Kategoriarkiv: Samhälle – politik

Dagen då Gud lärde sig något nytt!

George Bush säger att det tar ett helt liv att förstå kristen tro. Jahapp – med andra ord förstår man den kristna tron först när man är död, kanske lite sent eller vad tror herr President? Namnet och ytan kanske saknar betydelse, låt oss i stället söka efter innehåll?

 

– Se om Gud kan lära sig något kanske är intressantare?

 

– För gud har väl inlärningsförmåga?

– Då kanske gud kan titta nedan

 
Kvinnor lider i tysthet
Ok en av de sista grejerna jag tänkte göra här är väl ändå att predika kvinnor som några pysande offer. Fattar du gud? De heliga nuckorna börjar kanske tröttna några tusen år senare?
Det finns alltför många belägg för att den djupa diskrimineringen av flickor och kvinnor fortfarande har ett järngrepp och vilken vård de får, dels på grund av gamla könsroller dels på grund av att kvinnor antagligen inte alls i samma grad har en fysisk hyperaktivitet som utmärker dem och markerar deras problem som det kan göra för pojkarna för den som inte kan se bortom. Mörkertalet är fortfarande stort och intresset för att ta reda på hur stort verkar svagt inte bara från de ansvariga myndigheternas sida, utan även från riksorganisationernas sida som rimligen borde föra de tystas talan. Unga verkar inte ha det för bra och gud håller tyst.

 

Vad värre är är kvinnorna i gruppen dubbelt utsatta vilket i varje fall de som får ta hand om offren för den politiken är väl medvetna om. Kvinnojourerna har i varje fall konstaterat det. Inte nog med att vården är orättvis, konsekvenserna av utebliven vård är faktiskt inte alltid desamma.

Det okända mörkertalet en studie om ADHD i genusperspektiv

Vem råkar först illa ut?
Men det var en sak till och det har faktiskt med sexroller att göra. Flickor med ADHD Asperger kan tendera att råka mer illa ut än andra pga av sin ibland hämmade förmåga att läsa av ett socialt samspel, speciellt farliga sådana. Vilket lätt personer som inte bryr sig, utnyttjar. detta är ett faktum som bland annat kvinnorjourerna tagit fasta på och som kanske inte skriks ut i medierna – och varför tror du då?

Vem fan vill säga jag har adhd och asperger och nu blev jag dessutom våldtagen när det för vissa ska vara så helvetes stigmatiserande att ens ha adhd och få vettiga mediciner för att fundera bättre. Fattar ru? Eller fattar ru inte? I vilken grad det är beroende på att fittan är stigmatiserad, eller att Jesus har kukatut är aningens svårt att säga i dagsläget. Men alla förgubbade heligheter har väl inte alltid gjort det bättre för människan, såpass mycket vet vi trotts allt idag. Det intressanta med frågeställningen är att man inte kan ställa den utan att stigmatisera sig själv som snuskig och grov i munnen. men om jag är snuskig och grov i munnen är å andra sidan rättvisan försvunnen och rimligheten bortpolerad. -Vilken Finish! Pääh

Norrköpings Tidningar skriver:
Många flickor med adhd missas i vården.
51 procent av alla barn med adhd-symptom är flickor, enligt en ny studie som SVT:s Tvärsnytt tagit del av.
Det är en mycket större andel än vad man tidigare trott. Enligt Socialstyrelsens siffror över könsfördelningen över barn och ungdomar som får en adhd-diagnos är andelen flickor bara 20 procent.
Enligt studien, som tagits fram vid centrum för klinisk forskning i Västerås, har ungefär lika många flickor som pojkar adhd-symptom, men flickorna får en annan diagnos och inte samma hjälp som pojkarna. 5 288 barn och ungdomar ingick i studien. I den gruppen uppvisade 384 barn symptom för en adhd-diagnos.

Slutsats
Lite väl tröttsamt att höra gagg om jämställdhet och annat som inte verkar vara förankrat i verkligheten, nu verkar det mest vara en täckmantel för att alla ska sitta ned fint och sött i båten och inte klaga. Men hur går det i praktiken till att som ledare kunna friskriva sig från det ansvaret att en del av befolkningen ständigt varit diskriminerad och fortfarande är det?

    1. Finns det något centralare än hälsan?

 

    1. Vad ska ni göra för att få bort diskrimineringen nu?

 

  1. När ska Jobbet vara färdigt och diskrimineringen förpassad till historiens sopptippar där den hör hemma?

Frågorna
Christina Husmark Persson, Maria Larsson och Göran Hägglund har ni överhuvudtaget något svar på de frågorna eller väljer ni att låta tysnaden svälja er värdighet?

Fredrik Reinfeldt, det bor betydligt mycket mer människor med ADHD i Sverige än människor i Andorra ändå ser man på regeringens webbplats betydligt fler träffar för Andorra än för ADHD. Vad kan det säga om proportionaliteten i agendan? Och att ADHD har lika många träffar som ordet falukorv på Regeringskansliets webbplats vad kan det lära oss? P-O undrade förut om det beskriver korvstoppningspolitikens kärna, jag frågar er detsamma men undrar samtidigt när ni kanske kan skriva om verkligheten på regerings webbplats om det mänskliga rättigheterna…..!

Är det ett statistiskt säkerställt sätt att påvisa regeringens nonchalans inför problemen eller har regeringen bara otur när den tänker?

I Fredrik Reinfeldt’s manifest står det

”Sverige ska vara ett land där varje människa ges möjlighet att forma sitt eget liv och sin egen vardag. Där arbete lönar sig och företag uppmuntras så att jobben blir fler. Där välfärden fungerar och finns till stöd då vi behöver den. Det ger ett tryggare, friare och mänskligare samhälle.”

Hur i hela friden tror du det är möjligt när man inte ens kan få vård bara för att man har fel kön? Kom igen nu kanske dags att svara?

Tillbaka till Gud

Gud har varit tyst ganska länge

och måhända misstänker någon ganska starkt att det beror på hans obildbarhet, för vad kan han egentligen lära sig rent teoretiskt nu såhär några år senare? Ett, tu tre? Har våra troende något tecken som kan visa att han lyssnat nu när diskrimineringen är inne på sitt blott andra årtusenden efter att Jesus kolade? Att gå runt med hans mordvapen korset runt halsen kanske inte visar alla den tydligaste av symbollogiska hyllningar. För vem vill se den verkliga stigmatiken? Är det då inte bättre att älta något som eventuellt kanske hände för flera tusen år sedan?

Men visst 600 miljoner till att putsa de gamla kyrkorna när människorna lider det låter ju betryggande bra och rimligt? Just den gamla idén att stänga in sig och dyrka sin gudfruktighet börjar den inte kännas lite unken såhär några tusen år senare. Finns det inget bättre att göra för pengarna än att låsa in sig i ett rum för att predika en gudsfruktighet som i all stor praktik tar plats utanför dess rum?

Bosse Söderpalm
kan den som vet allt lära sig något nytt?

Bosse Söderpalm

kan den som vet allt lära sig något nytt?

– Eller vad säger du gud, kan du verkligen lära dig något nytt?
– Om inte, är det kanske dags att vi inser sig att Gud saknar inlärningsförmåga

Läs även andra bloggares åsikter om Genusperspektiv, ADHD, Flickor, Vård, Kvinnor, Jämställdhet, Diskriminering, Kära Gud, det är sällan jag skrattar nuförtiden, men en liten svalörtsmaltig svansång presenterades häromdagen som en tidsbefodrad nektar med alla sina russinkryss, så att druvdjupet pyrde rynkorna ur tjatå dä russin. För vi läser väl Kjell Hägglund?

bokrecension: Vanna beckman:Strider under hjärnåldern – om ADHD, biologism, sociologism

Mellan 1999 och 2006 pågick vad som i bästa fall kan kallas en debatt. De var rejält med kvasiintellektuella som allehanda känslomässiga argument, tjuvnyp och stora delar av registret med rackarspel för att förta den andra partens trovärdighet vilket ledde fram till en rad rättsliga kakofonier som pågått i vårt lilla rike men lämnat långa ekon jorden över. Mycket har handlat om diagnoserna DAMP och ADHD, men man kan väl ibland ana att det kan handla om något större med tanke på den frenesi som kombattanterna lägger vid sina argument och hur svartvit debatten verkar ha varit.

Vanna Beckman berättar om några av alla de otaliga vändningar och människor i denna konflikt som för en del tycktes vara just en tornado av svartvita anklagelser. I boken kan vi få reda på lite mer

  • Vem har sagt vad?
  • Vad synpunkter har framförts?
  • Finns det någon substans i synpunkterna?Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Strider under hjärnåldern – om ADHD, biologism, sociologism av Vanna Beckman

Som de flesta säkert känner till har historien runt de här bråken inte helt bedarrat än. Utan även de senaste åren har efterspelen levt sitt liv. Den som söker kan säkert hitta en massa ringar på vattnet, nedan några av dem….

Omtvistat fall till Europadomstolen
Damp-forskare fick dagsböter
Sveriges tabloidteve PC Jersild säger vad han tycker om en del av eftermälena.
Ny instans mot fuskande forskare

Övrigt
Eva kärfve blev också tillfrågad i fall hon ville medverka i att skriva om adhd´s långa historia här på bloggen eller i allmänhet, men hon verkade ha viktigare saker för sig. Andra har skrivit om hennes insats i den tidiga debatten. Jesper Jerkert har med viss blygsamhet fört fram några små aspekter av debatten i forumet Vetenskap och Folkbildning som verkat få stå oemotsagda, vi vet inte i dagsläget om det beror på att Eva Kärfve inte har tid att gå i svaromål eller om någon socialantropologisk psykoeffleux hindrar henne men vi tänker självfallet återkomma till det i fall det blir aktuellt, eller ifall Eva känner att hon har kreativa idéer och lite oförhappandes får tid att angöra den verklighet, som många lever alla sina hjärtslag uti, som socialdarwinistiska dockhus drömmar.

En sak vi dock pratat om en hel del är forskningens eller vetenskapens själ och dess styrka. Hela styrkan ligger i att den kan ifrågasättas och plockas i bitar. Där finns också en av de bitar hon kan ges poänger i. Forskningen inte bara bör, den ska ifrågasättas. Vilket vi i dag kan se mycket tydliga tecken på att den inte alls gjort i tillräcklig grad. Samhället betalar dyrt för bitar vilka har en mycket bristfällig funktion vilket är kan ses inom medicinen, psykiatrin, sociologin, kriminologin och hela den samhälleliga återkopplingsfilosofin. Det finns bitar inom den Svenska betraktelsehistorien som inte alls är vare sig utredda eller begravda, frenologin till exempel som måhända lever ett tillbakadraget liv i skymundan, men som rent vetenskapligt antagligen är ett fint exempel på att vissa saker går att bevisa om bara tillräckligt många tror på det.

Kanske vi kan lära oss något av historien?

Karin Johannisson hör du mig?

En arkeolog kommer till kulturantropologin om 1000 år

Skrev för några veckor sedan ett mail till Karin Johannisson och undrade om hon hade något bra svar till Mathew 15 år som undrade lite försynt hur någon kunde säga vad han inte hade, hon har ännu inte svarat. Om det beror på en kultursjukdom som plötsligt och helt oförhappandes drabbade henne vågar jag inte svara på men en lite modest påminnelse kanske snart är på sin plats. Men det kanske känns bäst att strö förnekelser som pudersnö lite grand från ovan och slippa ta en öppen debatt med verklighetsanknytning i stället för en lite von oben korsstygnssemantisk pepparkakspudding där allt är möjligt, för att man är så god med sitt himmelska pärlemorsflor?


Finns det någonstans inom idé och lärdomshistorian utrymme för sin egna insats som stigmatiserare och förnekare av rätten till en adekvat vård? Lite självkritik någon dag eventuellt kanske? Eller får översteprästinnans ord om vad som är verklig sjukdom eller bara en ren kultursjukdom inte sättas ifråga av den verklighet som drabbas av dem? Vad är det då för skillnad på de hon kritiserar och henne själv i semantisk mening? Vad är det som säger att det inte är just förnekelsen av sjukdomen som drabbar värst?


Vad styr tron om vetenskapen?

Blev just uppmärksammad på SVD´s lysande artikelserie om trosmässiga element styr vård och behandling utifrån kliniska perspektiv men även utifrån personens egna värderingar. I händerna på gud och svensk psykiatri heter en av artiklarna som är ett lysande exempel på hur allt annat än vetenskap styr vården vilket även

messigahvar temat artikeln nedan fast ur ett något annorlunda perspektiv.

Att landet du bor i också styr vilken diagnos du kommer att få med ett visst knippe besvär har också uppmärksammats vilket är extremt bra om vi någon gång ska komma till botten med vad de så kallade kultursjukdomarna egentligen är, enligt mitt förmenande kan det vara precis vad som helst som just den kulturens överstepräster inte känner sig speciellt mogna att acceptera och normalt har det alltid varit svagare grupper som drabbats av den stämpeln, vilken givetvis är en mycket brutal stigmatisering men sätts av förståsigpåarna som själva inte har något bättre att komma med bara för att ”förhindra stigmatisering” Jo vars…Trovärdighet?

När forskarna nu närmar sig pudelns kärna kanske vi ser den himmelska lockelsens ut rensning? Marco Scarpinati Rosso, är ingen barberare från Sevilla men väl överläkare på Transkulturellt Centrum i Stockholm och doktorand vid Karolinska institutet säger: – Det är för ­tidigt att påstå att 80 procent av alla diagnoser för människor från andra kulturer skulle ändras om vi ställde särskilda kulturfrågor. Men om det är en skam att tala med en psykiatriker hur ska man då kunna slåss för sin rätt mot en psykiatrikers godtycke, den frågan tas inte upp till sin spets men är nog viktig att kunna få ställa.

Men visst är det intressant att se att det är ganska många tillstånd som kan grupperas in som kultursjukdomar, själv frågar jag mig vilken diagnos vi ska sätta på dem som tvångsmässigt har förhindrat sina medmänniskor att få en adekvat vård på grund av att de hellre velat marknadsföra sin bild av kultursjuka? Det ligger mycket pengar och ära i att kränga sin bild av verkligheten som socialantropologerna mycket väl vet men sällan säger rakt ut. Men vad säger idé och lärdomshistoriken egentligen om sin egen spegelbild?

Medan  förklaringens gudomligheter slåss så lider människan. De är också de svagaste som drabbats värst och de är de som betalar priset av gudarnas lekar. Det är förvisso viktigt att belysa det fundamentala godtycket i psykiatrin men även när den för en gångs skull lyckas göra något bra. Men nu vill jag också vara med och flumma runt litegrand kring människors hälsa.

Kulturantropologisk logikarkeologi?
Några tusen år efter att dagens kulturantropologi dött ut då kanske jag (tänka sig lilla jag, va) kommer med ett gäng arkeologer och inspekterar dagens verklighet, kan vara spännande att se och framförallt hur mycket vi ska lämna åt slumpen för vårt egna tyckandes skull, om vi råkar hitta en utav urinoarerna och hängrännorna från rummen med uttrycksporslin, (det tidevarvets mest putsade stol) då kommer vi snabbt att kunna dra slutsatsen att er kulturella gärning berodde på era magiska tankar om de gröna stenarna efter att ha börjat analysera hängrännornas alla gröpta småstenar. Vad säger ni om det jordens alla urinevånare och kära dödskallar Jag säger som ni: Jag gjorde det för eran skull. Den stora kultursjukdomen är förnekelsen säger en del och jag ser ingen anledning att tvivla till det, efter att ha varit med att skriva lite om adhd historiken finns det ingen anledning att ändra uppfattning, tvärtom, i hur många tusen år har gruppen med adhd fått stå utanför samhället egentligen?

Våra fantasier om er hängränna
Måhända hittar vi sedan en serieblaska med stålmannen från eran tid, då kanske vi inte behöver fantisera mer, då kan vi lugnt dra den vetenskapliga slutsatsen att er hegemoniska gudomskult berodde på en ren pisskultur där ni var rädda för det gröna, skövlade jorden och la gröna pissstenar i rännorna av rent ockulta skäl. Sedan tillbad ni en Superman som rimligen inte fanns annat än som en direkt avbild till det ni så haft önskade att ni kunde. Några få alkisar hittade vi på en fossilerad DVD de skrek i parkbänkarna: Visst super man, visst super man!

-där ser ni vi har fångat nycklarna till er kultur, den kvittrande kackaduans pappegoja. Nog Superman, visst fan superman.

messiga adhd

Tills dess
Tackar jag djupt för den kulturella välgärning som det är att gestalta ADHD fenomen med allt sitt salt, bröd och aska, filmen: Mitt huvud är en torktumlare visade med kött och ben att personer med adhd minsann har för och nackdelar som alla andra. Det allvarligaste man kan göra mot personer i den som i många andra grupper är självfallet att förneka dess svaga sidor. Att journalister och författare kan lämna sina vanliga begreppsbarn och dampiga och gomspaltade horungar bakom sig är bra, än bättre är de när de lär sig att teckna verklighetstrognare porträtt av personer som har både för och nackdelar, Pelle Fosshaug till exempel. Är det inte bättre att skildra verkligheten som den är.

Om det nu finns starka genetiska orsaker till adhd är det då inte en exemplarisk rasbiologisk skiktnings inventering att direkt förneka existensen av problemgrunden eller att kalla den något som rimligen inte ska behandlas? Vi ställer frågan direkt till Karin Johannisson Professor i idé och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Vad säger dina senaste mätningar Karin? Den förintelse som rent statistiskt verkar möta personer med obehandlad adhd hur ska den lösas? Koncentrationsläger för problembarn?

Har du funnit den genetiska grunden för fenomenets förnekelseproblematik, eller nekar ni till att just förnekandet av människors problematik är det som ställt till mest oreda?

Att hävda att andra mäter är intressant, frågan är hur man kan komma fram till det utan att själv ha mätt. Ytterligare ett exempel på moderniseringen av ett tankeideologiskt sparbeting?

You 2 baby?
Öhörru förresten Karin jag skrev till din författarkollega Eva Kärfve tidigare och frågade om hon ville vara med att skriva adhd-historia, men hon var lite bizzy serru. Du kanske har tid då Karin? Eller är du också lite Bizzy just nu? Eller vill du dansa litegrand mä mäj, utmed historiens branter och varför inte se hur kultursjukdomarna började uppträda på Sveriges radio och tv runt 1940, kanske till och med förstå varför? Eller är den debatten om förnekelsens historia allt för infekterad för de blinda fläckarna i ett öga som inte vill se?

Statistiken, Sandmjölet och fårorna efter likrantningens obevekliga gjutjärnshjul, ingröpt på de sociala bergsmassiven till krematorieskorstenens matematiskt urskiljningslösa bolmande, där de svaga och stämplade stektes först, har du sett röken av den?

Kanske den mentala tandflossens trådar passar här bättre. Något du kan läsa i taxin på väg till och från idéhistorians alla meandrande krumbukter i urhistoriens vinglag. Språkets säd, eller lite vad som helst härifrån till Tjotahejti?

???

Blåst på 30 Miljarder


De stora bedrägerierna går ofta omärkta eller kläs i en vackrare mantel men att ta 30 miljarder direkt från de svagastes kassa det är precis vad en del bolag gjorde alldeles nyss, men det är bara de bedrägligheter som uppkommit genom att förhindra konkurrens på marknaden som finns i det beloppet, sammantaget är ju självfallet blodförlusten extremt mycket högre för folkhälsan.

Vilka är då tjuvarna?
Ja inte står det tjuv i pannan på dem. Det har aldrig varit ett lönsamt tecken att framstå som tjuv, självfallet är man alltid extremt mån om att framstå som något rakt motsatt vilket alla i branchen är mycket välmedvetna om och som direkt speglar resultaten. Därför vill de alltid verka styrda av vetenskapen när det i själva verket är tvärtom de försöker styra vetenskapen eller rättare sagt hur de vetenskapliga resultaten skall uppfattas och i vilket ljus deras kassako kommer att se bäst ut. Tjuvarna från folkhälsan är i detta fallet inga mindre än läkemedelsbolagen och deras välkända metoder att till varje pris hova in så mycket pengar som möjligt.


Vem påstår att de tagit 30 Miljarder då?
-Jag påstår det! Jag säger att det dessutom bara är toppen av ett isberg och att den som kan ta pengar och medel på detta vis, helt saknar en egentlig moral och förståelse för sitt egna uppdrag, vilket är den tydligaste indikationen av alla att det behövs en genomgripande reglering av hur läkemedelsbolagen ska kunna få agera och distinkta förbud mot att mörklägga vetenskapliga resultat som inte talar till deras preparats fördel eller till den tes de för tillfället är intresserade av att marknadsföra. Men inte bara det krävs självfallet behövs det böter i betydande grad för att få stopp på denna kohandel med människors hälsa. Vårdbudgeten är begränsad och den som tar därur tar givetvis från någon persons möjligheter att få en bra vård är inte det uppenbart för var och en av oss?

Ni får gärna skratta åt mig jag är dock inte helt ensam om att säga det jag gör, det finns faktiskt några till se här EU Kommisionen också.

Vad är mest lönsamt att framstå som vetenskaplig eller att vara det?
Vi kan också mycket tydligt se och belägga att strategierna från läkemedelsföretag inte gynnar en logisk förskrivning med vetenskaplig stöd. Tvärtom ser man i flera mätningar att bolagen manipulerar marknaden och därmed människorna bara för att öka på försäljningen och kränga sina egna kemikalier. Bra eller dåligt – tja vad tycker du själv?

Det är ju tur att vi vet att vården inte påverkas av sådana irrelevanta godtyckligheter som kapitalstarka bolags säljbegär, när det bara dör runt 3000 människor i Sverige varje år till direkt följd av felaktig vård, eller hur? Uppdrag granskning kunde tidigare påvisa om myglet med bland annat Zyprexa. Eller att det var mätbart i förskrivningsstatistiken när läkemedelskonsulenter (kemikaliekrängare) åkte runt bland läkarna och ”utbildade” dem i hur förträfflig deras ormgift var i brist på sakliga vetenskapliga fakta. Det är du som betalar.

Läkare som får information av läkemedelsproducenter förskriver mindre rationellt än de som inte får sådan information.

Kanske inte är det starkaste tecknet på evidensbaserad medicin som sett dagens ljus.
Uppdrag granskning om de uppenbara lögnerna från industrin. Allt annat än vetenskaplighet ser vi gång på gång, däremot är den vetenskapliga täckmanteln ytterst lönsam. Det kanske är dags att tydligare definiera vad som är vetenskap och skilja det från ett produktkrängarbegär som skadar folkhälsan?

Socialstyrelsens fd. generaldirektör säger:
-Jag tappar andan. Jag blir så upprörd. Vi har sett den här felaktiga läkemedelsbehandlingen i över trettio år. Vi har lagt ned massor med tid på utbildning och uppföljning. Ändå så händer det här, säger Barbro Westerholm, rikdagsledamot (fp), till Rapport.

Vetenskapen och Spockskrivaren

Det är i mina ögon en ganska stor skillnad mellan utbildning och mutbildning kanske dags att politikerna också ser det? Just behovet av att vara solidariska med läkemedelsbolagens roffabegär verkar ha gått lite väl långt i Sverige Se på USA: Zyprexa, Vioxx, eller hur det uppdagas att läkemedelsbolagen själva skrivit ”studierna” och sedan hyr en in läkare för att skriva på och ge det hela en vetenskaplig och legitim stämpel. Vetenskap? – ja definitivt, vetenskapen om att kränga vad som helst under en vetenskaplig täckmantel, det håller jag med om. Men ingen tror väl på allvar att 30 miljarder är det enda du och folkhälsan blivit blåst på?

Göran Hägglund och Maria Larsson är det så här vi ska ha det? Ska vi stilla titta på när EU rapporten presenteras av marknaden själv som väljer att se det hela ur ett betydligt mer eufemistiskt perspektiv. Kan den bilden som levereras stämma med allt vi redan vet? När SBU talar om forskning eller reklam sover politikerna då eller är det någon som inser allvaret? Läkemedelsbolagen själva går gärna ut och berättar hur bra det är för stadskassan och folkhälsan när man byter till just deras preparat, men hur kan man säga att vi har en frisk konkurrens och vilka konkurrerar egentligen med läkemedelsindustrin?

Mannerliga allmosa

Sminkad själlöshet
Ursäkta att jag frågar mig själv sådär mitt ifrån ingenstans: Vem är den verkliga horan? Jag vet att man inte får ställa så snuskiga frågor, men får jag tänka dem då? Om ett könsumgänge är oetiskt att sälja vad är det då att bedra folkhälsan på pengar och möjligheter? Men det kanske man inte ens få ifrågasätta för då går väl översteprästerna cellsamt i taket? Ja menar att den som horat med folkhälsans möjligheter ska kunna ses för vad den är, den har inte bara sålt sin själ, utan även andras.

.

Vad säger du?

Kungabloggen om Astra Zenecas böter på 3,7 miljarder som betalas utan att knysta trotts att man inte anser sig ha gjort fel. Ett gott hjärta oss kannibaler emellan.

Vinnaren av Fröken Badboll 2008 är:


Badbollspedagogen Jan Björklund

Det är en synnerligen svår konst att blåsa upp en ballong inifrån, men visst är det beundransvärt som kuriosa tills man inser hur det går till och vilka som får betala priset av dessa tveksamma bedrifter.
Skolministern Jan Björklund lyckas gång på gång ignorera vad den vetenskapliga forskningen säger, med sin självuppblåsta balloney och ett frikostigt fabulerande. Jans oreranden har inte heller det litterära värdet att man kan uppskatta det för sin stilart eller elegans, utan det har mer och mer börjat likna en stilikon för den populistiska floskelns snorkråksromantik – Den näsvisa och grönskande Jan Björklund. Vi skrev om den ämabla elokvensens fromlande du behöver inte bevisa det gång på gång att du kan sätta: många ord som låter bra, till ekot av en annan verklighet, tomte. Lite ridderlighet mot uppdraget kanske skulle anstå?


Vinstmotivering
Efter det senaste uttalandet måste vi börja se dig som den geniale badbollspedagogen, men hur bär du dig egentligen åt för att klättra in i ballongen och rent pedagogiskt lyckas blåsa upp den? Juryn måste erkänna kära Jan Björklund att det var länge ett mysterium för oss alla, men efter att ha lyssnat på sveriges radios dokumentering av dina hopplösa grodor så inser vi att kvacksalveriet är nyckeln. Att sälja det gamla ormgifter med välbeprövade knep. grattis Jan Björklund du är Fröken badbolls stipendiat år 2008!

Den pedagogiska väderspänningen
Mina damer och herrar, Kära pristagare, det finns inte så många sätt att blåsa upp en ballong inifrån. Men med ett gäng ruttna värderingar och lite bruna bönor i botten kommer man långt. Det är bara en liten varning för jag tror ingen vill vara riktigt nära den pedagogiska ballongen spricker. Med en mage full av jäsande vätskor blir människan uttrycksfull. Ingen har någonsin tydligare gett den framstupa pedagogikens en klyftigare analys.

-Du har baktalat forskningen och gett det tredje ögat ett ansikte. Grattis! Vi har aldrig haft en värdigare vinnare, du har så mycket inom dig.

Personligen har vi alltid älskat allt balloney som drabbar barnen, eller lögner om vad som är bra för barnen, har du inget som är heligt för dig Jan Björklund så kan du fundera över ditt mumbo jumbo. Juryn kontaktar er inför prisceremonin och meddelar i lagom tid lämplig dresskod. – Vi tror på dig Jan, jultomten och storken! God Jul, tomte s.a.s.

från oss alla till er alla i hyllning kören till er alla en riktigt god jul. Med eller utan adhd

ADHD: Socialstyrelsen blundar men allt är inte negativt

Positiva nyheter

Ralph Minnema kuskar runt och föreläser om adhd, kanske inte helt ovanligt. Men att någon på ledarsidorna skriver om något positivt med adhd tillhör inte alls det vanliga utan är snarare en revolution inom dagspressen.

NyaÅland

Ralph Minnema har en son med adhd. I tio år har han föreläst i Sverige om sina erfarenheter av att dels ha en son som fick sin diagnos först vid 9-års ålder, dels av att själv ha fått diagnosen adhd i vuxen ålder.
Minnema har valt att fokusera på det positiva. Han vill att föräldrar istället för att ostrukturerat klaga på politiker skall samla sig och tillsammans påverka. Han har också valt att lyfta fram det positiva med sitt funktionshinder: han är kreativ, intelligent och fattar snabbt vad som händer omkring honom. De goda egenskaperna har han sin adhd att tacka för.

Fantastiskt bra ideér, man kanske skulle bilda ett förbund och på allvar föra fram dessa mycket seriösa ideérna på ett framgångsrikt sätt. Det saknas verkligen en sådan funktionalitet.

Vad Socialstyrelsen väljer att blunda inför

När Socialstyrelsen nu väljer att titta närmare på kvaliteten av vård personer med adhd får så väljer Socialstyrelsen att titta närmare på kvaliteten på vård som barn får, vilket med mycket stor sannolikhet är den absolut bästa vårdkvaliteten någon i gruppen personer med adhd får.

SR om BUP i Solna…. hör på de godtyckliga hemskheterna…. Men missförhållandena där var knappast någon nyhet för den breda allmänheten, varför skulle det då vara det för Socialstyrelsen, som av flera uppmärksammats på dem? Barn med adhd får den bästa vården av alla grupper med adhd, ändå är den vården usel.

Så, vad väljer då Socialstyrelsen att blunda inför?

Att det bland gruppen barn med adhd uppdagades en sörja av missförhållanden kanske inte förvånar någon, ändå ska man mycket utmejslat och kärt komma ihåg att det är just barnen som åtnjuter den bästa vårdkvaliteten av alla grupper med adhd, varför vågar inte Socialstyresen ta det tillsynsansvar de är satta att utöva och se vilken usel vård människor med adhd får? Rädda för den verklighet andra lever och dör i? Eller är det bara ren ignorans?

Det är en avancerad konst att veta exakt när man ska blunda!

Sanningen om Concerta, metylfenidat och Amfetamin

Kolapåvar-hos-ADHD-NPF

Nu även med ett fördjupat avslöjande om amfetamin!

Se även: Effektivaste mediciner vid adhd

Här kommer den sista delen i den mycket avslöjande serien om Metylfenidat som verkligen gräver på djupet i atomernas mellanhanvande och kopplingar till varandra för att kunna visa hur det kan se ut på ett kristalliserat plan med tillsatsen av endast polariserat ljus. Detta är den nakna sanningen. Men vi går även in på den länge dolda amfetaminhistorian, eller de ologiska dumheternas stora konspiration.

-Mina damer och herrar nu kör vi, var beredda!

– Vad säger du metylfenidat så inte på pjåkigt ut va?
-ok metylfenidat kanske inte är så hemskt då, men amfetamin är ju värre, det är en ny kemisk substans som gör att alla blir som tokiga av.

Sensationellt avslöjande om amfetaminets historia


Nej amfetamin är ingen ny substans det har funnits i tusentals år, antagligen mycket längre vilket blir extremt tydligt ifall du intresserar dig för din värld och fenomenen i din omvärld. Vart skulle det finnas några vetenskapliga bevis för att amfetamin är en ny substans och att den är kemisk?

När det gäller vissa substanser så verkar en del människor tappa vettet och all logik slutar att gälla, bara irrationella känslor ska styra, men det behöver i och för sig inte alltid vara fel. Men ibland kanske man kan vara lite logisk också och inse att amfetamin antagligen funnits i hundratusentals år och att det naturliga amfetaminet är sekundärt till det industriellt framställda i effekt och biverkningsprofiler. En del personer verkar ha behovet att peka ut något eller någon som något ”ont”. Till exempel ”berget är farligt man kan ramla ned för det.” Vilket i och för sig är delvis sanning, men det är inte berget som är farligt min vän, det är din kunskap om hur du ska förhålla dig till berget som kan vara farligt klen. För att slippa bli nedmailade om frågan att amfetamin är en ny kemisk drog kanske det är lika bra att vi ger våra ärade läsare lite fakta?

Om Amfetamin är en ny kemisk drog kanske någon kan förklara varför en del plantor har amfetamin och metamfetamin i sig, är det något som uppstått i går eller vad tror ni? Tänk lite logiskt nu. Till och med lite extasy – ni måste nog börja akta er för de konstiga växterna hädanefter. Vara fortsatt paranoid! Växterna är kemiska labb! Och allt de producerar är onaturligt, så kan det ju iofs vara eller så är det bara du som är helt åt helvete och då kanske du vill att alla andra ska dela ditt helvete? Nja, just i dagarna känns det vare sig behjärtansvärt eller speciellt benäget. Vi hör av oss i fall de blir aktuellt.

Sammanfattning

Amfetamin har antagligen funnits i flera hundratusentals år och är inte på något vis ett nytt ämne, ämnen med liknande molekylstruktur har används under en oerhört lång tid av många civilisationer. Det kinesiska användandet av ephedra är bara ett exempel, det ligger därför inte alls speciellt avlägset att tro att det finns ett flertal växter med amfetamin i sig förutom de redan refererade till. Om det är smaklöst eller inte av växterna att vara så naturliga, det får du säga vad du vill om. Vi tycker det är smaklösare när påve efter påve gör reklam för Sigmund Freuds favoritdrog Kokain.

Annat avslutande

Sedan tycker vi att det är smaklöst att det ska stå i lexikon att amfetamin framställdes för första gången 1887, när mycket logik talar för något helt annat. Däremot kanske det stämmer att en människa för första gången syntetiserade substansen år 1887.

Leo XIII och Saint Pius X diggade kokabladen i Vin Mariani ganska hårt, men av de kokainanvändande påvarna tar nog Leo priset, han utfärdade dessutom Vatikanens guldmedalj till den kokainhaltiga alkoholdrycken som gjorde hans helighets frälsarspatt lite glättigare. Dock oklart i nuläget om det är av den anledningen Michael Jackson överväger att bli muslim. men vi måste alla lite undra kring logiken över allt konstigt somfinns  i den kulturella fil-antropin.

-Halleluja!

Ibland undrar jag om jag står på huvudet eller om det är världen som är uppochned. Var det bra eller dåligt med ehum extra energiskt predikande påvar, eller är det bara bra när personer med enormt stora problem får hjälp? Vad tycker du?

Se även: Effektivaste mediciner vid adhd

Inte bara telepati längre? Ut och in bildning

Nu finns det tydligen utbildning i bokstavsdiagnoser att tillgå. Kanske kan vara något för journalister som inte förstår sig på bokstävernas sammansättningar och hur de så kallade orden bildas, en ganska bokstavlig beta genom alfa och omega.

Läser man vidare på SR-sidan framgår det så småningom att det är adhd, asperger syndrom, tourettes syndrom och annat som åsyftas, intressant! Journalistiken kan verkligen sätta bokstäver på det ordlösa som så länge inte ens funnits i journalistikens lilla värld. -Jag frågar mig när journalister kan inse att deras ord och begreppsbarn består av kombinatoriska boskstavsanhang, de bitar de sedan brukar för att sätta ord och bild, ja rent av diagnos på sin omgivning. En del får betalt per bokstavsbarn, eller ord som vi säger nuförtiden.

Sedan händer något mycket märkligt, SR lyckas förmedla ett positivt budskap om de diagnoser de så ofta ignorerat, nonchalerat och använt godtyckliga namn för.

– Om inte individen själv kan få fram sina starka sidor så behöver man hjälp på olika sätt att lyfta fram dem, säger Maria Christensson-Fröman. Hon menar att det gäller att vända på skutan och försöka hitta det som individen är bra på.

– Jag anser att det är en funktionstillgång i många lägen. Det är den starka sidan man ska lyfta fram, säger Maria Christensson-Fröman.

Uuupps vad har hänt SR, på väg till verkligheten?

Är det inte annars just såhär vi är vana att se adhd i media?
Hovrätten fäller Rödeby pappan. och så och så …

Men när ska journalister börja skriva om att bli slagen med ord? Lindad med begreppen? Eller bara avförd som en kombination? Jag vet inte om det händer eller hur det står till med logiken på sina håll. Jag tycker vi aslutar med att låta Timbuktu hamna lite i fokus. Nån musik ska det väl gå att klämma fram ur alfabetet?

Vad tänker Regeringen göra?

Många flickor med adhd får fortfarande inte vård, vad tänker regeringen göra åt saken? Försöker Christina Husmark Pehrsson bara vältra över kostnaderna på kommunen? Eller är regeringen beredd att visa handlingskraft och ta ett konkret ansvar i mätbara termer, till exempel hjälpa socialstyrelsen att göra sitt jobb och initiera en nationell översyn av vården för personer med adhd?

Hur ska man annars kunna mäta kvaliteten, om man inte ens kan se de delar som bygger helheten?

Notiser i övrigt
Norska TV2 verkar inte vara blyga för att tala om adhd som vi sett den svenska tv vara så väldigt länge.
Ruben med diagnosen tourette och adhd – det kan fungera bra ändå…

Ruben igen: om att kona må tåle en utskällning.

Cæsar-stjerne Kim-Daniel Sannes behandler sin ADHD ved å hoppe i fallskjerm. Känner vi någonsin lukten av journalistisk vinkling?

Phelps insatser och hans adhd har också uppmärksammats

Lite mera positiva personporträtt i förbifarten om adhd, inte så vanligt att se i Sverige Norge visar vägen, som vi tidigare visade har även den norske diskrimineringsombudsmannen mycket tydligt förstått att det inte bara är personer som sitter i rullstol som kan ha svårt med tillgängligheten i samhället, utan även personer med adhd, vilket iofs är ganska självklart. Men tittar vi i Sverige så hörs knappast en sådan debatt, kanske mycket beroende på att vi inte har något riksförbund som verkligen tar tillvara gruppens förmågor och intressen på ett bra sätt. Så det kan ju vara ett bra tips för det seeega riksförbundet Attention att tänka på som en positiv råmodell från Norge.
-Vi är glada att kunna hjälpa till med inspirationen! Men kan riksförbundet lyssna till vad som verkligen behövs?

Kronologiskt Färdigpissat nu?

Kunskap förändrar

Hasse Kron berättar öppet om sina problem, det krävs en stor styrka bara för det. Är problemen mycket allvarliga så blir det inte lättare, men just att någon ställer sig upp och berättar om hur det är och har varit under de mörkaste stunderna är guld värt. Det vittnesmålen kommer att göra skillnad. Göteborgaren Hasse är i Trelleborg och föreläser om sitt liv och sina erfarenheter på ett möte som den lokala Attentionföreningen ordnat, Trelleborgs allehanda är där och skriver reportage:

Efter 35 års drogmissbruk, våld och ett liv i misär fick Hasse Kron diagnosen grav ADHD. Han fick hjälp och kunde ta sig bort från sitt gamla liv.

Förvandlingens öga

Kan det bli så mycket tydligare? Hur en gammal våldsam kåkfarare blivit som förbytt och ordat till sitt liv. Hasse kanske är ett extremt tydligt exempel på en mycket grov adhd fått allvarliga följder som har ordnat till sig tack vare diagnos medicinering och annat stöd, men vilken rätt har någon att hindra honom från att få hjälp egentligen? Varför får inte alla som behöver det en adekvat vård? Vilka är det egentligen som pissat på hans och många andras möjligheter att få ett rimligt liv och vad har denna nonchalans kostat? Vem är det som tar sig rätten att pissa på de som behöver hjälp och varför?
-Är det någon av adhdförnekarna som vill ta en paneldebatt eller passar det alltid bättre att pissa ur ett abstrakt överläge, där ni undslipper allt konkret ansvar? Kan ni ens föreställa er vidden av den längsta resan?
Hasse Kron medverkar också med i den eminenta: Mitt huvud är en torktumlare. Bra jobbat Hasse, lycka till.