Etikettarkiv: adhd historiken

ADHD historiken & Wikipedia utkastet till dags dato….

Små framsteg
Lyckades ( med stor hjälp av andra) lägga upp lite av historiken på den engelska versionen av Wikipedia även om ingen av oss just nu vet hur man lägger in referenserna osv… känns ändå roligt att ha varit delaktig. I stället för att hänvisa till något ingen känner till, eller kan få tag på kommer vi att försöka se till att mesta möjliga material kommer att vara tillgängligt för alla.
Gränserna flyttas
Många experter har tidigare sagt att den förste som beskrev adhd symptomatologin var Geroge Still i sina anföranden 1902, men det står det allt mer klart att Alexander Crichton var betydligt tidigare ute. Vilket nu de flesta insatta också anser, så historiken flyttas framåt… eller hur man nu vill se det.
Att få tag i tillförlitlig historik

Ett grundproblem med historik i största allmänhet är att den handlar mest om feta gubbar och när de levde och dog. precis som Rakel tidigare tog upp om våran TV och sveriges radio, så förekom handikappade, funktionshindrade inte alls i media….. tidigare så visst är mörkertalet mer än enormt. Detta faktum visar sig tyvärr också i historiska skildringar, för vem vill skriva om sin egen rastlösa samtid? Jag tycker mycket gott att vi kan komma ihåg den tid då det blev folkstorm för att barn som påverkats av att mamman åt neurosedyn fickvara med i tv. Eller när det äldsta programmet om handikappade i svensk radio och tv historia egentligen gick…. !

Det äldsta, bevarade programmet, är från 1940: Livet i Rullstol – hinder och
möjligheter. Martha Sävholm från Huskvarna berättar om sitt liv och sina
svårigheter som rullstolsbunden och ger också råd till andra
handikappade.

Eller varför inte komma ihåg det synnerligen speciella händelsen då:

Lis Asklunds program om Eugeniahemmet orsakade en häftig debatt och en statlig
kommission försökte stoppa programmet. Resultatet blev en enskild stadga i
radiolagen om rätten att göra samhällskritiska program.

Mot bakgrund av det kanske vi ska vara väldigt tacksamma att det finns något av historik kvar, jag kallar den historik, förnekelsens historik för den är längre än blundandets historiska djup. Den historiken säger inget annat än_ – titta vad mörkt det blir när jag blundar.

WIKIPEDIA INLÄGGEN

18th century
In 1798 Alexander Crichton described a similar mental state as seemed in the inattentive subtype of ADHD, in his book: An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. In the Chapter of Attention Crichton described a ‘mental restlessness’

“The incapacity of attending with a necessary degree of constancy to any one object, almost always arises from an unnatural or morbid sensibility of the nerves, by which means this faculty is incessantly withdrawn from one impression to another. It may be either born with a person or it may be the effect of accidental diseases. When born with a person it becomes evident at a very early period of life, and has a very bad effect, inasmuch as it renders him incapable of attending with constancy to any one object of education. But it seldom is in so great a degree as totally to impede all instruction; and what is very fortunate, it is generally diminished with age.” 271

Crichton further observed:
”In this disease of attention, if it can with propriety be called so every impression seems to agitate the person, and gives him or her an unnatural degree of mental restlessness. People walking up and down the room, a slight noise, in the same, the mowing a, the shutting a door suddenly, a flight excess of heat or of cold, to much light or to little light, all destroy constant attention in such patients. Inasmuch as it is easily is exited by every impression.” 272

Crichton’s noted: ‘they have a particular name for the state of their nerves, which is expressive enough of their feelings. They say they have the ?dgets” 272

Dr. Crichton suggested that these children needed special educational intervention and noted that it was obvious that they had a problem attending even how hard they did try.
”Every public teacher must have observed that there are many to whom the dryness and difficulties of the Latin and Greek grammars are so disgusting that neither the terrors of the rod, nor the indulgence of any kind intreaty can cause them to give their attention to them.” 278

Alexander Crichton was almost two centuries ahead of his time in his observations of what is now known as the Inattention subtype of ADHD. He wrote about the salient features of this disorder, including attentional problems, restlessness, early onset, and how it can affect schooling, without any of the moralism introduced by George Still and later authors of the subject.

19th century
In 1902 George Still described 43 children who had serious problems with sustained attention and self-regulation. Most of the children where also quite overactive and showed a little “inhibitory volition” over their behavior. Still was trying to find the difference between mental retardation and moral control according William James.

When Still was talking about Moral Control, he was referring to it as William James had did before him, but to Still, the moral control of behavior meant “the control of action in conformity with the idea of the good of all”

“I would point out that a notable feature in many of these cases of moral defect without general impairment of intellect is a quite abnormal incapacity for sustained attention.
Both parents and school teachers have specially noted this feature in some of my cases as some- thing unusual. I have mentioned the case of a boy with moral defect who would repeat the process of saying “Good-night” several times before he was aware that he had done so; the same boy would often put his boot on the wrong foot apparently without noticing it. Another boy, aged 6 years, with marked moral defect was unable to keep his attention even to a game for more than a very short time, and as might be expected, the failure of attention was very noticeable at school, with the result that in some cases the child was backward in school attainments, although in manner and ordinary conversation he appeared as bright and intelligent as any child could be.

These considerations on the nature of the defect may appear too speculative to have any practical value, but I venture to think that they have some basis in clinical fact, and my reason for bringing them forward in this connexion is to emphasise the possibility that other morbid conditions beside defect of moral consciousness may be responsible for defect of moral control.”

Kommentarer
George Still var ganska tungt influerad av William James skrifter om moralen och dess påverkan av det mentala livet. Tittar man på hans egen definition av moral kontroll ser man att “the control of action in conformity with the idea of the good of all”
Alltså att agera: I
samklang med omgivningen. Sett mot den bakgrunden kanske det är lättare att förstå Stills återkommande ”moraliska” analyser.

George Still beskrev dock inte vara själva grundsymptomatologin utan även den ofta omkringliggande problematiken, vilket läkare gärna kallar komorbiditet och andra väljer att kalla samsjuklighet, sak samma.

Bra översättning?
Är själv för rostig med engelskan…. och har märkt att många tror sig vara bra men kanske inte alltid är det. Efter en del arbete börjar delar av adhd historiken bli klar, har som en del kanske sett försökt lite med maskinöversättning av historik texterna, vilket ger ett i bästa fall lustigt resultat.
Att arbeta med maskinöversätting kan kanske fungera en gång men inte för översättningar i flera led, felen verkar accelerera för varje gång. Någon som är superskicklig på engelska som kan tänka sig att hjälpa till något?

Historikens förnekare vik hädan
Lite väl tröttsamt att förneka personer med adhd en rimlig hjälp. För en förnekare ingår också en tvångsmässig neglekt av historiken som vi kan se vid många förnekelse tillstånd.Om någon av våra läsare är superbra på engelska så hör av dig. Några till utkast än det publicerade härnedan är redan färdiga. Inte speciellt mycket eller märkvärdigt, men ändå ganska viktiga pusselbitar i en större förståelse för vad adhd handlar om och vilka uttryck det tar sig och tagit sig under pulsen av historiens vingslag.

Hojta till om ..
Det finns en hel del i den svenska historian som kanske kan förklara motståndet mot att personer med handikapp skulle få plats i svensk radio eller svensk tv. Vad många inte vill komma ihåg är att sverige var bland de sista länderna i Europa med att avskafffa slaveriet och det absulut främsta landet i europa när det gäller rasbiologi så var kunde där egentligen handikappade få plats ?

Pdf om det svenska slaveriets historia.
De grupper som har lidit mest är sannolikt också helt utplånade från jordens yta och ingen vet nu vilka de var. Tystnaden för dess talan.

Från allt som kan mätas är inte vetenskap ( PDF) Så vem kan efter att ha insupit det förvånas över att den svenska handikapp historiken är så kort? Förnekelsens utbredning har använt alla tänkbara yttre anledningar att berättiga sin existens med, häxprocesser och vad som helst, det enda viktiga verkar vara just förnekelse.

Ännu under 1900-talets första decennier kunde man möta den i Nordisk Familjebok, landets ledande uppslagsverk. Där står att »smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, ? itig och strävsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug…«. Befolkningen i en del andra svenska land-skap försågs med lika speci? ka egenskaper. En bok med titeln »Det svenska folklynnet« av statistikern Gustav Sundbärg blev så populär att den gavs ut i 15 upplagor mellan åren 1911 och 1921. Där konstaterades bland annat att »svensken inte är hågad för intensivt tankearbete« och att »svensken av naturen älskar krig«. Boken var en bilaga till den statliga emigrations-utredningen, under ledning av Sundbärg.De hemmagjorda svenska fördomarna ? ck redan under 1800-talet näring från de rasteorier som lanserades av forskare ute i Europa.

ADHD historia del 2

Forts från del 1

Alexander Crichton

Alexander Crichton berörde i sin bok, svårigheten för personerna med den ’mentala rastlös heten’ att filtera bort intryck och hur överkänsliga personerna var för olika händelser som inte verkade påverka andra i alls samma omfattning.

Alexander Crighton lämnade också några porträtt av personer med den ”mentala rastlösheten” och lät patienterna själva beskriva tillståndet: – They say they have the fidgets.

Vi kan komma ihåg att på 1800-talet förekom det nästan inte alls att man talade om mentala problem från ett biologisk eller fysiologiskt perspektiv. Så ur den aspekten var Crichton något av en pionjär. Hans verk påvisar en slående likhet med dagens problembild ’the incapacity of attending with a necessary constancy to any one object ’ mental rest-lessness, or the ?dgets.

Oförmågan att kunna styra sin koncentration och upprätthålla dess kraft under en längre tidsperiod.

Alexander Crichton är därmed den förste personen vi känner till som så tydligt påvisat samma fenomen som vi kan se idag på en del barn och ungdomar som adhd. Nästa avsnitt om historiken kommer att förflytta sig en bit framåt i tiden till det nittionhundrade seklets början. Till ett England som till genomgått några grundläggande reformer sedan 1870 och nu stod redo att möta den nya tidens krav.

Ett kuriöst faktum är att den skarpsinniga Alexander Crichton fick Titanjärn uppkallat efter sig som Crichtonit.

ADHD historia på Svenska
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

The English history of ADHD
Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton
Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 1

ADHD genom historiens lopp

Tillstånd som liknar ADHD har nog funnits en ganska lång tid på den här planeten. Forskare har funnit tidigare hänvisningar till liknande tillstånd genom läkekonstens långa historia. Den kliniska termen ”ADHD” är däremot ganska ny och kommer antagligen att vidareutvecklas i takt med att man kan urskilja ytterligare undergrupper, varav någon kommer att borträknas från egentlig ADHD. De flesta skriftliga noteringar om fenomen liknande ADHD verkar komma innan och strax efter 1900-talets början vilket rent socialkulturellt kan vara intressant att notera.

George F Still brukar anges som den som mest tydligt beskrivit kännetecknen för det vi idag kallar ADHD och angränsande fenomenologi. Men det finns faktiskt några som gjort det före honom, de har i olika grader koncentrerat sig på olika aspekter av fenomenologin.


Alexander Crichton

En Skotsk man född 1763 som blev medicine doktor i Holland 1785. Efter flera framgångsrika år i Europa flyttade Crichton till Ryssland och blev livläkare till Tsar Alexander den förste. Hans mest kända bok är egentligen tre böcker på över 700 sidor samlade I två volymer med det långa namnet:

“An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects, “

Ett av kapitlen handlar om uppmärksamhet och dess sjukdomar, där beskrev Crichton Beskrev ett tillstånd enligt följande definitioner: “incapacity of attending with a necessary degree of constancy, to any object.”

Och tydliggjorde att all ouppmärksamhet inte var att betrakta som bra eller frisk utan kunde leda till betydande svårigheter i livet, även om alla till och från självfallet är ouppmärksamma då och då, mer eller mindre.
Crichton gick vidare in på problematikens konsekvenser samtidigt som han noterade att i många fall verkar personen född med svårigheten att rikta uppmärksamheten på ett område med en konstant kraft. De noggranna observationerna Crichton gjorde visade också att tillståndet ganska ofta verkade avklinga med åren.

Men Crichton nöjde sig inte bara med att konstatera de faktiska problemen han även föreslog lösningar genom att förändra skolväsendet för dessa ungdomar, så att även de skulle kunna ta del av skola, kunskaper och nå livskvalitet i det stora hela.

Latinet var träaktigt redan 1798 för personer med koncentrationsproblem som kanske kände sig mer terroriserade av grammatiken än upplyfta av dess semantiska böjveckseksem, när det samtidigt kliade i spring tån och hösten ömsint bankade daggen av gräset utanför. Crichton frågade sig varför skulle man gå i skolan och harva i så många år om man ändå inte kunde komma någonstans i kreativ mening. Och lämnar flera mycket tydliga tecken på det vi i dagligt tal kallar ADD, alltså den formen av ADHD som inte inrymmer hyperaktivitet.
Vad kan födas ur en sådan meningslöshet där man bara gång på gång slår näsan i väggen? Är det ens rimligt med en sådan mental diet för ett barn med mental rastlöshet och svårigheter att fokusera. När startmotorn att försöka förstå gång på gång slås på så återstår till slut inte mycket annat än en startmotor som inte längre kan eller vill.

Stort tack till
Ett stort tack till Dr. Russell Barkley för reflektioner och material. Samt ett stort tack till Professor Stan Finger vid Washington universitetet i St Louis, för kloka och väl genomarbetade artiklar med exemplariska hänvisningar.

Det känns tryggt att skriva till en av världens mest kunniga professorer inom neurovetenskaplig historik sent en fredagskväll och en kvart senare få svar från en professor som skriver Cheers och verkar allmänt glad samtidigt som han lämnar distinkta hänvisningar och snabbt erbjuder sig att skicka behövda referenser.

Snacka om bedårande skönt avslappnad kunnighet, med en djup kärlek till kallet. Hatten av, även bocken bugar.

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

English
Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton
Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

Reflektioner


Den mentala ofokuserbarheten har länge nonchalerats

En del vill inte se den stora bilden. Många verkar veta vad som är bra för barnen, men vilka gör det i själva verket, verkade Crichton sätta ifråga. Vilket är nästan precis detsamma i dagens samhälle där många människor påstår sig veta exakt vad som är bra för barnen. Inte helt sällan bara f
ör att uppfattningen ger dem mer tillfredsställelse, medans barnen tar skada av när människor tillfredsställer sitt egna godtycke på bekostnad av deras utvecklingspotential.
Den sociala pedofilen
Vad skapar egentligen alla dessa ifrågasättanden och hur skulle man kunna definiera en social pedofili? Jag tycker själv att den som hindrar barnens utveckling eller förnekar osjälvständiga individer ett rimligt stöd bör ligga nära gränsområdet till vad som rent definitionsmässigt bör kallas social pedofili, vad tycker du? Det kanske är dags att på djupet verkligen definiera vad social pedofili egentligen är.
Ett förtryckande väsen som allt för länge fått stå outtalat i historiens mörka kulisser och därigenom godtyckligt kunnat påverka barnens hälsa och egentliga utvecklingspotential.
Skolan och barnen
Alla barn kanske inte gjorda för att sitta nedslagna i betongkubismens sakrala industrikyrkor vilket blir mycket tydligt när det gäller just de med extra mycket spring i bena eller svårt att fästa blicken i en onaturlig miljö som de är tvungna att sitta still i, oavlönade av annat än ett kantigt betyg någon gång per år som kanske dödar deras naturliga kärlek till inlärningens mål och mening.
En pedagogik relativt fulländat till att skapa avfällingar med en ganska välfödd terrorlusta mot det betongkonforma samhälle som gång på gång struntat i deras natur och källan till deras uttryck. De kanske blev tillbakavisade av den grandiosa normativiteten som kräver blind lydnad av ungarna, vilket sedan kom igen när barnen som vuxna inte lydde några regler alls. Vad tror du?
De är kanske inte bara motsträviga eller vill gå emot strömmen, de måhända söker vattnets källa, som sprittiga laxar ofta gör.

Salomo Salar

sim sala bim