Kategoriarkiv: NPF

The history of British Pediatrics: Sir George Frederick Still


Sir George Frederick Still (1868-1941) The father of British pediatrics.

Sir George Frederick Still (1868-1941) the father of British pediatrics. He was born in Highbury, England, and attended medical school at Cambridge University. His father died when he was 17 years of age, causing a dramatic change in the family economy. However, he had proved such gifts as a pupil of Merchant Taylors, that he received a scholarship enabling him to study at Caius College, Cambridge, where he received several awards and new scholarships.


At graduation, Cambridge

He was the first who described a form of juvenile idiopathic arthritis which bears his name Still’s disease. He was also the one of the absolutley first to initially describe the symptoms of ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). A Few other medical terms after Sir George Still’s names is: Still’s murmur and Still’s rash. During most of his adult life George’s hobby was to read the antique works in their original languages. He was fluent in Greek, Latin, Hebrew and Arabic. His choice of profession, however, was medicine. His first salary at GOSH was only £20 a year (1894), and he had no private income, so Still’s early days at the hospital were spent in considerable poverty.

Sir Still gave his life to paediatrics. He wrote prolifically on childhood diseases and was secretary to the Children’s Clinical Club. Professor Still´s life was dedicated to improve the life chances of sick children, and especially to the patients at Great Ormond Street. Maybe just a look at his poetry can get us a glimpse of his thoughts. He wrote this poem in commemoration of his bellowed mother, Emma Andrew:

Years have gone since that sweet presence
And her ”boy” is old and grey,
But I hear my mother calling,
I am yet a child at play,
And my Mother has my heart-love,
And it seems but yesterday.


The same year he died, 1941, he published a volume of poems titled “Childhood and other poems”. These verses from this collection prove the importance of children to him, sick or healthy:

For my garden is the garden of children
Cometh naught there but golden hours,
for the children are its joy and its sunshine,
and they are its heaven sent flowers.


George Frederick Still as a child

Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton

Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

BBC: Great Ormond Street’s Victorian patients

The history of GOSH, Great Ormond Street.

1989 Diana, Princess of Wales, becomes President of the Hospital
1991 Diana, Princess of Wales, laid the foundation stone for the new hospital building
1994 The Variety Club Building opened, funded by the Wishing Well Appeal
1997 The Princess of Wales’ final official visit on the hospital’s 145th birthday to open the Renal Unit
2001 Gene therapy lab opens, and clinical trials of gene therapy begin at GOSH
2002 150th Anniversary

Svensk

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Wikipedia Svenska: Sir Gerorge Frederick Still

Sir George Frederick Still, Sittin’ On The Dock of the Bay

Meander in time

.

Copyright by the author, all rights reserved.

Några ADHD, torrents etc

Några inlägg flyttade till

ADHD Videos – Film

Med filmer du kan se direkt på nätet NU

Fakta om ADHD och ADD

Saker som en del laddar ned om ADHD, ADD, Asperger Autism eller Tourettes syndrom.

Autism Video + books

Brain That Changes Itself The: Stories of Personal Triumph from

Am I Normal – BBC Radio Medical Documentary Series – Seasons 1 a

The Curious Incident Of The Dog In The Night Time By Mark Haddon

The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood (

Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger).avi

Understanding the Nature of Autism And Asperger’s Disorder

Asperger Dictionary Of Everyday Expressions, Second Edition.pdf

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

The Unwritten Rules of Social Relationships Temple Grandin

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

Vanna Beckman – Strider under hjärnåldern, om ADHD, biologism,

Sofia Hedman – Jag Vill Ha Ett Liv (om ADHD)

ADHD, Damp – En Uppdatering

En.Dag.I.Taget.ADHD.Damp.SWEDiSH.DVDRiP.XviD-RUViL

ADHD in Adults A Psychological Guide to Practice (2006).pdf

ADHD Attention Deficit Disorder – Practical Coping Mechanisms

Mitt huvud är en torktumlare – SVT Dokumentär SVT1 tor 4 sep 2

3 filmer om ADHD – Asperger’s syndrom av Vanna Beckman

ADHD:Attention deficit hyperactivity disorder from genes to pati

Behandling av ADHD

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

LADDA INTE NED TORRRENT GRATIS, den innehåller information!

Har du Vuxen ADHD test
ADHD genen? Mer om ADHD’s genetiska orsaker
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Intressanta och lärorika artiklar i Svenska Dagbladet.
SVD gjorde tidigare i år en serie mycket bra artiklar om ADHD. För många är det lättare att sätta sig in i personporträtten än någon tråkig och seeg faktabok som avhandlar ämnet distanserat och torrt med faktatermer som kan rymma lite vad som helst. Er personliga Lyxblogg rekommenderar därför denna artikelserie där vi kan få möta vanliga människor med olika problem som kanske ofta är betydligt lättare att förstå när man kommer nära dem såhär, än vad det kan vara att förstå från en gammal torr medicinbok. Se även diskussion efter artiklarnas presentation…

1 ”Jag får dräpa min adhd-sida”
Publicerad: 20 februari 2008.
Lina, 37 år, är en av de kvinnor som fått diagnosen först i vuxen ålder. Idagsidans nya serie handlar om en osynlig grupp med adhd – kvinnorna….

2 Gunnels röra fick en diagnos
Publicerad: 21 februari 2008.

Gunnel fick sin adhd-diagnos i ”försenad 50-årspresent”, som hon säger. En medelålders kvinna bör kunna hålla ordning och sköta sin ekonomi, men Gunnel klarar det inte. Nu har hon bestämt sig för att sluta skämmas och har fått hjälp med räkningarna. Städningen är fortfarande ett problem.

3 Sara levde i ständig panik
Publicerad: 25 februari 2008.

Befrielse. Sara hade ända sedan hon var tio år burit en ständig oro och rastlöshet inom sig, en oro hon började döva med alkohol ­redan som 12-åring. Att få diagnosen adhd var en enorm lättnad.

4 Vem ser den tysta flickan?
Publicerad: 26 februari 2008.

I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd. Vilket vi också kan se från SBU.

5 Klarar politiken trots adhd
Publicerad: 27 februari 2008.
När politikern Anna Kettner fick veta att hon har adhd ville somliga i hennes omgivning att hon skulle ligga lågt med det. Nu berättar hon för första gången i en intervju om sin diagnos och hur hon klarar ­sina uppdrag.

6 Min självbild har stärkts
Publicerad: 28 februari 2008.
Mindervärdeskomplex är en känsla som följt många adhd-kvinnor genom livet. En diagnos i vuxen ålder har varit startsignal för att reparera en sargad självkänsla. Här är några av läsarnas berättelser.

Storbrittaniens nya (2008) riktlinjer för behandling

I september 2008 släpptes en liten nätt bok om ADHD om man nu får säga så om det förenade kungadömets motsvarighet till vägledningsdokument om ADHD. National Collaborating Centre for Mental Health Commissioned by the National Institute for Health and Clinical Excellence släppte sitt dokument: Uncorrected Proof, Attention deficit hyperactivity disorder Diagnosis and management of ADHD in children, young people and adults
National Clinical Practice Guideline Number 72.
Vill varna att boken är på 374 sidor och skriven av bland annat några professorer, men den verkar ändå ganska ok. Jag hoppas att vi i Sverige med Socialstyrelsens nya riktlinjer kan klå Britterna med lite informativare och korrektare historieskrivning, vad tror ni?

Kan artikelserien lära oss något?

Med den här artikelserien i kärt minne kan vi också kanske lättare förstå hur oerhört viktigt det är att se flera sidor av denna mångfasetterade bild kring adhd, för att inte bara de drabbade ska kunna känna igen som och kanske lära av andras misstag utan även för att den stora feta breda allmänheten ska kunna bilda sig en rimligt bild av vad adhd egentligen är och vilka uttryck det kan ta sig. Och gärna också förlängningen vilka uttryck adhd tar sig när människor får rätt hjälp och inte längre förnekas en adekvat vård. Och ständigt hamnar mellan stolarna som så ofta förr. En sådan här artikelserie kan vara oerhört central i rollen att sprida en bred och nyanserad bild av funktionshindret.

ADHD Riksförbundet: Släng skräpet – Inte informationen

Det är därför så oerhört viktigt att artiklar om personer med adhd och närliggande fenomen inte hamnar i historiens sopptunnor eller bara glöms bort, vilket skett i alltför hög grad hitintills. Ser vi Riksförbundets Attentions egna tidning så verkar den mest nå medlemmarna och inget fel i just det. Många av medlemmarna kanske dock tillhör de personer i landet som vet mest om just ADHD, eller vad tror ni?

Dagens Anki-tips
Därför är det ju självfallet extremt viktigt att de gamla numren av förbundets tidning som innehåller centrala information om adhd inte slängs bort utan snarare läggs upp på nätet i sin helhet efter 1 år eller så, varför gör man inte det? Vilka skäl vill man anföra till att hindra den genuina information om funktionshindret att nå den allmänhet som bäst kan dra nytta av den för att lära sig mera? Finns det ens ett rimligt skäl att inte publicera alla tidningar efter en viss tid? Låt oss höra vilka tankefel som styrt detta kunskapsslakt med informations och resursslöseri. Jag tror flera vill veta… Ser att den nya webbplatsen har en begränsad titt på några gamla nummer av tidningen, ni har tydligen lyssnat lite på kritiken…. En bra början.

Visa lite tåga och positiva krafter nu och sprid adekvat information i stället för något annat, ni har knappast något rätt att slänga denna värdefulla dokumentation i historiens sopptunnor. Det har ni väl redan gjort tillräckligt länge?

Och vem har gett er den rätten?

ADHD finns också i Spanien


Bra Sophie! Men vaknar Socialstyrelsen?

BUP i Västerbotten klarar inte vårdgarantin
Det gamla totalitära SVT har lyckats upptäcka det helvete som stått så många till buds de senaste årtiondena vilket scoop? Andra kanske undrar varför det dröjde så länge och hur hårt man måste blunda för att inte lyckas se. Inslaget ovan handlar om bristerna inom BUP i Västerbotten.

SVT har hittat till Solna BUP!
Svt presenterar också Socialstyrelsens undersökning av BUP i Solna som vi tidigare refererade till – men inte med ett ord säger det gamla monopol-TV att barnen sannolikt är de som får bäst vård av alla i gruppen med problematik, inte med ett ord säger Socialstyrelsen något om det, eller varför de valt att inte kontrollera hela vårdkedjans kapacitet för samtliga åldersgrupper. Kanske är det bättre att blund och slippa veta sanningen.

Nästa inlägg tar upp från SVT: 2008-11-14 Kritik mot brister i adhd-behandling
AKTUELLT: Socialstyrelsen riktar skarp kritik mot barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm efter en granskning av hur barn med neuropsykiatriska problem, exempelvis adhd, bemöts och behandlas.

”Riskerar djupa sår i själen”-Det här är förödande.

Det här är allvarliga tillstånd i hjärnan hos det växande barnet, och blir de inte diagnostiserade när de är små riskerar de utanförskap, utstötthet, arbetslöshet och djupa sår i själen, säger skolöverläkare Sophie Ekman, som var den som vände sig till Socialstyrelsen för att få en granskning av BUP:s behandling. Vi tackar för de visdomsorden! Bra att omtanken om barnen styrs av hänsyn till deras genuina utvecklingskapacitet – vad i hela helvete annars? Flera måste nog tyvärr ställa sig upp och skrika till om hur dåligt det fungerar i själva verket.
Göran Häggund påstår sig vara upprörd, men vet då Göran om att just barnen troligen är de som får bäst vård av gruppen personer med ADHD? Eller är det ett bekvämt faktum att förneka nu när man äntligen låtsas upptäcka den vanvård som försiggått under alla dessa år för barnen. Vilken enorma överraskning va? Vem tar nu det konkreta ansvaret Göran? Har du någon konkret kapacitet att skapa politiska förändringar så kanske det är dags att visa den? Vad säger gud Göran Hägglund berätta för oss om det är hans avsikt att barn ska behöva lida… Eller vill du abortera dessa barns möjligheter och livskapacitet genom att skylla på landstingen?

I sanningens namn skulle det väl vara rimligt med en klinisk vetenskaplig utvärdering på varför det fungerar så dåligt och varför barnen behandlas så illa, eller vad säger du Göran? Finansutskottet kanske kan assistera med lite räkenskaper på extrakostnaderna för samhället när människorna inte får vård. Det finns ju några modeller att välja mellan eller hur.

Men vi har väl en bra vård i Sverige?
Nej så här är det! Vi har en djupt hycklande vårdkuliss med ”vårdgaranti” och allt annat utom en fungerande vård är det svårt att inse? Allt annat snack är bara ett hånfullt hycklande och en spott i ansiktet för den som aldrig fått någon adekvat vård, vafan annars kan det vara?

VIi kan i inslaget höra hur Joels mamma bemöts möts av den fullfjädrade hånfullhet allför många sett och fått så helvetes nog av: -Första tillfället vi träffade basteamet från BUP så träffade vi en läkare som tittade oss i ögonen och frågade om Joel inte bara var allmänt ouppfostrad, berättar Joels mamma.

Så skulle det kunna ha vara, tänk för en liten sekund om det faktiskt är så, att det är en ovetenskaplig läkarkår som agerar ouppfostrat mot en problematik de står inför bara för att den inte är anpassad efter deras dogmatiska världsbild och stämmer intuitivt med deras förutfattade meningar. Det finns en hel del fakta att läsa på för BUP personalen och många andra, varför så rädda? Vad hindrar er från att utbilda bort er okunskap om problematiken? Eller känns det bättre att vara taföra marionetter för det fortsatta blundadet?

ADHD så in i Norden

ADHD föreningarna världen över agerar på ganska olika sätt, går vi bara lite norröver så kan vi snabbt skåda en förening som förstått att tillgänglighet och frihet från diskriminering inte bara gäller om du sitter i rullstol utan självklart även om du har ADHD.

Den Norska diskrimineringsombudsmannen är mycket tydlig på den punkten. Se själva.

Definisjon av funksjonsevne
Med nedsatt funksjonsevne menes tap av eller skade på en kroppsdel eller i en av kroppens funksjoner. Dette kan for eksempel dreie seg om nedsatt bevegelses-, syns- eller hørselsfunksjon, nedsatt kognitiv funksjon som ADHD, eller ulike funksjonsnedsettelser på grunn av allergi eller hjerte- og lungesykdommer.

Kan riksförbundet attention få inspiration?
Det skulle inte alls skada om även den Svenska ADHD föreningen förstod det och arbetade i riktning mot det målet tydligare, så att personer med adhd inte diskrimineras som vi ser dagligen och ifall diskrimineringen forsätter så ska den vara ett lagbrott i praktisk mening.
Men det kanske är viktigare att springa på möten med NSPH och allt annat för Attentions mycket upptagna ordförande som inte ens behagar svara på vad hon har i lön som fulltidsarvoderad ordförande eller varför man inte än ens har träffat de centrala beslutsfattarna i riksdagens socialutskott. Vad kan vara så mycket viktigare än just det? Finns det väldigt många saker som är mycket viktigare än att alla centrala politiker är välinformerade om den rådande diskrimineringen? Ålder kön eller etnícitet/boplats ska inte behöva ha så stor betydelse. Men med tanke på den senaste tiden händelser vet vi inte om vi ens får ställa frågan för våran store stolta allsmäktiga ledare, men vi får väl ändå försöka? Eller får vi inte ens i tanken tro att det råder inkompetens? Kommer den nya Svenska lagstiftningen ens att skriva något om ADHD när det gäller tillgänglighet och diskriminering?

I stället för att trakassera budbäraren -via ombud – är det självfallet mycket bättre att vara glad och kreativ och påvisa de faktiska bristerna, men även framföra lite matnyttiga tillskott, det kan väl aldrig vara fel. Det skulle det nog vara bättre att arbeta kreativt i riktningen mot att även personer med adhd ska kunna ta del av samhället som fullvärdiga medborgare. Men har ens riksförbundet Attention varit i kontakt med regeringens arbete om de mänskliga rättigheterna? Osynliggörandet av de verkliga funktionshindren har gått väl långt nu.

Det behövs inte bara konstaterandet av bristerna inom vården och vad de kompetensbristerna orsakar, det behövs också en betydlig breddning av tankestrategin för att inse att de största skadorna för de här grupperna inte är inom vården utan antagligen utanför vården, dock som en direkt följd av vårdens otillgänglighet, men detta har aldrig fångats i någon statistisk barometer den sannolika mängden som dör pga av frånvaron av en vård som aldrig nått dem, men att tala om den verkligheten kanske inte är lika sött för våran stora ledare?

BUSA – Nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD

Vad har Riksförbundet Attention gjort för att BUSA ska börja fungera? Vi och andra andra frivilliga krafter som ur egna fickor får betala för att försöka få förändringar till stånd verkar ha gjort mera, så varför kan inte de som har betalt för att utföra ett arbete också göra det? Vågar man fråga det. Eller känner sig någon högavlönad kränkt av den frågan?

Kan Psykiatri bli en Vetenskap?

Animalmagnetisk metaforik

Kan psykiatrin bli en vetenskap?
Det är nog frågan om, men psykiatrin närmar sig i varje fall ett vetenskapligare förhållningssätt, dessutom verkar psykiatrin kunna närma sig människorna och den värld den är satt att verka i, vilket kanske inte alltid är så dumt efter så här många år.

I Uppsala och Gotland har man tidigare utmärkt sig för att ge en förhållandevis bra vård, ja kanske 7 gånger bättre än i till exempel Västra Götaland när det gäller adhd, vilket kanske kan skvallra en del om vetenskapligheten i de praktiserade förhållningsätten, även om psykiatrin inte alltid förefaller direkt nykter.
I Skåne kämpar de hårt för att ta emot mellan 3-4 patient per psykiatriker och dag. En del säger att 3 patienter är snittet, Socialstyrelsen har tyvärr ingen statistik på besöksfrekvensen och även om den fanns ligger fältet ganska vidöppet för allehanda tolkningar och saknar enhetliga definitionsramar. Vilket återigen kanske inte direkt påminner oss om vetenskap i metodologisk mätbara nyttograder per krona. Hursomhelst kan vi redan här konstatera att vården inom landet knappast styrs av de människornas behov av den, vilket borde ses statistiskt och vetenskapligt som en någorlunda normalfördelningsgraf, vilken annars skulle kunna mäta faror i omgivningen som till exempel Stenungsundsluftens toxicitet, visat i ökningar av %lungproblematik.

Hur får flickor rätt uppmärksamhet i vården?

Flickor fick väldigt ofta förr helt fel diagnos i psykiatrin, vadå vetenskaplighet? Om de fick fel diagnos så fick de väl också fel behandling? Vad har det med vetenskap att göra osv… Men kärnan i den ovetenskapliga vetenskapligheten utvärderas verkligen sällan vilket skulle kunna leda fram till större metodologisk skärpa. dvs retrospektiv analys av varför vetenskapen slog så slint som den gjorde, eller rättare sagt, varför den påstådda vetenskapen egentligen var ovetenskaplig ur syftesaspekt. Denna ovetenskaplighet kommer vi att få dras med tills vi gör vetenskap av den och varför gör vi inte det? För inte finns det väl något bra och heligt med osäkerhets axiomen och forskningens ständiga ambivalenser, mer än att utveckla kunskapen om sin metodologiska otillräcklighet? Det krävs en större långsiktighet i forskningens egen syn på existensberättiganden, kortsiktigheten gynnar bara iklädandet av en vetenskaplig mantel för att tala för en sak eller bara sprida sin egna agenda.
Men var och när görs egentligen dessa centrala utvärderingar? Låt oss titta lite på om den torkade kunskapen mognat, genom årens lopp… räcker du mig din hand så går vi. För när kan en vetenskap bli tydligare i sin nyttograd än när den angör den direkta hälsans kapacitet?
Små ljusglimtar i flummet
Det finns dock några områden inom psykiatrin som mer påminner om vetenskaplighet, det är insatserna för de med adhd, vilka numera förefaller ha en viss grundstandard även om det inte alls är speciellt länge sedan till exempel unga flickor fick helt andra diagnoser fast de hade exakt samma problem, de fick vara borderline, manodepressiva eller ….. Vilket kanske mer än övertydligt beskriver den låga grad av vetenskaplighet som psykiatrin har angjort historiskt. Vad tror du är konsekvenserna av de här systematiska feldiagnoserna? Vågar du en tänka på det? Eller vill du forsätta blunda?

Dyra Mannagryn
Psykiatrins vanvettiga historia utgör också ett hinder för dess trovärdighet och konstigt vore det annars. Men den sjuka psykiatrin är på väg upp ur träsket vilket en rad faktorer vittnar om, viss vetenskaplighet är på väg, men när blir hjälpen för de människor som behöver den egentligen nykter och tillgänglig? Psykiatrin har väldigt länge varit en pengaslukande och ineffektiv jätte på lerfötter med vad vi idag vet ineffektiva och ibland sinnessjuka metoder, så en vitbok som vittnar om vilja till bot och bättring kanske inte skulle vara så dumt?


Russin mot russin grynet?
I praktiken verkar just det faktumet att man jobbar med människor i dag tas som intäkt för att göra allehanda flummiga saker vilka inte kan bevisas ha någon egentig klinisk effektivitet. Vården av personer med adhd förefaller vara ett distinkt undantag därifrån, men bara till vissa delar. Det torde vara svindlande enkelt att med beprövad vetenskap bevisa att stoppa 4-5 russin i stjärten är effektivare terapeutiskt än den metodik psykiatrin användes och som fick nobelpris 1949. Vad kan detta säga om det vetenskapliga förhållningssättet?
Den praktiska betydelsebäringen av Vågar du mot ljuset av beprövad klinisk evidens sätta emot att den rent russinterapeutiska effekten slår den nobelprisbelönta forskningsinsatsen lobotomi? Jag är i så fall till er tjänst!

”att vi jobbar med människor så vi gör som vi vill, fast det gärna ska se bra ut
på ytan”

… verkar ha gått lite väl långt. Att ta ovetenskapligheterna som intäkt för godtycket, är mycket bra om man ska belysa cirkelbevisningspedagogiken, men inte till så mycket annat.
(måhända skulle cirkelbevisens ultimata analys ske med russina i analen för att liksom påvisa det psykodynamiska händelseförloppet rent biologisk, allt kommer att bli skit. Så lås in dig när du ska bevisa det. Sedan tvättar du händerna kommer ut och låtsas som inget.) Men vad har det med vetenskap att göra? Ytterligare en groda? Eller var det bara Kvacksalveri, kvack kvack


Stödgrupp till ledsna anhängare?
Blir någon överdriven anhängare till psykiatrins kolossala ineffektivitet ledsen av detta sakliga konstaterande kan ni med fördel ta en SSRI tablett, så kan en del bli mycket bättre. Eller… nja, inte

ens psykofarmakologin verkar kunna bota den sjuka psykiatrin. Eller varför inte själv testa delar av den psykiatriska historikens metoder?

Är ni kritiska så bottnar det i er egen projektionslusta, kanske lite förträngd sexualitet? Eller så kan vi erbjuda er en ny psykodynamisk deluxe terapi, väldigt effektiv, men kanske måste pågå livet ut och sådant kostar ju på som du vet, eller hur? Vi ska även fundera på att ta fram helt nya behandlingsformer för desillusionerade gamla anhängare, för den forskningen är ständigt på gång mot nya djärva mål, tills dess kom ihåg att ta dina russin, Grynet!


Den gamla psykiatrin som kanske självdör snart är i grunden en kloss byggd av idépolitisk spekulativitet och bekräftelsebehov, vilka snarare ofta motarbetat en genuint vetenskaplig hållning. Vilket vi kan se bland annat i Göteborg som är ett gamalt psykodynamiskt fäste, där KBToch andra metoder som lyckats bevisa en relativt god grad av vetenskaplighet har svårt att vinna mark. Inte beror det på vetenskap.. Det beror på att den idépolitiska suggetionskraften är så stark att den vill förutsäga framtidsutvecklingen via sina egna tentakler och idépolitiska spindelnät.

Inom andra ”socialvetenskaper” vilka vi belyst några gånger och som även Maria Abrahamsson i Svenska Dagbladet tar upp lika briljant som enkelt, så behövs det nya sätt att se sakerna, inaveln har spelat ut sin roll.

I forskningspropositionen hänvisas till behovet av kompetensutvecklad personal inom rättsväsendet. Det låter bra, liksom att regeringen efterlyser en både utvecklad och intensifierad kriminalpolitisk forskning. Mer oroväckande är att det­ inte­ står ett ord om att riksdag och regering är i händerna på Brottsförebyggande rådet när det gäller bedömningen av hur mycket kriminalpolitiken måste få kosta.Vad regeringen tänker göra för att vässa den kriminalpolitiska forskningen är inte glasklart, men den var splittrad och saknade samordning redan 1992. Därefter har punktinsatser gjorts, och regeringen noterar nöjt att bland annat den internationella förankringen har stärkts. Ett kvalitetsmått på det är det nyinrättade ”The Stockholm Prize in Criminology”.Nog för att ett jippo i Stockholms stadshus med internationella gäster kan ge prestige och fina kontakter. Fast är det mingel på toppnivå som regeringen menar är forskning i världsklass?

Ett galant enkelt förevisande av den vetenskapliga idéstrukturens vackraste druva som här med all tydlighet visat skrumpnad till ett litet russin som kläs i kejsarens nya kläder. Som sedan marknadsförs i omförpackad proselytisk skapelse som pippifågel. Kanske skulle regeringen läsa sin Ikaros lite bättre? Det är statens skyldighet att fungera till uppdragsgivarens belåtenhet, inte att idka styrning av forskningens inavel via idépolitiska suggor, eller vad man nu vill kalla de byråkratiska galtarnas målorgan, för sina ståndaktiga strävanden.

Många kramar från er russinrobot i tiden!
vi börjar alla någonstans

Alla druvor skall till slut torka

Så klia dig i skallen medans du kan

Forfarande vet vi nästan ingenting om trons effekter, men varför ska vi forska på det? Det är ju trotts allt bara tron som styr vetenskapen, för vi forskar väl inte på något vi har anledning att tro på skapar värdelösa resultat, eller forskar förutsättningslöst? Nej forskningen styrs i dag av den kortsiktiga nyttograden för finansiären vilket visar hur oerhört förslappad regeringens egna interna syn på forskningen är, de finansierar forskningen men styr den inte i nytta mot ett långsiktig folkhälsomål. De gör så bara för att de TROR det är den bästa vägen, vi får väl hoppas regeringens piller till forskningen fungerar. Tack för att du lyssnade, nu vill jag gå och bada.

Hela världsekonomin styrs av tron, inte bara forskningen, kanske skulle uppmärksammas lite mera på kreditmarnaden av kreditvärderingsinstituten att just grundakordet i deras mening är tro och inget annat. Kredit kommer från latin och betyder just ………….. så vad är den värd? vi avslutar med läkartidningen artikel är kvalitativ forskning vetenskaplig eller bara relevant.

Den idéstrukturella tankegången om evidensmässighet måste byggas ut bortom inaveln mot evidenskärnan i folkhälsomålen inte något annat, kanske det på lite sikt kan skapa medel som läker och så kallade läkemedel som gör skäl för namnet. Några är på väg men de kommersiella incitamenten till att ta fram sådana medel saknas, just för att människan är värdelös i den kreditteknologiska modellen och dess heliga gamla kossor som betar poängen, gräsligt sakta. Mu.

Vill inte du också bada?

ADHD – Den senaste forskningen

Hör och se de världens ledande expert på ADHD berätta om de 10 årens senaste landvinningar. Den senaste kunskapen om orsakerna till och behandlingen av adhd.

Senaste rönen om:

Subtypning av adhd
Framtidens mediciner
Vad som är ADHD och inte
De senaste forskningsresultaten
Teorier om vad som orsakar ADHD – Etiologi
Den naturliga komorbiditetens förklaringsgrunder
Hur diagnoskriterierna antagligen kommer att förändras till nästa DSM
Problemen med arbetsminnet och att återkomma till tidigare uppgift efter distraktion.

Vi ser att nya rön blir gamla, i denna del av forskningen där utvecklingen snabbt skyndar mot framtiden.

Russell Barkley har skrivit några böcker i ämnet och är allmänt erkänd som en av de mest kunniga experterna.

(TEXT) (TEXT)

Ja, här var det tänkt att stå en massa mer, men den senaste händelseutvecklingen har effektivt stoppat all tänkbar inspiration men tagit tid och förmåga.

Fråga riksförbundet Attention något – Bli bemött med trakasserier

Är riksförbundet attentions ledning förlamad?

Lasse Andersson här är du inte välkommen

Tänker göra färdigt det jag lovat sedan får det nog räcka för mig här för en tid i varje fall. Någon annan får ta över.

Vem utvecklar den egentliga kommunikationen?

Eftersom personer med asperger avviker från betongnormativiteten så skapar personer med asperger verkligt nya och unika kommunikationslösningar vilka är effektivare än de gamla tidigare lösningarna, något som visar sig främst på den tekninska sidan där Asp-teamets färdigheter inte längre kan förnekas. Skaparen avPeer-2-peer (P2P) Protokollet – Bit-torrentsystemet till exempel han lär inte vara NT om man kan skapa ett helt nytt sätt att effektivt kommunicera på bred bas med alla och inte som det gamla systemet få en massa proppar. Det är mutanterna som står för förnyelsen, på gott och ont och så har det alltid varit. We are the mutants. Länge har vi hört att allt ska bli så bra men blir det verkligen bättre? Finns det någon rimlig vård?

Titta här: Känner vi igen det alltför väl?

Är det inte därför ganska härligt att höra NT-stereotypen om att asperger har generella svårigheter med socialt umgänge när det faktiskt kan vara förljugenheten i det sociala umgänget som är olustig. Förvisso finns det personer som har aspergers syndrom som har stora svårigheter att umgås men det finns i många grupper, i dag har jag dock tänkt att luta mig tillbaka och sippa lite på betraktelsestereotypen – bara ni är sjuka vi är helt friska – alltså NT-synen.

Èxempel på P2P tillämpningar

Nedan kommer några pedagogiska exempel på nedladdningar vilka använder sig av bit torrent tekniken i sin kommunikativa förmedling av information. En del människor använder länkarna till att ladda ner information om Asperger s syndrom, autism, attention deficit hyperactivity disorder eller adhd som vi säger i dagligt tal hemma i min by. Men vi vill varna för att det är illegalt att till exempel ladda ned adhd dokumentären från SVT: Mitt huvud är en torktumlare.
Autism Video + books   Länkarna härunder finns sedan länge här

Brain That Changes Itself The: Stories of Personal Triumph from

Am I Normal – BBC Radio Medical Documentary Series – Seasons 1 a

The Curious Incident Of The Dog In The Night Time By Mark Haddon

The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood (

Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger).avi

LADDA INTE NED TORRRENT GRATIS, den inehåller information!

Är inte spridandet av information det en av de mest kraftfulla sätt att kommunicera vi känner till? Hey space! Ovanståendel länkar är säkert illegala att ladda ner. De står här mera som en informativ pedagogisk gestaltning av vad bitt torrent systemet p2p kan användas till, av de som utnyttjar den kreative aspergarens uppfinning. Vilket många verkar göra. Andra inser att i framtidens politik så måste man sprida budskapet på tvären för att nå bredden och gå vidare, vilket de skickliga politikerna brukar göra.
-Hallå ni som håller på och laddar upp till piratebay, kan ni inte sprida lite historia också? ämnet är knappast några nyheter….. kanske bra om världen får veta rötterna till tillstånd och ting, så att vi slipper alla de förnekandena som vi ser alltför ofta. NT måste inte vara rädd eller personlighetsneofobi, NT kan i stället inse att det finns flera än ett sätt att se saken och komma ut från den stereotypa betraktningsvinkeln där allt som avviker kallas stereotypt.
-Attans va praktiskt va. Mina ögon som riktlikaren för hela vintergatan… jupp så är det.

Oavlönade Aspergare hjälper Kommunikationsneofoberna igen

Några individer med neurotypiskt syndrom har lyckats göra en Uppsats om hur det stereotypa samhällsinsatserna verkar. Som vi alla vet har samhällets neurotypiska massa ofta mycket svårt att se bara litegranna utanför ramarna när det gäller den egna oftast mycket fixerade verklighetsbilden och det språksociala kittet som håller geggan på plats.

Genom att några medlemmar ur Asp-Teamet ställt upp gratis på sin fritid för att hjälpa till, så har några med den NT typiska blockaden, lyckats rapportera om hur vinglig NT’s förståelse är för en medlem i Aspie-teamet. Vilket självfallet visar sig i de mest fundamentala situationer. Finns det lite självkritik på gång inom NT-normativitetens subsegment?

Läs mer om uppsatsen här

Ladda ned den som Pdf fil

Det mest framgångsrika konceptet för att missförstå andra är fördomsfullheten och dess viktigaste instrument är tolkningsföreträdet, det blir därför ganska intressant att höra en NeuroTypsik pedagog berätta om en Aspie utifrån pedagogens oförståelse för grunden och uppdraget i det stora hela. Titta vad mörkt det blir när jag blundar – återigen.

Den vitala frågan är varför samhällets insatser skall vara så oerhört lomhörda år efter år.

I en annan uppsats konstateras lite av det många av oss vet att utredning också kan vara behandling: Är utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförändringar och hälsofrämjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning, vilken verkar konstatera en positiv effekt av bara utredning. Men de konstaterar också att utredare och behandlare bör vara närmare varandra, vilket är något så självklart så att man tappar hakan gång efter gång när man hör det. All den kunskap och det förtroende som grundläggs vid utredningarna går knappast i arv till den som får utredningresultatet, så det är ett solklart slöseri med kunskaps och förtroenderesurser i effektivitetens namn. ( vilket vi tyvärr vant oss vid att se. )

-Om det beror på den personlighetsneofobi som vi ofta kan se vid NT-problematiken vill jag dock låta vara osagt, men delar av den genuina stereotypin är ju inte att ta miste på. Något avvikande sätt att kommunicera är inte tänkbart för NT, så man kan därför fråga sig vad är egentligen kommunikation enligt den inskränkta NT-Normativiteten.

Ett ständigt värdespel med mellanmänskliga rörelser som bricketter i ett psykosocialt bingolotto? alla beundrar bingoberra. Folk slåss, nya val-friheter men mindre frihet.

Nästa artikel om: Asperger och kommunikationsutvecklingen.

P-O kommer att fortsätta med historiken, men även en artikel som kommer att svara på frågorna om de senaste forskningsresultaten, förändringar i kommande diagnoskriterier, nya medicineringar etc. allt i ett litet fyrkantigt paket.

ADHD historik Del 3: Sir George Frederick Still


Sir George Frederick Still (1868-1941) Den Brittiska pediatrikens fader.

Englands förste professor i barnmedicin presenterade den 4, 6 och 11 Mars 1902 sina sedermera berömda föreläsningar för the Royal College of Physicians in London, under namnet “Goulstonian lectures” som handlade om ‘some abnormal psychical conditions in children’, Föreläsningarna publicerades samma år i the Lancet. Han beskrev 43 barn som hade mycket allvarliga problem med att upprätthålla en kontinuerlig uppmärksamhet, att disciplinera sig själva och att inte bli ständigt överemotionella, aggressiva eller passionerat upptagna med något för situationen olämpligt.


Still skrev: “I would point out that a notable feature in many of these cases of moral defect without general impairment of intellect is a quite abnormal incapacity for sustained attention.” Alltså ett problem som verkade utgå från barnens oförmåga att styra energin i sin egna uppmärksamhet, trotts att barnen i övrigt hade välfungerande intellekt
Och drog slutsatsen att:“there is a defect of moral consciousness which cannot be accounted for by any fault of environment” När Still talade om moralkontroll vilket var dåtidens begrepp grundat i läror från William James så refererade han snarare till den tidigares begreppsanvändning. Still avsåg med moralkontroll egentligen:“the control of action in conformity with the idea of the good of all” Alltså förmågan att agera för allas bästa.


”Another boy, aged 6 years, with marked moral defect was unable to keep his attention even to a game for more than a very short time, and as might be expected, the failure of attention was very noticeable at school, with the result that in some cases the child was backward in school attainments, although in manner and ordinary conversation he appeared as bright and intelligent as any child could be. These considerations on the nature of the defect may appear to speculative to have any practical value, but I venture to think that they have some basis in clinical fact, and my reason for bringing them forward in this connexion is to emphasise the possibility that other morbid conditions beside defect of moral consciousness may be responsible for defect of moral control.”

George Frederick Still beskrev självfallet inte adhd enligt dagens terminologi men många historiker inom fältet anser att de beskrivna barnens svårigheter sannolikt skulle betraktas som adhd i dag med den samsjuklighet som ofta följer med.

References:
Alexander Crichton : An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. 1798.

Some abnormal psychical conditions in children: the Goulstonian lectures”. The Lancet’, 1902;1:1008-1012

Russell A. Barkley: The Relevance of the Still Lectures to Attention Deficit Hyperactivity Disorder A Commentary. 2006; 10; 137 J Atten Disord.

George F. Still Some Abnormal Psychical Conditions in Children: Excerpts From Three Lectures 2006; 10; 126 J Atten Disord.

Palmer, E. D., and Finger, S. 2001. An early description of ADHD(Inattention Subtype): Dr. Alexander Crichton and the ”MentalRestlessness” (1798). Child Psychology and Psychiatry Reviews, 6, 66-73.

Ett stort tack till

Ph.D. Russell Barkley för reflektioner och material.

Samt ett stort tack till Professor Stan Finger vid Washington universitetet i St Louis, för kloka och välgenomarbetade artiklar med exemplariska hänvisningar.Det känns tryggt att skriva till en av världens mest kunniga professorer inom neurovetenskaplig historik sent en fredagskväll och en kvart senare få svar från en professor som skriver Cheers och verkar allmänt glad samtidigt som han lämnar distinkta hänvisningar och snabbt erbjuder sig att skicka behövda referenser.

Snacka om bedårande skönt avslappnad kunnighet, med en djup kärlek till kallet. Hatten av, även bocken bugar.

ADHD historik på Svenska

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

English

Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton
Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

Gerorge Still som barn

?Hallå Anki Attention?

Anki är det inte dags att reagera lite mera, på flera saker?

EU´s generaladvokat gick i taket men vad gjorde du, när du fick reda på den godtyckliga regleringen av olika medel, helt utan vetenskapliga ställningstaganden.

Här i Sverige har de dragit in licensförskrivandet av melatonin. Vilket är en distinkt diskriminering av just den grupp som har störningar i melatoninomsättningen, men vad gör Riksförbundet Attention åt det? Sitter liknöjt och tittar på medans andra preparat har en totalt unik gräddfil, ett carte blanche och kan till och med ta in preparat för injektionsändamål utan att de normala kraven på vetenskaplig effekt är uppfyllda. Vadå vetenskaplighet? DN replikerar svagt på ett ytterst unikt bananrepubliksförfarande när hela regelverket passeras och ett speciellt intresseområde får ett unikt frikort från vetenskaplighet och evidensbasering. Nyutveckling och forskning är oerhört viktigt, men ska det inte ske på samma villkor för alla?

Det skulle väl vara rimligare om barn med fel i melatoninomsättningen fick sitt melatonin än att man joddlar runt med alternativmedicinska injektionspreparat, genom politiska gräddfiler? Om du tycker det så varför agerar inte Riksförbundet Attention mot det fundamentalt godtyckliga regelverk som det nu KO anmälda Läkemedelsverket + Socialdepartementet levererar, där en grupp slipper kontroller som alla andra måste gå igenom. Lokalavdelningen i Uppsala reagerade på en del av det och då följde riksförbundet med, en bit på vägen.

Men är det ens i enlighet med Riksförbundets egna stadgar och riktlinjer att vara så botoxregulerade, när ett såpass ofarligt medel som melatonin kan göra så mycket gott för de som verkligen behöver det. Nya medel har förvisso kommit fram men det råder fortfarande ett licensförfarande för ett medel som i de flesta andra länder är receptfritt. Det är en ganska stor del av förbundets målgrupp som är utsatta för den negativa särbehandlingen av ett ämne en del har fel i omsättningen av. Inte värt för riksförbundet att agera mera på? Hur många av personer i förbundets målgrupp står egentligen helt utan vård och rimligt omsorg? Vad har ni gjort för att förändra det på senare tid?

Historia och framtid
Att börja från noll till 5 på tio år är ett bra arbete, men är det inte dags att trappa upp och inse att det alldra mesta faktiskt är helt ogjort? Centrala beslutsfattare verkar uppenbart omedvetna om hur illa det verkligen är ställt med vården för gruppen med adhd asperger, kan man vara nöjd med ett sådant faktum? Och då pratar jag inte bara om melatonin givetvis… Skulle det vara ok om benamputerade inte hade någon rullstol? Kom igen nu..

  • Måste ni ständigt påminnas?
  • Eller tycker du att allt arbete ska göras ute i lokalavdelningarna?
  • Vad ska då riksförbundet Attention göra, kanske läsa sin egen målsättning?
Klipper in Rakels frågor som ännu är lika aktuella.
Vi har väl inte kritiserat, bara ställt lite frågor och det får man väl göra i en demokrati? Att Attention arbetar mycket bra lokalt i vissa delar av landet, har jag ingen anledning att tveka till, att det har gjorts mycket i historisk mening är också ett faktum.

Frågan är vad har gjort det senaste.

  • Hur vill ni förklara att ni inte varit i kontakt med de centrala beslutsfattarna i frågorna kring NPF-gruppen? Anser ni verkligen det vara för mycket begärt?
  • Varför har man inte varit i kontakt med de centrala beslutsfattarna?
  • Vad har man i stället valt att göra?
  • Vad anser man viktigt att göra? Vad står i stadgarna?

Är det en synnerligen aggressiv sömnighet som slagit till?

Utkastet till denna artikel sändes i förväg till Anki på Riksförbundet Attention som fick förmånen att se den innan publikation. Några av de frågor hon fått av bland annat mig har sedan länge klingat obesvarade, ett intressant val. Det förefaller vara lågt till tak i riksförbundet Attention.