Kategoriarkiv: ADD och ADHD

Kommentarer till: Vad är ADHD

Maila gärna in kommentarer eller skriv in dem härunder. Skulle vara intressant att höra lite välgrundad kreativ respons. Som ni ser förändras artikeln något.

Fick kommentaren att jag var precis som Eva Kärfve i kritisk hållning och det får man väl ta som ett bra betyg om det kommer från ett stalkerpsyko som inte alls verkar gilla henne eller tål kritik. Att svin är känsliga för kritik vet vi liksom redan. Just av den anledningen ovan kan det vara på sin plats med lite mer nyanserade kommentarer som grundar sig på fakta och kan för ärendet vidare.

Vad annars?

Vad som är intressant är kreativa sätt att förbättra för de med ADHD på lång sikt

-Något som saknas i artikeln vad är ADHD?
-Något som saknas i artikeln vad är ADD?
-Vad anser du skulle hjälpa på lång sikt för att skapa en bättre vård?
osv.

Vad är ADHD


Vad är ADHD - Information och fakta

Attention Deficit Hyperactivity Disorder

ADHD
ADHD Historia
En del verkar tro att fenomen som ADHD är något nytt och kom flygande med den berömda Tv-serien om Pippi Långstrump, men det är inte sant även om många Prussiluskor tillfredsställer sig med att tro det. Allvarliga problem med att styra fokuserigen över tid verkar ha funnits mycket länge, redan 1902 beskrev Sir George Frederick Still i the Lancet symptom som överensstämmer mycket bra med det vi idag kallar ADHD. Tack vare ärans och hjältarnas blogg finns det nu även en Svensk ADHD historik ända från 1798 då Alexander Crichton mycket tydligt och distinkt beskrev de grundläggande den fenomenologin.

1937 Fick man mycket paradoxala och förvånansvärda resultat när barn som tagits in på hospitalet för sin dramatiskt mycket lugnare tack vare Benzedrine ett centralstimulerande preparat.

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine
Nuförtiden finns det också en sajt enbart för bara ADHD historia, till början med bara på Engelska, The history of ADHD.

ADHD Symptom

Delas in efter grad av uppmärksamhets och hyperaktivitetsproblematik

ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning skall uppvisa minst sex av symtomen:

-ofta ouppmärksam på detaljer: gör ofta slarvfel, kommer av sig i uppgifter som kräver återkoppling
-ofta svårt att behålla uppmärksamheten
-förefaller inte lyssna direkt, utan verkar tänka på annat
-följer inte givna instruktioner, men inte pga. ovilja eller trotts
-har svårt att planera och organisera, trotts en vilja till det
-ogillar och undviker aktiviteter som kräver mental uthållighet: läxor, skolarbete, bokläsning
-tappar ofta bort saker som är grundläggande för olika aktiviteter: räknare, skolböcker, nycklar, verktyg
-är lättdistraherad och har svårt att fokusera när annat stör
-ofta glömsk till vardags med saker som görs ofta eller inte görs

ADHD med i huvudsak överaktivitet – impulsivitet
skall uppvisa minst sex av symtomen:

-Ha svårt att vara stilla med händer eller fötter
-Lämnar ofta sin plats i t.ex. klassrummet
-Springer ofta omkring eller klänger/klättrar mer än vad som är lämpligt
-Har svårt att leka lugnt och stilla
-Verkar ofta ”vara på språng”
-Pratar ofta överdrivet mycket
-Svarar ofta innan frågeställaren har pratat färdigt
-Har svårt att vänta på sin tur, avbryter i samtal eller inkräktar på andra (t.ex. kastar sig in i andras lekar).

ADHD av kombinerad typ skall uppfylla kriterierna för båda kategorierna enligt ovan. Problemen måste visa sig i flera miljöer t.ex. både hem och skola. Problemen skall ha börjat visa sig före 7 års ålder, ha funnits under minst ett halvår och medföra betydande problem för barnets sätt att fungera.

Försvinner ADHD med åren?
Lindrig eller måttlig ADHD kan i bästa fall förminskas till den grad att de inte längre kan klassificeras som egentlig ADHD, vilket inte betyder att problem plötsligt upphört att existera. Dock finns det tecken som tyder på att detta till största delen gäller unga pojkar men inte unga flickor, vars problem i förefaller kvarstå i större omfattning.

Hormonerna spelar roll
Flickor uppvisar skolsvårigheter, självskadeebeteenden och är oftare underaktiva eller osynliga men kan vara utstötta ut kamratgruppen, eller aldrig fått vara med från början. Mer ångest och depression än pojkar har noteras, men om det beror på en verklig symptomatologi eller att flickors problem tenderar att bedömas annorlunda än pojkar är inte klarlagt. Det förefaller dock som om flickors problem undervärderas på två sätt, dels genom en överdriven socialisering och problem skrivning kring den, dels genom att flickor oftare förefaller ha ADD dvs inte har en utåtriktad hyperaktivitet.

Den kliniska erfarenheten visar också att under graviditeten tenderar problematiken att minska.

ADHD Orsaker

Genetiska komponenter förefaller till stor del kunna samverka till ADHD symptomatologierna, dvs en hög ärftlighet vilket verkar bekräftas av tvillingstudier och adoptionsstudier. De genetiska markörerna tenderar att vara ackumulativa synergistiska sårbarhetsfaktorer för uppkomsten av ADHD.

Andra faktorer som ökar ADHD incidens
Alkohol och rökning under graviditeten. Syrebrist vid förlossningen. Låg födelsevikt. Exponering bly i mammas mage. Även höga nivåer av fenylalanin hos modern kan vara en riskkälla. Stress under 2-3 trimestern och rökning under graviditeten verkar vara faktorer som påverkar frekvensen av ADHD, i olika grad beroende på anlagen. Efter Tjernobylkatastrofen uppges det att frekvensen med ADHD steg vilket kan vara intressant att fundera över.

Alternativa ställningstaganden & diagnoser

Den viktigaste faktorn som inverkar på ADHD incidens verkar fortfarande vara neglekten, tex har den afroamerikansk population i USA varit underrepresenterad rent diagnostiskt inte för att personer med ADHD saknades i populationen utan för att svarta amerikaner i betydligt lägre grad fick tillgång till adekvat sjukvård. Se: Svartsyn om diskrimineringen. Liknande kan vi se i Sverige i dag när diagnoser kan vara upp till 7 gånger vanligare i ett län än i ett annat. Det föreligger således en riklig regional och strukturell diskriminering där kön och boplats spelar en mycket stor och avgörande roll för graden av erhållen vård.

Om symtomen bättre kan förklaras av annan psykisk sjukdom t.ex
. autism eller utvecklingsstörning, skall dessa sjukdomar utgöra huvuddiagnos.

-Tourettes syndrom. Bor du i Göteborg kan du dock inte ha det rent statistiskt. Vilket väldigt tydligt påvisar vårdgivarens godtycke.

Såväl under som överfunktion i sköldkörteln ses hos skolbarn som visar trötthet eller passivitet och hyperaktivitet eller är stökiga.

-ADHD ses ofta tillsammans med ätstörningar/hetsätning, vilket dock mest diagnostiseras och behandlas i Västerås. Du ska med andra ord ha turen att bo där för att få hjälp. Uppsala är heller inte heller så pjåkig boplats i det segregerade vårdsverige.

Behandling
Lättare fall bör kunna utredas och handläggas av t.ex. skolläkare tillsammans med skolpsykolog och specialpedagog. Dessa kan identifiera och beskriva en problematik utan att det behöver sättas någon diagnos. Alla behöver inte någon diagnos, men det är i praktiken ofta avgörande för att få rimliga hjälpåtgärder. Skollagen innehåller dock inget om att diagnos erfordras, endast att man skall ta hänsyn till barnens behov vilket tyvärr visar sig vara ganska subjektiva bedömningar.

Svåra fall eller de som ej blivit bättre med insatta åtgärder remitteras vidare till bättre kompetens.

Svåra fall skall absolut ha en diagnos. Remiss till barnneurologisk klinik eller enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Anpassad pedagogik i skolan är viktigt. Skolans/specialpedagogens uppgift är central. Barnen mår ofta bra av liten grupp med lugn och ro samt en strukturerad individualiserad undervisning.

Vårdbidrag kan vara aktuellt för att en förälder skall kunna gå ned i arbetstid.

Råd och stöd via litteratur och föräldraförening

Kognitiv terapi för föräldrarna där dessa lär sig hur att på ett strukturerat sätt handskas med barnet och hur man gör för att undvika täta konflikter innan de blir oöverstigliga i konsekvens och utbredning som ett ekande helvete.

Läkemedelsbehandling:

Vissa barn blir bättre av behandling med metylfenidat. Barn under sex år ska dock ej ges denna behandling. Cirka 50% av de barn som påbörjar en medicinsk behandling av ADHD har kvar den efter 2 år, biverkningar och brist på effekt är några anledningarna till att avsluta medicineringen.

Metamina uppdaterad produktresumé
ADHD information för läkare med utomeuropeisk farmakopé

Omega-3 har en positiv effekt men inte alls i tillräcklig grad för det stora flertalet. Antidepressiva medel har prövats med varierande resultat liksom Zyban och MAO-hämmare. Även medel som reglerar blodtrycket har visat sig vara positiva mot en del symptom hos en del personer med adhd.

Kritik mot läkemedelsbehandling
Av oklar anledning har vi i Sverige bara medel med metylfenidat i racemematform dvs L och D metylfenidat när det precis som för amfetamin antas vara D formen som är den mest farmakologiskt aktiva. Vi anser det inte vara försvarbart att fortsätta med medicineringar som Concerta, Ritalin, Equasym, Medikinet av den anledningen att de helt enkelt ger mer biverkningar och mindre effekt per mg räknat. Det ligger i Läkemedelsverkets uppdrag att säkerställa en behandling med minsta möjliga biverkan och mesta effekt, självfallet gör man inte det att använda racematformen. Att Läkemedelsverket inte ens tar upp mer renverkande medel som Focalin förefaller märkligt. Att intresseorganisations riktförbundet attention heller inte gör det är än märkligare.

Vidare bör all centralstimulerande medicinering typ: Metamina få utökade interaktionsavsnitt i den svenska farmakopén bland annat vad gäller Disulfiram och andra medel påverkande transmittorernas enzymologi.

Genus, genetik och socialfabrik
Det finns en tydlig risk att flickors problem ej upptäcks av en person som diskriminerar flickors besvär, viket skett i oerhört stor omfattning historiskt, mycket pga. att diagnosen från början är skapad för unga pojkar och att flickors problem tenderar att bedömas som sociala medan pojkars tenderar att bedömas som biologiska. Pojkar upplevs ofta som stökiga medan flickor inte alls är synliga för det blinda ögat. Detta kan till viss del bero på att flickor ofta saknar den motoriska hyperaktiviteten dvs de har ADD.

-Men man kan faktiskt ha problem även om man inte springer runt och slår andra som en forskare trött uttryckte saken och slog ut med armarna i en uppgiven gest. Alla vet om diskrimineringen men vem gör något åt den? Forskningen behöver verkligen någon dag slå fast hur det egentligen är möjligt att man under fler hundra år kan missa något som finns framför näsan och det fundamentala osynliggörandet som ligger till grund för den rustika neglekten. Annars är den knappast trovärdig annat än som partiskt diskrimineringsinstrument. Några sådana vitböcker har vi inte sett från psykiatrins sida och de kommer att krävas, om inte annat för sin egna trovärdighets skull, detta faktum indikerar signifikant en låg grad av objektiv vetenskaplighet.

Den Svenska vården för personer med fokuseringsproblem är idag 2009 under all kritik och en 1000 årig diskriminering tenderar sakta få synas och märkas. I Göteborg har man inte alls lika många med Tourette’s syndrom som på många andra ställen. Gotland har man 7 gånger så många med ADHD diagnos som där det finns minst diagnostiserade, vilket bör kunna få de flesta att  inse att graden hjälp du får helt och hållet är beroende på vart du bor/etnicitet, kön och ålder dvs de 3 starkaste betraktelsestereotypierna kända av mänskligheten sedan urminnes tider.

Vad är ADHD?

Vilka Faktorer ökar riskerna för ADHD? Vad är inte ADHD? Vilka är symtomen? Vilka är de kommande förändringarna inom diagnosfältet ADHD? Se en av de ledande experterna berätta.

Dr Russel Barkley berättar  sammanfattar den senaste tidens forskning. Inslaget är på Engelska 1 timme 18 min.

Länkar
Videolänkar om ADHD

Flickor och ADD

Stor samlingssida med koncentration på flickors och kvinnors problematik och det faktum att de ofta verkar få mindre hjälp.

Videos-Film

Den stora sidan om ADD, ADHD och NPF relaterade filmer och videos. Bland annat några svenska videos av Vanna Beckman.

AB se – Youtube ADHD och ADD Center

ADHD:Kvinnor och flickor lider i tysthet
ADHD Ty Pennington i Home makeover
Living With ADHD

ADHD FAQ

Socialstyrelsens vägledningsdokument för vuxna med ADHD
Socialstyrelsens dokument ADHD hos barn och vuxna 2002 pdf 1.6 mb

ADHD hos flickor En inventering av det vetenskapliga underlaget
Mediciner med Metylfenidat hydroklorid vid ADHD

Lady Di vid ett besök på GOSH det sjukhem där en av pionjärerna inom ADHD historiken började arbeta redan 1894, med en lön på £20 per år var det inte speciellt fett. Inte heller är arbetet lätt att försöka ge barnen en rimlig skolgång och hålla dem borta från de sociala minfältens alla spännande små ting. Att den lilla räddningsplankan för många barn: Great Ormond Street Hospital senare blev GOSH det är en helt annan historia, värd sin egen uppmärksamhet.


George Frederick Still 1902 the Lancet

The Goulstoninan Lectures from the Lancet 1902

Sir George Frederick Still (1868-1941) The father of British pediatrics.

England’s first professor in child medicine presented on 4th, 6th and 11th March 1902 a series of three lectures to the Royal College of Physicians in London, under the name “Goulstonian lectures” on ‘some abnormal psychical conditions in children’, which were published later the same year in the Lancet. He described 43 children who had serious problems with sustained attention and self-regulation, who were often aggressive, defiant, resistant to discipline, excessively emotional or passionate, who showed little inhibitory volition, had serious problems with sustained attention and could not learn from the consequences of their actions; though their intellect was normal.

one of the first to describe the nature of ADHD and related disorders.

Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton

Link: Part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

ADHD historik på Svenska
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Metamina – Interaktioner DBH osv..

Dexamfetamin

Skulle vara tacksam för lite kreativ kritik av Metamina alstret som las ut i går, vilket självfallet bara är en bearbetning av originaltexten.

Interaktions avsnittet är utökat med bland annat: dopamin beta hydroxylas –  DBH hämmningens effekter som när CS medel och Disulfiram kombineras. Måhända finns det mycket att vinna på att göra det för en del men samtidigt kan varningen om potentiering vara på sin plats om den dopaminerga potentieringen. något vi tidigare skrivit om angående de nya behandlingsriktlinjerna. Självfallet kommer vi också att skriva in det i rekommendationerna för beredningar med metylfenidat samt verka för att läkemedelsverket gör detsamma.
Något som saknas eller kommentarer i övrigt? Det finns ju som bekant en hel del aspekter på det hela. Rakel skrev en på dagens medicin.

Spekulationer
Funderar också på att skriva ett litet mer spekulativare avsnitt om hur och varför Metamina fungerar vilket i dag långt ifrån är klart, den ökning dopaminerga och adrenerga potentieringen som litteraturen beskriver förklarar inte alls den egentliga effekten speciellt tillfredställande. Någon som går i samma tankar, eller tittat närmare på det?
Amphetamine and Other Psychostimulants Reduce pH Gradients in Midbrain Dopaminergic Neurons and Chromaffin Granules: A Mechanism of Action.

Mechanisms of Amphetamine Action Revealed in Mice Lacking the Dopamine Transporter

Men det svarar ju inte alls på varför man kan ha haft en positiv effekt av amfetamin efter att man slutat använda det, vilket inte verkar vara ovanligt när det gäller en del barn som tar det under uppväxten och sedan slutar. Tanken tål att tänkas på ett tag.

Att amfetamin kan vara skadligt för hjärnan är välbelagt att det kan verka tvärtom kan vi också se, om det bara är dosberoende vilka mekanismer är i så fall involverade i det.


Läs även andra bloggares åsikter om Centralstimulantia, dexamfetamin, dopamin beta hydroxylas, Metamina, Stereoselektivitet,

Metamina Dexamfetamin

 

Fakta om ADHD medicin
Här hittar vad du inte kan läsa i FASS


Metamina:Dexamfetamin

För behandling av ADHD – ADD symptom.

Amfetaminläkemedlen är ett sistahandsalternativ vid otillräcklig behandlingseffekt eller vid biverkningar. Amfetamin är ett racemat, det vill säga en blandning av levo- och dexamfetamin. Dexamfetamin har dock signifikant bättre kliniska effekter och mindre kardivaskulär påverkan. Om behandling blir aktuell bör därför dexamfetamin väljas. Såväl amfetamin som dexamfetamin skrivs bara ut på licens. Innan licens söks skall metylfenidat ha prövats och vid utvärdering ha visats ha otillräcklig effekt eller inte tolereras.

ADHD: Övriga medel

Mediciner med Metylfenidat hydroklorid vid ADHD
ADHD information för läkare utomeuropeisk farmakopé.

Indikation

Metamina är ett licenspreparat. Utskrivande läkare måste i varje enskilt fall ha ett godkännande från läkemedelsverket. På vissa kliniker finns sk kliniklicenser, vilket tillåter behandlande läkare att föreskriva läkemedlet utan föregående licensansökan.

Dexamfetamin är ett centralnervöst stimulerande läkemedel, vars huvudindikationer är
behandling av narkolepsi och allvarliga former av hyperaktivitets-, impulsivitetskontroll- och koncentrationsstörning (ADHD), där andra åtgärder ej är tillräckliga.

ADHD

Vuxna. Mycket individualiserad dosering. Från initial testdos på 5 mg ökas under 3- 4 veckor dosen successivt tills dess minsta effektiva dos erhållits. Intaget bör uppdelas på 3 – 4 doseringstillfällen dagligen.

Kontraindikationer

Då dexamfetamin passerar placentan rekommenderas ej användning under graviditet.

Relativa eller absoluta kontraindikationer utgör också: avancerad arterioskleros, symptomgivande kardiovaskulär sjukdom, medfödda hjärtmissbildningar, måttlig till svår hypertoni, glaukom, hyperthyroidism, aktuell eller tidigare psykos, uttalad lågviktighet eller kortvuxenhet, drogberoende hos barnet eller i dess närmiljö, känd överkänslighet mot sympatikomimetiska aminer. Samtidig behandling med MAO hämmare kan i kombination med dexamfetamin framkalla hypertensiv kris. MAO hämmare får därför ej intagas de senaste 14 dagarna före inledd behandling med dexamfetamin. Även kombinationsbehandling med Imipramin bör undvikas då det kan medföra ökad risk för kardiovaskulära effekter t ex i form av patologiska blodtrycksreaktioner.

Varningar och försiktighetsmått vid användning

Bör förskrivas i lägsta effektiva dos. Preparatet är hos vissa individer vanebildande i högre doser. Eventuellt kan gradvis utsättning övervägas efter långtidsbehandling. Försiktighet vid förskrivning samt god uppföljning av behandlingseffekter och konsumtion är påbjudet. Dexamfetamin kan utlösa en porfyriattack. Då dexamfetamin kan förvärra tics och Tourettes syndrom bör kliniska uppgifter om detta inhämtas innan insättning.

Disulfiram hämnar dopamin-beta- hydroxylas vilket leder till ökade dopaminnivåer och minskad noradrenalinsyntes, försiktighet är påkallad vi bruk av CS medel såsom Metylfenidat, Dexamfetamin speciellt hos patienter där dopaminöverskott kan framkalla problematik. Se farmakokinetik Antabus.

Interaktioner

med övriga läkemedel och andra interaktioner Surgörande medel som t ex askorbinsyra, saltsyra och amoniumklorid minskar upptaget och ökar utsöndringen av dexamfetamin vilket leder till lägre serum koncentrationer.

Alkaliserande medel, så som natriumbikarbonat, leder däremot till ökat upptag och ökad effektivitet av dexamfetamin. Dexamfetamin hämmar aminergt blockerande medel, liksom effekten av antihypertensiva läkemedel.

Effekten av propanolol och andra betareceptorblockerare kan hämmas. Effekten av tricykliska läkemedel kan förstärkas av dexamfetamin. Samtidig behandling med MAO hämmare skall absolut undvikas vid medicinering med dexamfetamin, då det kan leda till hypertensiv kris med svår huvudvärk och cerebrala hemorragier som följd. Effekten av dexamfetamin minskas vid samtidigt intag av klorpromazin, som också kan användas som antidot vid förgiftning av dexamfetamin.

Haloperidol och Litium hämmar effekten av dexamfetamin. Dexmfetamin kan hämma och fördröja upptaget av phenytoin, etosuximid och fenobarbital. Dexmfetamin kan också ge en synergistisk antikonvulsiv effekt i kombination med dessa läkemedel.

Dexamfetamin kan hämma den sedativa effekten av antihistaminer. Dexamfetamin förstärker de adrenerga effekterna av epinefrin. Dexamfetamin kan ge förhöjda cortisolnivåer i plasma. Insulinbehovet hos patienter med diabetes mellitus kan öka i samband med behandling med dexamfetamin.

 

Användning under graviditet och amning

Teratogena effekter hos mus har setts vid doser ca 40 ggr de rekommenderade humana maxdoserna. Inga humana studier finns för närvarande. Behandling av gravida med dexamfetamin bör endast ske efter övervägande av behandlingsnytta relaterat till potentiell risk för fostret. Koncentrationen av amfetamin i bröstmjölk har uppmätts vara 3 till 7 gånger högre i bröstmjölk än i plasma. Behandling med dexamfetamin till ammande mödrar rekommenderas ej.
Se även separat avsnitt Metamina (D-Amfetamin) under Graviditeten?

Effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Bilkörning bör undvikas vid behandling med dexamfetamin om inte patienten är väl inställd på preparatet och eventuella biverkningar väl kända. Ställningstagande till bilkörning bör alltid göras i samråd med behandlande läkare.

Biverkningar

Vanliga:
Allmänna: Initialt övergående buksmärtor och huvudvärk.
Gastrointestinala: Nedsatt aptit, viktminskning, muntorrhet
CNS: Dysfori, eufori, trötthet, sömnproblem.

Mindre vanliga: Allmänna:
Marginellt minskad längdtillväxt.
CNS: Exacerbationer av tics vid ticssyndrom som t ex Tourettes syndrom.

Sällsynta:
Gastrointestinala: Dålig smak i munnen, illamående, diarré och förstoppning.
CNS: Agitation framförallt vid hjärnskadebakgrund, aggressivitet, ökad rastlöshet, yrsel, förvirring, psykotiska symptom, affektiva symptom, förvärrade sterotypier (mestadels vid autism eller autistiska drag).
Kardiovaskulära: Hypertoni, tachyarrytmier och palpitationer.

Endokrina: förändringar av libido, impotens. Hud: Urtikaria

Överdosering
De flesta patienter får ej besvär av doser understigande 20 mg, dock är den individuella variationen stor och i vissa fall har doser upp till 400-500 mg tagits utan fatal effekt. Överdosering ger en autonom hyperaktivitet sekundär till den sympatikomimetiska effekten av dexamfetamin. Detta kan i sin tur leda till hypertension, hypertermi och tachyarrytmier. Även psykotiska tillstånd kan uppträda. Överdosering kan i vissa fall resultera i dödsfall pga hypertensiva, hyperterma, kardiovaskulära och epileptiska komplikationer.

Farmakologiska egenskaper

Farmakodynamiska egenskaper Dexamfetamin är en sympatikomimetisk amin med starkt centralstimulerande effekter. De perifera effekterna härrörs mestadels till vasokonstriktion och bronkdilatation. Inga entydiga förklaringar finns för närvarande till amfetaminets effekt på barn med ADHD. Dock ger preparatet en dramatisk ökning av mängden transmittorsubstans i noradrenerga och dopaminerga synapser i centrala nervsystemet, vilket beror på en aktiv utpumpning av transmittorsubstans i synapsklyftan från den presynaptiska nerven. Den ökade mängden transmittorsubstans i synapsklyftan leder till en kraftigt ökad aktivitet i noradrenerga och dopaminerga receptorer i centrala nervsystemet, främst i cortex cerebri och det retikulära aktiveringssystemet. Dexamfetaminsulfat har i kliniska studier visat sig ha anorektiska egenskaper, vanligen mest markant i början av behandlingen. Dexamfetaminsulfat kan vara ffa psykologiskt vanebildande i höga doser, men graden av detta varierar starkt från person till person samt med olika miljöfaktorer. Inom angivna terapeutiska dosintervall och med god uppföljning, finns i dag inget stöd för att behandling med dexamfetaminsulfat skulle resultera i ett sådant beroende.

Metamina ADHD och ADD medicin

Utförligare beskrivning: Amfetamin: effekter på transmittosystemet.

Farmakokinetiska uppgifter

10 mg per oralt resulterade efter 2 timmar i en maximal dexamfetaminkoncentration i blodet motsvarande 29.2 ng/ml. Halveringstiden är beroende på bl.a. av pH i plasma, samt av njurfunktionen. Under normala förhållanden torde halveringstiden vara 6-10 timmar. Barn eliminerar amfetamin snabbare än vuxna.

Metamina

Verksamt ämne: DexAmfetamin sulfat 5mg.
Övrigt: Potatisstärkelse, laktos, mikrokristallin cellulosa, gelatin, talk och
magnesiumstearat . Tabletter, vita plana runda tabletter med 6 mm diameter. Tabletterna är märka på ena sidan med ”R130”.
Pris 330.

Övrigt
Som du säkert redan läst på huvudsidan så har vi fullt upp med mycket annat just nu och hinner inte svara på alla frågor vi får speciellt om ett område som detta dvs Metamina.  Anledningarna är ganska enkla.

1 Tiden räcker inte till och det känns betydligt mycket vettigare att lägga tiden på artiklar som alla kan ha nytta av än att svara på frågor som redan är besvarade.

2 Den mesta upplysningen om ADHD och ADD medicin ska du rimligen få personligen av din läkare. Vem kan veta bäst om medicinens verkningar på just dig än den som skrivit ut den till just dig?

3 Efter aftonbladets skandalskriver om ADHD och ADD medicin så har frågorna ändrat karaktär och handlar mer och mer om annan användning än ren ADHD medicinering. Något sådant har inte våra läsare något större intresse av att läsa, utan gör det snarare svårare att få fram adekvat information för den som söker information om behandling av ADHD och ADD.

Uppskattar du sidan  om ADHD medicin : Metamina så kan du visa det tydligt genom att länka hit.

Nu kan du dessutom ladda ned den gamla: Metamina (pdf) produktspecifikationen.

Stötande Chock för man med ADHD

Han Damp i backen
Pelle Fosshaug har låtit elektriciteten gå honom åt huvudet vilket lett fram till en av de mer stötande upplevelserna i hans liv. Bokstavsjournalisterna berättar mer.

Enligt uppgifter i AB så slocknade han av kyssen

– Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara så mycket spänning i trådarna. Det var blött ute också och jag fick en riktig kyss och slocknade, säger han. Chockad tvingades han avbryta tävlingen.

– Jag har aldrig blivit knockad på det sättet tidigare. Jag klev av banan direkt efteråt, det var lugnast så.

Pelle Fosshaug medverkade även i den eminenta filmen om ADHD: Mitt huvud är en torktumlare Vill självklart varna för att ladda ned: Mitt huvud är en torktumlare från Piratebay, här. Det kan vara brottsligt att se monopol-TV´s första nyktra dokumentär om en fenomen som flera procent av befolkningen har.

Då bloggen enligt ryktena är en av de djupaste bottenbloggarna i världen har vi också äran att presentera fiskarna som håller till på 7,7 kilometers djup. TV från AB.

Psedoliparis
Amblystomopsis

Badhallarna har nu förstått vikten av att ha speciella kvinnobad, vi undrar lite blygt utan att lägga näsan i blöt om det inte snart är dags för honkofoberna att även släppa in ursprungsreligionen Heffatubbas Honken så vi kan ha våra bönemöten i badhallarna, men därtill är väl honkofobin alledeles för stark och välinkörd. Sedan brukar ju den gamla normativiteten utnämna sig som frihetens borg och samtidigt vara den argaste förintaren av all konkurens. Tänk er vad fint med Heffatubbas Honkenmöten, bönestunder och annat i redan befintliga lokaliteter.

För en verkligt religiös Heffatubist behöver inte alls en speciell lokal dedikerad till självupptagna aktiviteter utan det går bra med många funktionella lokaler, men Heffatubisten tänker också på de andra som kan få rum i samma lokaler och göra annat, det är ytterligare ett tecken på att ursprungsreligionen är inte bara äldst utan också oerhört flexibel. Alla är egentligen Heffatubister det gäller bara att hitta hem.

Amen Heffa & Honk! NI är välsignade
Den Heliga ursprungsreligion
Heffatubbas Honken
Och del 2

Läs även andra bloggares åsikter om ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Pelle Fosshaug, Mitt Huvud är en torktumlare, HEFFATUBBAS HONKEN, Lisa,
Koreanska bokstavsbarn

ADHD Fakta en kändis berättar om sin ADHD


Lite positiva nyheter och berättelser om ADHD i stället för det negativa kanske kan vara bra? En ny fräsch video av Ty Pennington kanske kan vara något?

Ty berättar om det positiva med att kunna få en diagnos tidigt så att man slipper hamna utanför som människor med ADHD ofta har gjort trotts en stor kreativitet. En del tycker som vi vet att det är bra att människor med ADHD hamnar utanför vilket är konsekvensen av att stå utan en rimlig hjälp, de gillar att kritisera men inte att ta ansvar för vad de förespråkar, eller komma med något bättre. Om personer skulle behöva byta organ så ifrågasätts det inte alls på samma sätt som du behöver grundläggande hjälp med organiseringen trotts att det är just det centrala organet som falerar.

När en person verkligen behöver ny benmärg, så verkar de flesta kunna förstå det, men att det lätt går åt helvete för någon som inte ens kan hänga med i skolan verkar vara svårare att förstå för då ska det tydligen testas en massa hemkörda metoder från kvacksalveriets källarvalv, kanske är det viktigare för den sociala pedofilen att dennes vilja följs än att åstadkomma något bra, hur skulle man annars kunna förklara att situationen ser ut som den gör?

Ofta behöver ingreppen inte alls vara speciellt djupa utan stöd och medicinering kan räcka ganska långt för många människor. Alexandra verkar ha fått en nystart tack vare medicinering, Hasse Kron likaså, vad mer behöver du veta? De är knappast ensamma om det, lyssna på Ty Pennington och alla andra som vet.

Kändisar med ADHD II

Se korrekta åsikter ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder , Ty Pennington, Concerta,  Ibland blir det allt bra trumpet.

Kändisar med ADHD Collage från Norsk TV2.

ADHD: Anna Wahlgren, är du negativ och ljuger?

Anna Wahlgren uttrycker sig negativt om att barn med ADHD får tillgång till mediciner vilka gör att de bättre kan följa med i skolan något som verkar störa henne, hon skriver: ”Över 13 000 skolelever i Sverige får i dag amfetamin för att de inte kan sitta still eller hålla tyst i skolan. Det var ca 7000 barn förra året.”

Fakta källor om ADHD?
-Vart har du fått uppgifterna om att 13 tusen elever får amfetamin från?
-Vem säger att de får det för att sitta still?
-Om barn med ADHD ökar sin inlärningskapacitet med rätt medicinering, vilken rätt anser dig då ha att döma ut medicineringen, om det saknas bättre alternativ?

Vad har du som är bättre än medicineringen och varför saknar det du väljer att tro på ett vetenskapligt underlag, för du har väl ändå det? Vill du att barn ska misslyckas i skolan bara för att vi alla ska lyssna på din negativa uppfattning om en medicinering som redan 1937 visade sig vara mycket positiv för vissa barn i skolan? Med vilken rätt yttrar du dig i frågan? Vill du se verkligheten? Vill du se den verklighet dina förslag skapar? Eller vill du bara vara negativ?

Citat från Lmv visar att: ”hämtade 1 329 patienter ut recept på amfetamin.”
Mina uppgifter går att verifiera via länkar på faktabloggen om ADHD, Anna vart kan jag verifiera dina upplevelser och påståenden?

Gör du det för att det är så skönt?
Någonstans måste man också dra gränsen för vad spridning av osanning gör och dess konsekvenser för barn ungdomar och vuxnas hälsa. Att tro är en sak, men vad skapar din tro då? Tror du jag kan visa dig en massa positiva effekter av medicineringen vid ADHD? Eller har du något bättre att komma med, varför inte visa det då, så att hela världen får se din unika kapacitet. Att bara runka av din moralkräm och rättfärdighetsås, för att du tycker det är såå skönt, men hjälper det verkligen barnen bättre än alla andra kända metoder?

Anna vill du förresten vara med och hjälpa till mot tunga vanebildande droger? Många unga tjejer börjar röka och det är inte alls bra, kanske beror det på dåliga förebilder (?) som saknar kapacitet att inse att just den svåra drogen är det som dödar flest människor varje år i Sverige. Så vad säger du? Vill du vara med och hjälpa till att sprida O-beroende?


Läspa till väsen skillnaden CONCERTA, ADHD, ADD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Co$, propaganda, desinformation. Ovan vårt besatta stalkerpsykos ständiga återkommande till vissa länkar. 2 saker verkar han hata: kritik av riksförbundet attention och att vi länkar till platser där offentliga uppgifter om dömda pedofiler eller pedofili inom massmedia finns. för han anser sig vara mån om människors privatliv, eh, ja i varje fall pedofilers privatliv, mycket annat verkar han skita fullständigt i. Varför inte göra lite glidar konst i positiv anda av ett sådan vedervärdig självgodhet? Frågorna är fortfarande obesvarade och det har funnits massor med tillfällen att besvara dem.

Från 9 besök om dagen bara från arbetsplatsen till 0-2 gånger om dagen visar att vår coaching haft god effekt och besattheten verkar ha mildrats något. Du kanske inte är så dum som du tror? Du gör trotts allt stora framsteg, nästa är kanske att förstå att här är du inte välkommen.

TEST CONCERTA 36 MG

Sulle vart 18 men blä enteh dä!

Ha du inte rätt Jinätäk kan du skriv åm annat, ellä sä på video. Fö du ä int så mykke värd at tinigarna skräv om dä. Så äre mät. Mädisin säg de e dålitt för oss åsså. Häng du mä?

Dää andra preseesah hättä Maddäläään

ADHD MEDICINEN CONCERTA: FARMACEUTISKA UPPGIFTER
hjälpämnä å Grejs

Butylhydroxitoluen (E321), cellulosaacetat 398-10, hypromellos 3cp, koncentrerad fosforsyra,
poloxamer 188, polyetenoxid 200K och 7000K, povidon K29-32, natriumklorid, stearinsyra,
bärnstenssyra, svart järnoxid (E172), gul järnoxid (E172).
54 mg-tabletten innehåller även röd järnoxid (E172).

Ytbehandling: karnaubavax, hypromellos 6cp och makrogol 400.

Tryckfärg: svart järnoxid (E172), hypromellos 6cp, isopropylalkohol, propylenglykol och renat
vatten.

Filmdragering: hypromellos 15cp, laktosmonohydrat, titandioxid (E171) och triacetin.
18 mg-tabletten innehåller även gul järnoxid (E172) och stearinsyra.
36 mg: Kapselformad vit tablett med svart tryck, ”alza 36”, på ena sidan
54 mg-tabletten innehåller även röd och gul järnoxid (E172).

ADHD TEST MÄ,CONCERTA avdelningen 36 Mg.
Sätter mig ned och bläddrar i ab något och skriver ned vad som händer och de spontana reaktionerna.

  • Så att någon tatuera sig – blä trött
  • Någon bagge stånkade sig – blä änö trötere
  • Har madonna utnyttja jesus – blä seg åsså
  • Vill du tappa tänderna – Näää vell entäh dää
  • Ja ha addähådää å ringfingre äh längre än pekafingrä, så äddäh.

-Äärruh åsså sån, dåh?

(to bått länkanna ojka enteh ha rem kvaj)
-Nu, känns rä som om Makrogolen hålla på å sätta in
Hasa mä tä sängs ja
, hasääh så bra tu mä

Relä ADHD, Så äre määt, Örebro, Västerås, Makrogol, 15cp, 6cp, CONCERTA, Obehandlad ADHD, ADD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Flickor ADD.