Etikettarkiv: ADHD

Ny bok om ADHD – ladda ner

I september 2008 släpptes en liten nätt bok om ADHD om man nu får säga så om det förenade kungadömets motsvarighet till vägledningsdokument om adhd.

National Collaborating Centre for Mental Health Commissioned by the National Institute for Health and Clinical Excellence släppte sitt dokument: Uncorrected Proof, Attention deficit hyperactivity disorder Diagnosis and management of ADHD in children, young people and adults National Clinical Practice Guideline Number 72.

Vill varna att boken är på 374 sidor och skriven av bland annat några professorer, men den verkar ändå ganska ok. Vet dock att flera av läsarna till den här enkla budgetbloggen kräver gratisböcker med helt perfekt beskriven historik, men där blir ni tyvärr besvikna igen, bokens adhd historia börjar på 1900-talet. Jag hoppas att vi i Sverige med Socialstyrelsens nya riktlinjer kan klå Britterna med lite informativare och korrektare historieskrivning, vad tror ni?

Att Socialstyrelsen inte tagit sitt tillsynsansvaret på allvar kan vi dagligen se i den bristfälliga vården för gruppen med neuropsykiatriska funktionshinder, jag finner det höggradigt anmärkningsvärt att det får fortgå. Att initiera ett tillsynsärende om vårdkvalitet för eftersatta vårdgrupper bör vara synnerligen prioriterat, både för finansiärer, de hjälpbehövande och politikerna. Närliggande områden fick en granskning men inte den bitvis extremt bristfälliga adhd vården.

Lite skönt är det ändå att se när vissa politiker vaknar och ser det godtyckliga och ovetenskapliga flummet som staten betalar för när det gäller många utsatta grupper:

  • – Vi måste få bort mycket av flummet i social barn- och ungdomsvård, säger Tobias Krantz. Staten lägger nära åtta miljarder årligen på omsorgen och vården av de mest utsatta barnen. En nationell satsning under flera år bör göras på att både utvärdera och utveckla metoder, föreslår gruppen.

Tobias Krantz uttalar sig i DN och är förbannad för att utsatta barn far illa inom socialtjänsten, men är han då medveten om att tur eller otur spelar en ganska stor roll om du ska får vård eller inte som barn, vad tror ni? Vet han om att skillnaderna är stora mellan olika län i genomsnitt, men äger Socialstyrelsen någon egentlig kunskap om vilken grupp som oftast får stå tillbaka? och hur mycket som skilljer dem från landsting till landsting?

Fortsättning följer ….

Hjälpmedel vid ADHD


När biblioteken klagar över att folk läser mindre så berättar Medioteket att de lånar ut mer. Hemligheten ligger egentligen i att låntagaren själv ska få pröva ut vilken lärostil som passar bäst och vilka hjälpmedel som verkligen hjälper. En del personer med ADD eller ADHD säger om man frågar dem vilket som är det bästa hjälpmedlet: Concerta eller Metamina och visst går det att förstå…

-ADHD ur ett hjälpmedelsperspektiv pdf. Broschyr från Hjälpmedelsinstitutet. Tar upp en del praktiska och opraktiska aspekter med att ha ADHD.

Med de moderna mobilerna kan man göra mer och mer. Det har till och med skrivits en uppsats i ämnet.

-En bra lista över litteratur om och kring ADHD finns på ADHD centerDe har även böcker om andra neuropsykiatriska ämnen som Aspergers och Tourette’s syndrom. Renodlade böcker om det Neurotypa syndromet och hur det ska behandlas lyser än med sin frånvaro!!! Kom gärna med tips. Är man bra på att läsa engelska tycker jag att det USA´s nationella institut för mental hälsa NIHM gett ut en liten trevlig sammanfattning om ADHD, på deras sajt kan man dessutom ladda ned en 49-sidor broschyr om ADHD i Pdf form.

Att hålla lågan brinnande: En studie kring pedagogiska strategier för elever med diagnosen ADHD

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?

Fysisk Aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP. Jag diskuterar också olika författares syn på diagnostisering av barn. Resultatet visar att Idrott och hälsa är ett ämne där man kan arbeta med sociala färdigheter som regler, hänsyn, samarbete och kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.

De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: ”Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?”. För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.

Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Vad säger ordföranden?
I DN ser vi också en Riksordförande som uttalar sig om de unga funktionshindrades ekonomi, tänk om de inte ens fått någon rimlig vård, vad hade hon gjort då? Tänk om De rörelsehindrade med behov av rullstolar inte heller fått några rullstolar, vad hade hon sagt då som ordförande i RBU?
Hade hon sagt: Att inte ge den som behöver en rullstol vad den behöver är samma sak som att aktivt hålla personen isolerad och borta från sina mänskliga rättigheter i samhället?
ADHD är vid första anblicken osynligt men kan vara mer handikappande än ett rullstolsberoende, oavsett om man gillar diagnosen eller inte. Ändå får alla inte en rimlig behandling av funktionshindret. Vilket i faktum kan vara samma sak som att en personmed behov av rullstol för att ta sig fram inte får någon utan får sitt hemma. Vad hade hon sagt om det tror ni? Hade hon nöjt sig med det? Ska någon som behöver rullstol nöja sig med en punkterad gummiflotte med några fina teckningar som kan tolkas som några eventuella kansken? För det finns väl inte så många som behöver rullstol som hjälpmedel som behöver en sådan i Sverige? Men det finns en hel del med adhd och närliggande problematik som inte får något rimligt hjälpmedel alls.

Exakt hur jävla rimligt är det då? Apropå hjälpmedel och medel som hjälper.

ADHD – Den senaste forskningen

Hör och se de världens ledande expert på ADHD berätta om de 10 årens senaste landvinningar. Den senaste kunskapen om orsakerna till och behandlingen av adhd.

Senaste rönen om:

Subtypning av adhd
Framtidens mediciner
Vad som är ADHD och inte
De senaste forskningsresultaten
Teorier om vad som orsakar ADHD – Etiologi
Den naturliga komorbiditetens förklaringsgrunder
Hur diagnoskriterierna antagligen kommer att förändras till nästa DSM
Problemen med arbetsminnet och att återkomma till tidigare uppgift efter distraktion.

Vi ser att nya rön blir gamla, i denna del av forskningen där utvecklingen snabbt skyndar mot framtiden.

Russell Barkley har skrivit några böcker i ämnet och är allmänt erkänd som en av de mest kunniga experterna.

(TEXT) (TEXT)

Ja, här var det tänkt att stå en massa mer, men den senaste händelseutvecklingen har effektivt stoppat all tänkbar inspiration men tagit tid och förmåga.

Fråga riksförbundet Attention något – Bli bemött med trakasserier

Är riksförbundet attentions ledning förlamad?

Lasse Andersson här är du inte välkommen

Tänker göra färdigt det jag lovat sedan får det nog räcka för mig här för en tid i varje fall. Någon annan får ta över.

COMT och ADHD

Måste genast se en interaktiv hemsida över COMT och ADHD, som belyser vilka undersökta vetenskapliga samband det kan tänkas finnas. NU! Jag står inte längre ut med att läsa fragmenterade artiklar på så här usla bloggar.

Eller bara en beskrivning av adhd strikt baserad i vetenskapliga rön med kontinuerlig uppdatering av välbelagda reultat.

Är bortskämd med gratisinformation om COMT och ADHD, kräver minst 22 artiklar NU!
Behöver tredimensionella bilder av COMT interaktörer för ett hemligt projekt.Låt mig köra proteinmatchning i InterProScan med en gång, jag har vart med förr och kan lite om kreativitetens molekylärgenetik.

  • OK, gå direkt till Ampakinerga potentiatorer och BDNF påverkan utan att stanna vid COMT, jag vill se lite molekylär hardcorestuff och den verkliga kärnan i neural genesis. Men först vill jag ha lite förspel för jag är ganska blyg. Jag kräver förklaringar till den förändring i adhd incidens som jag sett i mina drömmar när det gäller kön/ålder/etnicitet/ socialgrupp/ resultaten skall vara vetenskapliga och ha en socialgenetisk förklaringsbas.

A study of how socioeconomic status moderates the relationship between SNPs encompassing BDNF and ADHD symptom counts in ADHD families.

Incidensökning av ADHD sett efter tjernobyl beskriven här saknar annan förklaringsbas än social – stress relaterad. Inte bara adhd ökade efter tjernobyl enligt en del forskare, därför vill jag veta mer.

”Forskarna har granskat skolresultaten för ca 500.000 svenskar födda 1983-88 i de
åtta kommuner som drabbades värst, skriver nätsajten The Local. Skillnaden är störst för gruppen som befann sig i graviditetsveckorna 8-25, enligt den ännu opublicerade studien. Under den perioden genomgår hjärnan ett avgörande utvecklingsstadium. ”

Frågan varför det inte alls verkade ha någon betydelse hur mycket strålning man exponerades för är intressant, om nu orsaken till incidensökningen inte betingades av sociala faktorer. Vad var då orsaken till ökningen av incidens?

Tidslinjedeklinering av neural genesis och varför COMT är sekundär till BDNF.

Visa mig omedelbart Wikipedia´s COMT sida, jag litar inte på sponsrade industribloggar som den här, där all information är köpt och de som skriver bara är välkammade medarbetare som inte vågar säga sin mening. Ni har alla gått på industrins mutbildningar.

Jag måste se proteinsekvenskoden för COMT omedelbart, för jag tror min intuition kan läsa av DNA´t Kan inte tagga ned sedan jag skrev boken: Mora Knäckebröd och Telomeras runt cellsamheternas ring, vilken alla människor av extrahögt värde har läst.

1 cggcctgcgt ccgccaccgg aagcgccctc ctaatccccg cagcgccacc gccattgccg

61 ccatcgtcgt ggggcttctg gggcagctag ggctgcccgc cgcgctgcct gcgccggacc

121 ggggcgggtc cagtcccggg cgggccgtcg cgggagagaa ataacatctg ctttgctgcc

181 gagctcagag gagaccccag acccctcccg cagccagagg gctggagcct gctcagaggt

241 gctttgaaga tgccggaggc cccgcctctg ctgttggcag ctgtgttgct gggcctggtg

301 ctgctggtgg tgctgctgct gcttctgagg cactggggct ggggcctgtg ccttatcggc

361 tggaacgagt tcatcctgca gcccatccac aacctgctca tgggtgacac caaggagcag

421 cgcatcctga accacgtgct gcagcatgcg gagcccggga acgcacagag cgtgctggag

481 gccattgaca cctactgcga gcagaaggag tgggccatga acgtgggcga caagaaaggc

541 aagatcgtgg acgccgtgat tcaggagcac cagccctccg tgctgctgga gctgggggcc

601 tactgtggct actcagctgt gcgcatggcc cgcctgctgt caccaggggc gaggctcatc

661 accatcgaga tcaaccccga ctgtgccgcc atcacccagc ggatggtgga tttcgctggc

721 gtgaaggaca aggtcaccct tgtggttgga gcgtcccagg acatcatccc ccagctgaag

781 aagaagtatg atgtggacac actggacatg gtcttcctcg accactggaa ggaccggtac

841 ctgccggaca cgcttctctt ggaggaatgt ggcctgctgc ggaaggggac agtgctactg

901 gctgacaacg tgatctgccc aggtgcgcca gacttcctag cacacgtgcg cgggagcagc

961 tgctttgagt gcacacacta ccaatcgttc ctggaataca gggaggtggt ggacggcctg

1021 gagaaggcca tctacaaggg cccaggcagc gaagcagggc cctgactgcc cccccggccc

1081 ccctctcggg ctctctcacc cagcctggta ctgaaggtgc cagacgtgct cctgctgacc

1141 ttctgcggct ccgggctgtg tcctaaatgc aaagcacacc tcggccgagg cctgcgccct

1201 gacatgctaa cctctctgaa ctgcaacact ggattgttct tttttaagac tcaatcatga

1261 cttctttact aacactggct agctatatta tcttatatac taatatcatg ttttaaaaat

1321 ataaaataga aattaagaat ctaaatattt agatataact cgacttagta catccttctc

1381 aactgccatt cccctgctgc ccttgacttg ggcaccaaac attcaaagct ccccttgacg

1441 gacgctaacg ctaagggcgg ggcccctagc tggctgggtt ctgggtggca cgcctggccc

1501 actggcctcc cagccacagt ggtgcagagg tcagccctcc tgcagctagg ccaggggcac

1561 ctgttagccc catggggacg actgccggcc tgggaaacga agaggagtca gccagcattc

1621 acacctttct gaccaagcag gcgctgggga caggtggacc ccgcagcagc accagcccct

1681 ctgggcccca tgtggcacag agtggaagca tctccttccc tactccccac tgggccttgc

1741 ttacagaaga ggcaatggct cagaccagct cccgcatccc tgtagttgcc tccctggccc

1801 atgagtgagg atgcagtgct ggtttctgcc cacctacacc tagagctgtc cccatctcct

1861 ccaaggggtc agactgctag ccacctcaga ggctccaagg gcccagttcc caggcccagg

1921 acaggaatca accctgtgct agctgagttc acctgcaccg agaccagccc ctagccaaga

1981 ttctactcct gggctcaagg cctggctagc ccccagccag cccactccta tggatagaca

2041 gaccagtgag cccaagtgga caagtttggg gccacccagg gaccagaaac agagcctctg

2101 caggacacag cagatgggca cctgggacca cctccaccca gggccctgcc ccagacgcgc

2161 agaggcccga cacaagggag aagccagcca cttgtgccag acctgagtgg cagaaagcaa

2221 aaagttcctt tgctgcttta atttttaaat tttcttacaa aaatttaggt gtttaccaat

2281 agtcttattt tggcttattt ttaa//

Ta mig bort från dessa förvirrade studentartiklar nu. Jag vill till UCLA. Eller omedelbart få läsa om nutriogenomikens methyleringscyckler för att rätta stavfelen och skriva till lite om sambanden mellan homocystein och neurodegenerativa tillstånd, det är inte läge i dag att förklara hur man diagnostiserar Schizofreni på 15 sekunder hos en person som sover. Fixar ni biffen medans jag kollar i kartboken?

English: The History of ADHD: 1798, Alexander Crichton

Part 1 of the ADHD history
The earliest well documented description of ADHD and ADD

In 1798, a Scottish-born physician and author, Sir Alexander Crichton (1763-1856), described what seems to be a similar mental state much like the inattentive subtype of ADHD, in his book: An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects. In the chapter ”Attention”, Crichton described a ”mental restlessness”.

The book

“The incapacity of attending with a necessary degree of constancy to any one object, almost always arises from an unnatural or morbid sensibility of the nerves, by which means this faculty is incessantly withdrawn from one impression to another. It may be either born with a person or it may be the effect of accidental diseases.
When born with a person it becomes evident at a very early period of life, and has a very bad effect, inasmuch as it renders him incapable of attending with constancy to any one object of education. But it seldom is in so great a degree as totally to impede all instruction; and what is very fortunate, it is generally diminished with age.” p. 271

Crichton further observed:

”In this disease of attention, if it can with propriety be called so, every impression seems to agitate the person, and gives him or her an unnatural degree of mental restlessness. People walking up and down the room, a slight noise, in the same, the mowing a, the shutting a door suddenly, a flight excess of heat or of cold, to much light or to little light, all destroy constant attention in such patients. Inasmuch as it is easily is exited by every impression.” p 272

Crichton’s noted: ‘they have a particular name for the state of their nerves, which is expressive enough of their feelings. They say they have the fidgets” p 272
Dr. Crichton suggested that these children needed special educational intervention and noted that it was obvious that they had a problem attending even how hard they did try.

”Every public teacher must have observed that there are many to whom the dryness and difficulties of the Latin and Greek grammars are so disgusting that neither the terrors of the rod, nor the indulgence of any kind intreaty can cause them to give their attention to them.” p. 278
Alexander Crichton was almost two centuries ahead of his time in his observations of what is now known as the Inattention subtype of ADHD. He wrote about the salient features of this disorder, including attentional problems, restlessness, early onset, and how it can affect schooling, without any of the moralism introduced by George Still and later authors of the subject.

Dr Crichton described all the essential features of the inattentive
subtype of attention deficit hyperactivity disorder which were almost entirely consistent with the criteria for the inattentive subtype as portrayed in DSM-IV (APA,2000) (Palmer & Finger, 2001).

References:

Alexander Crichton : An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. 1798.
Some abnormal psychical conditions in children: the Goulstonian lectures”. The Lancet’, 1902;1:1008-1012
Russell A. Barkley: The Relevance of the Still Lectures to Attention Deficit Hyperactivity Disorder A Commentary. 2006; 10; 137 J Atten Disord.
George F. Still Some Abnormal Psychical Conditions in Children: Excerpts From Three Lectures 2006; 10; 126 J Atten Disord.
Palmer, E. D., and Finger, S. 2001. An early description of ADHD(Inattention Subtype): Dr. Alexander Crichton and the ”MentalRestlessness” (1798). Child Psychology and Psychiatry Reviews, 6, 66-73.

Many Thanks to:

Professor Russell Barkley for material and kind advice.
Professor Stanley Finger; at Washington University in St. Louis.

Sir George Frederick Still in the history of ADHD

The History of British Pediatrics.

ADHD historik på Svenska

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

© All rights reserved by the author

Journalist får nobelpris i kemi?

En journalist har lyckats förvandla metylfenidat till amfetamin, hundra tusen läkemedelsbolag står på kö för att lära sig hur det gick till. NA skriver om hur en person av misstag fick i sig ritalin. Men i rubriken heter det att han av misstag fick amfetamin, vad gör man inte för att sälja lösnummer? Läs gärna hela artikeln här talar vi mest om de andra aspekterna i den alkemiska transformationen) Journalisten har av misstag förväxlat ämnen, tur att journalisten inte är läkare.

Misstag som inte får ske
Om det kan finnas något bra med sådana här misstag skulle det kunna vara att vi alla kan lära av historien och inse att på ett barn med adhd så glappar käften hela tiden som om denne vore påtänd, med läkemedel blir denne något lugnad, fast med andra barn är det tvärtom.
Det var väl en renlärigt pedagogisk och politiskt korrekt beskrivning? eh.

Kemi för Journalistskolan
Självfallet skall inte en sådan medicinering hamna i fel händer. Men är det inte egentligen vanligare att journalister gör dessa faktafel än att barn av misstag får denna medicinering? Kurser för myndighetspersoner om osynliga handikapp håller f.n. på att utvecklas, kanske även journalister kan gå dem så att de bättre kan ta hand som sina bokstavsbarn, de så kallade orden. Nedan kommer en kortkurs där antagligen de flesta kan se skillnaden på ämnena.


Molekyl struktur för Amfetamin

Titta här nu står även denna fakta länkad i nyheterna 24 som Fakta om ADHD Medicin.

DRD4 och ADHD genesis

DRD4 dopamin receptor D4 till släkte: Homo sapiens ergo Homo Ecconomicus af Plaståldern.
Jag kräver att omedelbart komma till de senaste vetenskapliga undersökningarna kring DRD4 som dessutom angör adhd.

Jag kräver att omedelbart komma bort från denna usla budgetblogg, till en svensk kvalitetsblogg som skrivit om DRD4 ur ett logiskt perspektiv befriat från pålagor av ställningstaganden för den ena eller andra sidan i en harmageddonfärgad debatt. Skriven av en professor i zoologisk ekologi inte av proffstyckare med andra övertygelser än de just strikt sakliga.

Synonymer
D(2C) dopamine receptor
D(4) dopamine receptor
Dopamine D4 receptor

Behöver 73 gratisartiklar runt DRD4 och ADHD att skänka till min sköna moder på hennes högtidsdag. Ta mig direkt till kromosom 11 sekvensen så att jag kalibrera se de genetiska kopplingarna med egna ögon på proteinsekvensnivå + att jag genom RSS-flödet kan följa kunskapsutvecklingen om genomet timme för timme. (du måste själv klicka på rss butten)

Tror inte alls på DRD4 men vill gärna köpa antikroppar för 700 dollar per halvt mikrogram. Jag tror inte att generna kan minnas delar av min farmors extrema matvanor, epigenetiken är kanske bara sanning i fall man tror på den?

Vill se en artikel som slutar med hänvisningar till en lista med genetisk referensfunktionalitet vilken tar upp personlighetsdimensionerna som är associerade med den tredje exonens VNTR i just DRD4 på kaukasiska män. NU!

Sluta kretsa runt, jag kräver att omedelbart få komma till den genetiska arkitekturen för personligheten mer övergripande för att se var DRD4 passar in med mitt favoritområde inom genetiken 5-HTTLPR, för det finns väl ett samband?

Ideologiernas genetik
Kräver omedelbar kontroll över allelen DRD4´s eventuella påverkan av den politiska ideologins utveckling och hur detta sedan kan styras av ren vänskap. Ge mig vetenskapliga data från herritabla komponenter. Den genetiska basen för idépolitisk utveckling torde vara den mest välförnekade så ge mig den NU. både som PDF och HTML. Bara rapporter från Harvard är gott nog. Friendships Moderate an Association Between the DRD4 Gene and Political Ideology.

Det är skitsnack alltihop kräver omedelbart ett bildspel med databeräkningar av gigantiska adjektiv komponeneter eller uttryckens semantiskta avstånd till ”bra” + ”dålig” i sin värdeladdningskala för att på det viset kunna avslöja den lingvistiska kärnan i detta missbruk av adjektiv. Det måste finnas en konspiration i bakgrunden som försöker döja den psykodynamiska kärnans mantrasociala klackjärn, jag har själv sett gnistorna i mina gamla boots från Sko Uno. Klapperti klapp…

Visa även SLC6A3

Inte ens den dogma-tik som bromsat upp folkets vagn
kan längre hindra vår bil-iga humor. thumbs up.

ADHD historiken & Wikipedia utkastet till dags dato….

Små framsteg
Lyckades ( med stor hjälp av andra) lägga upp lite av historiken på den engelska versionen av Wikipedia även om ingen av oss just nu vet hur man lägger in referenserna osv… känns ändå roligt att ha varit delaktig. I stället för att hänvisa till något ingen känner till, eller kan få tag på kommer vi att försöka se till att mesta möjliga material kommer att vara tillgängligt för alla.
Gränserna flyttas
Många experter har tidigare sagt att den förste som beskrev adhd symptomatologin var Geroge Still i sina anföranden 1902, men det står det allt mer klart att Alexander Crichton var betydligt tidigare ute. Vilket nu de flesta insatta också anser, så historiken flyttas framåt… eller hur man nu vill se det.
Att få tag i tillförlitlig historik

Ett grundproblem med historik i största allmänhet är att den handlar mest om feta gubbar och när de levde och dog. precis som Rakel tidigare tog upp om våran TV och sveriges radio, så förekom handikappade, funktionshindrade inte alls i media….. tidigare så visst är mörkertalet mer än enormt. Detta faktum visar sig tyvärr också i historiska skildringar, för vem vill skriva om sin egen rastlösa samtid? Jag tycker mycket gott att vi kan komma ihåg den tid då det blev folkstorm för att barn som påverkats av att mamman åt neurosedyn fickvara med i tv. Eller när det äldsta programmet om handikappade i svensk radio och tv historia egentligen gick…. !

Det äldsta, bevarade programmet, är från 1940: Livet i Rullstol – hinder och
möjligheter. Martha Sävholm från Huskvarna berättar om sitt liv och sina
svårigheter som rullstolsbunden och ger också råd till andra
handikappade.

Eller varför inte komma ihåg det synnerligen speciella händelsen då:

Lis Asklunds program om Eugeniahemmet orsakade en häftig debatt och en statlig
kommission försökte stoppa programmet. Resultatet blev en enskild stadga i
radiolagen om rätten att göra samhällskritiska program.

Mot bakgrund av det kanske vi ska vara väldigt tacksamma att det finns något av historik kvar, jag kallar den historik, förnekelsens historik för den är längre än blundandets historiska djup. Den historiken säger inget annat än_ – titta vad mörkt det blir när jag blundar.

WIKIPEDIA INLÄGGEN

18th century
In 1798 Alexander Crichton described a similar mental state as seemed in the inattentive subtype of ADHD, in his book: An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. In the Chapter of Attention Crichton described a ‘mental restlessness’

“The incapacity of attending with a necessary degree of constancy to any one object, almost always arises from an unnatural or morbid sensibility of the nerves, by which means this faculty is incessantly withdrawn from one impression to another. It may be either born with a person or it may be the effect of accidental diseases. When born with a person it becomes evident at a very early period of life, and has a very bad effect, inasmuch as it renders him incapable of attending with constancy to any one object of education. But it seldom is in so great a degree as totally to impede all instruction; and what is very fortunate, it is generally diminished with age.” 271

Crichton further observed:
”In this disease of attention, if it can with propriety be called so every impression seems to agitate the person, and gives him or her an unnatural degree of mental restlessness. People walking up and down the room, a slight noise, in the same, the mowing a, the shutting a door suddenly, a flight excess of heat or of cold, to much light or to little light, all destroy constant attention in such patients. Inasmuch as it is easily is exited by every impression.” 272

Crichton’s noted: ‘they have a particular name for the state of their nerves, which is expressive enough of their feelings. They say they have the ?dgets” 272

Dr. Crichton suggested that these children needed special educational intervention and noted that it was obvious that they had a problem attending even how hard they did try.
”Every public teacher must have observed that there are many to whom the dryness and difficulties of the Latin and Greek grammars are so disgusting that neither the terrors of the rod, nor the indulgence of any kind intreaty can cause them to give their attention to them.” 278

Alexander Crichton was almost two centuries ahead of his time in his observations of what is now known as the Inattention subtype of ADHD. He wrote about the salient features of this disorder, including attentional problems, restlessness, early onset, and how it can affect schooling, without any of the moralism introduced by George Still and later authors of the subject.

19th century
In 1902 George Still described 43 children who had serious problems with sustained attention and self-regulation. Most of the children where also quite overactive and showed a little “inhibitory volition” over their behavior. Still was trying to find the difference between mental retardation and moral control according William James.

When Still was talking about Moral Control, he was referring to it as William James had did before him, but to Still, the moral control of behavior meant “the control of action in conformity with the idea of the good of all”

“I would point out that a notable feature in many of these cases of moral defect without general impairment of intellect is a quite abnormal incapacity for sustained attention.
Both parents and school teachers have specially noted this feature in some of my cases as some- thing unusual. I have mentioned the case of a boy with moral defect who would repeat the process of saying “Good-night” several times before he was aware that he had done so; the same boy would often put his boot on the wrong foot apparently without noticing it. Another boy, aged 6 years, with marked moral defect was unable to keep his attention even to a game for more than a very short time, and as might be expected, the failure of attention was very noticeable at school, with the result that in some cases the child was backward in school attainments, although in manner and ordinary conversation he appeared as bright and intelligent as any child could be.

These considerations on the nature of the defect may appear too speculative to have any practical value, but I venture to think that they have some basis in clinical fact, and my reason for bringing them forward in this connexion is to emphasise the possibility that other morbid conditions beside defect of moral consciousness may be responsible for defect of moral control.”

Kommentarer
George Still var ganska tungt influerad av William James skrifter om moralen och dess påverkan av det mentala livet. Tittar man på hans egen definition av moral kontroll ser man att “the control of action in conformity with the idea of the good of all”
Alltså att agera: I
samklang med omgivningen. Sett mot den bakgrunden kanske det är lättare att förstå Stills återkommande ”moraliska” analyser.

George Still beskrev dock inte vara själva grundsymptomatologin utan även den ofta omkringliggande problematiken, vilket läkare gärna kallar komorbiditet och andra väljer att kalla samsjuklighet, sak samma.

Bra översättning?
Är själv för rostig med engelskan…. och har märkt att många tror sig vara bra men kanske inte alltid är det. Efter en del arbete börjar delar av adhd historiken bli klar, har som en del kanske sett försökt lite med maskinöversättning av historik texterna, vilket ger ett i bästa fall lustigt resultat.
Att arbeta med maskinöversätting kan kanske fungera en gång men inte för översättningar i flera led, felen verkar accelerera för varje gång. Någon som är superskicklig på engelska som kan tänka sig att hjälpa till något?

Historikens förnekare vik hädan
Lite väl tröttsamt att förneka personer med adhd en rimlig hjälp. För en förnekare ingår också en tvångsmässig neglekt av historiken som vi kan se vid många förnekelse tillstånd.Om någon av våra läsare är superbra på engelska så hör av dig. Några till utkast än det publicerade härnedan är redan färdiga. Inte speciellt mycket eller märkvärdigt, men ändå ganska viktiga pusselbitar i en större förståelse för vad adhd handlar om och vilka uttryck det tar sig och tagit sig under pulsen av historiens vingslag.

Hojta till om ..
Det finns en hel del i den svenska historian som kanske kan förklara motståndet mot att personer med handikapp skulle få plats i svensk radio eller svensk tv. Vad många inte vill komma ihåg är att sverige var bland de sista länderna i Europa med att avskafffa slaveriet och det absulut främsta landet i europa när det gäller rasbiologi så var kunde där egentligen handikappade få plats ?

Pdf om det svenska slaveriets historia.
De grupper som har lidit mest är sannolikt också helt utplånade från jordens yta och ingen vet nu vilka de var. Tystnaden för dess talan.

Från allt som kan mätas är inte vetenskap ( PDF) Så vem kan efter att ha insupit det förvånas över att den svenska handikapp historiken är så kort? Förnekelsens utbredning har använt alla tänkbara yttre anledningar att berättiga sin existens med, häxprocesser och vad som helst, det enda viktiga verkar vara just förnekelse.

Ännu under 1900-talets första decennier kunde man möta den i Nordisk Familjebok, landets ledande uppslagsverk. Där står att »smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, ? itig och strävsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug…«. Befolkningen i en del andra svenska land-skap försågs med lika speci? ka egenskaper. En bok med titeln »Det svenska folklynnet« av statistikern Gustav Sundbärg blev så populär att den gavs ut i 15 upplagor mellan åren 1911 och 1921. Där konstaterades bland annat att »svensken inte är hågad för intensivt tankearbete« och att »svensken av naturen älskar krig«. Boken var en bilaga till den statliga emigrations-utredningen, under ledning av Sundbärg.De hemmagjorda svenska fördomarna ? ck redan under 1800-talet näring från de rasteorier som lanserades av forskare ute i Europa.

Baktalad och Tagen i Häcken

Slarvmajan och stökpellen.
I Dagens Brännpunkt i SVD tar ett gäng tjejer upp demokratiproblemet att tjejer med adhd får så oerhört litet hjälp i förhållande till pojkar, under liknelsen att livet är som ett häcklopp. Debattartikeln tar mest upp problemen i skolan fastän de gäller i allt från skolan till samhället i övrigt och framförallt inom vården, där den blinda psykiatrin som vanligt skapat diagnoser skräddarsydda för ett kön.

Ryssfemman en hjälpande hand?
Man måste tydligen vara mer manhaftig för att få någon hjälp vilket även gällde Ludmila som sällan blev tagen i häcken, men var ryssfemman verkligen en hjälpande hand? Förvisso ett förmanligande, men kanske inte rätt väg att gå.

Intresseorganisation?
Det skulle självfallet inte skada att ha ett riksförbund som skapar framgångar i de här frågorna där vi vet att kön, ålder och etnicitet/boplats kan ha en avgörande stor betydelse. Men lite lite ser vi av den aktionen, kanske är riksförbundet attention alltför upptaget av sin administration för att kunna se till att det råder en demokratisk balans i frågorna. Lokalföreningarna kämpar på så gott det går men vad gör egentligen riksförbundet?

zzzz attention zzzz
När vi har varit i kontakt med politiker ovetande om den enorma demokratibrist som råder och de oerhört stora regionala skillnaderna, kan man då säga att riksförbundet attention gjort sitt jobb eller är det bara otur? Snacka går ju men vad mer? Se till att de som beslutar också vet hur verkligheten ser ut kanske inte är en så dålig början?

Det är mer än en detalj som ser tveksam ut…. vågar man ens ifrågasätta vad de gör i praktiskt konkret mening för framsteg? Får man göra det med någon som har betalt för att göra ett jobb?

Rökringar och tjärad svartsyn

Behavioral and neural consequences of prenatal exposure to nicotine.
Psykiatrisk forskning, måhända utgår från att det är nikotinet som är det farliga när det finns några tiotusentals andra ämnen att titta efter. Tobaksröken är det farliga, varför inte skriva det då? Är det för avancerat för den psykiatriska forskningen? (ja lite forskningskritik kanske aldrig skadar)

Proselytiska tankefelsmessias, halleluja. Vad har ni rökt egentligen?

Sugforskning?

Greve Du Bergerac i rätt träfrack.

Tills kreumatoriet bolmar, sen ser vi inte röken av dig. Tjohej!

Olé. Road av vägrandens säkerhetsreklam AB™ I samarbete med Fälgkörarnas epistel och Föreningen för den ?Sociala? Trampolinens oändliga skönhetslyster.