Alla inlägg av orakelo

ADD och ADHD

Omega-3 Familjen & den sprittiga laxen

1 kommentar

Sir George Frederick Still, Sittin’ On The Dock of the Bay

Omega-3 fettsyror är en familj av omättade fettsyror som har några bindningar gemensamt men i övrigt kan ha ganska skilda strukturer vilket nu äntligen uppmärksammats lite mera, svenskan skriver om förvirringen i de nya regelverket som kommer att gälla med omega-3. Tanken är att vi ska slippa en massa marknadsföring som spelar på omega-3 innehållet, fastän det inte kommer att göra någon nytta rent medicinskt för en person med till exempelvis ADHD eller hjärt och kärl problem.

I praktiken innebär det att man måste dricka en halv liter av till exempel godkänt omega-3-märkt rapsolja för att få i sig en mängd EPA/DHA som motsvarar en portion godkänt omega-3-märkt lax. Oxford-forskaren Alexandra Richardsson, som gjort världens hittills största studie om effekterna av omega-3 på barn med ADHD, betonade den övriga kostens betydelse. Omega-6 som vi också behöver, men normalt får mer än nog av, försvårar ombildningen av vegetabilisk ALA till fiskfettet EPA/DHA. Därför behöver man i snitt 3,6 gram EPA/DHA i USA, där man äter mycket omega-6-rik majsolja, medan britter kan klara sig med 1,6 gram.

De flesta undersökningar som är gjorda på effekten av omega-3 är gjorda på fiskolja. Vilket kan vara väl värt att tänka på för den som är intresserad av livets feta goda oljor. 30 % av hjärnans torrvikt brukar man säga består av renodlade fettämnen, så det gäller att tillföra dem kvalitativt och samtidigt komma ihåg att omega-3 egentligen är ett familjenamn och det säger inte så mycket.

Men det har inte på något sätt hindrat vårt kärt stelbenta Läkemedelsverk att trampa ned sig i träsket igen och visa att de inte förstår sig på att dra slutsatser ur vetenskapliga data:

Läkemedelsverkets ståndpunkt är att omega-3 fettsyror endast har effekt på personer med diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom. Tom Saldeen, läkare och professor vid Uppsala universitet, håller inte med.
– Många av de människor som i dag får symptom eller till och med dör på grund av hjärt-kärlsjukdom, är omedvetna om att de har ett problem. Det vill säga, dom har ingen diagnos! Många av dessa hade varit hjälpta av omega-3-fettsyra, helst i kombination med vettig kost och motion. Det har visats att låga halter av omega-3 i blodet är en mycket viktig riskfaktor för plötslig hjärtdöd, till och med viktigare än högt kolesterol.

Kan tänka mig att det finns mer att säga om läkemedelsverkets rekomendationer i övrigt, den sakliga efterlevnaden av sina egna regler och uppdragets kärna lyser med sin frånvaro, vilket dock inte hindrat byråkraterna från att återigen tillämpa sitt godtycke i strid mot vetenskapliga data. Medical link om Hjärnans viktiga fleromättade fettsyror.
My father was a fisherman, my mother was a fishermans friend. Ol’ Man River, Meandering my thoughts. Salomo Salar.
Slutsats
-För personer med ADHD är det fiskolja som gäller, det verkar funka bäst. EPA/DHA är vad vi vill ha och behöver.

Sir George Frederick Still, Sittin’ On The Dock of the Bay

Meandra ord

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

Bra Sophie! Men vaknar Socialstyrelsen?

Lämna en kommentar

BUP i Västerbotten klarar inte vårdgarantin
Det gamla totalitära SVT har lyckats upptäcka det helvete som stått så många till buds de senaste årtiondena vilket scoop? Andra kanske undrar varför det dröjde så länge och hur hårt man måste blunda för att inte lyckas se. Inslaget ovan handlar om bristerna inom BUP i Västerbotten.

SVT har hittat till Solna BUP!
Svt presenterar också Socialstyrelsens undersökning av BUP i Solna som vi tidigare refererade till – men inte med ett ord säger det gamla monopol-TV att barnen sannolikt är de som får bäst vård av alla i gruppen med problematik, inte med ett ord säger Socialstyrelsen något om det, eller varför de valt att inte kontrollera hela vårdkedjans kapacitet för samtliga åldersgrupper. Kanske är det bättre att blund och slippa veta sanningen.

Nästa inlägg tar upp från SVT: 2008-11-14 Kritik mot brister i adhd-behandling
AKTUELLT: Socialstyrelsen riktar skarp kritik mot barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm efter en granskning av hur barn med neuropsykiatriska problem, exempelvis adhd, bemöts och behandlas.

”Riskerar djupa sår i själen”-Det här är förödande.

Det här är allvarliga tillstånd i hjärnan hos det växande barnet, och blir de inte diagnostiserade när de är små riskerar de utanförskap, utstötthet, arbetslöshet och djupa sår i själen, säger skolöverläkare Sophie Ekman, som var den som vände sig till Socialstyrelsen för att få en granskning av BUP:s behandling. Vi tackar för de visdomsorden! Bra att omtanken om barnen styrs av hänsyn till deras genuina utvecklingskapacitet – vad i hela helvete annars? Flera måste nog tyvärr ställa sig upp och skrika till om hur dåligt det fungerar i själva verket.
Göran Häggund påstår sig vara upprörd, men vet då Göran om att just barnen troligen är de som får bäst vård av gruppen personer med ADHD? Eller är det ett bekvämt faktum att förneka nu när man äntligen låtsas upptäcka den vanvård som försiggått under alla dessa år för barnen. Vilken enorma överraskning va? Vem tar nu det konkreta ansvaret Göran? Har du någon konkret kapacitet att skapa politiska förändringar så kanske det är dags att visa den? Vad säger gud Göran Hägglund berätta för oss om det är hans avsikt att barn ska behöva lida… Eller vill du abortera dessa barns möjligheter och livskapacitet genom att skylla på landstingen?

I sanningens namn skulle det väl vara rimligt med en klinisk vetenskaplig utvärdering på varför det fungerar så dåligt och varför barnen behandlas så illa, eller vad säger du Göran? Finansutskottet kanske kan assistera med lite räkenskaper på extrakostnaderna för samhället när människorna inte får vård. Det finns ju några modeller att välja mellan eller hur.

Men vi har väl en bra vård i Sverige?
Nej så här är det! Vi har en djupt hycklande vårdkuliss med ”vårdgaranti” och allt annat utom en fungerande vård är det svårt att inse? Allt annat snack är bara ett hånfullt hycklande och en spott i ansiktet för den som aldrig fått någon adekvat vård, vafan annars kan det vara?

VIi kan i inslaget höra hur Joels mamma bemöts möts av den fullfjädrade hånfullhet allför många sett och fått så helvetes nog av: -Första tillfället vi träffade basteamet från BUP så träffade vi en läkare som tittade oss i ögonen och frågade om Joel inte bara var allmänt ouppfostrad, berättar Joels mamma.

Så skulle det kunna ha vara, tänk för en liten sekund om det faktiskt är så, att det är en ovetenskaplig läkarkår som agerar ouppfostrat mot en problematik de står inför bara för att den inte är anpassad efter deras dogmatiska världsbild och stämmer intuitivt med deras förutfattade meningar. Det finns en hel del fakta att läsa på för BUP personalen och många andra, varför så rädda? Vad hindrar er från att utbilda bort er okunskap om problematiken? Eller känns det bättre att vara taföra marionetter för det fortsatta blundadet?

ADD och ADHD, NPF

ADHD så in i Norden

1 kommentar

ADHD föreningarna världen över agerar på ganska olika sätt, går vi bara lite norröver så kan vi snabbt skåda en förening som förstått att tillgänglighet och frihet från diskriminering inte bara gäller om du sitter i rullstol utan självklart även om du har ADHD.

Den Norska diskrimineringsombudsmannen är mycket tydlig på den punkten. Se själva.

Definisjon av funksjonsevne
Med nedsatt funksjonsevne menes tap av eller skade på en kroppsdel eller i en av kroppens funksjoner. Dette kan for eksempel dreie seg om nedsatt bevegelses-, syns- eller hørselsfunksjon, nedsatt kognitiv funksjon som ADHD, eller ulike funksjonsnedsettelser på grunn av allergi eller hjerte- og lungesykdommer.

Kan riksförbundet attention få inspiration?
Det skulle inte alls skada om även den Svenska ADHD föreningen förstod det och arbetade i riktning mot det målet tydligare, så att personer med adhd inte diskrimineras som vi ser dagligen och ifall diskrimineringen forsätter så ska den vara ett lagbrott i praktisk mening.
Men det kanske är viktigare att springa på möten med NSPH och allt annat för Attentions mycket upptagna ordförande som inte ens behagar svara på vad hon har i lön som fulltidsarvoderad ordförande eller varför man inte än ens har träffat de centrala beslutsfattarna i riksdagens socialutskott. Vad kan vara så mycket viktigare än just det? Finns det väldigt många saker som är mycket viktigare än att alla centrala politiker är välinformerade om den rådande diskrimineringen? Ålder kön eller etnícitet/boplats ska inte behöva ha så stor betydelse. Men med tanke på den senaste tiden händelser vet vi inte om vi ens får ställa frågan för våran store stolta allsmäktiga ledare, men vi får väl ändå försöka? Eller får vi inte ens i tanken tro att det råder inkompetens? Kommer den nya Svenska lagstiftningen ens att skriva något om ADHD när det gäller tillgänglighet och diskriminering?

I stället för att trakassera budbäraren -via ombud – är det självfallet mycket bättre att vara glad och kreativ och påvisa de faktiska bristerna, men även framföra lite matnyttiga tillskott, det kan väl aldrig vara fel. Det skulle det nog vara bättre att arbeta kreativt i riktningen mot att även personer med adhd ska kunna ta del av samhället som fullvärdiga medborgare. Men har ens riksförbundet Attention varit i kontakt med regeringens arbete om de mänskliga rättigheterna? Osynliggörandet av de verkliga funktionshindren har gått väl långt nu.

Det behövs inte bara konstaterandet av bristerna inom vården och vad de kompetensbristerna orsakar, det behövs också en betydlig breddning av tankestrategin för att inse att de största skadorna för de här grupperna inte är inom vården utan antagligen utanför vården, dock som en direkt följd av vårdens otillgänglighet, men detta har aldrig fångats i någon statistisk barometer den sannolika mängden som dör pga av frånvaron av en vård som aldrig nått dem, men att tala om den verkligheten kanske inte är lika sött för våran stora ledare?

BUSA – Nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD

Vad har Riksförbundet Attention gjort för att BUSA ska börja fungera? Vi och andra andra frivilliga krafter som ur egna fickor får betala för att försöka få förändringar till stånd verkar ha gjort mera, så varför kan inte de som har betalt för att utföra ett arbete också göra det? Vågar man fråga det. Eller känner sig någon högavlönad kränkt av den frågan?

Missbruk

Vad är den smutsiga Sorgens socialiseringsinsikter?

Lämna en kommentar


Skulle det kunna kallas socialomsorg?
Just Den där handgripliga otvättbarheten hos den institutionaliserade förståsigpåmekaniken. De där dyrköpta icke-överenstämmandena mellan ordytan och dess fundamentala innehåll.

……. Fortsättning från tidigare artikel …………
…..Den som är medveten om de anmärkningsvärda bristerna bör också kunna starta upp ett större nationellt tillsynsärende av insatsernas kvalitativa art när det gäller Adhd. Flera kontakter med Socialstyrelsen har genererat samma svar: vi behöver incitament från högre ort för att få tillstånd en nationell översyn av vårdkvaliteten på detta området. Socialstyrelsen flagranta underlåtenheter att göra något ser vi gång på gång. Rakel kompletterar som vanligt med nyheter från sydligare nejder och sydsvenskan:

Frågan är om också Socialstyrelsens parodiska underlåtenhet i fallet ”Lars” är ett uttryck för offrets (brist på) status. Eller om Socialstyrelsens utredningar alltid utförs på samma klantiga sätt. Att undersöka flera (rentav samtliga) lex Maria-fall och Socialstyrelsens hantering av dessa borde vara en mer angelägen journalistisk uppgift än den repetitiva känsloexploaterande journalistiken kring, exempelvis, Englafallet.

Mot bakgrund av det kanske det är lättare att förstå Socialstyrelsens stora och mastodont flummiga underlåtelser, det är ju bara socialblattar det är frågan om. sådana däringa begreppsungar eller vad man nu säger, tycks Socialstyrelsens chef tänka, för ni har väl hört vad han säger om medicineringen till de människor som byggde det moderna Sverige och nu drogas ned? Han anser det vara en politisk fråga. Tja, du gubbe vad ska man säga om ditt sätt att tänka? Är det en elektrisk fråga?

De gamla drogades ned av en för syftet helt ovetenskaplig drog som var närmast helt ren från någon evidensmässighet för indikationen den användes på när det gäller äldre personer i sjukhemsmiljö. Ur DN

Han anser att det behövs en kulturrevolution inom vården för att få till en förändring.- Socialstyrelsen har varit väldigt flathänt, säger han.

Lars-Erik Holm som är generaldirektör på Socialstyrelsen håller delvis med om kritiken:- Vi har anledning att vara självkritiska. Det är en jätteviktig fråga för Socialstyrelsen att hantera. Men det finns en övertro på vad vi kan göra. Landsting och kommuner har ansvar för läkemedelsanvändning. Det är ju så lätt att undvika den här felbehandlingen.

Att det fuskas inom vetenskapen och forskningen vet alla, men varför det fortfarande då kan kallas vetenskap kommer jag aldrig att förstå, inte heller varför man tillåter det så lättvindigt utan någon större reglering av den verksamhet som faktiskt finansieras med svenskarnas skattepengar. Det blir mera och mera tydligt att det inte bara är de sjuka som är sjuka utan även systematiken i den hjälp som aldrig når dem, kanske är också just det, den renaste bilden av det systematiserade vanvettets genuina helvete.

Speciellt tydligt blir det när man tittar lite närmare på andra s.k. sociala vetenskaper, ta den stackars generaldirektörn för kriminalvården som skrivit en alldeles egen insändare, eller debattartikel heter det visst om att han inte gjort sitt jobb och behöver kontrolleras. Även fast hans själv kanske skulle välja att formulera det som något annat. I sin insändare beskriver han inte med en enda rad de djupa ovetenskapligheterna som grasserar inom betongramen för hans verksamhetsområde, eller något om det finns några egentliga belägg för att de utövar någon kriminalvård i egentlig vetenskaplig mening. Men här på bloggen lutar vi oss tillbaka och ser vilken sanslöst dyr kriminalvård staten finansierar med orden från deras egen forskningschef, professor Martin Grann han är inte så förtjust i diagnoserna som ADHD/DAMP.

” -De är rejält övervärderade och det finns egentligen väldigt lite forskning på området. Jag vill inte förringa professor Gillbergs forskning, men jag tycker ändå att det ändå handlar om en slags modediagnos.”

Eh, tja om det finns lite forskning på adhd enligt kriminalvårdens forskningschef vad anser då han det finns mycket forskning på? Kanske han skulle börja jobba och hålla käften så att vi slipper se hans högste chef beklaga sig i sina stackars insändare om att folk hellre väljer att dö (sic) än att ha med den ineffektiva kriminalvården att göra. Har du aldrig funderat att forska på det? Eller passar det Professor Martin Grann bättre att kläcka ovetenskapliga grodor från det sociala helvetes förorter. Är det inte just sådan maktfullkomlig djuphavsnonchalans som utlöser kravaller? Välkommen till verkligheten, töm din barlast, rika upp periskopet till ytan där vi andra befinner oss, så kan jag föresväva dig historiens vingslag.

-Hej Martin om du råkar få en skitklick från några flygfän och skrikiga skator, kan du väl ändå skratta dig lycklig över att elefanter inte kan flyga. Men vart sa du att du jobbade i semantisk mening med samhällets avigsidor?

Kanske skulle Professorn diagnostisera sina egna bokstavsbarn och det kvacksalvande språk vilka rinner ur slemfontänen av handlingar som icke nått uppdragets mål. Titta på sina egna begreppsbarn och de retoriska snorungarnas alla grönskande kråkfötter innan han spelar näsvis i sin förkylda värld. -Atschjoo!




`

tack Rakel för mer än halva artikeln

ADD och ADHD

Ny bok om ADHD – ladda ner

1 kommentar

I september 2008 släpptes en liten nätt bok om ADHD om man nu får säga så om det förenade kungadömets motsvarighet till vägledningsdokument om adhd.

National Collaborating Centre for Mental Health Commissioned by the National Institute for Health and Clinical Excellence släppte sitt dokument: Uncorrected Proof, Attention deficit hyperactivity disorder Diagnosis and management of ADHD in children, young people and adults National Clinical Practice Guideline Number 72.

Vill varna att boken är på 374 sidor och skriven av bland annat några professorer, men den verkar ändå ganska ok. Vet dock att flera av läsarna till den här enkla budgetbloggen kräver gratisböcker med helt perfekt beskriven historik, men där blir ni tyvärr besvikna igen, bokens adhd historia börjar på 1900-talet. Jag hoppas att vi i Sverige med Socialstyrelsens nya riktlinjer kan klå Britterna med lite informativare och korrektare historieskrivning, vad tror ni?

Att Socialstyrelsen inte tagit sitt tillsynsansvaret på allvar kan vi dagligen se i den bristfälliga vården för gruppen med neuropsykiatriska funktionshinder, jag finner det höggradigt anmärkningsvärt att det får fortgå. Att initiera ett tillsynsärende om vårdkvalitet för eftersatta vårdgrupper bör vara synnerligen prioriterat, både för finansiärer, de hjälpbehövande och politikerna. Närliggande områden fick en granskning men inte den bitvis extremt bristfälliga adhd vården.

Lite skönt är det ändå att se när vissa politiker vaknar och ser det godtyckliga och ovetenskapliga flummet som staten betalar för när det gäller många utsatta grupper:

  • – Vi måste få bort mycket av flummet i social barn- och ungdomsvård, säger Tobias Krantz. Staten lägger nära åtta miljarder årligen på omsorgen och vården av de mest utsatta barnen. En nationell satsning under flera år bör göras på att både utvärdera och utveckla metoder, föreslår gruppen.

Tobias Krantz uttalar sig i DN och är förbannad för att utsatta barn far illa inom socialtjänsten, men är han då medveten om att tur eller otur spelar en ganska stor roll om du ska får vård eller inte som barn, vad tror ni? Vet han om att skillnaderna är stora mellan olika län i genomsnitt, men äger Socialstyrelsen någon egentlig kunskap om vilken grupp som oftast får stå tillbaka? och hur mycket som skilljer dem från landsting till landsting?

Fortsättning följer ….

ADD och ADHD, Samhälle - politik

Hjälpmedel vid ADHD

1 kommentar

När biblioteken klagar över att folk läser mindre så berättar Medioteket att de lånar ut mer. Hemligheten ligger egentligen i att låntagaren själv ska få pröva ut vilken lärostil som passar bäst och vilka hjälpmedel som verkligen hjälper. En del personer med ADD eller ADHD säger om man frågar dem vilket som är det bästa hjälpmedlet: Concerta eller Metamina och visst går det att förstå…

-ADHD ur ett hjälpmedelsperspektiv pdf. Broschyr från Hjälpmedelsinstitutet. Tar upp en del praktiska och opraktiska aspekter med att ha ADHD.

Med de moderna mobilerna kan man göra mer och mer. Det har till och med skrivits en uppsats i ämnet.

-En bra lista över litteratur om och kring ADHD finns på ADHD centerDe har även böcker om andra neuropsykiatriska ämnen som Aspergers och Tourette’s syndrom. Renodlade böcker om det Neurotypa syndromet och hur det ska behandlas lyser än med sin frånvaro!!! Kom gärna med tips. Är man bra på att läsa engelska tycker jag att det USA´s nationella institut för mental hälsa NIHM gett ut en liten trevlig sammanfattning om ADHD, på deras sajt kan man dessutom ladda ned en 49-sidor broschyr om ADHD i Pdf form.

Att hålla lågan brinnande: En studie kring pedagogiska strategier för elever med diagnosen ADHD

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?

Fysisk Aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP. Jag diskuterar också olika författares syn på diagnostisering av barn. Resultatet visar att Idrott och hälsa är ett ämne där man kan arbeta med sociala färdigheter som regler, hänsyn, samarbete och kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.

De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: ”Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?”. För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.

Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Vad säger ordföranden?
I DN ser vi också en Riksordförande som uttalar sig om de unga funktionshindrades ekonomi, tänk om de inte ens fått någon rimlig vård, vad hade hon gjort då? Tänk om De rörelsehindrade med behov av rullstolar inte heller fått några rullstolar, vad hade hon sagt då som ordförande i RBU?
Hade hon sagt: Att inte ge den som behöver en rullstol vad den behöver är samma sak som att aktivt hålla personen isolerad och borta från sina mänskliga rättigheter i samhället?
ADHD är vid första anblicken osynligt men kan vara mer handikappande än ett rullstolsberoende, oavsett om man gillar diagnosen eller inte. Ändå får alla inte en rimlig behandling av funktionshindret. Vilket i faktum kan vara samma sak som att en personmed behov av rullstol för att ta sig fram inte får någon utan får sitt hemma. Vad hade hon sagt om det tror ni? Hade hon nöjt sig med det? Ska någon som behöver rullstol nöja sig med en punkterad gummiflotte med några fina teckningar som kan tolkas som några eventuella kansken? För det finns väl inte så många som behöver rullstol som hjälpmedel som behöver en sådan i Sverige? Men det finns en hel del med adhd och närliggande problematik som inte får något rimligt hjälpmedel alls.

Exakt hur jävla rimligt är det då? Apropå hjälpmedel och medel som hjälper.

ADD och ADHD, NPF, Vetenskap

Kan Psykiatri bli en Vetenskap?

Lämna en kommentar
Animalmagnetisk metaforik

Kan psykiatrin bli en vetenskap?
Det är nog frågan om, men psykiatrin närmar sig i varje fall ett vetenskapligare förhållningssätt, dessutom verkar psykiatrin kunna närma sig människorna och den värld den är satt att verka i, vilket kanske inte alltid är så dumt efter så här många år.

I Uppsala och Gotland har man tidigare utmärkt sig för att ge en förhållandevis bra vård, ja kanske 7 gånger bättre än i till exempel Västra Götaland när det gäller adhd, vilket kanske kan skvallra en del om vetenskapligheten i de praktiserade förhållningsätten, även om psykiatrin inte alltid förefaller direkt nykter.
I Skåne kämpar de hårt för att ta emot mellan 3-4 patient per psykiatriker och dag. En del säger att 3 patienter är snittet, Socialstyrelsen har tyvärr ingen statistik på besöksfrekvensen och även om den fanns ligger fältet ganska vidöppet för allehanda tolkningar och saknar enhetliga definitionsramar. Vilket återigen kanske inte direkt påminner oss om vetenskap i metodologisk mätbara nyttograder per krona. Hursomhelst kan vi redan här konstatera att vården inom landet knappast styrs av de människornas behov av den, vilket borde ses statistiskt och vetenskapligt som en någorlunda normalfördelningsgraf, vilken annars skulle kunna mäta faror i omgivningen som till exempel Stenungsundsluftens toxicitet, visat i ökningar av %lungproblematik.

Hur får flickor rätt uppmärksamhet i vården?

Flickor fick väldigt ofta förr helt fel diagnos i psykiatrin, vadå vetenskaplighet? Om de fick fel diagnos så fick de väl också fel behandling? Vad har det med vetenskap att göra osv… Men kärnan i den ovetenskapliga vetenskapligheten utvärderas verkligen sällan vilket skulle kunna leda fram till större metodologisk skärpa. dvs retrospektiv analys av varför vetenskapen slog så slint som den gjorde, eller rättare sagt, varför den påstådda vetenskapen egentligen var ovetenskaplig ur syftesaspekt. Denna ovetenskaplighet kommer vi att få dras med tills vi gör vetenskap av den och varför gör vi inte det? För inte finns det väl något bra och heligt med osäkerhets axiomen och forskningens ständiga ambivalenser, mer än att utveckla kunskapen om sin metodologiska otillräcklighet? Det krävs en större långsiktighet i forskningens egen syn på existensberättiganden, kortsiktigheten gynnar bara iklädandet av en vetenskaplig mantel för att tala för en sak eller bara sprida sin egna agenda.
Men var och när görs egentligen dessa centrala utvärderingar? Låt oss titta lite på om den torkade kunskapen mognat, genom årens lopp… räcker du mig din hand så går vi. För när kan en vetenskap bli tydligare i sin nyttograd än när den angör den direkta hälsans kapacitet?
Små ljusglimtar i flummet
Det finns dock några områden inom psykiatrin som mer påminner om vetenskaplighet, det är insatserna för de med adhd, vilka numera förefaller ha en viss grundstandard även om det inte alls är speciellt länge sedan till exempel unga flickor fick helt andra diagnoser fast de hade exakt samma problem, de fick vara borderline, manodepressiva eller ….. Vilket kanske mer än övertydligt beskriver den låga grad av vetenskaplighet som psykiatrin har angjort historiskt. Vad tror du är konsekvenserna av de här systematiska feldiagnoserna? Vågar du en tänka på det? Eller vill du forsätta blunda?

Dyra Mannagryn
Psykiatrins vanvettiga historia utgör också ett hinder för dess trovärdighet och konstigt vore det annars. Men den sjuka psykiatrin är på väg upp ur träsket vilket en rad faktorer vittnar om, viss vetenskaplighet är på väg, men när blir hjälpen för de människor som behöver den egentligen nykter och tillgänglig? Psykiatrin har väldigt länge varit en pengaslukande och ineffektiv jätte på lerfötter med vad vi idag vet ineffektiva och ibland sinnessjuka metoder, så en vitbok som vittnar om vilja till bot och bättring kanske inte skulle vara så dumt?


Russin mot russin grynet?
I praktiken verkar just det faktumet att man jobbar med människor i dag tas som intäkt för att göra allehanda flummiga saker vilka inte kan bevisas ha någon egentig klinisk effektivitet. Vården av personer med adhd förefaller vara ett distinkt undantag därifrån, men bara till vissa delar. Det torde vara svindlande enkelt att med beprövad vetenskap bevisa att stoppa 4-5 russin i stjärten är effektivare terapeutiskt än den metodik psykiatrin användes och som fick nobelpris 1949. Vad kan detta säga om det vetenskapliga förhållningssättet?
Den praktiska betydelsebäringen av Vågar du mot ljuset av beprövad klinisk evidens sätta emot att den rent russinterapeutiska effekten slår den nobelprisbelönta forskningsinsatsen lobotomi? Jag är i så fall till er tjänst!

”att vi jobbar med människor så vi gör som vi vill, fast det gärna ska se bra ut
på ytan”

… verkar ha gått lite väl långt. Att ta ovetenskapligheterna som intäkt för godtycket, är mycket bra om man ska belysa cirkelbevisningspedagogiken, men inte till så mycket annat.
(måhända skulle cirkelbevisens ultimata analys ske med russina i analen för att liksom påvisa det psykodynamiska händelseförloppet rent biologisk, allt kommer att bli skit. Så lås in dig när du ska bevisa det. Sedan tvättar du händerna kommer ut och låtsas som inget.) Men vad har det med vetenskap att göra? Ytterligare en groda? Eller var det bara Kvacksalveri, kvack kvack


Stödgrupp till ledsna anhängare?
Blir någon överdriven anhängare till psykiatrins kolossala ineffektivitet ledsen av detta sakliga konstaterande kan ni med fördel ta en SSRI tablett, så kan en del bli mycket bättre. Eller… nja, inte

ens psykofarmakologin verkar kunna bota den sjuka psykiatrin. Eller varför inte själv testa delar av den psykiatriska historikens metoder?

Är ni kritiska så bottnar det i er egen projektionslusta, kanske lite förträngd sexualitet? Eller så kan vi erbjuda er en ny psykodynamisk deluxe terapi, väldigt effektiv, men kanske måste pågå livet ut och sådant kostar ju på som du vet, eller hur? Vi ska även fundera på att ta fram helt nya behandlingsformer för desillusionerade gamla anhängare, för den forskningen är ständigt på gång mot nya djärva mål, tills dess kom ihåg att ta dina russin, Grynet!


Den gamla psykiatrin som kanske självdör snart är i grunden en kloss byggd av idépolitisk spekulativitet och bekräftelsebehov, vilka snarare ofta motarbetat en genuint vetenskaplig hållning. Vilket vi kan se bland annat i Göteborg som är ett gamalt psykodynamiskt fäste, där KBToch andra metoder som lyckats bevisa en relativt god grad av vetenskaplighet har svårt att vinna mark. Inte beror det på vetenskap.. Det beror på att den idépolitiska suggetionskraften är så stark att den vill förutsäga framtidsutvecklingen via sina egna tentakler och idépolitiska spindelnät.

Inom andra ”socialvetenskaper” vilka vi belyst några gånger och som även Maria Abrahamsson i Svenska Dagbladet tar upp lika briljant som enkelt, så behövs det nya sätt att se sakerna, inaveln har spelat ut sin roll.

I forskningspropositionen hänvisas till behovet av kompetensutvecklad personal inom rättsväsendet. Det låter bra, liksom att regeringen efterlyser en både utvecklad och intensifierad kriminalpolitisk forskning. Mer oroväckande är att det­ inte­ står ett ord om att riksdag och regering är i händerna på Brottsförebyggande rådet när det gäller bedömningen av hur mycket kriminalpolitiken måste få kosta.Vad regeringen tänker göra för att vässa den kriminalpolitiska forskningen är inte glasklart, men den var splittrad och saknade samordning redan 1992. Därefter har punktinsatser gjorts, och regeringen noterar nöjt att bland annat den internationella förankringen har stärkts. Ett kvalitetsmått på det är det nyinrättade ”The Stockholm Prize in Criminology”.Nog för att ett jippo i Stockholms stadshus med internationella gäster kan ge prestige och fina kontakter. Fast är det mingel på toppnivå som regeringen menar är forskning i världsklass?

Ett galant enkelt förevisande av den vetenskapliga idéstrukturens vackraste druva som här med all tydlighet visat skrumpnad till ett litet russin som kläs i kejsarens nya kläder. Som sedan marknadsförs i omförpackad proselytisk skapelse som pippifågel. Kanske skulle regeringen läsa sin Ikaros lite bättre? Det är statens skyldighet att fungera till uppdragsgivarens belåtenhet, inte att idka styrning av forskningens inavel via idépolitiska suggor, eller vad man nu vill kalla de byråkratiska galtarnas målorgan, för sina ståndaktiga strävanden.

Många kramar från er russinrobot i tiden!
vi börjar alla någonstans

Alla druvor skall till slut torka

Så klia dig i skallen medans du kan

Forfarande vet vi nästan ingenting om trons effekter, men varför ska vi forska på det? Det är ju trotts allt bara tron som styr vetenskapen, för vi forskar väl inte på något vi har anledning att tro på skapar värdelösa resultat, eller forskar förutsättningslöst? Nej forskningen styrs i dag av den kortsiktiga nyttograden för finansiären vilket visar hur oerhört förslappad regeringens egna interna syn på forskningen är, de finansierar forskningen men styr den inte i nytta mot ett långsiktig folkhälsomål. De gör så bara för att de TROR det är den bästa vägen, vi får väl hoppas regeringens piller till forskningen fungerar. Tack för att du lyssnade, nu vill jag gå och bada.

Hela världsekonomin styrs av tron, inte bara forskningen, kanske skulle uppmärksammas lite mera på kreditmarnaden av kreditvärderingsinstituten att just grundakordet i deras mening är tro och inget annat. Kredit kommer från latin och betyder just ………….. så vad är den värd? vi avslutar med läkartidningen artikel är kvalitativ forskning vetenskaplig eller bara relevant.

Den idéstrukturella tankegången om evidensmässighet måste byggas ut bortom inaveln mot evidenskärnan i folkhälsomålen inte något annat, kanske det på lite sikt kan skapa medel som läker och så kallade läkemedel som gör skäl för namnet. Några är på väg men de kommersiella incitamenten till att ta fram sådana medel saknas, just för att människan är värdelös i den kreditteknologiska modellen och dess heliga gamla kossor som betar poängen, gräsligt sakta. Mu.

Vill inte du också bada?

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

ADHD – Den senaste forskningen

Lämna en kommentar

Hör och se de världens ledande expert på ADHD berätta om de 10 årens senaste landvinningar. Den senaste kunskapen om orsakerna till och behandlingen av adhd.

Senaste rönen om:

Subtypning av adhd
Framtidens mediciner
Vad som är ADHD och inte
De senaste forskningsresultaten
Teorier om vad som orsakar ADHD – Etiologi
Den naturliga komorbiditetens förklaringsgrunder
Hur diagnoskriterierna antagligen kommer att förändras till nästa DSM
Problemen med arbetsminnet och att återkomma till tidigare uppgift efter distraktion.

Vi ser att nya rön blir gamla, i denna del av forskningen där utvecklingen snabbt skyndar mot framtiden.

Russell Barkley har skrivit några böcker i ämnet och är allmänt erkänd som en av de mest kunniga experterna.

(TEXT) (TEXT)

Ja, här var det tänkt att stå en massa mer, men den senaste händelseutvecklingen har effektivt stoppat all tänkbar inspiration men tagit tid och förmåga.

Fråga riksförbundet Attention något – Bli bemött med trakasserier

Är riksförbundet attentions ledning förlamad?

Lasse Andersson här är du inte välkommen

Tänker göra färdigt det jag lovat sedan får det nog räcka för mig här för en tid i varje fall. Någon annan får ta över.

ADD och ADHD

Vill Riksförbundet Attention ha Censur?

4 kommentarer

Fick mail från Riksförbundet Attention Ordförande Anki, där hon mycket tydligt lägger ut texten kring att hon utgår från att vi ändrar de texter vi skrivit om Riksförbundet Attention då de ”innehålller felaktigheter” utan närmare specifikation.

–Tja vad är det för fel du har sett på våra sidor då Anki?

Vad jag har sett så har jag själv fått otrevliga mail från eran styrelsemedlem Lasse som jag redan tidigare bett att inte skicka något mail till mig. Jag bad honom två gånger idag att inte skicka något mera och vi får väl se om han klarar av det, för det verkar verkligen bli storm i den lilla ankdamen om det kommer lite frågor kring varför det verkar hända så lite och varför flera centrala beslutsfattare verkar oinformerade om den mycket allvarliga bristen på utredningsmöjligheter och vård för personer med bland annat adhd.

Det brinner i helvetet

Det som ifrågasattes var den brist på insyn och demokrati som flera talat om – men där verkar det tagit hus i helvetet, full kallabalik, inte får du fråga om det är en demokratibrist eller dålig insyn i riksförbundets verksamhet. Full kallabalik. oönskade mail och hotfulla samtal.

Henrik D Ragnevi valde också att sluta vid bloggen med omedelbar verkan efter den turbulens som utvecklades, oklart om han också utsattes för några direkta hotelser eller ej, men helt frivilligt verkar det inte gått. Han är för de som inte visste det lokal ordförande för Attention i Göteborg. Det är verkligen jätteobehagligt om man inte ska våga ifrågasätta något om en verksamhet som är till för att hjälpa andra och vårt förtroende för Riksförbundet Attention är lägre än någonsin. Ska man vara rädd för att säga sin åsikt eller ställa frågor och undra varför så lite händer? Tydligen.

Vi tycker det är skrämmande när en Ordförande verkar lägga så mycket energi på att försöka tysta kritiken men så lite på att förstå dess grunder.

Vad har du egentligen i lön Anki?

Inte kan du väl på allvar tro att vi är ensamma om att ställa oss undrande till den svaga aktiviteten från Riksförbundet Attention? Att Lokalföreningarna gör ett bra jobb har inte satts i fråga, tvärtom. Men det är väl inte fel att samarbeta med sin syften och sina egna medlemmar, den varan riksförbundet kanske kan lära sig mer av.

Några av oss har själv aldrig varit speciellt hemliga men det verkar behövas i fall människor ska vara rädda för att uttrycka sin åsikt utan att behöva få negativa återverkningar av det. Hälsar därför välkommen våran nye medarbetare ”Lolita ADHD Coach” som känner sig tvungen att skriva under pseudonym i fall denne någon gång råkar vara kritisk till riksförbundet Attention och dess omtalade brist på insyn och demokrati. Vi Tycker det är en tråkig utveckling när man inte längre ska kunna säga det man tycker eller ställa sig frågande till något annat som visar tveksamma resultat. Är samarbetsviljan låg kanske det kan förklara varför insynen verkar så låg, men att sjunka så lågt det hade ingen av oss trott.

P-O, Rakel och Lollita ADHD Coach.

NPF, Samhälle - politik

Oavlönade Aspergare hjälper Kommunikationsneofoberna igen

Lämna en kommentar

Några individer med neurotypiskt syndrom har lyckats göra en Uppsats om hur det stereotypa samhällsinsatserna verkar. Som vi alla vet har samhällets neurotypiska massa ofta mycket svårt att se bara litegranna utanför ramarna när det gäller den egna oftast mycket fixerade verklighetsbilden och det språksociala kittet som håller geggan på plats.

Genom att några medlemmar ur Asp-Teamet ställt upp gratis på sin fritid för att hjälpa till, så har några med den NT typiska blockaden, lyckats rapportera om hur vinglig NT’s förståelse är för en medlem i Aspie-teamet. Vilket självfallet visar sig i de mest fundamentala situationer. Finns det lite självkritik på gång inom NT-normativitetens subsegment?

Läs mer om uppsatsen här

Ladda ned den som Pdf fil

Det mest framgångsrika konceptet för att missförstå andra är fördomsfullheten och dess viktigaste instrument är tolkningsföreträdet, det blir därför ganska intressant att höra en NeuroTypsik pedagog berätta om en Aspie utifrån pedagogens oförståelse för grunden och uppdraget i det stora hela. Titta vad mörkt det blir när jag blundar – återigen.

Den vitala frågan är varför samhällets insatser skall vara så oerhört lomhörda år efter år.

I en annan uppsats konstateras lite av det många av oss vet att utredning också kan vara behandling: Är utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförändringar och hälsofrämjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning, vilken verkar konstatera en positiv effekt av bara utredning. Men de konstaterar också att utredare och behandlare bör vara närmare varandra, vilket är något så självklart så att man tappar hakan gång efter gång när man hör det. All den kunskap och det förtroende som grundläggs vid utredningarna går knappast i arv till den som får utredningresultatet, så det är ett solklart slöseri med kunskaps och förtroenderesurser i effektivitetens namn. ( vilket vi tyvärr vant oss vid att se. )

-Om det beror på den personlighetsneofobi som vi ofta kan se vid NT-problematiken vill jag dock låta vara osagt, men delar av den genuina stereotypin är ju inte att ta miste på. Något avvikande sätt att kommunicera är inte tänkbart för NT, så man kan därför fråga sig vad är egentligen kommunikation enligt den inskränkta NT-Normativiteten.

Ett ständigt värdespel med mellanmänskliga rörelser som bricketter i ett psykosocialt bingolotto? alla beundrar bingoberra. Folk slåss, nya val-friheter men mindre frihet.

Nästa artikel om: Asperger och kommunikationsutvecklingen.

P-O kommer att fortsätta med historiken, men även en artikel som kommer att svara på frågorna om de senaste forskningsresultaten, förändringar i kommande diagnoskriterier, nya medicineringar etc. allt i ett litet fyrkantigt paket.