Etikettarkiv: ADHD

De ADHD-skapande livsmedlen damp i backen?


Bye bye sweet hyperaktivt ADHD-knark
Beskedet damp ned som en chock för oss alla, va ska våra älskade azo-färgämnen verkligen försvinna nu? Efter att ha varit förbjudna i Sverige en herrans massa år blev de plötsligt tillåtna tack vare EU-och den harmonisering som råder kring de olika länderna invånarförgiftning.

Råd och rön gick tidigt detta året ut och varnade att det var fler azo-varor än någonsin, men nu verkar det ha vänt. Tillverkarna backar och tar bort dem. I dessa produkter kan färgämnena finnas kvar. Aftonbladet visar vart det farliga godiset finns någonstans. Sydsvenskan ekar med. Det finns dock fortfarande hopp för de som behöver mat som framkallar beteendestörningar.

Hopp om störande ämnen finns kvar
Glutamat E 621 får ni som behöver störningar satsa på i stället. Den är också ganska effektiv om du vill kränga av lite gammal och illasmakande soppa. När expressen skriver om glutamat som ettGodis Sega Gubben i maten undrar jag om de vet namnet på den vanligaste transmittosubstansen i hjärnan, för det är inte dopamin, serotonin eller något annat än just glutamat. Det kanske bevisar det, att allt du har i skallen inte är så nyttigt, en gång för alla?

De nya psykmedicinerna
Nästa generation av psykofarmaka kan nog komma att handla om NMDA receptor antagonister eller hur man stoppar glutamatreceptorerna om man så vill, något som är extremt viktigt efter tex en stroke.

Fast egentligen handlar det nog mer om balansen mellan vilka glutamatreceptorer som ska ha trafiken tex moduleringen av AMPA receptorn som vi tidigare varit inne på som en tänkbar kandidat för ADHD medicinering, se även AMPAKINER eller medel som ökar på BDNF.

Drömmer du också ibland om NMDA, Glutamat, Azo-färgämnen, , ADHD, ADD, AMPA,

Vad styr inbillningseffekten?

Hur matnyttiga är alla fantasier om ADHD egentligen?

Vi tror att vi vet
Sa en stor filosof en dag, en viss Rakel gick då genast fram till honom och sa: och hur vet du det då? Är det inte något du bara tror dig veta?

Ett av mysterierna vi lärt oss att leva med är inbillningseffekten, vissa verkar förstå effekten väldigt bra och lita till den andra inte, men vad beror det egentligen på?
-Bara tro?
-Att man tror att man vet?
-Att man vet att man tror på en lösning?
-Att man både tror och vet och det leder fram till resultatet?

Men kan det finns ytterligare faktorer som gör att inbillningseffekten fungerar? Vi vet redan idag att ett pillers färg också har betydelse inom inbillningseffekterna, Rödfärgat piller tenderar att vara starkare än andra. Stora piller fungerar bättre än små piller osv.

Men finns det en genetisk kontrollstation som begränsar inbillningseffektens verkan?
Svar.

Alla luras inte av sockerpiller, även om graden av placeboeffekt när det gäller till exempelvis depression är ganska hög, en del anger siffran 40%. Men visst finns det alla anledning att fundera noga och länge om de moraliska och etiska värdena i läkemedelstestning ocj placeboverkan. Även om Placebo verkar vara den ljuvaste musik för en del.

Däremot så skulle det vara skönt att se hur mycket forskarnas hjärnor påverkas av placebo när de forskar då delar av forskningen har en väldigt tveksam kvalitet, inbillar sig forskarna bara att de funnit ett resultat eller hur kommer det sig egentligen? Här lite forskning om att placebo är verksamt mot ADHD, vad tror du? Jag blir riktigt inspirerad att studera hur effektivt just placebo är för att höja graden av vetenskaplighet. Iofs är det ju ofta journalister som i efterhand höjer upp resultaten till något som forskningen inte egentligen har påvisat underlag till, men långt ifrån alltid. Vad gör forskarna som forskade om placebos effekter vid ADHD idag?

Var inte negativ nu igen, din jävel
-Kritisera inte personer som kritiserar för då klagar du och det är negativt att klaga, huh. AB artikel om det negativa med klagomål. Hoppas de inte tar illa upp om vi säger åt dem att de har rätt och sen ger dem ordentligt med stryk. Kan det vara ett litet pedagogiskt i om de lever som de lär?

Jojkar du i havet mellan skratt och gråt, kanske ska du då titta på ADD, ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Forskning, Placebo, Pacebo. Sockerpiller, Tro Vetande, eller bara slå upp din kåta i landet nära ADHD-Jesus din gamla pushare?

Att diagnostisera Schizofreni i ett tomt rum på 15 sekunder

Robotanalyser av Schizofreni på sovande personer?
1/ Kommer en robot någonsin att kunna klara av att diagnostisera Schizofreni på en person som sover, vad tror du är det tekniskt möjligt? Kommer det alltid att vara omöjligt på 15 sekunder? Skulle det vara skrämmande eller bra?

2/ Om du låter 100 personer med Schizofreni vistas i en sluten glasbehållare under 1 minut ber dem gå och försluter behållaren. Sedan görs samma sak med 100 personer utan Schizofreni är det då möjligt att en blind person kan komma till bägge behållarna 1 minuter senare, öppna förslutningen och sedan säga i vilken av glaskuporna personerna med Schizofreni vistades i? Eller är det omöjligt, vad säger du? Om denne kommer tillbaka 10 år senare har oddsen förändrats? I så fall hur?

Vad är sannolikt och vad är det inte? Det kanske säger en del om hur ni tänker.

3/Kan man diagnostisera en person med Schizofreni, autism eller ADHD genom att kontrollera hur denne hör?

-VA SÄGER DU? Möjligt eller Omöjligt? Skrämmande eller bra?

Bakgrunds diskussion
OBS! Detta är inget skämt utan strikt vetenskapligt menat även om det är tillspetsat. Också i grunden en fråga om säkerhet att få en adekvat diagnos med relativt god marginal som senare kan bekräftas av annan metodik. I fallet med ADHD verkar det ofta finnas en massa personer som tror sig veta en massa men som väldigt sällan lyckats bevisa det, hur tror vi att ett säkrare diagnossystem kommer att utveckla sig egentligen? Redan till DSM 5 kommer förändringar inom ramen av ADHD diagnosen, men det viktigaste förändringen kanske ibland skulle vara prevention, bättre bot och sekundärt även bättre diagnoser. Nedan en av världens ledan experter Dr. Russell Barkley som berättar om sannolikt kommande förändringar i diagnosen och varför. (inslaget är samma inslag som syns upp till höger och som funnits här en tid)

Någon som vågar börja att svara på frågorna eller kanske har egna funderingar på hur framtidens diagnossystematik kommer att förändras och se ut?
Hur har vi det med paranoian? Är det lättare att säga att det går kontra att det inte går? Eller är frågorna sjuka i ditt tycke?

Här nedan är vi dock något lättsammare

Vi hoppas läsarna vågar släppa jagets japanskatvshow på ett språk vi andra inte kan höra och komma ut ur garderoben för att visa upp sina tankemässiga Rambomuskler och berättar varför eller varför inte det är möjligt rent intellektuellt… Eller varför
en Puma vara en 2-hjulig bil, eller är det omöjligt? Eller rättare sagt hur vill din hjärna föreställa sig framtiden…

Läs även andra bloggares åsikter om ADHD, ADHD diagnoskriterier, , Framtida diagnossystem, schizofreni, ADD,

Strålvapen mot Schizofreni

För de som tvekar på möjligheten att diagnostisera i ett tomt rum.

Systemtestnings systemet – ADHD rekyl

ADD Taxi damp fram

Planetbesättaren trollhare har återigen skrivit en intressant artikel som delvis kan vara ett skolboksexempel för att pedagogiskt gestalta diagnoserna och vad som sägs om dem från vissa förståsigpåarhåll. Eftersom alla har lite symptomatiska känningar och lätt kan känna igen sig i delar av dem så betyder det inte alls att man kan inse hur de är till sin helhet. Trollhare nämner 4 kategoriska alternativ för att få fram vilken grupp du tillhör, jag skulle vilja komplettera listan med en femte grupp. ”Vi som vet allt”-gruppen dvs de som vanligast är de kommer med yttrarnden sig om NPF-gruppen.

Gruppkategoriska uttalande om nedanstående är också av godo för att stärka yrkesmoralen och att bli betraktade som inhägnad grupp och bedömd enligt mall kriterierna.

Underkategorier
A:Journalister
B:Socionomer
C:Psykiatriker

Test 5 teori
Om du vaknar upp en morgon och får reda på att några abstrakta händelseförlopp utspelat sig på en plats (valfri) kan du genast börja kategorisera in dem i lämpliga kategorier, för journalisterna blir det i rubrikkategorier, för socionomerna blir det i de som jag skall hjälpa för att jag är så god kategorier, eller som psykiatriker blir det jag vill inte alls psykiatrisera eller på något sätt dela in i grupper men mot bakgrund av dittan och dattan (valfri tolkningsföreträden)

testet har i alla egentlig mening väldigt lite grundmaterial då det till sin helhet egentligen bygger på hur allvetarobjektet sorterar in abstraktionerna i sin mentala doggybag det s.k. medvetandet. Se rövtillståndet ändlöst ältande, Dolda kameran i terapisoffan, skolkanalytisk folkhämtning, priskulturens bredbandslego

Test 5 praktik
Det socialspatiala utspelstestet kan utföras med med att försökspersonen kommer in i ett ovalt rum från ett rör precis i mitten av rummet. Som vi alla vet så sätter sig alltid en psykiatriker precis bredvid den plats där denne tror att patienten skulle sätta sig. Givetvis efter att ha gått ett obligatoriskt varv i det runda rummet för att kontrollera om det finns några utvägar ur rummet ( så att patienten med anlag för panikångest kan upplysas om dem)

Socionomen går runt ett halvt varv och tittar introvert tillbaka på sin entusiastiska studieperiod och den aventusiasmering som skett efter att ha mött verkligheten, dock ganska omedveten om att detta alltid sker när denne går ett halvt varv i den runda byggnadens innanmäten.

Journalisten stannar något besviket kvar rummets mitt och röret som för upp alla försökspersonerna till det faktum framkommer att här får man nog fanimej skapa sina egna rubriker några medvetande vallen i journalisthjärnan.

Testutvärderingen
Naturligtvis innebär det ingen som helst värdering av er i gruppen som personer. Vår kliniska gruppindelning är totalt opersonlig, det vill jag att ni vet och att ni skriver på papper så att ni intygar för er själva att ni vet.

Misslyckas ni med att utföra testerna enligt anvisningar kan det tas som ett tecken på att ni har en undermedvetet rubrik behov som måste socialiseras bort först. Tack för att ni är med och bedömer gruppbedömarna som grupp ett älskvärt faktum.

Bloggaren som tidigare var känd som FrkF visar en av de bättre ADHD test som finns på nätet med tillbörlig distans till hur resultatet kan tolkas. V ADD, ADHD, , , NPF, Systemvetenskap, missar de testerna helt är de med all sannolikhet terrorister som övar sig. Men även uniformerad personal som polis och arme kan efter demostrativ testning bli helt tokiga något som flera reagerat över. Beteendet i just det här fallet kan dock också bero på Facebook, fastän bloggkonsulten ADD är tveksam, så var inte för tidiga med era domar åker ni rutschkana till psykbryts testmotor som är förklädd till bloggtips. ingen vet vad som händer, så have a break.

SATAN FLYR HELVETET

Demonerna ger sig av
Kulturarbetarna får lite mer frid.

Det ångar i kratrarna och pyr i gångarna. I katakomberna hör man fortfarande röster om att demonerna bättre bekämpas med osthyvlar av alla som egentligen inte sett dem, en bragd bara det, äro de också demoner, de såsom i namnet av rättrådighet ständigt ändock bara vilseleda?

De skeppsbrutnas botten mot en annan kaj
ship ohoy, ship ohoy.

Pärlemorportarna öppnar sig
mera oslipade pärlor, att sandpappra mina ord
oboy.

Läs även andra bloggares åsikter om ADD, ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, , metamina, cheesus

Vin-alkohol under graviditeten och ADHD


Vad tror du: Lite alkohol gör barnen smartare och gladare?

Lite vin ökar inte risken för ADHD hos gravida har en hel del tidningar skrivit under den senaste tiden. Jag har bara en liten fråga vart har man fått data ifrån att dra en sådan slutsats? Att en del kan dricka utan att det visar sig på barnen bör vara en sanning men beroende på vilken reservkapacitet man har bör också skador visa sig i olika grad.

Lite vin till gravida påstås inte öka risken för ADHD hos barnen men ökar det risken att det går åt helvete för barnen om någon onanerar i sociala fantasier och att det sedan omsätts på barnen i stället för att se till vad som är bäst för barnen?

Concerta + Alkohol = Nej!

Winston Churchill kan väl anses vara ett bevis på att man kan röka dricka och använda amfetamin men ändå leva tills man blir 90 år? Javisst så är det ju självklart. Men slutsatsen man kan dra ur det och andra likande liknelser är inte att alla kan dricka och röka på samma vis, om någon drar en sådan slutsats så är det en barock och mycket allvarlig förnekelse av alla som dött på vägen, de som stupat på den stigen och lämnat sörjande efter sig behöver inte ytterligare stöveltrampare som säger att röka och dricka är ofarligt, även om jag mycket väl lätt kan inse att det kan se så ut.

Vad är det man då inte ser?
De blinda fläckarna i ögat hur ofta reflekterar du över dem? Precis på samma sätt med exemplet Winston Churchill så blir det ett tankefel att påstå att rökning är ofarligt. Om vi nu antar att inom gruppen som testades hade ett smärre antal med alkoholister dvs personer som bevisligen inte kan hantera alkohol speciellt bra. hur skulle då deras dryckesvanor skildras i studien? Antagligen så skulle de oftast skildras som icke drickande individer, eller hur? dvs de är medvetna om sin usla kontrollfunktion och inser därför tvånget att totalt låta bli. Samma sak med andra vilka blivit medvetna om sina brister att kontrollera sin alkoholkonsumption, när är den sannolikaste tidpunkten för att de skulle uppvisa total nykterhet om inte vid just graviditeten?

Vi ser här således ett resultat av många selektiva skicktningsmekanismer som är naturliga men som det presenterade undersökningsresultatet alls tar hänsyn till. Det är och förblir avgrundsforskning och den hör inte hemma här annat än som högskole och universitetsämnen i tankefelens historia. Armlösa får inga handskador, eller? Alltså är den bästa metodiken att förebygga handskador att inte ha några armar eller hur? Kapa dem!

Hade undersökningen i stället slumpat ut vem som skulle konsumera vad så kunde man anta att man kunde dra ett större mått av vetenskapliga slutsatser. Sannolikt har de mest trygg relation till alkoholkonsumtion också kunnat ta lite då och då men de med annan relation till alkohol antagligen mer skulle kunna uppvisa sig som min eller maxkonsumenter.

Fler och fler inser dock gammelmedias tappade galoscher och söker sig över till nätet, Obama har visat vägen och nu så vaknar den Svenska politiken mer och mer. Kanske vi ska fråga dem lite mera om varför man gillar att tala om något som inte finns och aldrig har funnits, vårdgarantin till exempel?

Bara genom att studera hur en del människor har det som en renodlad vetenskap att skylla ifrån sig eller inte låtsas om alkoholens farligheter kan man snabbt se hur otroligt vilktigt det är för en del att hålla sanningen ifrån sig. -Du vet jag dricker inte för alkoholens skull utan för att det är gott.

-Tjoho, men drick alkoholfritt då din dåre, sa en kompis till mig. Jag själv tyckte det lät elakt även om jag tror att vi alla förstår vad han menade.  Det är helt enkelt så vanligt med ursäkterna för alkoholkonsumption att vi inte ens reagerar på dem när de rimligen inte stämmer.

Sydsvenskan, Nyheter 24, SvD, Dagen, HD, Expressen, DN, AB, Metro.

Dock verkar ADHD medicin rekommenderas fortfarande
Nyheterna24, DN, SvD, Dagens medicin, HD.

Läs även andra bloggares åsikter om ADD, ADHD, Alkohol, Graviditet, Selektivt urval, Vin

Asperger’s Dokumentär här och nu

Dokumentär på Engelska om Asperger’s syndrom – autism: Asperger School make me normal. Se mera nedan.

Se även gårdagens dokumentär om Temple Grandin i kvinnan som tänker som en ko.
Documentary Asperger School make me normal

Roxanne is a typical teenage girl who is into music and clothes but struggles to make friends due to ”inappropriate” behavior and sudden violent attacks. Moreen lost his mother recently and is prone to bouts of frustration. Esther is alone and generally an outsider in her community, with a background of always being by herself. Roy obsessively talks about Eastenders and gets annoyed if his video collection has it’s labeling even slightly out of whack and is easily thrown by new things. All four of them are pupils at Spa School in London, a state school for pupils with autism. This documentary follows the four people and sees what ”normal” life means for them.

With the summer of 2005, came the return of Big Brother and another busload of terrible reality and celebrity programmes. Seeking refuge from these types of programmes I tuned into this documentary with no more than a vague knowledge of autism and finished watching it feeling moved, cheered and rather tearful. Suffice to say it was an eye opening film that I am very glad I saw. First of all, let me sort out the weak spots; the narration is flat and a bit annoying at times, Esther isn’t given a lot of screen time and the film doesn’t have any answers perhaps the latter is an unfair complaint but the others are fair if minor. However what the film does well is simply show what autism means for these four people.

It is too easy to look at autism and see it simply as people playing up, being loud, being rude or just being difficult û I have only known one person really well who I suspected of being autistic and he was mostly viewed as weird, difficult and rude. However, Spa School keeps stressing that it is their autism that makes them like this and the film is utterly convincing and moving in showing this. Each person is likable but yet ”different” and each makes for a compelling watch. Roy wants to be normal but his painful attempts to overcome himself are difficult and moving to watch he knows what he should feel but cannot. Moreen is the main focus, probably because he is the most outward child, talkative but prone to wild swinging emotionally. His story and his feelings are engaging and, although he appears outwardly very able, you do wonder how he will manage in the years to come. Esther serves well as a bookend to the other stories but she isn’t developed to let us understand her. For me Roxanne was the most moving of the four and the film shows her struggling and (physically) fighting herself to try and stop hurting others or just being rude to them; her final scene with her ”friend” is funny, moving and painful because she is so needing of love but yet so unable of stopping her bad side coming through.

For each of them the film has a positive ending but really it is only a matter of them showing that they will battle on but you do have to wonder how well they can do or how they can cope long-term. The lack of solutions will bother some viewers (it did me a bit) but this is not what the film is about it is about educating the viewer as to the daily, hourly meaning of autism to the sufferers. The normal is impossible, little things are difficult, some basic concepts just cannot be understood. It does this very well and is moving, enlightening and a very worthwhile way to spend an hour.

Läs dina egna tankar.

Från Asperger till Autism Svensk video

Mer video om Aspergers syndrom.

Tidigare inlägg dokumentärfilmer om Asperger s syndrom
Asperger shool make me normal

Om Aspergers syndrom i högskolan – universitetet och att hjälpe de neurotypiska att bryta det stereotypa tänkandet och kunna rehabilitera sin verklighetsuppfattning runt stereotypin att alla är konstruerade enligt samma enkelsidiga mall.

Kvinnan som tänker som en Ko – Autism Video
Lyfter indirekt fram de sociala aspekterna av att leva i den konforma neurotypins enkelsidighet och hur de neurotypiska doktorerna väldigt sällan förstår mångfald. Bland annat kan vi höra hur NT-världen föreslog att det skulle kunna vara en önskan om att ha en penis som skapade problemen, de s.k. freudianska penisavvundet. (ca 18 minuter i i filmen) vilket många säkert förstår inte alls ligger nära sanningen men kanske kan lära oss ett och annat om hur den neurotypiske tänker och ibland även känner.

Hångarantin

Video klipp, Youtube, Flickr

Vård & omsorgs garantin

-Gratis El-
-Gratis mat-
-Gratis kläder-
-Gratis Husrum-
-Gratis barnalstring-

-Gratis TV med Licens-
-Samma fördelar till alla sina barn-

Det finns de som säger sig vara beredda att göra allt för sina flickvänner köpa kläder, ge dem gratis mat och allt annat ändå så klagar gnälltjejerna och vi undrar väl alla varför? Kanske för att frihet och hälsa är viktigt? Med alla fördelarna ovan listade varför skulle man egentligen klaga när man har det tryggt med alla sina garantier?

Finns det någon skillnad mellan hån och vård?
Är det någon som undrar varför fler och fler i Sverige kallar vårdgaranting för hångarantin? Tja skillnaden mellan alla garantierna ovan och vårdgarantin i Sverige är att garantierna ovan har varit verkliga men vårdgarantin har aldrig varit verklig, det är ingen garanti och har aldrig varit men den skapar å andra sidan en trygghet, precis samma trygghet som garantierna ovan. och visst känns det bra?

Varför kallar man något som inte är och aldrig varit en garanti för en garanti?
-Det kan väl aldrig vara ett avgrundsdjupt hån? För vilken frihet har du utan din hälsa och vilken hälsa har du utan din frihet? Många fingrar att leka med?

Vart har du dina fingrar
Här mer om den store garanten 1 2 3 4 5 6 7 + 1 2 3 4 5 6 wanna be. Folk är så långsinta han har bett om ursäkt och ångrar sig nu av hela sitt hjärta vad mer kan han egentligen göra? han har faktiskt burit skuldkänslor i 24 år. Vad folk i allmänhet inte tänker på är att han faktiskt hållit alla sina garantier, till skillnad från andra.

En riktigt god jul!

Vad är snuskigt?
Det verkar vara en bit kvar att gå. Kom nu för helvete och säg att det är jag som är snuskig som jämför den ena garantin med den andra, när jag bara visar verkligheten, så vem fan är snuskig? Förstår du inte kan du väl titta på teckningarna och njuta av din självgodhet och våran otacksamma dumhet, kära du. Men jag gillar inte de som ljuger för personer i utsatta lägen.

Ordens helbrägdagörare och handens budskap
Mina profeter de 13,000 epileptiska bokstavsjournalisterna som gick före och vispade grädden ur the milkyway det är till dem ni skall förkunna edra magiska tankar. I den sagan så dog det inte 3000 människor per år pga av vanvård som i dagens Sverige. I den sagan skrivs inte heller de nedtystade dödarnas testamenten och de ylande ulvarnas månsken, det har du redan inom dig. Du skall också få träfack och kunna stirra rätt in i den himmelska rektangeln.


Betydelseprofetiska begrepp
Mymlan skrev en klok artikel om journalism, intressant, kanske någon ska börja i andra änden också och säga exakt vad det inte är och aldrig kan vara, nämligen att medvetet ljuga rätt upp i ansiktet på de utsatta och svaga och sedan i en långdragen dragspelsserrenad undra varför vårdgarantin inte fungerar, utan att inse att någon vårdaranti inte finns och aldrig har funnits. Grattis! Så varför marknadsför tidningarna något som inte har funnit och inte finns som om det vore ett faktum? Kommer det alltid bara ljus ur alla lycktstolpar? Regeringen är anmäld till till marknadsdomstolen för den fundamentala lögnen om den håfulla garantin. Hur jävla köpta kan journalisthororna bli när de skriver om något som inte finns och aldrig har funnits för en utsatt grupp med dåliga odds? Fritzl höll väl sina garantier? Har vårdgarantin någonsin gjort det? Vad säger du Fredrik Renifeldt?

Varför är de flesta horor män, finns det verkligen ingen jämlikhet här i världen? Är det då inte bättre att vi sätter journalisterna på Malmskillnadsgatan i stället för att de ljuger de behövande rätt i ansiktet, med horande begrepp och fnaskande meningar, nätstrumspampfletter av dockskåpsdrömmar som bara rimligen kan ha ett enda jävla syfte, att förstärka tilltron till lögnen som arbetsredskap. Bara tanken kanske stimulerar tillräckligt?

Ååh gud vad skönt det är att känna ditt skinn uppifrån och ner när du läser mina tankar och dessa ord som jag läser i ditt skinn som den blinda dödens nya tarmar. Ta dig i korvskinnet och dra.

Pr
ecis som den lilla Edit sparven förvägrades en själamässa av Paris ärkebiskop på grund av sin vanartiga livsstil förnekas de som bäst behöver det ens ett värdigt bemötande. Vårdgarantiernas edit omskrivningarnas mästare – Distanseringen som helighetsuppfyllande självincirklingsprotetia. Är det vad Aftonbladets webbredaktör vid ett gruppsamtal kallade enkelriktad kommunikation, men förstod han själv vad han menade med det? För det finns väl någon substans i den nedgrävda journalismens helgerånskatakomber?

Happy Meal & Tankensåsen som flytande begrepp

 


”-Jag sköt honom i pannan som ett tecken på vår enkelriktade kommunikation”, kanske är nästa gyllene filmfrasklassiker när den bioniska LO-ödlan Zombie Grain vandrar rätt upp i det klassikerpalatset som en bibel för digitaliteten, dig i tal och skrift, dig i tal och drift – de har förtroende för mig –men– här kommer det digitala riffet i raffset?. Eller varför inte lumpsamlar visan i de fattigas rike, där den fattigaste har 10 stycken o-formade tätningsringar och en musköt, 10 små ihåliga plåtmynt, ja nästan som så 10 O:n.

Den fattigaste i de fattigas kungadöme sjöng.
Brickor är det inte sådant man har och skruvar och muttrar om
Jag laddade den gamla musköten och tröska av de tio små Oringarna (O ja) de flög ur mynningens som ihåliga tillplattade gåspennor rätt i pannan på chefredaktören.
Kören sjunger, O O h jaa.

-kom och nicka tio O:n-

 


Åsikter om den blinda floden Fritzl, social pedofili, lögnens hjärta, Clownhjärtat i språkkorven, Fina Docksåpen, Påpenslade Lyckokristaller, Gunde talar ut om glidandet på kräm men vem talar om krämare på glid?

ADHD – Kvinnor och Flickor ofta utan vård

Flickor och ADD

Det är knappast någon tröst men även i Norge så uppmärksammas återigen att många unga flickor inte får den vård som de så väl skulle kunna behöva. Men i Norge gör man också större framsteg på andra områden som vi berättat om tidigare, bland annat när det gäller lagstiftningen om tillgängligheten i samhället. Norges framsynthet i lagstiftningen beror kanske inte bara på Runars böner utan också på ett aktivt förbund som skapar konkreta framsteg.

Tidigare inslag om tjejer och ADHD + 2 videor
Kvinna & ADHD resurser för tjejfrågor
ADHD:Flickor med ADHD

Ska barn unnas en ok framtid?
I Sverige undrar en del varför man behandlar barn med ADHD med centralstimulerande medel efter att ha uttömt andra möjligheter. -Jo, man behandlar för att det fungerar och av den väldigt fundamentala anledningen att behandlingen ofta skapar ett större oberoende. Vilket är raka motsatsen till ett beroende, för den som nu inte visste det. Har man något bättre än den medicineringen så fram med de vetenskapliga bevisen. Ingen vettig förälder vill väl ge droger till sina barn bara för att det verkar så häftigt och är beroendeframkallande i högre doser. Tvärtom så tror jag att de flesta vill framkalla ett oberoende och det är väl ok?

  • Titta på den här tjejen, är hon inte värd den förbättring hon verkligen fick av sin medicin, så vill jag veta vem som tycker det och varför och om du kan garantera något lika bra.
  • Ni som tycker det är bra att hon nu kan hänga med bättre i skolan och kan skaffa sig en utbildning, kan gärna berätta era erfarenheter också så att vi undviker en alltför enkelsidig debatt.

Många verkar leva kvar i villfarelsen att personer med ADHD mår sämre av att behandlas med centralstimulantia för att fungera bättre men hur många gör verkligen det? Är det någon som har träffat en person med ADHD som blivit beroende av sin medicinering? Eller har medicineringen gett dem oberoende? Det borde väl ändå vara den centrala frågan. Nu vill jag veta exakt vilket barn som inte ska få en behandling som verkar fungera för det. Jag vill veta vem sin säger emot att tjejen i inslaget ovan ska få chansen att fungera så mycket bättre som hon själv beskriver.

Så att vi kan se tydligt vem som stigmatiserar vem och varför.

Vem ska stå som lägervakt för barnen med koncentrationsproblem och säga du får ingen behandling och och du som har lite värre problem, ja du kan nöja dig med det senaste från hälsokost handeln?

Informativt diskussionsunderlag från Svenska Dagbladet.
SVD gjorde förra året en serie mycket bra artiklar om ADHD. För många är det lättare att sätta sig in i personporträtten än någon tråkig och seeg faktabok som avhandlar ämnet distanserat och torrt med faktatermer som kan rymma lite vad som helst. Er personliga Lyxblogg rekommenderar därför denna artikelserie där vi kan få möta vanliga människor med olika problem som kanske ofta är betydligt lättare att förstå när man kommer nära dem såhär, än vad det kan vara att förstå från en gammal torr medicinbok.

”Jag får dräpa min adhd-sida”
Lina, 37 år, är en av de kvinnor som fått diagnosen först i vuxen ålder. Idagsidans nya serie handlar om en osynlig grupp med adhd – kvinnorna….

Gunnels röra fick en diagnos
Gunnel fick sin adhd-diagnos i ”försenad 50-årspresent”, som hon säger. En medelålders kvinna bör kunna hålla ordning och sköta sin ekonomi, men Gunnel klarar det inte. Nu har hon bestämt sig för att sluta skämmas och har fått hjälp med räkningarna. Städningen är fortfarande ett problem.

Sara levde i ständig panik
Befrielse. Sara hade ända sedan hon var tio år burit en ständig oro och rastlöshet inom sig, en oro hon började döva med alkohol ­redan som 12-åring. Att få diagnosen adhd var en enorm lättnad.

Skillnaden mellan flickors och pojkars ADHD

Tjejer med ADHD röker mer, bättre att aldrig börja men aldrig försent att sluta.
Att hålla en låg stressnivå är ofta extremt viktigt (känn dig pressad nudå ;) ) men inte så låg så att du blir känsligare så balansen kan ibland vara svår att hitta men var aldrig blyg för att ta hjälp av ett proffs som vet mer än din spegelbild.

Vem ser den tysta flickan?
I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd. Vilket vi också kan se från SBU.

Klarar politiken trots adhd
När politikern Anna Kettner fick veta att hon har adhd ville somliga i hennes omgivning att hon skulle ligga lågt med det. Nu berättar hon för första gången i en intervju om sin diagnos och hur hon klarar ­sina uppdrag.

Min självbild har stärkts
Mindervärdeskomplex är en känsla som följt många adhd-kvinnor genom livet. En diagnos i vuxen ålder har varit startsignal för att reparera en sargad självkänsla.

 

Läs även andra bloggares åsikter om ADHD, barn, flickor, pojkar, , diagnos behandling, norge, Atdehydi.

Metamfetamin & ADHD + Meth dokumentär

Metamfetamin?

Metamfetamin från Oprashow

Metamfetamin – the faces of meth

Meth större hjärna mindre innehåll

Metamfetamin & ADHD + Hel dokumentär

Marknadsföringen av Metamfetamin till gravida

Se hela dokumentären om varför en del anser metamfetamin vara världens farligaste drog…

 

Worlds most dangerous drug


Meth världens farligaste drog

Den här dokumentären kanske om inte annat kan förklara lite av varför Metamfetamin fått det rykte som det har, vilka konsekvenserna av ett missbruk blir osv. Även om dokumentären inte alls förklarar att personer med ADHD löper en ökad risk att fastna i ett metamfetaminmissbruk och att det på sikt kommer att göra problemen mycket värre tack vare att höga doser reglerar ned antalet och densiteten på dopaminreceptorerna. Så att det som frälser dig också kommer att döda dig har kanske aldrig varit sannare än här.

En del tycker att vi har en överdrivet positiv inställning till droger och propagerar för att man ska använda droger vilket är och förblir skitsnack, men om drogerna hjälper en person till ett bättre liv, vem är du då som skall säga att den inte ska få det? På samma sätt tar vi oss också friheten att varna för det vi tycker är sämre droger som gör livet sämre. Speciellt inom området ADHD.

Metamfetamin och ADHD

I USA behandlas personer som har ADHD ibland med Metamfetamin, varför utvecklar de nudå inte ett beroende om meth är så fruktansvärt beroendeframkallande. Jo för att personer med ADHD tenderar inte att bli höga på medicinska doser av Meth. Om en person med ADHD däremot börjar använda missbrukardoser av metaminfetamin kommer denne mycket snabbt att hamna i ett djupare missbruk som kommer att vara svårare att ta sig ur än för andra, anledningen är lika enkel som skrämmande, du reglerar ned dina dopaminreceptorer vid de doseringar som används vid missbruk. Har du ADHD har du redan färre av dem, kanske inte så smart att ta av det lilla som finns?

Strax innan man börjar tycka det är bra och roligt sker nedregleringen och den evolutionära programmeringen är inte känd för att backa från något som är roligt ger tillfredsställelse. När det känns bra det är då det har gått fel, där ligger en skillnad mellan metamfetamin och amfetamin som inte alls har samma snabba och långtgående skadeverkningar på dopaminreceptorerna.

Hade vi haft en förening för de med ADHD som fungerade hade det varit en självklar uppgift att gå ut och varna för missbrukets konsekvenser för de med ADHD. Metamfetamin är ett synnerligen dubbeleggat redskap, rent medicinskt i låga doser kan det vara bra, i högre doser kommer det utan tvekan att förvärra de flesta symptomen till betydande handikapp. De med ADHD är också mest benägna till detta missbruk och de kommer tveklöst att fastna hårdare. Varför det är extremt angeläget om att gå ut och berätta om den funktionella nedregleringen som sker av dopaminreceptorerna vid missbruk.

Är metamfetamin alltid farligt då?

Nej, definitivt inte. Det finns till exempel L-metamfetamin i Vicks inhaler i USA och har så gjort en mycket lång tid fastän man förr brukade kalla det: ”Effedrin minus en syreatom” dvs. Desoxyephedrine, vilket råkar vara just Metamfetamin.

Finns det mediciner med metamfetamin i Sverige idag? Nej men det finns mediciner som bryts ned till metamfetamin. Selegilin är en sådan, den bryts ned till L-metamfetamin, desmetylselegilin och amfetamin, där ser man egentligen bara en massa fördelar, nackdelen är att vid högre doser riskerar man en farlig tyramininteraktion med våldsam blodtrycksstegring till följd. Därför doserar man inte speciellt högt av naturliga skäl och man ser då heller aldrig biverkningarna av den typen som meth kan ge, tvärtom så avstannar sjukdomsförloppet något som blir tydligt vid tex Parkinsons sjukdom dvs förtida degeneration av dopaminbanorna, något som tydligt indikerar en skyddsverkan av preparatet. Men bara vid de extremt låga doseringarna som används, preparatet är vid högre doseringar toxiskt för hjärnan precis som metaamfetamin. Mera inslag om metamfetamin ser du i nedan.