Den pedagogiska Censuren, vad kan vi lära oss?

Ett oroande faktum är att olika grupper inte känner att de verkligen kan säga vad de tycker, eller sin åsikt rätt ut! På vilket sätt hör det hemma i en demokrati? Senast ut är det lärarna som inte känner att de verkligen vågar säga till om missförhållanden, vilket låter synnerligen allvarligt. Enkäten från lärarnas riksförbund visar att allt inte är riktigt friskt i skolans värd, vilket i och för sig framgår tydligt när man ser hur friskolor förefaller vägra att ta emot handikappade elever, med tanke på ytterst låga andelen de verkar ha.
Men att problem med yttrandefriheten inte bara återfinns i föreningslivet kan vi se på flera sätt.
Musiklärare avstängd efter att ha talat med lokalblaskan.
Varannan lärare rädd att kritisera sin skola. (artikeln borttagen från ooriginalsajten)
Jag frågar mig djupt och allvarligt om vi verkligen ska ha lärare som inte vågar säga ifrån mot sin arbetsgivare, är det ens lämpligt att den typen av ynkryggning grundlägger våra barns pedagogiska skolning? Kanske just därför är det extra viktigt att eleverna får sätta betyg på lärarna och inte bara tvärtom. Lite terrorbalans kan väl inte skada åt bägge hållen?
Regeringskansliet och rikspolisstyrelsen
Vi tackar djupt för er uppmärksamhet kring ADHD det är alltid trevligt när berörda aktörer tar sig tid till riktiga långläsningar och går igenom stora delar av materialet, dock är den noggrannaste myndigheten hitintills Riksrevisionen, ingen snabbskummning där inte. Vi vill inte sprida någon missämja myndigheterna emellan men det kan väl vara bra att känna till fakta så att ni inte blir paranoida eller svartsjuka på varandra. Men visst känns det betryggande när myndigheter verkligen stannar och läser ordentligt. Bra gjort. Det som oroar i sammanhanget är att vi inte hade några besökare från just Socialstyrelsen och Kriminalvården vid samma datum, men de verkar ha intressantare saker för sig, om det beror på kommande omorganiseringsplaner som Socialstyrelsen väljer att studera Svensk självmordsguide eller inte, vågar vi inte svara på.
Över hälften av våra läsare verkar vara myndigheter och inte alla myndigheter porrsurfar hej villt nu längre, skönt att ingen myndighet hittat oss den senaste veckan tack vare ett idogt porrsurfande eller bara en väldigt utstuderad jakt på sexnoveller. Händerna på täcket! Kanske ska återuppta projektet; Mest porrsurfande myndighet och utdela priser till en sängkammarröd generaldirektör? om inte annat för sin socialpedagogiska förståelse för sitt egna uppdrag och dess topologier.  Trevlig helg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *