Etikettarkiv: Oberoendeskapande

ADHD – Kvinnor och Flickor ofta utan vård

Flickor och ADD

Det är knappast någon tröst men även i Norge så uppmärksammas återigen att många unga flickor inte får den vård som de så väl skulle kunna behöva. Men i Norge gör man också större framsteg på andra områden som vi berättat om tidigare, bland annat när det gäller lagstiftningen om tillgängligheten i samhället. Norges framsynthet i lagstiftningen beror kanske inte bara på Runars böner utan också på ett aktivt förbund som skapar konkreta framsteg.

Tidigare inslag om tjejer och ADHD + 2 videor
Kvinna & ADHD resurser för tjejfrågor
ADHD:Flickor med ADHD

Ska barn unnas en ok framtid?
I Sverige undrar en del varför man behandlar barn med ADHD med centralstimulerande medel efter att ha uttömt andra möjligheter. -Jo, man behandlar för att det fungerar och av den väldigt fundamentala anledningen att behandlingen ofta skapar ett större oberoende. Vilket är raka motsatsen till ett beroende, för den som nu inte visste det. Har man något bättre än den medicineringen så fram med de vetenskapliga bevisen. Ingen vettig förälder vill väl ge droger till sina barn bara för att det verkar så häftigt och är beroendeframkallande i högre doser. Tvärtom så tror jag att de flesta vill framkalla ett oberoende och det är väl ok?

  • Titta på den här tjejen, är hon inte värd den förbättring hon verkligen fick av sin medicin, så vill jag veta vem som tycker det och varför och om du kan garantera något lika bra.
  • Ni som tycker det är bra att hon nu kan hänga med bättre i skolan och kan skaffa sig en utbildning, kan gärna berätta era erfarenheter också så att vi undviker en alltför enkelsidig debatt.

Många verkar leva kvar i villfarelsen att personer med ADHD mår sämre av att behandlas med centralstimulantia för att fungera bättre men hur många gör verkligen det? Är det någon som har träffat en person med ADHD som blivit beroende av sin medicinering? Eller har medicineringen gett dem oberoende? Det borde väl ändå vara den centrala frågan. Nu vill jag veta exakt vilket barn som inte ska få en behandling som verkar fungera för det. Jag vill veta vem sin säger emot att tjejen i inslaget ovan ska få chansen att fungera så mycket bättre som hon själv beskriver.

Så att vi kan se tydligt vem som stigmatiserar vem och varför.

Vem ska stå som lägervakt för barnen med koncentrationsproblem och säga du får ingen behandling och och du som har lite värre problem, ja du kan nöja dig med det senaste från hälsokost handeln?

Informativt diskussionsunderlag från Svenska Dagbladet.
SVD gjorde förra året en serie mycket bra artiklar om ADHD. För många är det lättare att sätta sig in i personporträtten än någon tråkig och seeg faktabok som avhandlar ämnet distanserat och torrt med faktatermer som kan rymma lite vad som helst. Er personliga Lyxblogg rekommenderar därför denna artikelserie där vi kan få möta vanliga människor med olika problem som kanske ofta är betydligt lättare att förstå när man kommer nära dem såhär, än vad det kan vara att förstå från en gammal torr medicinbok.

”Jag får dräpa min adhd-sida”
Lina, 37 år, är en av de kvinnor som fått diagnosen först i vuxen ålder. Idagsidans nya serie handlar om en osynlig grupp med adhd – kvinnorna….

Gunnels röra fick en diagnos
Gunnel fick sin adhd-diagnos i ”försenad 50-årspresent”, som hon säger. En medelålders kvinna bör kunna hålla ordning och sköta sin ekonomi, men Gunnel klarar det inte. Nu har hon bestämt sig för att sluta skämmas och har fått hjälp med räkningarna. Städningen är fortfarande ett problem.

Sara levde i ständig panik
Befrielse. Sara hade ända sedan hon var tio år burit en ständig oro och rastlöshet inom sig, en oro hon började döva med alkohol ­redan som 12-åring. Att få diagnosen adhd var en enorm lättnad.

Skillnaden mellan flickors och pojkars ADHD

Tjejer med ADHD röker mer, bättre att aldrig börja men aldrig försent att sluta.
Att hålla en låg stressnivå är ofta extremt viktigt (känn dig pressad nudå ;) ) men inte så låg så att du blir känsligare så balansen kan ibland vara svår att hitta men var aldrig blyg för att ta hjälp av ett proffs som vet mer än din spegelbild.

Vem ser den tysta flickan?
I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd. Vilket vi också kan se från SBU.

Klarar politiken trots adhd
När politikern Anna Kettner fick veta att hon har adhd ville somliga i hennes omgivning att hon skulle ligga lågt med det. Nu berättar hon för första gången i en intervju om sin diagnos och hur hon klarar ­sina uppdrag.

Min självbild har stärkts
Mindervärdeskomplex är en känsla som följt många adhd-kvinnor genom livet. En diagnos i vuxen ålder har varit startsignal för att reparera en sargad självkänsla.

 

Läs även andra bloggares åsikter om ADHD, barn, flickor, pojkar, , diagnos behandling, norge, Atdehydi.

Fängslande frånvaro av vård – ADHD –

Äntligen börjar den stelbenta och byråkratiska kriminalvården ta till sig av de vetenskapliga resultat de borde kunna agera på redan för en dekad sedan. Men si det går icke! – Här är det självfallet så oerhört mycket viktigare för den gamla myndighetsklossen och dess pseudovetenskapliga cocktailbyråkrater att puttinutta-sig med en mängd förutfattade meningar om sakernas tillstånd, detta självfallet på bekostnad av folkhälsan. Trööögt går det, GP skriver om att man i varje fall lyckats börja lite smått – att ta till sig vetenskapliga data.  Till och med gamla vaneknarkande journalisthjärnor kan ta till sig det hela utan att förstå att narkotika i grunden betyder sömn eller sömngivare. Sedan när är ett medel som förhindrar barnen att hamna utanför redan i skolan narkotika? Det är ett allvarligt språkmissbruk att påstå något sådant, om man inte samtidigt talar om att det förutom sin beroendeskapande potential i de allra flesta fall faktiskt skapar just oberoenden.
Tyvärr hjälper nog inte bara fiskolja på så vanemässigt inkörda journalisthjärnor i samtliga fall, men försöka få bort lite av symptomen på den gamla sönderknarkade vanemässigheten kan man ju alltid försöka med. Ett fint steg i rätt riktning.
När det gäller neuropsykiatriska tillstånd verkar ju några discipliner lagt beslag på kritiken utan att ha något bättre att komma med, bara för att tillfredsställa sina socialromantiska drömmar om hur det egentligen ska vara när de byggt ut sin legovärld. Men varför inte titta på verkligheten och se vad som lönar sig i den psykosociala realiteten? Det är ändock ganska epokgörande att byråkratin inser att en sjukdom kan behandlas, oavsett om det är PK att kalla den handikapp, ADD,  ADHD DAMP, funktionshinder eller koscher, eller något mindre blodfattigt. Frågan är varför tog det så lång tid. Kunde inte den socialromantiska navelåskådningens konsekvenser inses tidigare?


Varför går det så trögt någon som vet?

Uppdatering 091226

Kriminalvården verkar fortfarande inte genomföra sitt arbete enligt de direktiv som utfärdats.Hur ska vi kunna bestraffa den?