Etikettarkiv: Russell Barkley

Obehandlad ADHD, vad händer? VIDEO

Många har haft väldigt mycket att säga om ADHD. Många anser sig varit kallade att berätta vad de tror, men hur många har egentligen varit behjälpliga att ta reda på lite mer om fakta kring ADHD? Här nedanför är en kille som verkar ha tittat lite närmare på det hela.

Visst skrivs det om ADHD. Sajäntolgär och andra verkar vara intresserade av ämnet, intressant med tanke på vilken massa uppmärksamhet deras frontpersoner får när de vistas i massmediala sammanhang och visst blir det ett fruktansvärt stort genomslag när en människa som anses mer värd mer än människor andra av den massmediala personvärderingen. John Travolta vet, visst finns det en massa artiklar om honom. vilket visar det massmediala genomslagets värde och värderingsprinciper. (fastän det ofta är tabu att tala om dem, tänk på det) Pressen skriver väl inte om något den anser vara värdelöst?

Förvisso har många journalister börjat inse att bokstavsbarnen de är journalismens egna barn och i all egentlig mening vad de säljer. För de säljer ju lösnummer som vi alla vet. men varje ett av lösnummer består av en rad bokstavsbarn, det så kallade ordet är det egentliga bokstavsbarnet för alla utom de med pälslös liturgisk damp.

Men se hur det stora genomslaget snabbt kan förbytas i sin motsats
Den stora glädjen blir en oändlig sorg. Travolta verkar också ha fått se avigsidan när folk lägger sig i hans privatliv och hans sätt att behandla sin egna son, ja det har till och med ifrågasatts om beslutet att inte behandla sin sons epilepsi bidrog till att hans son avled så tragiskt. Vi vill inte delta i sådana spekulationer men vill heller inte censurera den debatten från våra läsare. utan vi kan bara konstatera att mediciner är bra ibland och dåliga ibland, det viktigaste kanske trotts allt är nettoresultatet.

Kanske kan vi alla lära oss att det viktigaste är att inse att människor kan dö av behandling likväl som de kan dö utan behandling, det viktigaste är egentligen vad som är bäst, eller vad tycker du?

Michael Phelps verkar också sett limejosen av den massmediala brännvidden och dampjournalismens bokstavsbarn när de horar som bäst om att kränga sina lösnummer med texter vilka hänger som lösögonfransar och fnaskar, men det bryr jag mig inte speciellt mycket om faktiskt. Jag personligen tycker det är värre när de journalistiska bokstavsbarnen hänger med arslehåret i rubriken, såsom en lätt krullad locktång för att vira in flugorna.

-Psst Bzzz bzzz!


Bättre upp?
Om det är någon som har en bättre behandling mot ADHD än den som finns idag. Ta och använd några barn som experimentverkstad för era fantasier och presentera sen lite vetenskapligt underlag för fantasierna och visa att de hör hemma i verkligheten.

Att vara gnällig och grinig som riksförbundet attention är ibland på centralt håll kanske inte är så hållbart i längden, varför inte vara lite positiva och plocka fram lite nytt material som det här till exempel? Vi har inte en krona i betalt och tjänar inga pengar på verksamheten genom andra aktiviteter, så visst ska man kunna kräva mycket mer av de som tjänar pengar på verksamheten direkt eller indirekt. Lite kreativt för de som behöver det som mest kanske?

Att bara vara negativ och överkänslig för kritik samt gnälla på den faktiska kritik som föreligger verkar inte vara speciellt hållbart. Det är bara skabbigt och uselt. Att göra det man har betalt för kanske är bättre än att kritisera och försöka misstänkligöra de ideella krafterna som snarare får betala för att hjälpa till. Med en över 1000 årig diskriminering i landet kanske det finns annat att tänka på och göra?

Asperger’s syndrom

Läs även andra bloggares åsikter om
ADHD, FETprinsens ADHD CENTER (mest video) Russell Barkley, Obehandlad ADHD, Behandlad ADHD, ADHD Symptom, Vuxen ADHD,

ADHD – Den senaste forskningen

Hör och se de världens ledande expert på ADHD berätta om de 10 årens senaste landvinningar. Den senaste kunskapen om orsakerna till och behandlingen av adhd.

Senaste rönen om:

Subtypning av adhd
Framtidens mediciner
Vad som är ADHD och inte
De senaste forskningsresultaten
Teorier om vad som orsakar ADHD – Etiologi
Den naturliga komorbiditetens förklaringsgrunder
Hur diagnoskriterierna antagligen kommer att förändras till nästa DSM
Problemen med arbetsminnet och att återkomma till tidigare uppgift efter distraktion.

Vi ser att nya rön blir gamla, i denna del av forskningen där utvecklingen snabbt skyndar mot framtiden.

Russell Barkley har skrivit några böcker i ämnet och är allmänt erkänd som en av de mest kunniga experterna.

(TEXT) (TEXT)

Ja, här var det tänkt att stå en massa mer, men den senaste händelseutvecklingen har effektivt stoppat all tänkbar inspiration men tagit tid och förmåga.

Fråga riksförbundet Attention något – Bli bemött med trakasserier

Är riksförbundet attentions ledning förlamad?

Lasse Andersson här är du inte välkommen

Tänker göra färdigt det jag lovat sedan får det nog räcka för mig här för en tid i varje fall. Någon annan får ta över.

ADHD historik Del 3: Sir George Frederick Still


Sir George Frederick Still (1868-1941) Den Brittiska pediatrikens fader.

Englands förste professor i barnmedicin presenterade den 4, 6 och 11 Mars 1902 sina sedermera berömda föreläsningar för the Royal College of Physicians in London, under namnet “Goulstonian lectures” som handlade om ‘some abnormal psychical conditions in children’, Föreläsningarna publicerades samma år i the Lancet. Han beskrev 43 barn som hade mycket allvarliga problem med att upprätthålla en kontinuerlig uppmärksamhet, att disciplinera sig själva och att inte bli ständigt överemotionella, aggressiva eller passionerat upptagna med något för situationen olämpligt.


Still skrev: “I would point out that a notable feature in many of these cases of moral defect without general impairment of intellect is a quite abnormal incapacity for sustained attention.” Alltså ett problem som verkade utgå från barnens oförmåga att styra energin i sin egna uppmärksamhet, trotts att barnen i övrigt hade välfungerande intellekt
Och drog slutsatsen att:“there is a defect of moral consciousness which cannot be accounted for by any fault of environment” När Still talade om moralkontroll vilket var dåtidens begrepp grundat i läror från William James så refererade han snarare till den tidigares begreppsanvändning. Still avsåg med moralkontroll egentligen:“the control of action in conformity with the idea of the good of all” Alltså förmågan att agera för allas bästa.


”Another boy, aged 6 years, with marked moral defect was unable to keep his attention even to a game for more than a very short time, and as might be expected, the failure of attention was very noticeable at school, with the result that in some cases the child was backward in school attainments, although in manner and ordinary conversation he appeared as bright and intelligent as any child could be. These considerations on the nature of the defect may appear to speculative to have any practical value, but I venture to think that they have some basis in clinical fact, and my reason for bringing them forward in this connexion is to emphasise the possibility that other morbid conditions beside defect of moral consciousness may be responsible for defect of moral control.”

George Frederick Still beskrev självfallet inte adhd enligt dagens terminologi men många historiker inom fältet anser att de beskrivna barnens svårigheter sannolikt skulle betraktas som adhd i dag med den samsjuklighet som ofta följer med.

References:
Alexander Crichton : An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. 1798.

Some abnormal psychical conditions in children: the Goulstonian lectures”. The Lancet’, 1902;1:1008-1012

Russell A. Barkley: The Relevance of the Still Lectures to Attention Deficit Hyperactivity Disorder A Commentary. 2006; 10; 137 J Atten Disord.

George F. Still Some Abnormal Psychical Conditions in Children: Excerpts From Three Lectures 2006; 10; 126 J Atten Disord.

Palmer, E. D., and Finger, S. 2001. An early description of ADHD(Inattention Subtype): Dr. Alexander Crichton and the ”MentalRestlessness” (1798). Child Psychology and Psychiatry Reviews, 6, 66-73.

Ett stort tack till

Ph.D. Russell Barkley för reflektioner och material.

Samt ett stort tack till Professor Stan Finger vid Washington universitetet i St Louis, för kloka och välgenomarbetade artiklar med exemplariska hänvisningar.Det känns tryggt att skriva till en av världens mest kunniga professorer inom neurovetenskaplig historik sent en fredagskväll och en kvart senare få svar från en professor som skriver Cheers och verkar allmänt glad samtidigt som han lämnar distinkta hänvisningar och snabbt erbjuder sig att skicka behövda referenser.

Snacka om bedårande skönt avslappnad kunnighet, med en djup kärlek till kallet. Hatten av, även bocken bugar.

ADHD historik på Svenska

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

English

Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton
Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

Gerorge Still som barn

English: The History of ADHD: 1798, Alexander Crichton

Part 1 of the ADHD history
The earliest well documented description of ADHD and ADD

In 1798, a Scottish-born physician and author, Sir Alexander Crichton (1763-1856), described what seems to be a similar mental state much like the inattentive subtype of ADHD, in his book: An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects. In the chapter ”Attention”, Crichton described a ”mental restlessness”.

The book

“The incapacity of attending with a necessary degree of constancy to any one object, almost always arises from an unnatural or morbid sensibility of the nerves, by which means this faculty is incessantly withdrawn from one impression to another. It may be either born with a person or it may be the effect of accidental diseases.
When born with a person it becomes evident at a very early period of life, and has a very bad effect, inasmuch as it renders him incapable of attending with constancy to any one object of education. But it seldom is in so great a degree as totally to impede all instruction; and what is very fortunate, it is generally diminished with age.” p. 271

Crichton further observed:

”In this disease of attention, if it can with propriety be called so, every impression seems to agitate the person, and gives him or her an unnatural degree of mental restlessness. People walking up and down the room, a slight noise, in the same, the mowing a, the shutting a door suddenly, a flight excess of heat or of cold, to much light or to little light, all destroy constant attention in such patients. Inasmuch as it is easily is exited by every impression.” p 272

Crichton’s noted: ‘they have a particular name for the state of their nerves, which is expressive enough of their feelings. They say they have the fidgets” p 272
Dr. Crichton suggested that these children needed special educational intervention and noted that it was obvious that they had a problem attending even how hard they did try.

”Every public teacher must have observed that there are many to whom the dryness and difficulties of the Latin and Greek grammars are so disgusting that neither the terrors of the rod, nor the indulgence of any kind intreaty can cause them to give their attention to them.” p. 278
Alexander Crichton was almost two centuries ahead of his time in his observations of what is now known as the Inattention subtype of ADHD. He wrote about the salient features of this disorder, including attentional problems, restlessness, early onset, and how it can affect schooling, without any of the moralism introduced by George Still and later authors of the subject.

Dr Crichton described all the essential features of the inattentive
subtype of attention deficit hyperactivity disorder which were almost entirely consistent with the criteria for the inattentive subtype as portrayed in DSM-IV (APA,2000) (Palmer & Finger, 2001).

References:

Alexander Crichton : An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. 1798.
Some abnormal psychical conditions in children: the Goulstonian lectures”. The Lancet’, 1902;1:1008-1012
Russell A. Barkley: The Relevance of the Still Lectures to Attention Deficit Hyperactivity Disorder A Commentary. 2006; 10; 137 J Atten Disord.
George F. Still Some Abnormal Psychical Conditions in Children: Excerpts From Three Lectures 2006; 10; 126 J Atten Disord.
Palmer, E. D., and Finger, S. 2001. An early description of ADHD(Inattention Subtype): Dr. Alexander Crichton and the ”MentalRestlessness” (1798). Child Psychology and Psychiatry Reviews, 6, 66-73.

Many Thanks to:

Professor Russell Barkley for material and kind advice.
Professor Stanley Finger; at Washington University in St. Louis.

Sir George Frederick Still in the history of ADHD

The History of British Pediatrics.

ADHD historik på Svenska

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

© All rights reserved by the author

Hippokrates och ADHD historiken ?

 

ADHD History

Med den nu äldsta kända ADHD historiken

 

Den moderna medicinens fader
Har fått en del mail om historiken (del 1 & del 2) varav några tagit upp frågan om Hippokrates och huruvida han beskrev ADHD eller inte. Och visst skulle det vara bra med medicinens fader som en referens, det tyngsta namnet av dem alla. En del väljer att citera hans verk i detta sammanhang bland annat wikipedia.

In 493 BCE, physician-scientist Hippocrates described a condition that seems to be compatible with what we now know as ADHD.[citation needed] He described patients who had ”quickened responses to sensory experience, but also less tenaciousness because the soul moves on quickly to the next impression”. Hippocrates attributed this condition to an ”overbalance of fire over water”. His remedy for this ”overbalance” was ”barley rather than wheat bread, fish rather than meat, water drinks, and many natural and diverse physical activities.”[81] (länkar etc är borttagna pga av att de numera är inaktuella)

Glömt Hippokrates?
En del undrade i all välmening att vi kanske glömt just Hippokrates. Njae, inte direkt , faktum är att det är just Hippokrates som berett mest arbete och tagit längst tid. Att Wikipedia nämner honom, ok. Visst. Tittar vi nu istället på referenserna till citaten så är det en viss ”Fancis” som ska ha översatt boken Hippocrates: Aphorisms. In The Genuine Works of Hippocrates (Translated from greek by Fancis Adams) Här kanske någon noterar att de som refererar till Hippocrates och adhd på nätet i varje fall har en sak gemensamt: De skriver till och med exakt samma stavfel, men någon Fancis verkar inte ha översatt Hippokrates däremot en Francis.
Vi hittar inte citatet
För att göra det hela lite enklare för alla att se, Francis översättning från 1849 av Hippocrates går nu att ladda hem här alldeles gratis, den som hittar citaten där kan väl vara så vänlig att kontakta mig för jag har inte hittat dem. Undrar om någon annan har det…
Att sedan Wikipedia, eller en massa andra böcker väljer att referera till Hippocrates ok. Här ser vi tre stycken böcker som är sökbara online alla har samma citat. Mitt problem är att jag hittar citaten i en del böcker om adhd men inte i originalet som alla hänvisar till. Hittar något det så skrik gärna till. Jag såg därför ingen anledning att ta upp just Hippokrates som relevant i adhd historiken, vilket andra gjorde och gör. Efter konsultationer togs därför Hippokrates bort då källan ej gick att verifiera. Inte heller Russell Barkley tyckte att det var rimligt att använda Hippokrates som en källa till adhd historiken. Gemensamt för alla som hänvisat till Hippokrates är att de aldrig lyckats säga från vilken sida citaten kommer från.

Det finns nog en del att säga i den frågan vad det lider. Att hänvisa till en massa citat ur en bok som ingen hittar är lätt, att visa vartifrån man citerar med bilder och hänvisningar är mycket svårare och tar längre tid.

Kortfattat
Referenser till vad Hippocrates anses ha sagt om ADHD finns på Wikipedia, flera hemsidor och i flera böcker, men är svårt att hitta i originalet. Lyckas du?
Vi tar historiken bit för bit, allt kommer sedan att presenteras samlat, fortsätt gärna med den kreativa kritiken.

ADHD historia Del 1

 
 
 

ADHD genom historiens lopp

Tillstånd som liknar ADHD har nog funnits en ganska lång tid på den här planeten. Forskare har funnit tidigare hänvisningar till liknande tillstånd genom läkekonstens långa historia. Den kliniska termen ”ADHD” är däremot ganska ny och kommer antagligen att vidareutvecklas i takt med att man kan urskilja ytterligare undergrupper, varav någon kommer att borträknas från egentlig ADHD. De flesta skriftliga noteringar om fenomen liknande ADHD verkar komma innan och strax efter 1900-talets början vilket rent socialkulturellt kan vara intressant att notera.

George F Still brukar anges som den som mest tydligt beskrivit kännetecknen för det vi idag kallar ADHD och angränsande fenomenologi. Men det finns faktiskt några som gjort det före honom, de har i olika grader koncentrerat sig på olika aspekter av fenomenologin.

 

Alexander Crichton

Alexander Crichton

En Skotsk man född 1763 som blev medicine doktor i Holland 1785. Efter flera framgångsrika år i Europa flyttade Crichton till Ryssland och blev livläkare till Tsar Alexander den förste. Hans mest kända bok är egentligen tre böcker på över 700 sidor samlade I två volymer med det långa namnet:

“An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects, “

 
Ett av kapitlen handlar om uppmärksamhet och dess sjukdomar, där beskrev Crichton Beskrev ett tillstånd enligt följande definitioner: “incapacity of attending with a necessary degree of constancy, to any object.”
 

 
Och tydliggjorde att all ouppmärksamhet inte var att betrakta som bra eller frisk utan kunde leda till betydande svårigheter i livet, även om alla till och från självfallet är ouppmärksamma då och då, mer eller mindre.
 
 
Crichton gick vidare in på problematikens konsekvenser samtidigt som han noterade att i många fall verkar personen född med svårigheten att rikta uppmärksamheten på ett område med en konstant kraft. De noggranna observationerna Crichton gjorde visade också att tillståndet ganska ofta verkade avklinga med åren.
 

Men Crichton nöjde sig inte bara med att konstatera de faktiska problemen han även föreslog lösningar genom att förändra skolväsendet för dessa ungdomar, så att även de skulle kunna ta del av skola, kunskaper och nå livskvalitet i det stora hela.
 

 
 
Latinet var träaktigt redan 1798 för personer med koncentrationsproblem som kanske kände sig mer terroriserade av grammatiken än upplyfta av dess semantiska böjveckseksem, när det samtidigt kliade i spring tån och hösten ömsint bankade daggen av gräset utanför. Crichton frågade sig varför skulle man gå i skolan och harva i så många år om man ändå inte kunde komma någonstans i kreativ mening. Och lämnar flera mycket tydliga tecken på det vi i dagligt tal kallar ADD, alltså den formen av ADHD som inte inrymmer hyperaktivitet.
 
 
Vad kan födas ur en sådan meningslöshet där man bara gång på gång slår näsan i väggen? Är det ens rimligt med en sådan mental diet för ett barn med mental rastlöshet och svårigheter att fokusera. När startmotorn att försöka förstå gång på gång slås på så återstår till slut inte mycket annat än en startmotor som inte längre kan eller vill.
 
 
 

Stort tack till
Ett stort tack till Dr. Russell Barkley för reflektioner och material. Samt ett stort tack till Professor Stan Finger vid Washington universitetet i St Louis, för kloka och väl genomarbetade artiklar med exemplariska hänvisningar.

Det känns tryggt att skriva till en av världens mest kunniga professorer inom neurovetenskaplig historik sent en fredagskväll och en kvart senare få svar från en professor som skriver Cheers och verkar allmänt glad samtidigt som han lämnar distinkta hänvisningar och snabbt erbjuder sig att skicka behövda referenser.

Snacka om bedårande skönt avslappnad kunnighet, med en djup kärlek till kallet. Hatten av, även bocken bugar.

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

English
Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton
Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

 

Reflektioner


Den mentala ofokuserbarheten har länge nonchalerats

En del vill inte se den stora bilden. Många verkar veta vad som är bra för barnen, men vilka gör det i själva verket, verkade Crichton sätta ifråga. Vilket är nästan precis detsamma i dagens samhälle där många människor påstår sig veta exakt vad som är bra för barnen. Inte helt sällan bara f
ör att uppfattningen ger dem mer tillfredsställelse, medans barnen tar skada av när människor tillfredsställer sitt egna godtycke på bekostnad av deras utvecklingspotential.
 
 
Den sociala pedofilen
Vad skapar egentligen alla dessa ifrågasättanden och hur skulle man kunna definiera en social pedofili? Jag tycker själv att den som hindrar barnens utveckling eller förnekar osjälvständiga individer ett rimligt stöd bör ligga nära gränsområdet till vad som rent definitionsmässigt bör kallas social pedofili, vad tycker du? Det kanske är dags att på djupet verkligen definiera vad social pedofili egentligen är.
Ett förtryckande väsen som allt för länge fått stå outtalat i historiens mörka kulisser och därigenom godtyckligt kunnat påverka barnens hälsa och egentliga utvecklingspotential.
 
 
Skolan och barnen
Alla barn kanske inte gjorda för att sitta nedslagna i betongkubismens sakrala industrikyrkor vilket blir mycket tydligt när det gäller just de med extra mycket spring i bena eller svårt att fästa blicken i en onaturlig miljö som de är tvungna att sitta still i, oavlönade av annat än ett kantigt betyg någon gång per år som kanske dödar deras naturliga kärlek till inlärningens mål och mening.
En pedagogik relativt fulländat till att skapa avfällingar med en ganska välfödd terrorlusta mot det betongkonforma samhälle som gång på gång struntat i deras natur och källan till deras uttryck. De kanske blev tillbakavisade av den grandiosa normativiteten som kräver blind lydnad av ungarna, vilket sedan kom igen när barnen som vuxna inte lydde några regler alls. Vad tror du?
De är kanske inte bara motsträviga eller vill gå emot strömmen, de måhända söker vattnets källa, som sprittiga laxar ofta gör.

Salomo Salar

sim sala bim

Vill Eva Kärfve skriva ADHD historia med mig?

Hej Eva

Är inte så värst insatt i de bråken som varit tidigare men tänker försöka sätta mig in lite, vad det lider, så jag återkommer säkert med mera frågor senare.

Tänkte att jag också fick ställa några frågor till dig och definiera några begrepp. Har länge tänkt mig skriva lite om adhd historiken, vill du vara med? Antar att du liksom jag tycker en historisk belysning är viktig, speciellt av ett tillstånd som verkar funnits ganska länge men ifrågasatts av en del personer som något nytt.

Tsarens Livläkare
Har samlat på mig några dokument, fick i dagarna några artiklar av en Russell Barkley som verkade kunna en del. Bland annat ett några sidor ur en bok som skrevs av en av skotsk man år 1798, som sedermera flyttade till Ryssland och blev livläkare åt Tsar Alexander den förste. Men innan han flyttade, vilket han gjorde en del så blev han ganska berömd för sin bok.

Vad säger du Eva vill du vara med och upplysa vår nutid om hur man redan 1798 såg på uppmärksamhetsapparaten och dess sjukdomstillstånd? Redan då verkade man förstå ett och annat om störningar i koncentrationen hos våra yngre förmågor, han föreslog en del åtgärder för att minska deras utanförskap i skolan och få dem att hänga med. Men redan då verkade det finnas ett mostånd mot att de utsatta skulle få en rimlig hjälp.

Vill du vara med och skriva om störningar i uppmärksamhetsapparaten av adhd likande typ? För att ge det hela en lite större historisk belysning än den som det dagliga snabbmatsamhället klarar av att ge?

Redan 1799, året efter första publiceringen verkade en del av hans starkaste kritiker ändå tycka att just avsnittet om uppmärksamhet var ganska meriterande. (s. 282) och jag kan väl hålla med. Och visst kan väl barnbarnsbarnen till tsarens livläkare tänkas springa runt bland lekhagarna i detta rike likaså.

Eller varför inte skriva nutidshistoria
Ytterligare ett inslag (numera borttaget)från monopol-TV som nu 2008 upptäckt att kvinnor kan ha adhd och skriva böcker, vara mammor och arbeta. Det går framåt med stormsteg i det lilla världsfrånvända byråkrathuset SVT där förnekelsen levt sitt ohejdade liv i så många år.

Gillar du inte något av förslagen så kanske det passar bättre att gå igenom årets riksdagsmotioner om adhd? Några kanske är skrivna på ett språk som tilltalar dig? Vi kan skriva lite recensioner om vilka partier som verkar vilja värna om de svaga grupperna i samhället i rent praktisk mening. Vad säger du? Är det inte bra att värna om demokratin via omtanken kring samhällets funktioner och kyssa saltet från vår samtids frusna gråt med våra spruckna läppar.

Stort tack till DISKRIMINERINGSPLATSGÖTEBORG för att fixat så att bok-filen i länken ovan går att ladda härifrån. (numera borttagen) Ytterligare tack sedan tidigare då det var tack vare era tips som jag lyckades guida Eva Kärfve så att hon kunde se SVT inslaget tidigare. Nu framstår jag kanske som datakunnig när jag i själva verket nästan är analfabet flera gånger om. Tillsammans hjälper vi varandra, är det inte det som samhälle är frågan om.

Dock kan ingen av oss avhjälpa när SVT strular med sin teknik… hoppas inslaget går att se via länken för här i rutan ovan verkar det än så länge vara segt.

ADHD Video Fakta: Forskare på konferens

Tyvärr har videon från konferensen upphört att fungegera. Vi presenterar därför visar vi här abassadören Hillary Clintons egna ord om Chadd.

Tryck på Playknappen så börjar videon laddas in, vilket ibland kan ta en stund. Inslaget är 39 min långt.

Några av världens ledande forskare kring ADHD talar på CHADD´s internationella konferns den 19 september 2007. USA´s senat deklarerade dagen som en speciell dag för att uppmärksamma ADHD och sprida kunskap om vad ADHD innebär.

Bland talarna:
-Tom Brown Ph.D
-Edward Hallowell, M.D
-Russell Barkley, Ph.D
-O David Neeleman.

Statement
We are delighted that Sen. Maria Cantwell (D-Wash.) and her colleagues in the Senate have designated September 19 2007 as: ”National Attention Deficit Disorder Day.”(pdf från senaten) Public awareness is a crucial component to combating misinformation about AD/HD and helping people understand a disorder that, if left untreated, can have devastating consequences. CHADD plans to take full advantage of this day to educate policymakers, the media and the public about the effect of AD/HD on millions of Americans. We plan to provide an educational video on our Web site for the public, and distribute press material to local and national media. We wish to extend our appreciation to Sen. Cantwell and her staff for acknowledging the need for a public understanding about AD/HD, and for providing us with an opportunity to raise awareness.- E. Clarke Ross, CHADD CEO.

Vilket kan vara ett bra svar på den ständiga mobbningkampanj som personer med ADHD indirekt utsätts för när deras diagnos tvångsmässigt sätts i fråga som något påhitt.

Tänk om andra tillstånd som kan vara lika handikappande ifrågasätts på samma sätt, eller tänk om bara närsynthet ifrågasätts på liknande vis:

Glasögonormen
-Du behöver inte dina glasögon, du kan koncentrera blicken ändå …
-Du är ful i glasögon.
Eller varför inte: -Du är köpt av glasögonindustrin, jag känner en massa som blivit av med sin närsynthet tack vare alternativa terapier …

Jag tycker det är dags att kalla mobbing för mobbing och ifrågasätta varför smala grupperingar i samhället har ett så stort behov av att tvångsmässigt ifrågasätta det som dagligen hjälper miljoner människor till ett bättre liv. Vad tror du?

Varför kan det vara viktigt att påskina att de som har ADHD är offer för samhället alternativt medicin industrin, när de flesta verkar bli hjälpta av en riktig diagnos med adekvat behandling, har du några teorier?

Varför har kritikerna aldrig ett bättre alternativ, som de visar fungerar?

Se även vår stora ADHD – ADD video och film sida