Etikettarkiv: flickor

ADD och ADHD

Vilka förstår att flickor kan ha ADHD?

5 kommentarer
Netvibes Youtube Bubblare
Chi
Efter att ha tittat runt lite ser vi att åtminstone ett företag förstått att flickor kan ha adhd det är trygg hansas avläggare tryggabarn som till och med säljer en barnbok som bland annat tar upp det. Jag undrar när det kommer en vuxenbok som tar upp samma sak som vi kan donera till våra kära politiker. Eller varför inte konstatera att vårdens begränsade kapital ofta manipuleras bort på en massa skit som kostar otroligt mycket pengar i onödan från en mycket begränsad budget.

Tittar man vidare ser man att trygga barn också har mera om flickor och adhd på andra sätt.

Göran Hägglund och Maria Larsson blir ni inspirerade när ni ser att privata företag tar upp mycket allvarliga missförhållanden i samhället som regeringen och regeringskansliets webbplats kring de mänskliga rättigheterna glömt att skriva om? Eller känner ni bara skam över den rådande diskrimineringskulturen som finns idag? På kultursidorna vittnas det om ett djupt pedagogiskt intresse av frågorna men också ett behov av kunskap. Vad tänker regeringen göra?

I de redan långa köerna som expressens ledarsida skriver om idag finns en inbyggd diskriminering. Varför har patienterna inga rättigheter att få vård i praktiskt mening? Varför allt snack om en vårdgaranti som vi alla vet i praktiken inte fungerar annat än som en hånfullhet åt de som inte får någon vård.

Eller ingetdera? – Ni är fria att komma med kommentarer!

Eller så kan ni bara stå vid sidan och titta på när SKL gör sina pseudomätningar av funktionalitet vilka bara mäter öppen väntetid och alltså inte de som fallit offer för det landstingspolitiska diskrimineringsskalpellen som gjort att Gotland kanske har 7 gånger så många diagnoser som västra Götaland Men även pseudomätningarna visar att för många väntar för länge. Varför vågar ni inte ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över det verkliga läget och samla in adekvat statistik som kan belysa djupet i det ovetenskapliga godtycket?

Har ni redan glömt så kan flickor ha adhd men ofta missas av vården.

ADD och ADHD, NPF

Nyheter från Underlivet

18 kommentarer
Med speciella länkar för kvinnor

Menthål

Spearm int

Pepparmynta

Taskspelet slut – När trillar pengen ned?
Det kanske inte ska spela så stor roll om man har fitta eller inte men faktum är att en del saker är annorlunda. Diagnosen ADHD är ursprungligen gjord för pojkar och trotts vi vet att det inte alls är bara pojkar som har adhd fortsätter kvinnor och flickor att vara en underbehandlad grupp som förefaller ska vänta och behandlas på andra sätt på grund av fittan och/eller gamla förutfattade meningar. Kraven på vad en kvinna ska klara av och förväntas göra kan också te sig annorlunda, iofs något skiftande från en kultur till en annan. Men gemensamt är att det förväntas någon typ av dubbelarbetande. Undersökningar initieras avhandlas och presenteras, vad händer sen då? Tillhör man inte det lyxiga gubbnätverket så händer inget annat än tomt snack.


Svaret på Ledarbloggens ku klux klanvideo blir självklart – Det har gått för långt

 

 

 

Kuk Lux Lan
Jag tycker det är snuskigt att det spelar en så stor roll om man har fitta eller inte när det gäller vården. Vad är egentligen ett vulgärare språk i verkligheten än att den här gamla framstjärtsidealen ska fortsätta få normifiera människans tillgång till hälsa? I västra Götaland ser vi de ständiga satsningarna, omorganiseringarna och löftena om att allt ska bli så bra. Det kanske någon trodde

Nu är det dags att ändra kartan

Ge mig lite kaffe

först

ADHD ur annat genusperspektiv än det vanliga

 

Understanding Girls with AD/HD
– Part I Improving the Identification of Girls with AD/HD

Women and AD/HD Information:
What we know….

Women and ADHD

Women and AD/HD Looking at the Prevalence of ADHDHeter en artikel bland många i en tidning på 48 sidor.

Medications to treat AD/HD and their use during pregnancy
Mesig Broshyr fylld med ”eventuella kansken” Faktum är att ADHD medicinering under gravititet inte alls är att rekomendera men ingen vet riktigt vad konsekvenserna blir.

Sajter för med speciella inslag för kvinnor med ADHD
en del bra artiklar blandat med ”här ska det krängas grejor”

lite av varje

Allmänna myter och missförstånd om adhd

https://www.womensmentalhealth.org/posts/stress-during-pregnancy-increases-adhd-risk/
Stress under graviditeten ökar risken för adhd hos barnet.

https://www.apa.org/monitor/feb03/adhd.html
ADHD: a women’s issue. Psychologists are fighting gender bias in research on attention-deficit hyperactivity disorder.

Executivitet och de primära dragen av adhd.
inte bara ur ett kvinnligt perspektiv

https://www.addvance.com/about/quinn.html%20Författare till en del böcker om adhd fenomen

Lika självklart som vägverket går ut och informerar om diagnosen adhd utgör ett hinder för körkort i sina pressmeddelanden, undrar vi om det kan utgöra ett hinder för att få utöva tillsynsansvar när man inte gör det på ett adekvat sätt. Med klart syfteslinje mot socialstyrelsens många år av blundande inför den gedigna nonchalans som bara passar att lyfta lite lite på slöjan av per årtionde. Socialstyrelsens senaste rapport om den ovetenskapliga vården av barn, vad händer med den nudå? Mogen för byrålådorna nu igen? För allvarligt talat det är väl ingen som på allvar tror att ovetenskapligheterna inom vården uppstått de senaste åren? Men socialstyrelsen väljer att bara kontrollera den mest kvalitativa vården, resten struntar man i.

Om Vägverket upplever att personer med diagnosen adhd kan utgöra en fara på vägarna, vad anser då vägverket om personer med adhd fast utan diagnos. Är de ofarligare? Eller har gatan ställt sig i vägen för vägverket att tänka bortom nästa trafikljus?

Kanske till och med vägverket förstår vikten med en adekvat vård?

TUUUT TUUUT

!

Har hittat en sajt som utger sig för att vara kristen och som har lite substantiellt att komma med bland en del annat. Om kristendom alltid har med Jesus att göra låter jag andra svara på men sajten ger faktiskt en del bra tips.

använde och fick då fram en del vettiga resultat. Kom bland annat till den här artikeln av Goldstein. Har inte alls skummat mer än ytligt så jag vet inte riktigt om alltsammans men tro det eller ej, det verkar vara en bra kristen sajt om adhd, dock med några tveksamma inslag, men det har vi här, på eran lyxblogg också, fast de är svåra att se. :) Så de är i gott sällskap. Rapportera gärna vad ni hittar själv blev jag positivt överraskad.

Flickor och ADD

Vår centralsida om flickors – kvinnors problem och svårigheterna att få bra vård.

ADD och ADHD

Överjaget & Underlivet: källan till Lyckohormonet?

3 kommentarer

Dagens medicin skriver om att ny Svensk forskning kommit fram till, att låga Serotoninnivåer är kopplat till trottsyndrom (OCD)och uppmärksamhetsstörning. DM rapporterar vidare att man analyserat MAO-A och B samt 5-HTT, forskarna ställer sig dock frågande till varför pojkar men inte flickor visade trottssyndrom när de genetiska förutsättningarna för serotonintransportören 5-HTT var begränsade. DM uppger att forskarna inte vet varför men de har en teori:

– När det gäller stökigheten hos flickor kan det ju vara så omgivningen reagerar starkare på deras beteendestörningar och därför hittar vi en koppling. Mot pojkar finns en mer tillåtande attityd.

Härligt Gafflande
Jodå, låter väl bra. Synd bara att Dagens Medicin missat att Serotonin inte är något lyckohormon och aldrig kommer att bli, serotoninets viktigaste uppgift i kroppen är att reglera delar av tarmfunktionerna, (tänk inte på bajs)det är också i magen vi hittar mest serotonin i hela kroppen. När det gäller de pyttesmå mängderna av serotonin som finns i hjärnan reglerar de det könshormonstyrda beteendet. Eftersom pojkar har andra könshormoner blir effekterna annorlunda svårare än så är det inte. Samma sak gäller f.ö. vid ADHD. De här uppenbara könsskillnaderna mellan könshormonerna är det som skapar skillnaden och det har varit känt ganska länge, bland annat till varför kvinnor svarar bättre på SSRI när det gäller kroniska smärttillstånd. Dagens Medicin kanske skulle ta sig ett snack med Professorn i Farmakologi Elias Eriksson som intervjvades för över 5 år sedan:

En av de viktigaste fysiologiska funktionerna hos serotonin är sannolikt att modulera könshormonstyrt beteende. Kanske är detta en av serotoninets huvuduppgifter. Tankarna framförs av professor Elias Eriksson, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Och i så fall, skulle könshormonstyrt beteende kunna moduleras av serotonin? Och vice versa: Har könshormonerna betydelse för alla typer av serotoninrelaterat beteende? Kan könshormonerna även spela en viss roll vid olika typer av serotoninrelaterade sjukdomar som vi normalt inte direkt associerar till könshormoner?

Från kalhyggen till föryngringsytor många kåttar blir de

Det är genom nonchalerandet av detta enkla faktum man ständigt kan låtsas förvånad av att flickor med adhd har ett annat beteende än pojkar med adhd vilket är och förblir en självklarhet för den med bara elementär grundskolning. Könet bestämmer inte beteendet, men könshormonerna som skapar underlaget för ett beteende. Könshormonerna hänger dock ganska ofta samman med könet men inte alltid. Vilket kan bli ganska uppenbart vid ett könsbyte med tillhörande hormonell efterbehandling. Det skulle förvåna mig höggradigt om inte en person med adhd som genomgick ett könsbyte med tilhörande förändringar i hormontraffiken inte skulle reagera på precis samma sätt. Dvs med mer testosteron mer utåtagerande beteende. Mindre så blir det tvärtom. Kunde inte en gammal sönderdopad bodybuilder hjälpt till med den slutsatsen? Eller varför inte analysera DDR´s världberömda simlandslag, för att inte tala om kulstöterskorna. Tränarna upplevde ett stort problem med deras oregerlighet, vilket inte bara hade att göra att de fick kåtslag av steroiderna utan även med att de plockade vad de ville ha i högre grad än annars. Det kan väl aldrig måhända eventuellt kanske finnas en koppling mellan testosteronnivåerna, 5-HTT densitet och beteendeutövning som blir linjär när den eventuellt frikopplande effekten från östrogen på 5-HT1A räknats av?

Vad säger det om det värsta problemen?

Detta säger ju i sak inte ett endaste jota om personens svårigheter att koncentrera sig. Det är och förblir ett sidorspår som man kanske skulle lära sig något av någongång?

Det är inte speciellt konstigt om flickors adhd är värre än pojkars vad gäller kärnproblematiken med uppmärksamhetsstörning, den måste vara bra så mycket värre för att märkas och detta beroende på att diagnosen är gjord för pojkar och sedan dess inte heller speciellt förändrad. Hur smart och rimligt kan det då vara?

Tjejer missas i vården, men helvete ta och fatta varför hur jävla svårt kan det vara??

Fokus

på lökarna

Ack de söta småblommorna små

Huvudsidan om flickors – kvinnors ADD

Vad är ADD?

Ledarbloggens youtube filosoferande runt Bert och Ians drag under galosherna kanske ska besvaras med: Fokus på blommorna under snön. och hur upplyftande det kan vara även för en blomma när FOKUS inte är optimalt. – hey space apollo rockers.

ADD och ADHD, NPF, Vetenskap

Några ADHD, torrents etc

1 kommentar

Några inlägg flyttade till

ADHD Videos – Film

Med filmer du kan se direkt på nätet NU

Fakta om ADHD och ADD

Saker som en del laddar ned om ADHD, ADD, Asperger Autism eller Tourettes syndrom.

Autism Video + books

Brain That Changes Itself The: Stories of Personal Triumph from

Am I Normal – BBC Radio Medical Documentary Series – Seasons 1 a

The Curious Incident Of The Dog In The Night Time By Mark Haddon

The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood (

Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger).avi

Understanding the Nature of Autism And Asperger’s Disorder

Asperger Dictionary Of Everyday Expressions, Second Edition.pdf

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

The Unwritten Rules of Social Relationships Temple Grandin

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

Vanna Beckman – Strider under hjärnåldern, om ADHD, biologism,

Sofia Hedman – Jag Vill Ha Ett Liv (om ADHD)

ADHD, Damp – En Uppdatering

En.Dag.I.Taget.ADHD.Damp.SWEDiSH.DVDRiP.XviD-RUViL

ADHD in Adults A Psychological Guide to Practice (2006).pdf

ADHD Attention Deficit Disorder – Practical Coping Mechanisms

Mitt huvud är en torktumlare – SVT Dokumentär SVT1 tor 4 sep 2

3 filmer om ADHD – Asperger’s syndrom av Vanna Beckman

ADHD:Attention deficit hyperactivity disorder from genes to pati

Behandling av ADHD

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

LADDA INTE NED TORRRENT GRATIS, den innehåller information!

Har du Vuxen ADHD test
ADHD genen? Mer om ADHD’s genetiska orsaker
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Intressanta och lärorika artiklar i Svenska Dagbladet.
SVD gjorde tidigare i år en serie mycket bra artiklar om ADHD. För många är det lättare att sätta sig in i personporträtten än någon tråkig och seeg faktabok som avhandlar ämnet distanserat och torrt med faktatermer som kan rymma lite vad som helst. Er personliga Lyxblogg rekommenderar därför denna artikelserie där vi kan få möta vanliga människor med olika problem som kanske ofta är betydligt lättare att förstå när man kommer nära dem såhär, än vad det kan vara att förstå från en gammal torr medicinbok. Se även diskussion efter artiklarnas presentation…

1 ”Jag får dräpa min adhd-sida”
Publicerad: 20 februari 2008.
Lina, 37 år, är en av de kvinnor som fått diagnosen först i vuxen ålder. Idagsidans nya serie handlar om en osynlig grupp med adhd – kvinnorna….

2 Gunnels röra fick en diagnos
Publicerad: 21 februari 2008.

Gunnel fick sin adhd-diagnos i ”försenad 50-årspresent”, som hon säger. En medelålders kvinna bör kunna hålla ordning och sköta sin ekonomi, men Gunnel klarar det inte. Nu har hon bestämt sig för att sluta skämmas och har fått hjälp med räkningarna. Städningen är fortfarande ett problem.

3 Sara levde i ständig panik
Publicerad: 25 februari 2008.

Befrielse. Sara hade ända sedan hon var tio år burit en ständig oro och rastlöshet inom sig, en oro hon började döva med alkohol ­redan som 12-åring. Att få diagnosen adhd var en enorm lättnad.

4 Vem ser den tysta flickan?
Publicerad: 26 februari 2008.

I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd. Vilket vi också kan se från SBU.

5 Klarar politiken trots adhd
Publicerad: 27 februari 2008.
När politikern Anna Kettner fick veta att hon har adhd ville somliga i hennes omgivning att hon skulle ligga lågt med det. Nu berättar hon för första gången i en intervju om sin diagnos och hur hon klarar ­sina uppdrag.

6 Min självbild har stärkts
Publicerad: 28 februari 2008.
Mindervärdeskomplex är en känsla som följt många adhd-kvinnor genom livet. En diagnos i vuxen ålder har varit startsignal för att reparera en sargad självkänsla. Här är några av läsarnas berättelser.

Storbrittaniens nya (2008) riktlinjer för behandling

I september 2008 släpptes en liten nätt bok om ADHD om man nu får säga så om det förenade kungadömets motsvarighet till vägledningsdokument om ADHD. National Collaborating Centre for Mental Health Commissioned by the National Institute for Health and Clinical Excellence släppte sitt dokument: Uncorrected Proof, Attention deficit hyperactivity disorder Diagnosis and management of ADHD in children, young people and adults
National Clinical Practice Guideline Number 72.
Vill varna att boken är på 374 sidor och skriven av bland annat några professorer, men den verkar ändå ganska ok. Jag hoppas att vi i Sverige med Socialstyrelsens nya riktlinjer kan klå Britterna med lite informativare och korrektare historieskrivning, vad tror ni?

Kan artikelserien lära oss något?

Med den här artikelserien i kärt minne kan vi också kanske lättare förstå hur oerhört viktigt det är att se flera sidor av denna mångfasetterade bild kring adhd, för att inte bara de drabbade ska kunna känna igen som och kanske lära av andras misstag utan även för att den stora feta breda allmänheten ska kunna bilda sig en rimligt bild av vad adhd egentligen är och vilka uttryck det kan ta sig. Och gärna också förlängningen vilka uttryck adhd tar sig när människor får rätt hjälp och inte längre förnekas en adekvat vård. Och ständigt hamnar mellan stolarna som så ofta förr. En sådan här artikelserie kan vara oerhört central i rollen att sprida en bred och nyanserad bild av funktionshindret.

ADHD Riksförbundet: Släng skräpet – Inte informationen

Det är därför så oerhört viktigt att artiklar om personer med adhd och närliggande fenomen inte hamnar i historiens sopptunnor eller bara glöms bort, vilket skett i alltför hög grad hitintills. Ser vi Riksförbundets Attentions egna tidning så verkar den mest nå medlemmarna och inget fel i just det. Många av medlemmarna kanske dock tillhör de personer i landet som vet mest om just ADHD, eller vad tror ni?

Dagens Anki-tips
Därför är det ju självfallet extremt viktigt att de gamla numren av förbundets tidning som innehåller centrala information om adhd inte slängs bort utan snarare läggs upp på nätet i sin helhet efter 1 år eller så, varför gör man inte det? Vilka skäl vill man anföra till att hindra den genuina information om funktionshindret att nå den allmänhet som bäst kan dra nytta av den för att lära sig mera? Finns det ens ett rimligt skäl att inte publicera alla tidningar efter en viss tid? Låt oss höra vilka tankefel som styrt detta kunskapsslakt med informations och resursslöseri. Jag tror flera vill veta… Ser att den nya webbplatsen har en begränsad titt på några gamla nummer av tidningen, ni har tydligen lyssnat lite på kritiken…. En bra början.

Visa lite tåga och positiva krafter nu och sprid adekvat information i stället för något annat, ni har knappast något rätt att slänga denna värdefulla dokumentation i historiens sopptunnor. Det har ni väl redan gjort tillräckligt länge?

Och vem har gett er den rätten?

ADHD finns också i Spanien


Samhälle - politik

Baktalad och Tagen i Häcken

Lämna en kommentar

Slarvmajan och stökpellen.
I Dagens Brännpunkt i SVD tar ett gäng tjejer upp demokratiproblemet att tjejer med adhd får så oerhört litet hjälp i förhållande till pojkar, under liknelsen att livet är som ett häcklopp. Debattartikeln tar mest upp problemen i skolan fastän de gäller i allt från skolan till samhället i övrigt och framförallt inom vården, där den blinda psykiatrin som vanligt skapat diagnoser skräddarsydda för ett kön.

Ryssfemman en hjälpande hand?
Man måste tydligen vara mer manhaftig för att få någon hjälp vilket även gällde Ludmila som sällan blev tagen i häcken, men var ryssfemman verkligen en hjälpande hand? Förvisso ett förmanligande, men kanske inte rätt väg att gå.

Intresseorganisation?
Det skulle självfallet inte skada att ha ett riksförbund som skapar framgångar i de här frågorna där vi vet att kön, ålder och etnicitet/boplats kan ha en avgörande stor betydelse. Men lite lite ser vi av den aktionen, kanske är riksförbundet attention alltför upptaget av sin administration för att kunna se till att det råder en demokratisk balans i frågorna. Lokalföreningarna kämpar på så gott det går men vad gör egentligen riksförbundet?

zzzz attention zzzz
När vi har varit i kontakt med politiker ovetande om den enorma demokratibrist som råder och de oerhört stora regionala skillnaderna, kan man då säga att riksförbundet attention gjort sitt jobb eller är det bara otur? Snacka går ju men vad mer? Se till att de som beslutar också vet hur verkligheten ser ut kanske inte är en så dålig början?

Det är mer än en detalj som ser tveksam ut…. vågar man ens ifrågasätta vad de gör i praktiskt konkret mening för framsteg? Får man göra det med någon som har betalt för att göra ett jobb?

Samhälle - politik

Neurotypisk person bröt sin stereotypi

Lämna en kommentar

Det händer ganska sällan att en neurotypisk personlighet bryter igenom sin egen vall av normativ stereotypisk vannemässighetssunkning, men då och då inträffar det.

En NT-personlighet gjorde en undersökning om medlemmar i asp-teamet ur ett mera allmänt perspektiv och inte bara ur det stereotypa norvamtivitetsfältets stammande reservdelsuppfattningar som självklart ofta lider en ofantlig brist på rimlighetssyn. Vad som orsakade genombrottet är vid tidpunkten för det tangentiala nedslaget okänt.

Den neurotypiska däggdjurshonan som skrev sin magisteruppsats om unga medlemmar i asp-teamet och vistade under den tidsramen tecken på att ha förstått någon utanför den annars så hårt cementerade muren av normativitetskonformt brukssylta. Här kommer en artikel om henne, hon är normalbegåvad och har make. Det är inget fel på hennes andhämtning, utan den sker helt normalt och ganska automatiskt, vilket kan vara bra att tänka på för den som har det intresset.

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Bulimi och adhd & flickor

3 kommentarer

Sambanden mellan svår bulimi och adhd belyses här i monopol-TV som vanan trogen bara berättar en del av sanningen. Som vanligt måste du bo i rätt stad för att få vård om du är flicka, tjej eller kvinna. Räkna inte med vård om du bor i fel län. En Cateringhar till och med tagit upp saken på sin hälsospalt. Kanske har det blivit både halal och kosher att tala om den diskriminering som försigåtts sedan urminnes tider. Blodfattigheten i den mänskliga rätten att avhjälpa varandras fel och brister.

Har man nu plötsligt förstått att flera procent av Sveriges befolkning stått utan vård? Ska man säga grattis eller ska man undra varför det tog så lång tid?

När vi ändå är inne på TV kan vi lika gärna visa Idol rasmus som berättar om sin adhd HÄR . i ett inslag från TV4. Han verkar ha fått vård dock.
ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

Flickor med adhd diskrimineras

Lämna en kommentar

Ätstörningar och bulimi vid ADHD

Det verkar finnas en stark koppling mellan ätstörningar hos flickor och adhd, som vanligt verkar det bara vara i Västerås som man intresserar sig mer för det hela, bor du någon annanstans så kan du rent historiskt sett få diagnosen borderline eller depression. Snacka om precision inom vården, huh. Jävla pillerdillande flummare som i flera decennier sett mellan fingrarna på den diskriminering som alltid funnits inom vården. Acceptabelt? tja, det kan du berätta för mig, vad du tycker. Har man livmoder ska man inte få vård. Sedan får man inte säga fitta heller för då är man en dålig flicka.

Gunnel Ersson på psykiatricentrum i Västerås har med stor framgång behandlat några patienter som haft allvarliga och långdragna ätstörningar.

Det är svårt att se hela bilden eller hur? Speciellt om man inte ens får vård för det, eller någon gör något åt det. DU måste ha rätt kön för att få vård. SVT försöker förklara varför den statistiskt belagda diskrimineringen finns. Som vanligt lyckas inte journalisterna att ställa någon ansvarig mot väggen. Undrar om den stora undersökningen om Svenskars psykiatriska hälsa som Svenska Dagbladet skriver om kan ge ett bättre besked på varför diskrimineringsfaktorerna sitter så djupt? Eller är det ett beställningsjobb som från stadsmaktens sida som ska bevisa att allt är jättebra och dessutom på väg att bli än bättre? När man börjar tala om normglidning och liknande kanske man också skall vara mycket medveten om från vilket utgångsläge undersökningen görs.

SVT har verkligen scoopat (eeh) se inlägget där SVT berättar om att vuxna med adhd är diskriminerade av vården. Inte säger de att så har det alltid varit, inte säger de att det är fullständigt orimligt. De säger i stället gång på gång att det beror på samhället att så många diagnostiseras…. De säger inte tvärtom att det beror på samhället att dskirmineringen gör att så många inte behandlas. Intressant sätt att använda språket på. En mycket intressant modell för att slippa ta ansvar, vi skyller allt på samhällets förändringar.. javars … Ställ för guds skull ingen ansvarig tillrätta och få dem att försöka förklara varför vissa personer inte ska anses vara berättigade till några rättigheter när det gäller att få vård… OM ytterligare 3 år kanske SVT kan titta några millimeter framåt i vad konsekvenserna blir för den som inte ens har rätt till vård. Eller varför inte förklara hur samhället skapat inte bara adhd. Utan även blindtarmsinflammationer, stroke, könssjukdomar, tarmvred, förkylning och allt annat också, jag ser verkligen fram mot att monopol-tv försöker fortsätta i de sjuka spåren. Vilken härlig prognos vi redan i dag kan sätta på de logiska sambandslinjerna.

Aids orsakas av en ond ande som finns i samhället, eller hur ska det låta från SVT´s sida när de ska försöka förklara hiv-infektionen enligt samma gravt skadade logik? Samhällets hårda arbetsklimat nuförtiden har skapat aids? Eller får fler diagnosen AIDS bara pga. av stressrelaterade fenomen som får dem att vilja knulla utan skydd trotts infektion? Kom igen SVT upplys mig!

Bara en aspekt kommer fram. Inte ett enda knyst sägs om ansvarstagande bakom den djupa diskrimineringen. Där väljer man att hänvisa till det diffusa samhällsklimatet. Den praktiska dogmatiken har svårt att förneka sig.

Med förlängningen av resonemangen måste vi tillsammans kunna konstatera att samhället skapat den äldsta kultursjukdomen av dem alla: Döden. Det bokstavsfenomentet fanns inte innan samhället, eller?

-Titta vad mörkt det blir NU, när jag blundar!

Samhälle - politik

Rektorn ryter

2 kommentarer

Flickor diskrimineras som vanligt … Rektorn över Eskilstunas resursskolor har fått nog av den diskriminerande vården. I Sverige måste man skrika och störa för att få vård, sedan ska man tillhöra rätt kön och ha rätt ålder också…

Länk till SR Där det också går att höra radioinslaget.

Flickors är osynliga för de blinda
Flickors huvudsakliga problem är ofta uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Flickor är mindre uttalat hyperaktiva jämfört med pojkar. Pojkar har också oftare en aggresiv uppförandestörning än vad flickor har. Flickors problem är oftare överdriven pratsamhet, socialt undandragande, svårigheter att organisera sig, glömska, intensiv ångest och överdriven fokusering på t.ex. skola i försök att kompensera för sina svårigheter. Pojkar och flickor har ofta lika stora svårigheter i skolarbetet. När det gäller kamratsvårigheter och olycksbenägenhet är situationen ungefär lika bägge könen. Flickors uppmärksamhetsproblem verkar kvarstå oförändrade i uppväxtåren, medan en stor del av pojkarna visar minskade problem. I tonåren har flickor oftare stora svårigheter i form av ångest, depression och låg självkänsla. Missbruk av alkohol och droger förekommer i ungefär samma utsträckning hos flickor som hos pojkar med adhd. Flickor verkar ha mer somatiska problem som t.ex. huvudvärk och magont. Det finns studier som har visat att läkare är mer benägna att ställa diagnosen adhd på pojkar än på flickor, även i de fall flickornas symptom är jämförbara med pojkarnas. Flickor kan sägas lida av adhd i tysthet. Priset de betalar är ofta usel självkänsla och att inte kunna utnyttja sina resurser i samhället eller i privatlivet.

Det är knappast något nytt att vården är mycket diskriminerande, men varför häder inget? SBU har ställt sig frågande och många andra. Då kanske vi måste konstatera att diskriminering ingår som ett självklart inslag i den vetenskapliga praxisen när det gäller hur vård skall utföras och komma befolkningen tillgodo.

Finns det något som verkligen motsäger det? Med tanke på att de alltid verkar ha varit just så. Om det inte beror på att unga flickor har mindre mänskliga rättigheter i praktiken så skulle jag vilja höra exakt vad det beror på. NU! Till och med Cateringhar noterat de. SVD hade en intressant artikel om det för en tid sedan.

-ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2005 (se SBU Länk ovan)

-Flickor med ADHD, Nadeau Kathleen, Littman Ellen och Quinn Patricia, 2002
Understanding Women with AD/HD, Nadeau Kathleen och Quinn, Patricia, 2002

Rosen. Malix. 2, bara lisa, Misssdopamin, nano,  ADHD Center Bloggy, Fetprinsens ADHD CENTER, Neuropsykiatrisk mediabevakning, ADHD Kvinnor, Ruidien Netvibers.

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Evidensbaserad diskriminering?

Lämna en kommentar


Det står redan klart sedan länge att vi inte har någon jämställd vård i Sverige, vilket framgår mycket tydligt när det gäller de regionala skillnaderna på vård och utredningsmöjligheter för de neuropsykiatriska funktionshindren – NPF. Redan i dag ser vi mycket tydligt att vården inte kan anses vara evidensbaserad när den lyser med sin frånvaro.
Men har diskrimineringen fler bottnar än så? Finns det också ett mycket tydligt genusperspektiv på behandlings och utredningar vid NPF. Är det oftast de utåtagerande barnen, vilka tenderar att vara pojkar som får vård? Det finns mycket som tyder på det. I en artikel i SVD frågar sig Susanne Bejerot:
I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd.

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering konstaterar en del frågetecken i sin faktasammanställning:

ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget (klicka för att ladda ned hela rapporten i fulltext som pdf fil)
  • Flickor med ADHD har lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symtom som pojkar med ADHD. Flickor med ADHD presterar oftast sämre i skolan, har svårare att planera och organisera sin vardag, kommer ofta i konflikt med sina jämnåriga och stöts ut från kamratkretsen, jämfört med flickor utan ADHD.
  • ADHD hos flickor är förknippat med risk för andra samtidiga diagnoser. Depression och ångest är vanligare hos flickor med ADHD jämfört med pojkar med ADHD och flickor utan ADHD. Trotssyndrom och uppförandestörning är vanligare än hos flickor utan ADHD, men mindre vanligt än hos pojkar med ADHD.
  • Förekomsten av ADHD hos flickor är inte helt klarlagd men ligger i de flesta studier mellan 2 och 5 procent för flickor mellan 6 och 15 år. ADHD är mellan 1,3 till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor i befolkningsstudier.
  • För tio år sedan fick 7 till 9 gånger flera pojkar än flickor diagnosen ADHD. Under senare år har andelen flickor som fått diagnosen ökat till 20-25 procent.
  • Lärare upptäcker relativt sett fler pojkar än flickor med symtom på ADHD medan föräldrar identifierar flickor och pojkar i samma utsträckning.
  • Flickor med ADHD behandlas i lägre omfattning med läkemedel eller beteendeterapi än pojkar även om andelen flickor har ökat under senare år.
  • ADHD hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen under de senaste åren. Fortfarande finns dock stora brister i kunskapen om flickor med ADHD. Speciellt angeläget är:- Longitudinella studier för att få bättre kunskap om hur ADHD påverkar den vuxna kvinnans liv.- Studier som belyser flickor med ADHD och deras svårigheter under olika åldrar med tonvikt på förskoleåldern och tonåren.- Studier som granskar konsekvenserna av diagnos och insatser för flickan och hennes familj.- Studier som belyser vilka hinder som finns för utredning av flickor i Sverige.- Studier som fastställer eventuellt värde av könsspecifika diagnoskriterier.- Studier som bedömer risker och långtidseffekter av centralstimulerande medel.- Studier som bedömer effekten av beteendeterapi.- Studier som belyser effekter av olika insatser för självkänsla och förhindrande av utveckling av missbruk.- Studier om interaktionen mellan kvinnliga könshormoner och centralstimulerande medel.
Det finns några uppsatser som berör lite av den diskriminerande problematik som vi tillbakablickande kan notera.
ADHD sett ur genusperspektiv : Stämmer dagens norm på flickors symtom?
C-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Sammanfattning
: Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst. Vi valde att intervjua fyra lärare, två personligen med bandspelare, en via mejl och den sista muntligt utan bandspelare. Analysen gäller hur pedagoger och föräldrar ser hur skolan hjälper flickor och pojkar med ADHD. Analysen visade att en del föräldrar är nöjda med skolans insatser medan andra föräldrar i undersökningen är mindre nöjda. Lärarna däremot anser att de arbetar för att barnen ska få den hjälp de behöver oavsett diagnos och kön. Av analysen kan vi dra slutsatsen att flickor upptäcks senare på grund av att diagnostiseringen sker utifrån pojkars symtombild.

Flickor med ADHD – fler måste bry sig!
Examensarbete, Malmö högskola/Lärarutbildningen

sammanfattning
Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera att vuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande är avgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig!

Flickor och ADHD : En kvalitativ studie som visar vilka symtom som beskrivs när det gäller flickor som diagnostiserats med ADHD
C-uppsats, Örebro universitet/Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det i barn- och ungdomspsykiatrins journaler förekommer dokumentation som visar på symtom som förekommer hos flickor som diagnostiserats med ADHD. Frågeställningarna är: Vilka symtom beskrivs hos flickor som diagnostiserats med ADHD? Vilka symtom beskrivs hos de flickor som har en tilläggsdiagnos utöver ADHD? I vilka ålderskategorier beskrivs symtomen som mest framträdande? I vilka miljöer framträder symtomen som beskrivs hos flickorna? Studiens tolkningsram är tidigare forskning och Erik H Eriksons modell över den psykosociala utvecklingen människans åtta åldrar. Metodvalet är kvalitativt med deduktiv ansats. Studien

bygger på ett urval journaler, totalt 34 stycken, på flickor mellan 7 och 18 år som diagnostiserats med ADHD och som varit aktuella för utredning och behandling mellan 2005-03-01 och 2006-03-01 på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i en mellansvensk stad. Resultatet visar att det finns tolv symtom som som beskrivits och dokumenterats i journalerna. Av dessa är sju symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 13 och 18 år och ett symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 7 och 12 år. Resultatet visar även att en tilläggsdiagnos kan påverka symtombilden för flickorna men den behöver inte göra det. Studien visar dessutom att symtomen är mest framträdande i skol- och hemmiljön. I diskussionen betonas att det är angeläget att uppmärksamma dessa flickor och då gärna så tidigt som möjligt för att förebygga utvecklingen av symtom. Utifrån resultatet är en viktig slutsats att flickorna bör få adekvat stöd i de miljöer där symtomen är mest framträdande. Studien efterfrågar vidare forskning om huruvida fler symtom innebär större svårigheter för dem som diagnostiserats samt om en ökad anpassning utifrån deras behov skulle kunna underlätta tillvaron för dem.

Att leva med ADHD? En uppsats om bemötande och svårigheter i vardagen
En C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD. Frågeställningar: 1.Vilka svårigheter har, eller har personen haft? 2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förståelse för svårigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra människor och hur skulle man vilja bli bemött? 3.Vilken hjälp har den enskilde fått? Hur har den sett ut? Vad har hjälpen inneburit? Hur skulle den bästa hjälpen ha sett ut enligt den enskildes mening? Metod: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD. Intervjupersonerna består av både män och kvinnor och de är mellan 20 och 60 år. Vi har utgått ifrån en väl konstruerad intervjuguide som syftar till de huvudfrågor vi ville få svar på. Huvudfrågorna är tydligt kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar. Analysen har skett utifrån Widerberg (2004) även om vårt tillvägagångssätt exakt inte följde samma ordning. Resultat: Resultatet visade bland annat på koncentrationssvårigheter och brist på uthållighet. Många menade att de ofta handlar först och tänker sedan, vilket är ett tecken på impulsivitet. Vad beträffar omgivningens bemötande; menade många att det rådde brist på kunskap och förståelse hos omgivningen och professionella hjälpare. Flera av deltagarna berättade att de hade lärt sig eller känt sig tvungna att anpassa sig efter omgivningen och samhällets krav. Samtliga informanter önskade att kunskaperna hos professionella vore bättre, speciellt inom psykiatrin. När det gällde medicinering ställde alla utom en sig positiva till medicinering. Många sade att de har svårt att organisera sin vardag; att få det att ?flyta på? med bland annat barn, hem och familj. De flesta ansåg att diagnosen har hjälpt dem att förklara och förstå svårigheter som har påverkat dem under livets gång. Flera menade att diagnosen har gett dem en slags upprättelse.

Det okända mörkertalet: en studie om ADHD ur ett genusperspektiv
lärosäte
C-uppsats, Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap

sammanfattning
Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet. Resultatet visar även att det krävs förmåga att improvisera samt vara lyhörd hos de pedagoger som arbetar med barn med ADHD.

Vilka konsekvenser får diagnosen för eleven: ADHD, DAMP och dyslexi
C-uppsats från Luleå tekniska universitet/Pedagogik och lärande

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konsekvenser diagnosen får för eleven ur ett föräldraperspektiv samt lärarperspektiv. Enligt skolans läroplaner skall alla barn ha rätt till det stöd och hjälp som de behöver i enlighet med det relationella perspektivet, där samspelet och interaktionen är betydande mellan de olika aktörerna på skolan. Den kvalitativa intervjuen har legat som grund vid vår undersökning. Resultatet pekade på att skolan präglas av det kategoriska perspektivet, där elevens svårigheter uppfattas som en konsekvens av svåra hemförhållanden eller låga begåvning.
Bloggen är kontrollerad av FRA och  myndigheterna.