med att ha ADHD.

Med de moderna mobilerna kan man göra mer och mer. Det har till och med skrivits en uppsats i ämnet.

-En bra lista över litteratur om och kring ADHD finns på ADHD centerDe har även böcker om andra neuropsykiatriska ämnen som Aspergers och Tourette’s syndrom. Renodlade böcker om det Neurotypa syndromet och hur det ska behandlas lyser än med sin frånvaro!!! Kom gärna med tips. Är man bra på att läsa engelska tycker jag att det USA´s nationella institut för mental hälsa NIHM gett ut en liten trevlig sammanfattning om ADHD, på deras sajt kan man dessutom ladda ned en 49-sidor broschyr om ADHD i Pdf form.

Att hålla lågan brinnande: En studie kring pedagogiska strategier för elever med diagnosen ADHD

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?

Fysisk Aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP. Jag diskuterar också olika författares syn på diagnostisering av barn. Resultatet visar att Idrott och hälsa är ett ämne där man kan arbeta med sociala färdigheter som regler, hänsyn, samarbete och kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.

De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: ”Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?”. För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.

Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Vad säger ordföranden?
I DN ser vi också en Riksordförande som uttalar sig om de unga funktionshindrades ekonomi, tänk om de inte ens fått någon rimlig vård, vad hade hon gjort då? Tänk om De rörelsehindrade med behov av rullstolar inte heller fått några rullstolar, vad hade hon sagt då som ordförande i RBU?
Hade hon sagt: Att inte ge den som behöver en rullstol vad den behöver är samma sak som att aktivt hålla personen isolerad och borta från sina mänskliga rättigheter i samhället?
ADHD är vid första anblicken osynligt men kan vara mer handikappande än ett rullstolsberoende, oavsett om man gillar diagnosen eller inte. Ändå får alla inte en rimlig behandling av funktionshindret. Vilket i faktum kan vara samma sak som att en personmed behov av rullstol för att ta sig fram inte får någon utan får sitt hemma. Vad hade hon sagt om det tror ni? Hade hon nöjt sig med det? Ska någon som behöver rullstol nöja sig med en punkterad gummiflotte med några fina teckningar som kan tolkas som några eventuella kansken? För det finns väl inte så många som behöver rullstol som hjälpmedel som behöver en sådan i Sverige? Men det finns en hel del med adhd och närliggande problematik som inte får något rimligt hjälpmedel alls.

Exakt hur jävla rimligt är det då? Apropå hjälpmedel och medel som hjälper.

ADHD – Den senaste forskningen

Hör och se de världens ledande expert på ADHD berätta om de 10 årens senaste landvinningar. Den senaste kunskapen om orsakerna till och behandlingen av adhd.

Senaste rönen om:

Subtypning av adhd
Framtidens mediciner
Vad som är ADHD och inte
De senaste forskningsresultaten
Teorier om vad som orsakar ADHD – Etiologi
Den naturliga komorbiditetens förklaringsgrunder
Hur diagnoskriterierna antagligen kommer att förändras till nästa DSM
Problemen med arbetsminnet och att återkomma till tidigare uppgift efter distraktion.

Vi ser att nya rön blir gamla, i denna del av forskningen där utvecklingen snabbt skyndar mot framtiden.

Russell Barkley har skrivit några böcker i ämnet och är allmänt erkänd som en av de mest kunniga experterna.

(TEXT) (TEXT)

Ja, här var det tänkt att stå en massa mer, men den senaste händelseutvecklingen har effektivt stoppat all tänkbar inspiration men tagit tid och förmåga.

Fråga riksförbundet Attention något – Bli bemött med trakasserier

Är riksförbundet attentions ledning förlamad?

Lasse Andersson här är du inte välkommen

Tänker göra färdigt det jag lovat sedan får det nog räcka för mig här för en tid i varje fall. Någon annan får ta över.

Oavlönade Aspergare hjälper Kommunikationsneofoberna igen

Några individer med neurotypiskt syndrom har lyckats göra en Uppsats om hur det stereotypa samhällsinsatserna verkar. Som vi alla vet har samhällets neurotypiska massa ofta mycket svårt att se bara litegranna utanför ramarna när det gäller den egna oftast mycket fixerade verklighetsbilden och det språksociala kittet som håller geggan på plats.

Genom att några medlemmar ur Asp-Teamet ställt upp gratis på sin fritid för att hjälpa till, så har några med den NT typiska blockaden, lyckats rapportera om hur vinglig NT’s förståelse är för en medlem i Aspie-teamet. Vilket självfallet visar sig i de mest fundamentala situationer. Finns det lite självkritik på gång inom NT-normativitetens subsegment?

Läs mer om uppsatsen här

Ladda ned den som Pdf fil

Det mest framgångsrika konceptet för att missförstå andra är fördomsfullheten och dess viktigaste instrument är tolkningsföreträdet, det blir därför ganska intressant att höra en NeuroTypsik pedagog berätta om en Aspie utifrån pedagogens oförståelse för grunden och uppdraget i det stora hela. Titta vad mörkt det blir när jag blundar – återigen.

Den vitala frågan är varför samhällets insatser skall vara så oerhört lomhörda år efter år.

I en annan uppsats konstateras lite av det många av oss vet att utredning också kan vara behandling: Är utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförändringar och hälsofrämjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning, vilken verkar konstatera en positiv effekt av bara utredning. Men de konstaterar också att utredare och behandlare bör vara närmare varandra, vilket är något så självklart så att man tappar hakan gång efter gång när man hör det. All den kunskap och det förtroende som grundläggs vid utredningarna går knappast i arv till den som får utredningresultatet, så det är ett solklart slöseri med kunskaps och förtroenderesurser i effektivitetens namn. ( vilket vi tyvärr vant oss vid att se. )

-Om det beror på den personlighetsneofobi som vi ofta kan se vid NT-problematiken vill jag dock låta vara osagt, men delar av den genuina stereotypin är ju inte att ta miste på. Något avvikande sätt att kommunicera är inte tänkbart för NT, så man kan därför fråga sig vad är egentligen kommunikation enligt den inskränkta NT-Normativiteten.

Ett ständigt värdespel med mellanmänskliga rörelser som bricketter i ett psykosocialt bingolotto? alla beundrar bingoberra. Folk slåss, nya val-friheter men mindre frihet.

Nästa artikel om: Asperger och kommunikationsutvecklingen.

P-O kommer att fortsätta med historiken, men även en artikel som kommer att svara på frågorna om de senaste forskningsresultaten, förändringar i kommande diagnoskriterier, nya medicineringar etc. allt i ett litet fyrkantigt paket.

The history of ADHD 1902, Sir George Frederick Still


Sir George Frederick Still (1868-1941) The father of British pediatrics.

England’s first professor in child medicine presented on 4th, 6th and 11th March 1902 a series of three lectures to the Royal College of Physicians in London, under the name “Goulstonian lectures” on ‘some abnormal psychical conditions in children’, which were published later the same year in the Lancet. He described 43 children who had serious problems with sustained attention and self-regulation, who were often aggressive, defiant, resistant to discipline, excessively emotional or passionate, who showed little inhibitory volition, had serious problems with sustained attention and could not learn from the consequences of their actions; though their intellect was normal.

He wrote “I would point out that a notable feature in many of these cases of moral defect without general impairment of intellect is a quite abnormal incapacity for sustained attention.

He concluded:“there is a defect of moral consciousness which cannot be accounted for by any fault of environment” When Still was talking about Moral Control, he was referring to it as William James had did before him, but to Still, the moral control of behavior meant “the control of action in conformity with the idea of the good of all”


”Another boy, aged 6 years, with marked moral defect was unable to keep his attention even to a game for more than a very short time, and as might be expected, the failure of attention was very noticeable at school, with the result that in some cases the child was backward in school attainments, although in manner and ordinary conversation he appeared as bright and intelligent as any child could be. These considerations on the nature of the defect may appear to speculative to have any practical value, but I venture to think that they have some basis in clinical fact, and my reason for bringing them forward in this connexion is to emphasise the possibility that other morbid conditions beside defect of moral consciousness may be responsible for defect of moral control.”


George Still certainly did not use the current terminology for this disorder, but many historians of ADHD have inferred that the children he described in his series of three published lectures to the Royal College of Physicians would likely have qualified for the current disorder of ADHD combined type, among other disorders.

George Still as child

The History of British Pediatrics.

George F Still

References:
Alexander Crichton : An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. 1798.

Some abnormal psychical conditions in children: the Goulstonian lectures”. The Lancet’, 1902;1:1008-1012

Russell A. Barkley: The Relevance of the Still Lectures to Attention Deficit Hyperactivity Disorder A Commentary. 2006; 10; 137 J Atten Disord.

George F. Still Some Abnormal Psychical Conditions in Children: Excerpts From Three Lectures 2006; 10; 126 J Atten Disord.

Palmer, E. D., and Finger, S. 2001. An early description of ADHD(Inattention Subtype): Dr. Alexander Crichton and the ”MentalRestlessness” (1798). Child Psychology and Psychiatry Reviews, 6, 66-73.

Many Thanks to:
Dr. Russell Barkley for material and kind advice.
Stanley Finger at Washington university in St Louis.

Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton

Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

Swedish

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Copyright by the author, all rights reserved.

Reklamerad realisation

Obama satsar stort på reklamen och eran alldeles egna budgetblog gör detsamma för vi är de ultimata efterföljarna, initiativlösa och tröga. Vi följer dock som vanligt ledarbloggen och deras frenetiska intresse för

Den gamla öststatsreklamen vilket blivet deras nya hackyckling. Måste säga att valet inte helt saknar poänger: ”kyckling”, ”hackat kött”, ”kyckling”, ”hackat kött”, och så vidare i ljudspåret, man kan nästan känna politruckernas andedräkt när de sakta greppar efter det sista paketet torrmjölk på kosmolbutikens långa tomma hyllplatta. Spatsiba baby.

För många kraftiga intryck
Det skulle vara bra om någon också talade om vikten av att människor slapp bli träffade av för mycket för snabbt. Bli bombarderade med för många intryck för hårt, vilket gjorde dem spittrade, uppåtväggarna och extremt energifyllda en kort tid.

När logiken själv får välja. Då faller ekona av de överdrivna intrycken bort och plötsligt, äntligen lugn och ro… för första gången i livet.

Vem vill neka människan det och varför?