-Allmänna och personliga tecken på att en psykos närmar sig-
En del lär sig med tiden att tolka tecken på att en psykos är i antåg. Den enes tecken behöver inte alltid stämma för den andre.
– Slutar sova eller sover för lite.
– Skärmar av dig, kryper in i dig själv.
– Får svårt att äta mat då du tror att den är förgiftad.
– Tror att kompisar arbetskamrater eller folk i närheten, vill dig illa eller vill bli av med dig.
– Hör att folk pratar om dig då de samtalar i närheten av dig.
– Hör inre röster som kommenterar det du säger och gör.
– Att du börjar arbeta för mycket och fylla fritiden med projekt så att du inte kan vila.
– Du hör röster i en kontinuerlig inre konversation som tar mycket kraft att hantera.
– Känner att du kan läsa andras tankar eller att dina blir lästa.
– Du vill vara i din inre värld, och slutar med medicineringen.
– Blir lätt arg, irriterad, eller får utbrott.
– Du pratar högt med rösterna trots att folk är närvarande.
– Får vanföreställningar om att du har en stor uppgift eller är berömd.
– Får en ångest som är så stark att du inte orkar bära den.
– Får stark orkeslöshet och brist på livslust.
– Rösterna uppmanar dig att skada dig själv eller att begå självmord.
– Du får självmordstankar eller rädsla för att skada någon annan.
– tycker att du har helt unika egenskaper som andra saknar.
– Upplever hörsel eller luktförändringar som andra inte märker
– Ökade svårigheter att hantera vardagen praktiskt såväl som i att kommunicera med omvärlden i praktiken.
Förändringar och problem med att urskilja vad som är den egna inre världen och vad som är den yttre världen, vad som är fantasier och föreställningar och vad som är fakta och verklighet. Detta leder ofta till att man kan bli misstänksam, tillbakadragen eller isolerar sig. Inte sällan förefaller symptomen komma efter ett ökat behov av att vila, något man kanske inte alltid märker just då mitt i den förhållandevisa stressen. Man kanske är så upptagen med att försöka lösa och förstå. Så upptagen att man glömmer bort att funderingarna faktiskt minskar förmågan. Det är just därför viktigt att stress loopen bryts innan personen i loopen börjar göra det.
Schizofreni är en sjukdom där psykoser kommer kan komma och gå i perioder. Upplevelserna av verkligheten blir förvrängda, gränserna vad som är vad kan vara svåra att se, ungefär som en dröm, för i drömmar har vi inte tillgång till samma bild av oss själva och våra resurser, människor kan tala till oss men vi hör dem inte. Människor kan tyckas tala fastän det inte finns någon där.
Symptom
Schizofreni är ett tillstånd där medvetandet förändras ofrivilligt och det blir svårt att filtrera bort saker eller skeenden som för de flesta går att filtrera bort, detta leder till att det blir svårt att koncentrera sig på annat. Blir stressen för svår ökar sannolikheten för överbelastning vilken kan komma som en medvetandegrumling och ta formerna någonstans mellan dröm och verklighet. För den som drabbar kan det därför vara svårt att veta vad som är verkligt och vad som är mer drömlikt eller hallucinationer. Som vi alla vet så är vi under drömmen ganska omedvetna om vissa saker vi vet när vi är vakna och kanske till och med kan göra saker vi inte kan som vakna eller tvärtom.
Dessa ofrivilliga tillstånd kallas vanligen för hallucinationer eller psykoser. De kan kan komma och gå i perioder. Upplevelserna av verkligheten blir förvrängda, gränserna vad som är vad kan vara svåra att se, ungefär som en dröm för i drömmar har vi inte tillgång till samma bild av oss själva och våra resurser, människor kan tala till oss men vi hör dem inte. Människor kan tyckas tala fastän det inte finns någon där.
Den grundläggande frågan:Vad är Schizofreni är faktiskt inte alls så självklar som den låter. Vi hoppas att vi kunna förmedla varför och varför det ibland är kan vara viktigt att ta ett steg tillbaka. Det finns få tillstånd där så många självklara påståenden fällts som vid schizofreni och en del vetenskapliga sammanställningar har konkluderat att vetenskapen om tillståndet från tid till annan varit minst lika splittrad som själva tillståndet.
Går Schizofreni att framkalla?
Ja, i varje fall tillstånd som liknar Schizofreni går att framkalla med droger som tex ketamin, men det enklaste och effektivaste är att helt enkelt inte sova, speciellt djupsömnen förefaller extra viktig vilket också kan ses innan ett psykosutbrott vilket ofta föregås av perioder av ökad stress och därigenom mindre sömn. De test där människor experimentellt berövats sin sömn visar att det inte behöver gå speciellt många dagar innan samtliga uppfattar röster och ljud som ingen av testledarna uppfattat. När microsömnen ökar så ökar också mängden drömmar med öppna ögon. Försöken har avbrutits för att inte riskera försökspersonernas mentala hälsa på lång sikt. Schizofreni, stress och sömn har således en intim koppling på flera plan.
En massa fynd på gener och inom genetik sägs gång efter annat ha med Schizofreni att göra av experter på schizofreni. Jag frågar mig hur man kan bli expert på ett olöst problem och vad alla dessa fantastiska fynd leder till för människorna med det beskrivna problemet.
Kan inte bara ungarna gå hos en talpedagog och lära sig lyssna ordentligt för att bli av med sin så kallade ADHD? Eller är det bara en avancerat form av barnmisshandel som ser bra ut men som inte levererar annat än ett förminskat förtroende för vuxenvärlden? Kan inte ta fram tvångströjor i skolan och binda de stökiga eleverna vid läroverksinrättningarnas stolar? Eller finns det bättre lösningar som fungerar på lite längre sikt?
Se en video om ADHD diagnostisering. En av de mest kända forskarna om ADHD talade vid ett informellt möte om hur skolan verkar sänka intelligensnivån på en del barn, detta baserades på att inga framsteg gjorts och när eleverna som då gick i 9:an fick samma prov som i sjuan, så blev resultaten sämre. här kanske vi kan börja se delar av förklaringen.
Eller finns det mera sätt att belägga de faktiska olikheterna på? Om det nu finns det vad ska vi då kalla de personer som förnekar fenomenet? Är det inte en mycket allvarlig form av barnmisshandel som på ytan kan se bra och rimlig ut och dölja sig i omtankens kläder?
Mediciner fungerar inte för alla, så mycket är klart. Men att mediciner kan ge en del individer ett nytt liv och en rimlig chans att följa med i skolan och kamratlivet det verkar klart.
Vill du se mer videos om ADHD, Titta på Youtube, Video klipp eller sök med Gleoog – Den nya jättesökmotorn kring fenomen som ADHD. Eller bara gå till Flickr som har en del grupper kring ADHD och liknande.
Har ditt barn har problem med att få uppmärksamhet från ditt barn? Har du svårt att få ditt barn att uppmärksamma det du säger?
Pratar han eller hon nonstop eller har svårt att vara bland andra? Har ditt barn har svårt att kontrollera sitt beteende?
För vissa barn, dessa kan vara symtom på underskott av uppmärksamhet med hyperaktivet eller ADHD. Egentligen en svårighet att låta viljan styra uppmärksamheten i en loop. Att uppmärksamma vad du uppmärksammar och dra slutsatser av det inför vad du sedan ska uppmärksamma.
Vad är uppmärksamhetsunderskott, eller ADHD?
Svårigheten att styra och leda en fokuserad uppmärksamhet med viljan en längre tidsperiod. Något så centralt kan självfallet påverka barnen på olika sätt. Det gör det svårt för ett barn att fokusera och uppmärksamma många saker men också något så naturligt som att leka kan påverkas. Vissa barn kan vara hyperaktiva eller har svårt att hålla sig lugna. ADHD kan göra det svårt för ett barn att följa med i skolan eller bara vara med kompisar på ett sätt som alla tycker känns tryggt och bra.
ADHD kan behandlas. Läkare och specialister kan hjälpa till. Vad som är vad är ofta egentligen ganska svårt att säga, då det ena kan vara orsakat av det andra osv.
Är ADHD något nytt?
Nej det finns inget som tyder på att ADHD eller ADD är en ny företeelse däremot så har den ständiga diskrimineringen mot personer med uppmärksamhetsstörningar nu börjat avta. Det finns mycket tidiga noteringar om liknande fenomen i historien, där barns problem med uppmärksamhet visade sig hur de även kunde komma av sig mitt under en lek eller något annat göromål som för de alldra flesta barn går tämligen problemfritt per automatik.
ADHD Historia
Här kan vi se att problematiken vare sig är ny eller speciellt unik för vår tid, däremot tar sig diskrimineringen ständigt nya uttryck. En del grupper säger sig vilja hjälpa men levererar däremot aldrig något konstruktivt som hjälper. Kanske är det viktigare för de grupperna än att tro på sin egna godhet än att leverera resultat. Redan 1798 såg vi den första läkaren beskriva fenomenet.
Barn med olika bakgrund kan ha ADHD. Både pojkar och flickor, men vi vet att flickor tenderar att underdiagnostiseras och om de blir diagnostiserad i mindre grad än pojkar få en medicinsk behandling. Kvinna & ADHD
Tonåringar kan ha ADHD
Vuxna kan ha ADHD också, den gruppen som verkar vara mest underdiagnostiserad är flickor eller kvinnor.
Vad orsakar ADHD?
Ingen vet säkert. ADHD kommer troligen från en kombination av saker, några av orsakerna som diskuterats mycket kring är:
-Gener, eftersom risken att få symptomen förefaller vara ärftlig i hög utsträckning
-Bly i gammal färg dvs mönja och vvs delar eller bly i luften från bensin verkar kunna påverka, troligen också kvicksilver
– Rökning och alkoholkonsumtion under graviditeten är faktorer som förefaller öka på ADHD och ADD
-Vissa hjärnskador kan ge liknande symptom
-Livsmedelstillsatser om tillsatser kan göra hyperaktivitet värre, har det spekulerats mycket omkring.
-Vissa människor tror att raffinerat socker orsakar ADHD. Men de forskningen stöder inte tanken på att socker orsakar ADHD. Däremot kan det vara rimligt att anta att en diet utan snabba kolhydrater på mycket kort sikt är sämre för de med ADHD, men på lång sikt antagligen mycket bättre då den kommer att öka på mängden av BDNF som är en av hjärnans tillväxtfaktorer. Vilket bör vara gynsamt för barn med ADHD.
Fantastiska resultat av Ketogen diet har setts vid epilepsi, en del av barnen verkar ha blivit helt befriade från sin epilepsi, återstår att se en liknande diet kan påverka symptomen för ADHD och i vilken omfattning.
Se och hör en av de ledande forskarna, Russel Barkley berätta om den senaste forskningen i ett långt och detaljerat videoinslag.
Vilka är symptomen för ADHD?
ADHD har många yttringar. Några symptom verkar vid första anblick se ut som normala beteenden för ett barn, men ADHD gör dem mycket värre och inträffa oftare. Barn med ADHD har minst sex symtomen, som visats sig före 6 års ålder.
Barn med ADHD
Störs lätt och glömmer saker ofta
Byter för snabbt från en aktivitet till nästa
Har problem med vägbeskrivning
Dagdrömmer för mycket
Har problem med att avsluta uppgifter som tex läxor
Tappar bort leksaker, böcker och skolmaterial ofta
Fipplar och våndas en hel del
Pratar nonstop och stör människor
Kör runt och böökar
Trycker på och vill leka med allt de ser
Kan mycket otåliga
kan VRÄKA UR olämpliga kommentarer
Har problem att kontrollera sina känslor
Hur vet jag om mitt barn har ADHD?
Ditt barns läkare kan ställa en diagnos. Eller ibland kan läkaren hänvisa till en specialist som är mer erfaren med ADHD att göra en diagnos. Det finns inget enskilt test som kan berätta om ditt barn har ADHD.
Det kan ta månader för en läkare eller specialist för att veta om ditt barn har ADHD. Han eller hon behöver tid att titta på ditt barn och kontrollera om andra problem. Specialisten kanske vill prata med dig, din familj, ditt barns lärare och andra.
Ibland kan det vara svårt att diagnostisera barn med ADHD, eftersom symptomen kan se ut som andra problem. Till exempel kan ett barn verka lugn och skötsam, men i själva verket han eller hon har svårt att uppmärksamma och ofta distraherad. Eller ett barn kan fungera dåligt i skolan, men lärarna inte förstår att barnet har ADHD.
Om ditt barn har problem i skolan eller hemma och har under en längre tid, be sin läkare undersöka om det kan röra sig om ADHD.
Hur kan barn med ADHD bli bättre?
Barn med ADHD kan bli bättre med behandling, men det finns inget botemedel. Det finns tre grundläggande typer av behandling:
1. Medicinering. Flera läkemedel kan hjälpa till. Det vanligaste är centralstimulerande medel vilket ofta men inte alltid hjälper barn fokusera, så att de bättre kan ta del av skolarbetet och inte som en del barn med problematiken snarare verkar förlora kunskap i skolan.
Dessa läkemedel kan ge biverkningar såsom sömnproblem eller magknip. Men det vanligaste förefaller vara att barn sover bättre med en centralstimulerande medicinering.
Ditt barn kan behöva prova några mediciner för att se vilka en fungerar bäst. Det är viktigt att du och din läkare titta på ditt barn nära samtidigt som han eller hon tar medicin.
3. Terapi. Det finns olika typer av terapeutisk behandling. Beteendeterapi kan hjälpa till med att lära barn att kontrollera sitt beteende så att de kan följa med bättre i skolan och hemma.
5. Medicin och terapi tillsammans. För många barn verkar en kombination av insatser vara det bästa dvs både terapi och medicinering.
Hur kan jag hjälpa mitt barn?
Ge ditt barn vägledning och förståelse. En specialist kan visa dig hur du hjälper ditt barn med positiva förändringar.
Hur ADHD påverkar tonåren?
Att vara tonåring är inte alltid lätt. Tonåringar med ADHD kan ha en tuff tid. Skolan kan vara en kamp, och vissa tonåringar tar för många risker och kan verka älska att bryta regler. Men barn med ADHD, tonåringar kan bli bättre med behandling.
Vad kan jag göra för min tonåring med ADHD?
Stöd din tonåring. Ställ tydliga regler för honom eller henne att följa. Försök att inte straffa din tonåring varje gång han eller hon bryter mot reglerna. Låt din tonåring vet att du kan hjälpa till.
ADHD Test
En del tycker det är intressant med så kallade ADHD Test. Men oftast säger det i sanningens namn inte så mycket, men kan måhända vara ett bra diskussionsunderlag att ta med sig till sin doktor. Här ser du några av de vanligaste testerna.
Här har vi samlat en hel del länkar om ADHD och ADD.
Kan vuxna har ADHD också?
Många vuxna har ADHD men vet inte att de har det. ADHD hos barn, tonåringar och hos vuxna kan göra livet utmanande. ADHD kan göra det svårt för vuxna att känna sig organiserade, hålla fast vid ett jobb, eller gå till arbetet i tid. Vuxna med ADHD kan ha problem i relationer, eller bara allmänt rastlösa på en mångfald sätt.
ADHD hos vuxna kan diagnostiseras och behandlas. För vissa vuxna, kan kunskapen om att de har ADHD kan vara en stor lättnad, att äntligen kunna förstå varför man själv har haft så oändligt stora problem trotts att man ofta eller ständigt ansträngt sig för att just slippa dessa problem.
ADHD ADHD Historia
En del verkar tro att fenomen som ADHD är något nytt och kom flygande med den berömda Tv-serien om Pippi Långstrump, men det är inte sant även om många Prussiluskor tillfredsställer sig med att tro det. Allvarliga problem med att styra fokuserigen över tid verkar ha funnits mycket länge, redan 1902 beskrev Sir George Frederick Still i the Lancet symptom som överensstämmer mycket bra med det vi idag kallar ADHD. Tack vare ärans och hjältarnas blogg finns det nu även en Svensk ADHD historik ända från 1798 då Alexander Crichton mycket tydligt och distinkt beskrev de grundläggande den fenomenologin.
1937 Fick man mycket paradoxala och förvånansvärda resultat när barn som tagits in på hospitalet för sin dramatiskt mycket lugnare tack vare Benzedrine ett centralstimulerande preparat.
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton ADHD historia Del 2 Alexander Crichton ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine
Nuförtiden finns det också en sajt enbart för bara ADHD historia, till början med bara på Engelska, The history of ADHD. ADHD Symptom
Delas in efter grad av uppmärksamhets och hyperaktivitetsproblematik
ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning skall uppvisa minst sex av symtomen:
-ofta ouppmärksam på detaljer: gör ofta slarvfel, kommer av sig i uppgifter som kräver återkoppling
-ofta svårt att behålla uppmärksamheten
-förefaller inte lyssna direkt, utan verkar tänka på annat
-följer inte givna instruktioner, men inte pga. ovilja eller trotts
-har svårt att planera och organisera, trotts en vilja till det
-ogillar och undviker aktiviteter som kräver mental uthållighet: läxor, skolarbete, bokläsning
-tappar ofta bort saker som är grundläggande för olika aktiviteter: räknare, skolböcker, nycklar, verktyg
-är lättdistraherad och har svårt att fokusera när annat stör
-ofta glömsk till vardags med saker som görs ofta eller inte görs
ADHD med i huvudsak överaktivitet – impulsivitet
skall uppvisa minst sex av symtomen:
-Ha svårt att vara stilla med händer eller fötter
-Lämnar ofta sin plats i t.ex. klassrummet
-Springer ofta omkring eller klänger/klättrar mer än vad som är lämpligt
-Har svårt att leka lugnt och stilla
-Verkar ofta ”vara på språng”
-Pratar ofta överdrivet mycket
-Svarar ofta innan frågeställaren har pratat färdigt
-Har svårt att vänta på sin tur, avbryter i samtal eller inkräktar på andra (t.ex. kastar sig in i andras lekar).
ADHD av kombinerad typ skall uppfylla kriterierna för båda kategorierna enligt ovan. Problemen måste visa sig i flera miljöer t.ex. både hem och skola. Problemen skall ha börjat visa sig före 7 års ålder, ha funnits under minst ett halvår och medföra betydande problem för barnets sätt att fungera.
Försvinner ADHD med åren?
Lindrig eller måttlig ADHD kan i bästa fall förminskas till den grad att de inte längre kan klassificeras som egentlig ADHD, vilket inte betyder att problem plötsligt upphört att existera. Dock finns det tecken som tyder på att detta till största delen gäller unga pojkar men inte unga flickor, vars problem i förefaller kvarstå i större omfattning.
Hormonerna spelar roll
Flickor uppvisar skolsvårigheter, självskadeebeteenden och är oftare underaktiva eller osynliga men kan vara utstötta ut kamratgruppen, eller aldrig fått vara med från början. Mer ångest och depression än pojkar har noteras, men om det beror på en verklig symptomatologi eller att flickors problem tenderar att bedömas annorlunda än pojkar är inte klarlagt. Det förefaller dock som om flickors problem undervärderas på två sätt, dels genom en överdriven socialisering och problem skrivning kring den, dels genom att flickor oftare förefaller ha ADD dvs inte har en utåtriktad hyperaktivitet.
Den kliniska erfarenheten visar också att under graviditeten tenderar problematiken att minska.
ADHD Orsaker
Genetiska komponenter förefaller till stor del kunna samverka till ADHD symptomatologierna, dvs en hög ärftlighet vilket verkar bekräftas av tvillingstudier och adoptionsstudier. De genetiska markörerna tenderar att vara ackumulativa synergistiska sårbarhetsfaktorer för uppkomsten av ADHD.
Andra faktorer som ökar ADHD incidens
Alkohol och rökning under graviditeten. Syrebrist vid förlossningen. Låg födelsevikt. Exponering bly i mammas mage. Även höga nivåer av fenylalanin hos modern kan vara en riskkälla. Stress under 2-3 trimestern och rökning under graviditeten verkar vara faktorer som påverkar frekvensen av ADHD, i olika grad beroende på anlagen. Efter Tjernobylkatastrofen uppges det att frekvensen med ADHD steg vilket kan vara intressant att fundera över.
Alternativa ställningstaganden & diagnoser
Den viktigaste faktorn som inverkar på ADHD incidens verkar fortfarande vara neglekten, tex har den afroamerikansk population i USA varit underrepresenterad rent diagnostiskt inte för att personer med ADHD saknades i populationen utan för att svarta amerikaner i betydligt lägre grad fick tillgång till adekvat sjukvård. Se: Svartsyn om diskrimineringen. Liknande kan vi se i Sverige i dag när diagnoser kan vara upp till 7 gånger vanligare i ett län än i ett annat. Det föreligger således en riklig regional och strukturell diskriminering där kön och boplats spelar en mycket stor och avgörande roll för graden av erhållen vård.
Om symtomen bättre kan förklaras av annan psykisk sjukdom t.ex
. autism eller utvecklingsstörning, skall dessa sjukdomar utgöra huvuddiagnos.
-Tourettes syndrom. Bor du i Göteborg kan du dock inte ha det rent statistiskt. Vilket väldigt tydligt påvisar vårdgivarens godtycke.
Såväl under som överfunktion i sköldkörteln ses hos skolbarn som visar trötthet eller passivitet och hyperaktivitet eller är stökiga.
-ADHD ses ofta tillsammans med ätstörningar/hetsätning, vilket dock mest diagnostiseras och behandlas i Västerås. Du ska med andra ord ha turen att bo där för att få hjälp. Uppsala är heller inte heller så pjåkig boplats i det segregerade vårdsverige.
Behandling
Lättare fall bör kunna utredas och handläggas av t.ex. skolläkare tillsammans med skolpsykolog och specialpedagog. Dessa kan identifiera och beskriva en problematik utan att det behöver sättas någon diagnos. Alla behöver inte någon diagnos, men det är i praktiken ofta avgörande för att få rimliga hjälpåtgärder. Skollagen innehåller dock inget om att diagnos erfordras, endast att man skall ta hänsyn till barnens behov vilket tyvärr visar sig vara ganska subjektiva bedömningar.
Svåra fall eller de som ej blivit bättre med insatta åtgärder remitteras vidare till bättre kompetens.
Svåra fall skall absolut ha en diagnos. Remiss till barnneurologisk klinik eller enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Anpassad pedagogik i skolan är viktigt. Skolans/specialpedagogens uppgift är central. Barnen mår ofta bra av liten grupp med lugn och ro samt en strukturerad individualiserad undervisning.
Vårdbidrag kan vara aktuellt för att en förälder skall kunna gå ned i arbetstid.
Råd och stöd via litteratur och föräldraförening
Kognitiv terapi för föräldrarna där dessa lär sig hur att på ett strukturerat sätt handskas med barnet och hur man gör för att undvika täta konflikter innan de blir oöverstigliga i konsekvens och utbredning som ett ekande helvete.
Läkemedelsbehandling:
Vissa barn blir bättre av behandling med metylfenidat. Barn under sex år ska dock ej ges denna behandling. Cirka 50% av de barn som påbörjar en medicinsk behandling av ADHD har kvar den efter 2 år, biverkningar och brist på effekt är några anledningarna till att avsluta medicineringen.
Omega-3 har en positiv effekt men inte alls i tillräcklig grad för det stora flertalet. Antidepressiva medel har prövats med varierande resultat liksom Zyban och MAO-hämmare. Även medel som reglerar blodtrycket har visat sig vara positiva mot en del symptom hos en del personer med adhd.
Kritik mot läkemedelsbehandling
Av oklar anledning har vi i Sverige bara medel med metylfenidat i racemematform dvs L och D metylfenidat när det precis som för amfetamin antas vara D formen som är den mest farmakologiskt aktiva. Vi anser det inte vara försvarbart att fortsätta med medicineringar som Concerta, Ritalin, Equasym, Medikinet av den anledningen att de helt enkelt ger mer biverkningar och mindre effekt per mg räknat. Det ligger i Läkemedelsverkets uppdrag att säkerställa en behandling med minsta möjliga biverkan och mesta effekt, självfallet gör man inte det att använda racematformen. Att Läkemedelsverket inte ens tar upp mer renverkande medel som Focalin förefaller märkligt. Att intresseorganisations riktförbundet attention heller inte gör det är än märkligare.
Vidare bör all centralstimulerande medicinering typ: Metamina få utökade interaktionsavsnitt i den svenska farmakopén bland annat vad gäller Disulfiram och andra medel påverkande transmittorernas enzymologi.
Genus, genetik och socialfabrik
Det finns en tydlig risk att flickors problem ej upptäcks av en person som diskriminerar flickors besvär, viket skett i oerhört stor omfattning historiskt, mycket pga. att diagnosen från början är skapad för unga pojkar och att flickors problem tenderar att bedömas som sociala medan pojkars tenderar att bedömas som biologiska. Pojkar upplevs ofta som stökiga medan flickor inte alls är synliga för det blinda ögat. Detta kan till viss del bero på att flickor ofta saknar den motoriska hyperaktiviteten dvs de har ADD.
-Men man kan faktiskt ha problem även om man inte springer runt och slår andra som en forskare trött uttryckte saken och slog ut med armarna i en uppgiven gest. Alla vet om diskrimineringen men vem gör något åt den? Forskningen behöver verkligen någon dag slå fast hur det egentligen är möjligt att man under fler hundra år kan missa något som finns framför näsan och det fundamentala osynliggörandet som ligger till grund för den rustika neglekten. Annars är den knappast trovärdig annat än som partiskt diskrimineringsinstrument. Några sådana vitböcker har vi inte sett från psykiatrins sida och de kommer att krävas, om inte annat för sin egna trovärdighets skull, detta faktum indikerar signifikant en låg grad av objektiv vetenskaplighet.
Den Svenska vården för personer med fokuseringsproblem är idag 2009 under all kritik och en 1000 årig diskriminering tenderar sakta få synas och märkas. I Göteborg har man inte alls lika många med Tourette’s syndrom som på många andra ställen. Gotland har man 7 gånger så många med ADHD diagnos som där det finns minst diagnostiserade, vilket bör kunna få de flesta att inse att graden hjälp du får helt och hållet är beroende på vart du bor/etnicitet, kön och ålder dvs de 3 starkaste betraktelsestereotypierna kända av mänskligheten sedan urminnes tider.
Vad är ADHD?
Vilka Faktorer ökar riskerna för ADHD? Vad är inte ADHD? Vilka är symtomen? Vilka är de kommande förändringarna inom diagnosfältet ADHD? Se en av de ledande experterna berätta.
Dr Russel Barkley berättar sammanfattar den senaste tidens forskning. Inslaget är på Engelska 1 timme 18 min.
Lady Di vid ett besök på GOSH det sjukhem där en av pionjärerna inom ADHD historiken började arbeta redan 1894, med en lön på £20 per år var det inte speciellt fett. Inte heller är arbetet lätt att försöka ge barnen en rimlig skolgång och hålla dem borta från de sociala minfältens alla spännande små ting. Att den lilla räddningsplankan för många barn: Great Ormond Street Hospital senare blev GOSH det är en helt annan historia, värd sin egen uppmärksamhet.
Besvären sitter i längre upp i åldern.
Mer och mer vetenskapliga data kommer som talar för att konsekvenserna av ADHD är svårare för flickor än för pojkar. Som antytts tidigare av kliniska erfarenheter verkar det som om pojkars ADHD går över i högre grad än flickors. På pojkar tenderar ADHD i olika grader att ”växa bort” succesivt medans flickor inte alls verkar ha den tendensen utan prpblematiken kvarstannar i betydligt högre grader. Detta understryker ytterligare vikten av att ta flickors problem på allvar och forska mer kring dem, med större engergi och högre grad av ömhet inför det faktum, att det är mycket som vi fortfarande inte vet, när det gäller flickors och kvinnors ADHD problematik.
Varför tog det så långt tid?
Sedan kan bör man nog också fråga sig, hur kan det egentligen komma sig att det tog så lång tid innan någon lyssnade till det som säkert varit ett faktum väldigt länge. Bara nonchalans räcker inte så långt… tycker jag.
Referenser: Few girls with childhood attention-deficit/hyperactivity disorder show positive adjustment during adolescence.
redan 2004 skrevs:Perceptions of Girls and ADHD: Results From a National Survey. vars generella slutsats är ganska glasklar men vad har egentligen hänt?
Conclusions
The general public and adults who are familiar with ADHD agree that the condition is often difficult to recognize in girls and therefore more likely to be undertreated. Overcoming these problems will require education to increase general awareness of the disorder in females and to equip teachers, parents, and healthcare professionals with the tools to recognize specific symptoms. Fortunately, as the diagnostic criteria for ADHD have evolved over the years, more girls’ symptoms are now being recognized and more girls are being appropriately treated.[14,15]
More research is needed to characterize the gender differences in ADHD presentation, course, and comorbidities, particularly mood disorders. To date, there have been no prospective studies solely in female patients with ADHD, although one such trial is currently under way. This survey offers several clues that ADHD may be linked with depression in girls: the general public and teachers observed signs of depression more often in girls than in boys; several of the girls taking ADHD medication report that they had been treated previously with an antidepressant; and the majority of parents recognized signs of depression in their daughters with ADHD. However, much remains to be learned about the apparent association between ADHD and depression: ADHD may indeed coexist with depression or it may simply be misdiagnosed as depression due to overlapping symptom profiles.
The fact that most adults are aware of the underdiagnosis of ADHD in girls is encouraging because it suggests that they will be receptive to learning more about the disorder. With broader awareness of ADHD and better understanding of gender differences in its presentation, girls should no longer have to “suffer silently” with the many social and educational burdens of the disorder.
Läs även andra bloggares åsikter om ADD, ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, flickor, Hormoner, kvinnor, symptom
