Etikettarkiv: Attention Deficit Hyperactivity Disorder

ADHD: Avhandling ger ny kunskap om barns ADHD

Såg idag en liten brasklapp om en kommande avhandling kring ADHD som gör mig nyfiken:

”Avhandlingen bidrar med viktig och ny kunskap för att kunna identifiera mer homogena subgrupper av barn med ADHD, samt bidrar till fortsatt utveckling av teoretiska modeller som tar hänsyn till förekomst av flera möjliga kognitiva/neuropsykologiska brister i relation till ADHD-symtom hos barn.”

Vad kan det vara frågan om då? där vakna nyfikenheten rejält, kan det vara frågan om den kommande förändring i DSM vilken Russell Barkley talar om i inslaget här bredvid eller vad kan det vara. Ja vi får nog alla snällt vänta och se…

Läs även andra bloggares åsikter om ADHD, ADD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Avhandling, Psykologi,

ADHD: Svårare för flickor

Besvären sitter i längre upp i åldern.
Mer och mer vetenskapliga data kommer som talar för att konsekvenserna av ADHD är svårare för flickor än för pojkar. Som antytts tidigare av kliniska erfarenheter verkar det som om pojkars ADHD går över i högre grad än flickors. På pojkar tenderar ADHD i olika grader att ”växa bort” succesivt medans flickor inte alls verkar ha den tendensen utan prpblematiken kvarstannar i betydligt högre grader. Detta understryker ytterligare vikten av att ta flickors problem på allvar och forska mer kring dem, med större engergi och högre grad av ömhet inför det faktum, att det är mycket som vi fortfarande inte vet, när det gäller flickors och kvinnors ADHD problematik.

Varför tog det så långt tid?
Sedan kan bör man nog också fråga sig, hur kan det egentligen komma sig att det tog så lång tid innan någon lyssnade till det som säkert varit ett faktum väldigt länge. Bara nonchalans räcker inte så långt… tycker jag.

Referenser:
Few girls with childhood attention-deficit/hyperactivity disorder show positive adjustment during adolescence.

Attention-deficit/hyperactivity disorder and its comorbidities in women and girls: an evolving picture.

The neurobiological profile of girls with ADHD

redan 2004 skrevs:Perceptions of Girls and ADHD: Results From a National Survey. vars generella slutsats är ganska glasklar men vad har egentligen hänt?

Conclusions
The general public and adults who are familiar with ADHD agree that the condition is often difficult to recognize in girls and therefore more likely to be undertreated. Overcoming these problems will require education to increase general awareness of the disorder in females and to equip teachers, parents, and healthcare professionals with the tools to recognize specific symptoms. Fortunately, as the diagnostic criteria for ADHD have evolved over the years, more girls’ symptoms are now being recognized and more girls are being appropriately treated.[14,15]

More research is needed to characterize the gender differences in ADHD presentation, course, and comorbidities, particularly mood disorders. To date, there have been no prospective studies solely in female patients with ADHD, although one such trial is currently under way. This survey offers several clues that ADHD may be linked with depression in girls: the general public and teachers observed signs of depression more often in girls than in boys; several of the girls taking ADHD medication report that they had been treated previously with an antidepressant; and the majority of parents recognized signs of depression in their daughters with ADHD. However, much remains to be learned about the apparent association between ADHD and depression: ADHD may indeed coexist with depression or it may simply be misdiagnosed as depression due to overlapping symptom profiles.

The fact that most adults are aware of the underdiagnosis of ADHD in girls is encouraging because it suggests that they will be receptive to learning more about the disorder. With broader awareness of ADHD and better understanding of gender differences in its presentation, girls should no longer have to “suffer silently” with the many social and educational burdens of the disorder.

Läs även andra bloggares åsikter om ADD, ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, flickor, Hormoner, kvinnor, symptom

ADHD:Utkast:Flickor med ADHD


har skrivit på ett faktaunderlag om flickors kvinnors adhd men det har fastnat halvvägs mellan publicering och byrålådan, är tacksam för alla kloka kommentarer om vad som kan tänkas saknas. Från början var det tänkt som ett faktaunderlag men också ett aktionsunderlag, det här bör ske snarast …. för a
tt få fram en bättre och mer jämlik vård för flickor och kvinnor, vad säger ni. Någon som har en massa vishet att lägga till?

ADHD hos flickor, gus och kvinnor
ADHD diagnosen är från början gjord för pojkar eftersom vården i alla tider har varit diskriminerande och gärna haft viljan att bedöma kvinnors sjukdomar på ett annat sätt än mäns. ADHD här därför bedömts vara vanligare hos pojkar än hos flickor pga av att flickor skapar mindre problem för omgivningen med störande beteende som aggressivitet och hyperaktivitet, vilket är en grundfaktor.

Den andra grundfaktorn är att flickors beteenden ständigt måste  ha en social grund och pojkars tenderar att bedömas på ett annat sätt, där man mer letar efter biologiska orsaksgrunder, vilket också leder till att det snarare är flickans familj som ställs ifråga och inte om hon kan ha en neuropsykiatrisk störning som ADHD. Det vi ser är således inte bara diskrimineringen utan också dess mormor och farfar.

Detta sammantaget, att flickor ofta är mer inåtagerande samt att man ofta av gammal vana väljer att tolka fickors besvär som sociala och pojkars som biologiska gör att flickor under en väldigt lång tid har varit underdiagnostiserade fastän flickornas problem att koncentrera sig ofta kan vara minst lika så svåra som pojkarnas. Inåtvändheten som mer kännetecknar flickor kan ta sig i uttryck som självskadande beteenden av olika slag och drabbar mer dem själva än någon annan.

Forskningen kring kvinnors och flickors ADHD har i alla tider varit låg för att inte säga obefintlig när det gäller just kärnan i flickors symtomatologi. Den senare forskningen visar dock att så många som 1-3% av flickorna som går i skolan har ADHD jämfört med 2-5% för pojkar och att flickors symptom tar sig andra uttrycksvägar vilket kan leda till att flickor blir signifikant underbehandlade och procentsatserna därför är missvisande.

ADHD hos flickor: varför vet vi så lite?
Som sagt är flickor ofta mer inåtagerande och deras största problem är den egentliga uppmärksamhetsstörningen, vilken leder till koncentrationsproblem, överdriven i relationssökanden, svårigheter med organisation, skola och relationer, men även ångest, låg självkänsla, tillbakadragenhet och självskadande beteenden har noterats såväl som bulimi. Flickors problem verkar dessutom i högre grad kvarstå i högre åldrar än vad pojkars problem gör, då pojkars problematik tenderar att avta med åren.

Flickors ADHD är därför väldigt ofta ett tyst lidande som man förvisso kan vänja sig vid, men som inte känns värdigt, något riktigt stort saknas, därför är också flickor med ADHD mer benägna än andra till alkohol och drogmissbruk eller det vanligaste av allt matmissbruk – inte sällan i formen av bulimi. Deras utveckling av grundläggande förmågor när det gäller skolarbete, arbete och relationer riskerar att hämma dem för resten av livet och de kan känna sig konstant uttröttade av att försöka göra allt men ändå inte orka räcka till. Enligt en del uppgifter tenderar flickor med ADHD ha mera huvudvärk och magont än motsvarande för pojkar, men det kanske beror på att man förväntar sig det resultatet och därför frågar flickor mer efter just den symptomatotlogin.
Att läkare är mer benägna att ställa diagnosen på flickor råder det ingen tvekan på men läkares partiskhet och genuspreferens har heller icke studerats. För då kanske de skulle vara uppenbart för alla och en var att flickor med ADHD har tenderat att få andra diagnoser som: borderline, depressionstillstånd, bulimi etc när den bakomliggande orsaken har varit ADHD. Detta mer än mycket annat bevisar att psykiatri inte är någon vetenskap.

Om du bara för en kort sekund tänker på att flickorna i exemplen ovan fått fel diagnos, förstår du säkert också att de fått fel behandling och hur vetenskapligt kan det nu tänkas vara på en skala från 1 till 10?

ego
Kvinnor
I takt med att problematiken blir mer erkänd känner också fler kvinnor igen sig, ibland genom att deras egna barn eller anhörigas barn får diagnosen. Att flickors problem med ADHD ser annorlunda ut än männens gör också att många kvinnor med ADHD inte fått någon diagnos men har däremot ganska ofta en historik av konsekvensmönster som kan tyda på koncentrationssvårigheter och svårigheter att rikta uppmärksamheten.

En mycket intressant faktor är att kvinnors ADHD fenomenologi verkar att minimeras under graviditeten enligt kliniska iakttagelser. Kvinnor med en stark bakgrund kan märka av sina svårigheter först när hon står ensam och helt enkelt utan organisatorisk stöd struktur, när hon flyttar hemifrån osv.


Vad bör göras minimikrav
Först och främst bör diagnosen göras om och det bör genast organiseras en grundläggande klinisk datainsamling när det gäller den diskriminering som flickor och kvinnor utsatts för under lång tid, för att så snabbt som möjligt samla in den rådande erfarenheten som nu till största delen verkar bestå av det faktumet att vi vet att vi inte vet så mycket om flickors problematik. huh.

Sedan borde det vara en självklarhet att undersöker exakt varför flickor i alla tider gått odiagnostiserade. De nu givna svaren är inte rimliga tycker åtminstone jag. vad tycker du?

Huvudsidan om flickors – kvinnors ADD

Vad är ADD?

Journalism på glid

En ren snöbollseffekt har uppstått inom kvällspressen som nu gång på gång är ute på hal is och liftar med första bästa lyteskomik för att kunna sälja lösnummer. Men givetvis under den förställda kritiskhet vi vant oss att se. Aftonbladet rapporterar om en man som hade oturen att fastna i skidliften, men för att inte verka alltför snaskiga så berättar man också hur den stackars hängade mannen blev föremål för åtskilliga ofrivilliga fotograferingar, där han hängde utsatt upp och ned från liftstolen, innan man själv publicerar några av dessa foton…. hmm.. intressant.

ADHD motståndare ska inte titta på TV
Rapport efter rapport kommer om ADHD-motståndarnas hyperaktivitet. Nu senast är det i Malaysia som har berättat om hur hemskt ADHD-medicineringen kan användas av vanliga människor (dvs inte ovanliga med ADHD och sådantdär va) vi vill därför varna ADHD motståndare från att ta dessa drogerna, de är faktiskt till för personer med ADHD! En vanlig ADHD moståndare har förvisso en hyperaktivitet men den kan lätt botas med att låta bli att titta på TV och tarmsköljningar, meditation och lite annat småplock, det var en lysande vändning.

ADHD nyheterna från Ulan Bator och de hyperaktiva ADHD motståndarna lyser med sin frånvaro.

Ny sida – samma skit
En skräpig ADHD-budgetblogg från Sverige har startat några en liten microblogg på bloggy och en RSS sida på netvibes så att våra värsta stalkerpsykon kan följa med i RSS flödena på avstånd och se allt som görs.

Skämt åtsido är det bara jag som tror att alla andra kan allt om nätet och alla nya möjligheter som öppnar sig varande dag? Ibland känner man sig inte bara efter och dum utan även riktigt puckad och stum. RSS flöden och lite annat har jag ändå lyckats lära mig det senaste visst är jag bra. ;) nu blir det snart snöbollskrig..

Läs även andra bloggares åsikter om ADD, ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, RSS, nyheter,

Lägga "märke" till skadar

ADHD
Den som lägger märke till något kan skadas av det. Men inte bara det! Om det du lagt märke till dessutom märker det, kan denne också ta skada av märkningen.
The Hindu News rapporterar om att ”labeling” skadar bland annat barn med inlärningsvårigheter och ADHD liknande symptom vilket vi ju självklart förstår. Då är det väl bättre att blunda så att man inte lägger ”märke” till barnens problematik eller den befintliga statistiken över vilka öden de riskerar att gå tillmötes. Men ur ett semantiskttekniskt perspektiv är jämförelsen intressant. Om nu märkning verkligen skadar vilket studien påstår, exakt vad är det då studien självt har ”märkt” ut?

  • Det stigmatiserande i att vara medveten om sin omvärld?
  • Vilken typ av skada riskerar världens att få pga artikelns ”labeling”?
  • Det är bättre att blunda då lever du som i en dröm!

Andra bloggar som skriver om ADHD kan vara FrkF, Trollhare, Tant Rasch. Lisa har skrivit om vår blogg och den hyllning till förstfödda socionomtänkandet ”vi vet vad som är bäst för gruppen” mentaliteten. Vilket i klarhet innebär att man vet vad som är bäst så mycket att man inte måste ta hänsyn till andra. typ:

Läs även andra bloggares åsikter om ADD, ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder

Fråga Riksförbundet Attention något – Bli bemött med Trakasserier

Mer tid på att tysta kritiken än vettiga agendor?
Det är intressant ofta när vi ställer några enkla frågor till Riksförbundet attention så brukar det följas med av ett eller några anonyma meddelanden med olika typer av angrepp eller sexistiska påhopp …. att vi inte är intresserade av demokrati etc eller att vi stödjer nazismen….kanske får vi inte får ställa frågor till riksförbundet attention eller ställa frågor som man normalt kan göra i en demokratisk organisation vad vet vi… Men några raka svar på frågorna har vi som alla kan se inte fått. Däremot ser man gång på gång en stark vilja att undvika svaret eller att svara bredvid frågan med en attack. Eller bara att ställa frågor till oss varför vi frågar etc, allt annat än att svara.

Varför inte svara? Är Censurförsök bättre?
Meddelandena verkar ibland vara väldigt valorienterade när det gäller just förbundets ekonomi och delar av våra förehavanden samt fyllda med påhopp och egna frågor, det verkar finnas ett frustande intresse i att komma bort från den originala frågeställningen som verkar vara känslig. Däremot kan meddelandena vara fyllda med angrepp på oss som personer eller på vad vi gjort eller med distinkta sexistiska påhopp alternativt utmålande någon av oss som extrempolitisk och stödjande nazismen, osv. Med tiden blir det ganska tjatigt. Vi bad därför några personer att titta närmare på det hela, det visar sig då att dessa meddelanden har starka gemensamma kännetecken. Märkligt nog förefaller avsändaren av meddelandena ha en hel del gemensamt med lasse som sitter i Riksförbundet attentions styrelse, P-O bad honom tidigare att sluta maila honom något han fullständigt valde att ignorera. Vi är riktigt trötta på anonyma tjuvnyp av den typen och P-O överväger att helt sluta blogga, av just den anledningen.

Varför försöka strypa det fria ordet?
Lasse hur ska du ha det? De flesta anonyma oförskämdheterna verkar komma från ett ställe utanför Nynäshamn på helger och mornar, vid de flesta andra tider från Skol / kommundatorer i Haningeområdet, är det så att du måhända bor i Nynäshamnstrakten och arbetar inom Haninge kommun? Du verkar fatta lite trögt men här är du inte välkommen. Jag tror inte du behöver skämma ut riksförbundet förbundet ytterligare med vidrigt låga och paranoida påhopp. Lasse är tydligen ledningens högra hand för Göteborgsregionen, vilket gör det hela än mer intressantare, varför inte svara på frågorna ni fått i stället? Allt verkar vara viktigare än just det, – man blir ju lite nyfiken varför man vill hämma det fria ordet med de metoderna som väcker än mer frågor.

Gör ni verkligen allt för att slippa svara på frågor?
Var det frågorna vi ville ha svar på eller?Frågorna framgår mycket tydligt i tidigare artiklar. Vill vi ha svar nu eller vad tror ni? Kommer ytterligare tecken på att man inte vill svara eller vad händer? Ja, vad händer nudå? Ska ni försöka få till någon svulstig anledning till att ni inte svarar måntro, kläääm fram den? Kanske säga att ni är utsatta för en hämningslös attack och ni är offer för för demokratin och dess spelregler eller vad återstår, nu när era attacker och förhalningsteknikerna inte verkar fungera? Lite mera kalt och anonymt maktspråk kanske? Förbundet får några konkreta frågor och med en gång kommer det anonyma oförskämdheter från en region där det visar sig att förbundsledningens högra hand för Göteborgsregionen bor, intressanta råttbett tänk om ni ätit gift.

Vad är ADD Vad är ADHD

9 gånger på en dag verkar vara ganska besatt surfande från en arbetsplats dessutom, samtidigt med dessa brukar det också komma en massa förtalande påhopp, en intressant tillfällighet va.

Här var det visst lite frågor om något en heltidsanställd ordförande borde hunnit med, när politiker saknar kunskap om verkligheten har självfallet ett riksförbund misslyckats att informera, eller menar riksförbundet att det beror på allt annat än just det? Otur kanske?

Är man så oerhört överkänslig mot kritik kanske man ska inte att kritiken inte mildras av att man försöker tysta ned den, snarare tvärtom. Varför inte vara lite mer kreativa och konstruktiva i stället?

Läs även andra bloggares åsikter om Riksförbundet attention, ADHD, Demokrati, öppenhet, insyn, integritet,
God jul och gott nytt.

ADHD Mediciner: Metylfenidat, Concerta och Ritalin

Medicinering vid ADHD

Av rent känslomässiga skäl har många som behövt medicin länge nekats till en sådan, trotts att vi vet att missbruksrisker inte tenderar att öka av korrekt behandlad ADHD eller ADD  utan tvärt om minska. Dessutom förbättras livskvaliteten ibland ganska mycket för den patient som bedömts lämplig för medicinsk terapi av sin ADHD problematik.

Oberoendeskapande

Många tänker ”KNARK” med stora bokstäver men de kanske inte inser att barnen, ungdomarna och de vuxna med ADHD reagerar tvärtemot vad de flesta andra gör av en sådan medicin, de är liksom redan påtända för att använda den terminologin, med medicinen blir de normala. Det finns egentligen bara 1 enda anledning till att ge barn med ADHD dessa mediciner, de är för att de tenderar att skapa ett ökat oberoende, alltså inget beroende utan dess raka motsats. Hur svårt kan det vara att förstå?

Amfetamin och Concerta är inte samma sak – Titta

För många journalister är Concerta och Ritalin samma sak som amfetamin med det är inte sant, vilket vi tydligt visade i vår molekylskola för journalister och andra lösnummer säljare och gärna kan visa igen. Molekylärt skiljer sig metylfenidat en hel del från amfetamin även om bägge ämnena anses ha en centralstimulerande effekt.

Medicin + sociala insatser eller terapi = mmm

Medicinsk behandling kombineras ofta med and insatser av social och psykologisk stödjande karaktär för bästa resultat. I vissa landsting där ledningen skiter i personer med ADHD mer eller mindre kanske det inte alls går att få någon vettig terapi, medan i andra landsting går det lättare. Medicinen har effekt på huvudsymptomen dvs uppmärksamhetsstörningen, koncentrationsförmågan och impulsiviteten. De psykosociala insatserna har ibland visat sig effektiva för att få i hop helheten.
Centralsimulantia (CS)
CS påverkar hjärnans förmåga att styra koncentration och kan därigenom minska impulsivitet och annat mindre överlagt beteende. Medicinen sägs påverka dopamin och noradrenalin i hjärnan men antagligen är effekten mycket bredare än så, mycket talar för att AMPA neuroner i prefrontala cortex blir betydligt mer mottagligare för signaler än annars.
Den övervägande delen av de barn och ungdomar som behandlats med dessa preparat, får en förbättrad koncentrationsförmåga med en minskad impulsivitet och överaktivitet. Man ser ofta goda effekter på inlärningsförmåga och socialt beteende.
Preparat med metylfenidat
Centralstimulerande medel med Concerta. De olika preparat som finns på marknaden är idag:
Metylfenidat:
Medikinet
Equasym Depot
Ritalin®
Concerta®
Ritalin SR information för läkare engelska pdf
Concerta information för läkare på engelska pdfDet enda som skiljer preparaten är styrkan och frisättningen av metylfenidat, en del preparat är snabbverkande och måste tas oftare andra räcker det med att ta på morgonen för att de ska verka hela dagen.

Vanliga myter
-Barnen blir knarkare – nej det finns inget stöd för det.
-Barnen blir höga – nej barnen tenderar däremot att bli mindre stirriga och snarare normalare
-Barnen får en sämre sömn – det kan hända men då är vanligen dosen för hög, en korrekt dosering leder oftast till en bättre sömn.

 

Övrigt

Hur fungerar metylfenidat och amfetaminer rent generellt i sin verkan?
Finns inget bra eller entydigt svar på frågan, en gissning utifrån flera faktorer kan vara att det förbättrar hjärnans förmåga att fungera vid låga glukos nivåer och att det även finns tendenser till en ökning av de neurotropa faktorerna vid användningsområdet ADHD, alltså förhållandevis låga doseringar. Det normala svaret på frågan är dock att medlen ökar på dopamin och noradrenalin omsättningen alternativt nivåerna, vilket är långt från hela svaret.

Här kan du läsa mer om Metamina, dvs dexamfetamin sulfat. En medicinering som många läkare har väldigt låg kunskap om trotts att de är bland de äldsta använda medlen mot just ADHD.

Ibland kan mediciner för helt andra ändamål, t.ex. för blodtrycket, också ge positiva effekter vid ADHD. Dessutom har vissa så kallade naturläkemedel prövats med varierande resultat. I dag prövas t.ex. Zink, essentiella fettsyror (omega-3 och omega-6). Studier visar att dessa påverkar uppmärksamhet, koncentration och minne antagligen mycket beroende på att man vid ADHD har en antagligen har en avvikande omsättning av fettsyror.

Antidepressiva läkemedel
I behandling av ADHD används förutom centralstimulerande medel ibland även antidepressiva läkemedel. Läkemedlen sätts inte bara in mot depression utan även ibland för att minska symptomen som ADHD ger. Det finns en mängd olika läkemedel som verkar på olika sätt. Det är därför oerhört viktigt att ta ställning till vilka symptom man vill behandla. Det är vanligare att den här typen av läkemedel används hos ungdomar och vuxna än hos barn. Effekter av antidepressiva medel på barn har inte studerats i samma utsträckning.

Övriga medel
Ibland kan man se att mediciner som framställts för helt andra ändamål, t.ex. för blodtrycket, också kan ge positiva effekter vid adhd. Amfebutamon som numera kallas bupropion och säljs som bland annat Zyban har också använts med skiftande resultat, tittar man på molekylskelettet ser man snabbt likheten med amfetamin.

Ev. Kommande medicineringar
Klipper in lite av det vi tidigare skrev om framtida utvecklingsvägar inom farmakognosin när det gäller adhd.

ADHD’s negativa symptom medicineras i dag med bland annat centralstimulerande medel. Inom det närmaste kommer antagligen en farmakologisk vidareutveckling av molekylskelettet runt metylfenidat och amfetamin, man går bort från racemat till mera enantiospecifikt verkande medel tex Focalin samt skapar prodrugs typ Vyvanse eller varianter av känd tematik typ Adderall, även D-Seligilin blir tänkbart men bara transdermalt. Vilket i sak inte är någontion nytt, för patienten, den verksamma beståndsdelen är fortfarande amfetamin man har bara skapat ett betydligt dyrare sätt att administrera det på. I fallet Vyvanse har man fäst en L-lysin molekyl på D-amfetamin molekylen. Med Adderall så har man Amfetamin som enda verksam beståndsdel men har mixtrat med vilka salter som är kopplat till amfetaminskelettet såväl som graden av enantiomerer. Det hela har gjort att preparatet är 10 gånger dyrare än andra amfetaminpreparat, till vilken nytta kan man fråga sig. Och lita på att försäljarna kommer att vara snabba med att berätta nyttan, men i egentlig mening är de s.k. nya preparaten inte alls speciellt nya, det är snarare en produktförnyelse som mera sammanhänger med patenteringsrättigheter, avkastning till aktieägarna och annat än patientens hälsonytta per krona medicineringskostnad. Fast det får man inte säga, då är man negativ enligt försäljarna själva. Beeep.

Men eftersom alla vet att den totala budgeten för läkemedel är begränsad, vilket gör att när ett medel kostar mer så tar det utrymme från något annat, så är det nog bättre att det är just läkemedelsbolagens aktieägare som får stå tillbaka än just något annat. Staten borde kunna styra forskningen betydligt mycket bättre rent strategisk i folkhälsofrågor.

Kladd och spekulation
Antagligen kommer framtidens medicinering också vara en stimulerande medicinering fast på ett annat sätt, den kommer att stimulera den egna produktionen av nervtillväxtfaktorer, Brain Derived Neurotropic Factor BNDF för att ta ett exempel. Vilket gör att de kommer att verka långt efter att medicinen lämnat kroppen. AMPA modulerare har visat en del tydliga resultat i den vägen. Antidepressiva medel förefaller fungera enligt en verkningsmekanism som involverar just BDNF, vilket verkar vara just sambandet mellan så vitskilda metoder som ECT, SSRI, SNRI, vilket leder mot en ökad funktion.

De nya medel som testats påverkar glutamatreceptorerna NMDA/AMPA och deras ratio, vilket kan ge både en potent antidepressiv effekt såväl som en uppreglering av tillväxtfaktorerna i prefrontala cortex.

Några hypotetiska utvecklingslinjer:Histamin H3 inversa agonister / antagonister

• Hypokretinsystemet orexin A, B.
• NMDA-antagonister – AMPA modulerare
• Oxytoxin – Vasopressin
Exempel:LY-503,430 verkar lovande eller varför inte Abbots ABT-239, de höjer bägga nivåerna av tillväxtfaktorer ABT är dock till skillnad mot de tidigare inte en utpräglad AMPA påverkande medicinering.
Histamine H3 Receptor Antagonists: Preclinical Promise for Treating Obesity and Cognitive Disorders.
• Ampakines and the threefold path to cognitive enhancement
• BDNF on mouse with Rett syndromeFacilitative Effects of the Ampakine CX516 on Short-Term Memory

• Oxytocin Modulates Neural Circuitry for Social Cognition om de täta banden mellan cingulata och amgydala i oxytoxinets socialliserande effektutövning. Kan man skapa minnen utan Vasopressin och Oxytocin? Piss love & understanding…
Modafinil enhances thalamocortical activity
• För de med slummrande koncentration – Semax – Ökar fokus och minskar sunket.
• Attention-deficit hyperactivity disorder may be associated with decreased central brain- derived neurotrophic factor activity: clinical and therapeutic implications.
• medical speculative hypothesis adhd – bdnf

Företaget Shires tankar om Marknaden och hur de ”utbildat” 1000 volymförskrivare av adhd preparat sedan FDA godkännandet. Tja om man säljer ett preparat som är flera gånger dyrare än originalet så måste man väl nästan kalla det utbildning för att få fjutt på försäljningen. och säkert har man lyckats bevisa att i något ljus är vyvanse bättre än dexamfetamin som är den verksamma beståndsdelen vilken vyvanse bryts ned till. Jippie. Frågan är bara om det är värt priset. Svaret från bolaget självt kommer att bli ett rungande ja – kanske samma sak med personerna som gått deras ”utbildning”.

Jag tror inte alls att det är värt priset och fortfarande är man väl tillåten att säga sin åsikt i den frågan? Avslutar med 2 klipp från wikipedia.

The savings between Adderall XR and generic Dexedrine ER are significant: 90 dextroamphetamine extended-release capsules cost $20 at a retail pharmacy in the United States, while the equivalent 90 Adderall XR capsules cost approximately $420[17].

Elvanse – Vyvanse is another alternative which is actually a prodrug (precursor) of dextroamphetamine. It behaves differently in the body than other formulations of amphetamines because in its parent form is not directly biologically active as an amphetamine (see Dextroamphetamine at ”Formulations). Vyvanse costs about$500 for 100 doses.[16]

Lite mer om användandet av ADHD ADD medicin kan ses på youtube.

Kronologiskt Färdigpissat nu?

Kunskap förändrar

Hasse Kron berättar öppet om sina problem, det krävs en stor styrka bara för det. Är problemen mycket allvarliga så blir det inte lättare, men just att någon ställer sig upp och berättar om hur det är och har varit under de mörkaste stunderna är guld värt. Det vittnesmålen kommer att göra skillnad. Göteborgaren Hasse är i Trelleborg och föreläser om sitt liv och sina erfarenheter på ett möte som den lokala Attentionföreningen ordnat, Trelleborgs allehanda är där och skriver reportage:

Efter 35 års drogmissbruk, våld och ett liv i misär fick Hasse Kron diagnosen grav ADHD. Han fick hjälp och kunde ta sig bort från sitt gamla liv.

Förvandlingens öga

Kan det bli så mycket tydligare? Hur en gammal våldsam kåkfarare blivit som förbytt och ordat till sitt liv. Hasse kanske är ett extremt tydligt exempel på en mycket grov adhd fått allvarliga följder som har ordnat till sig tack vare diagnos medicinering och annat stöd, men vilken rätt har någon att hindra honom från att få hjälp egentligen? Varför får inte alla som behöver det en adekvat vård? Vilka är det egentligen som pissat på hans och många andras möjligheter att få ett rimligt liv och vad har denna nonchalans kostat? Vem är det som tar sig rätten att pissa på de som behöver hjälp och varför?
-Är det någon av adhdförnekarna som vill ta en paneldebatt eller passar det alltid bättre att pissa ur ett abstrakt överläge, där ni undslipper allt konkret ansvar? Kan ni ens föreställa er vidden av den längsta resan?
Hasse Kron medverkar också med i den eminenta: Mitt huvud är en torktumlare. Bra jobbat Hasse, lycka till.

The history of British Pediatrics: Sir George Frederick Still


Sir George Frederick Still (1868-1941) The father of British pediatrics.

Sir George Frederick Still (1868-1941) the father of British pediatrics. He was born in Highbury, England, and attended medical school at Cambridge University. His father died when he was 17 years of age, causing a dramatic change in the family economy. However, he had proved such gifts as a pupil of Merchant Taylors, that he received a scholarship enabling him to study at Caius College, Cambridge, where he received several awards and new scholarships.


At graduation, Cambridge

He was the first who described a form of juvenile idiopathic arthritis which bears his name Still’s disease. He was also the one of the absolutley first to initially describe the symptoms of ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). A Few other medical terms after Sir George Still’s names is: Still’s murmur and Still’s rash. During most of his adult life George’s hobby was to read the antique works in their original languages. He was fluent in Greek, Latin, Hebrew and Arabic. His choice of profession, however, was medicine. His first salary at GOSH was only £20 a year (1894), and he had no private income, so Still’s early days at the hospital were spent in considerable poverty.

Sir Still gave his life to paediatrics. He wrote prolifically on childhood diseases and was secretary to the Children’s Clinical Club. Professor Still´s life was dedicated to improve the life chances of sick children, and especially to the patients at Great Ormond Street. Maybe just a look at his poetry can get us a glimpse of his thoughts. He wrote this poem in commemoration of his bellowed mother, Emma Andrew:

Years have gone since that sweet presence
And her ”boy” is old and grey,
But I hear my mother calling,
I am yet a child at play,
And my Mother has my heart-love,
And it seems but yesterday.


The same year he died, 1941, he published a volume of poems titled “Childhood and other poems”. These verses from this collection prove the importance of children to him, sick or healthy:

For my garden is the garden of children
Cometh naught there but golden hours,
for the children are its joy and its sunshine,
and they are its heaven sent flowers.


George Frederick Still as a child

Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton

Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

BBC: Great Ormond Street’s Victorian patients

The history of GOSH, Great Ormond Street.

1989 Diana, Princess of Wales, becomes President of the Hospital
1991 Diana, Princess of Wales, laid the foundation stone for the new hospital building
1994 The Variety Club Building opened, funded by the Wishing Well Appeal
1997 The Princess of Wales’ final official visit on the hospital’s 145th birthday to open the Renal Unit
2001 Gene therapy lab opens, and clinical trials of gene therapy begin at GOSH
2002 150th Anniversary

Svensk

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Wikipedia Svenska: Sir Gerorge Frederick Still

Sir George Frederick Still, Sittin’ On The Dock of the Bay

Meander in time

.

Copyright by the author, all rights reserved.

English: The History of ADHD: 1798, Alexander Crichton

Part 1 of the ADHD history
The earliest well documented description of ADHD and ADD

In 1798, a Scottish-born physician and author, Sir Alexander Crichton (1763-1856), described what seems to be a similar mental state much like the inattentive subtype of ADHD, in his book: An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects. In the chapter ”Attention”, Crichton described a ”mental restlessness”.

The book

“The incapacity of attending with a necessary degree of constancy to any one object, almost always arises from an unnatural or morbid sensibility of the nerves, by which means this faculty is incessantly withdrawn from one impression to another. It may be either born with a person or it may be the effect of accidental diseases.
When born with a person it becomes evident at a very early period of life, and has a very bad effect, inasmuch as it renders him incapable of attending with constancy to any one object of education. But it seldom is in so great a degree as totally to impede all instruction; and what is very fortunate, it is generally diminished with age.” p. 271

Crichton further observed:

”In this disease of attention, if it can with propriety be called so, every impression seems to agitate the person, and gives him or her an unnatural degree of mental restlessness. People walking up and down the room, a slight noise, in the same, the mowing a, the shutting a door suddenly, a flight excess of heat or of cold, to much light or to little light, all destroy constant attention in such patients. Inasmuch as it is easily is exited by every impression.” p 272

Crichton’s noted: ‘they have a particular name for the state of their nerves, which is expressive enough of their feelings. They say they have the fidgets” p 272
Dr. Crichton suggested that these children needed special educational intervention and noted that it was obvious that they had a problem attending even how hard they did try.

”Every public teacher must have observed that there are many to whom the dryness and difficulties of the Latin and Greek grammars are so disgusting that neither the terrors of the rod, nor the indulgence of any kind intreaty can cause them to give their attention to them.” p. 278
Alexander Crichton was almost two centuries ahead of his time in his observations of what is now known as the Inattention subtype of ADHD. He wrote about the salient features of this disorder, including attentional problems, restlessness, early onset, and how it can affect schooling, without any of the moralism introduced by George Still and later authors of the subject.

Dr Crichton described all the essential features of the inattentive
subtype of attention deficit hyperactivity disorder which were almost entirely consistent with the criteria for the inattentive subtype as portrayed in DSM-IV (APA,2000) (Palmer & Finger, 2001).

References:

Alexander Crichton : An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. 1798.
Some abnormal psychical conditions in children: the Goulstonian lectures”. The Lancet’, 1902;1:1008-1012
Russell A. Barkley: The Relevance of the Still Lectures to Attention Deficit Hyperactivity Disorder A Commentary. 2006; 10; 137 J Atten Disord.
George F. Still Some Abnormal Psychical Conditions in Children: Excerpts From Three Lectures 2006; 10; 126 J Atten Disord.
Palmer, E. D., and Finger, S. 2001. An early description of ADHD(Inattention Subtype): Dr. Alexander Crichton and the ”MentalRestlessness” (1798). Child Psychology and Psychiatry Reviews, 6, 66-73.

Many Thanks to:

Professor Russell Barkley for material and kind advice.
Professor Stanley Finger; at Washington University in St. Louis.

Sir George Frederick Still in the history of ADHD

The History of British Pediatrics.

ADHD historik på Svenska

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

© All rights reserved by the author