ADHD så in i Norden

ADHD föreningarna världen över agerar på ganska olika sätt, går vi bara lite norröver så kan vi snabbt skåda en förening som förstått att tillgänglighet och frihet från diskriminering inte bara gäller om du sitter i rullstol utan självklart även om du har ADHD.

Den Norska diskrimineringsombudsmannen är mycket tydlig på den punkten. Se själva.

Definisjon av funksjonsevne
Med nedsatt funksjonsevne menes tap av eller skade på en kroppsdel eller i en av kroppens funksjoner. Dette kan for eksempel dreie seg om nedsatt bevegelses-, syns- eller hørselsfunksjon, nedsatt kognitiv funksjon som ADHD, eller ulike funksjonsnedsettelser på grunn av allergi eller hjerte- og lungesykdommer.

Kan riksförbundet attention få inspiration?
Det skulle inte alls skada om även den Svenska ADHD föreningen förstod det och arbetade i riktning mot det målet tydligare, så att personer med adhd inte diskrimineras som vi ser dagligen och ifall diskrimineringen forsätter så ska den vara ett lagbrott i praktisk mening.
Men det kanske är viktigare att springa på möten med NSPH och allt annat för Attentions mycket upptagna ordförande som inte ens behagar svara på vad hon har i lön som fulltidsarvoderad ordförande eller varför man inte än ens har träffat de centrala beslutsfattarna i riksdagens socialutskott. Vad kan vara så mycket viktigare än just det? Finns det väldigt många saker som är mycket viktigare än att alla centrala politiker är välinformerade om den rådande diskrimineringen? Ålder kön eller etnícitet/boplats ska inte behöva ha så stor betydelse. Men med tanke på den senaste tiden händelser vet vi inte om vi ens får ställa frågan för våran store stolta allsmäktiga ledare, men vi får väl ändå försöka? Eller får vi inte ens i tanken tro att det råder inkompetens? Kommer den nya Svenska lagstiftningen ens att skriva något om ADHD när det gäller tillgänglighet och diskriminering?

I stället för att trakassera budbäraren -via ombud – är det självfallet mycket bättre att vara glad och kreativ och påvisa de faktiska bristerna, men även framföra lite matnyttiga tillskott, det kan väl aldrig vara fel. Det skulle det nog vara bättre att arbeta kreativt i riktningen mot att även personer med adhd ska kunna ta del av samhället som fullvärdiga medborgare. Men har ens riksförbundet Attention varit i kontakt med regeringens arbete om de mänskliga rättigheterna? Osynliggörandet av de verkliga funktionshindren har gått väl långt nu.

Det behövs inte bara konstaterandet av bristerna inom vården och vad de kompetensbristerna orsakar, det behövs också en betydlig breddning av tankestrategin för att inse att de största skadorna för de här grupperna inte är inom vården utan antagligen utanför vården, dock som en direkt följd av vårdens otillgänglighet, men detta har aldrig fångats i någon statistisk barometer den sannolika mängden som dör pga av frånvaron av en vård som aldrig nått dem, men att tala om den verkligheten kanske inte är lika sött för våran stora ledare?

BUSA – Nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD

Vad har Riksförbundet Attention gjort för att BUSA ska börja fungera? Vi och andra andra frivilliga krafter som ur egna fickor får betala för att försöka få förändringar till stånd verkar ha gjort mera, så varför kan inte de som har betalt för att utföra ett arbete också göra det? Vågar man fråga det. Eller känner sig någon högavlönad kränkt av den frågan?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *