Etikettarkiv: tro

ADD och ADHD, Samhälle - politik, Vetenskap

Lärare påverkas av barns ADHD medicin

Lämna en kommentar

Lärare agerar annorlunda ifall de tror barnet medicinerar

En höggradigt intressant effekt av ADHD medicineringen har nu börjat noteras lite mera tydligt, tyvärr är de vetenskapliga utvärderingssystemen alltid negativ till att tillvarata just den aspekten som egentligen är ganska central nämligen trons effekter.

I Detta fallet inte bara vad patienten själv tror utan givetvis vad omgivningen tror, vilket är intressant och egentligen bara studerats lite djupare när det gäller några få frågor såvitt jag känner till, kön är ett av de fallen. Det bisarra faktumet att vetenskapen i all egentlighet ofta styrs av tron men ändå ofta försöker förneka dess effekter är mycket intressant och knappast ett tillräckligt penetrerat faktum.

Artikeln i Science Daily lyfter fram flera aspekter av placeboeffekten, bland annat hur lärare och föräldrar tenderar till att bli mer omhändertagande och intresserade av ett barn som medicinerar än ett barn som inte fått sedan hjälp, vilket egentligen kan låta bra tills du inser att bara det barn som redan fått hjälp bryr man sig mer om, de andra som inte fått hjälp lämnas således därhän, o hjälpta.

Designer Amfetamin

Designer amfetamin utgör ingen egentlig farmakologisk nyhet då samma egentliga grundprincip som började användas redan 1937 är den funktionella vägen, att man rent molekylärt kan ta amfetaminmolekylen och sätta på en lysinmolekyl och sedan påstå att ämnet har unika egenskaper ifrågasätter nog ingen, det unikaste med den molekylen är att man  kan ta 100 gånger mer betalt för den och komma med lite nymossiga påståenden.  Visst är det sött att industrin värnar om sin lilla nya farmakobaby och allt pjoller som kan klemas fram ur det. Men vad hjälper det all i en större helhet om en del börjar ta 100 gånger mer av kakan? Är det verkligen i grunden så behjärtansvärt att stödja?

VYVANSE
CII Provided Significant Efficacy At 14 Hours After Administration In
Adults With ADHD In An Adult Simulated Workplace Environment.

om Placeboeffekten, amfetamin, Concerta, Equasym, Medikinet, Metylfenidat, Placebo, Ritalin, tro

-Fakta om ADHD medicin – Concerta video 3

– Fakta om  ADHD medicin – Concerta video 4

ADD och ADHD, Samhälle - politik

Karin Johannisson hör du mig?

1 kommentar

En arkeolog kommer till kulturantropologin om 1000 år

Skrev för några veckor sedan ett mail till Karin Johannisson och undrade om hon hade något bra svar till Mathew 15 år som undrade lite försynt hur någon kunde säga vad han inte hade, hon har ännu inte svarat. Om det beror på en kultursjukdom som plötsligt och helt oförhappandes drabbade henne vågar jag inte svara på men en lite modest påminnelse kanske snart är på sin plats. Men det kanske känns bäst att strö förnekelser som pudersnö lite grand från ovan och slippa ta en öppen debatt med verklighetsanknytning i stället för en lite von oben korsstygnssemantisk pepparkakspudding där allt är möjligt, för att man är så god med sitt himmelska pärlemorsflor?


Finns det någonstans inom idé och lärdomshistorian utrymme för sin egna insats som stigmatiserare och förnekare av rätten till en adekvat vård? Lite självkritik någon dag eventuellt kanske? Eller får översteprästinnans ord om vad som är verklig sjukdom eller bara en ren kultursjukdom inte sättas ifråga av den verklighet som drabbas av dem? Vad är det då för skillnad på de hon kritiserar och henne själv i semantisk mening? Vad är det som säger att det inte är just förnekelsen av sjukdomen som drabbar värst?


Vad styr tron om vetenskapen?
Blev just uppmärksammad på SVD´s lysande artikelserie om trosmässiga element styr vård och behandling utifrån kliniska perspektiv men även utifrån personens egna värderingar. I händerna på gud och svensk psykiatri heter en av artiklarna som är ett lysande exempel på hur allt annat än vetenskap styr vården vilket även

messigahvar temat artikeln nedan fast ur ett något annorlunda perspektiv.

Att landet du bor i också styr vilken diagnos du kommer att få med ett visst knippe besvär har också uppmärksammats vilket är extremt bra om vi någon gång ska komma till botten med vad de så kallade kultursjukdomarna egentligen är, enligt mitt förmenande kan det vara precis vad som helst som just den kulturens överstepräster inte känner sig speciellt mogna att acceptera och normalt har det alltid varit svagare grupper som drabbats av den stämpeln, vilken givetvis är en mycket brutal stigmatisering men sätts av förståsigpåarna som själva inte har något bättre att komma med bara för att ”förhindra stigmatisering” Jo vars…Trovärdighet?

När forskarna nu närmar sig pudelns kärna kanske vi ser den himmelska lockelsens ut rensning? Marco Scarpinati Rosso, är ingen barberare från Sevilla men väl överläkare på Transkulturellt Centrum i Stockholm och doktorand vid Karolinska institutet säger: – Det är för ­tidigt att påstå att 80 procent av alla diagnoser för människor från andra kulturer skulle ändras om vi ställde särskilda kulturfrågor. Men om det är en skam att tala med en psykiatriker hur ska man då kunna slåss för sin rätt mot en psykiatrikers godtycke, den frågan tas inte upp till sin spets men är nog viktig att kunna få ställa.

Men visst är det intressant att se att det är ganska många tillstånd som kan grupperas in som kultursjukdomar, själv frågar jag mig vilken diagnos vi ska sätta på dem som tvångsmässigt har förhindrat sina medmänniskor att få en adekvat vård på grund av att de hellre velat marknadsföra sin bild av kultursjuka? Det ligger mycket pengar och ära i att kränga sin bild av verkligheten som socialantropologerna mycket väl vet men sällan säger rakt ut. Men vad säger idé och lärdomshistoriken egentligen om sin egen spegelbild?

Medan  förklaringens gudomligheter slåss så lider människan. De är också de svagaste som drabbats värst och de är de som betalar priset av gudarnas lekar. Det är förvisso viktigt att belysa det fundamentala godtycket i psykiatrin men även när den för en gångs skull lyckas göra något bra. Men nu vill jag också vara med och flumma runt litegrand kring människors hälsa.

Kulturantropologisk logikarkeologi?
Några tusen år efter att dagens kulturantropologi dött ut då kanske jag (tänka sig lilla jag, va) kommer med ett gäng arkeologer och inspekterar dagens verklighet, kan vara spännande att se och framförallt hur mycket vi ska lämna åt slumpen för vårt egna tyckandes skull, om vi råkar hitta en utav urinoarerna och hängrännorna från rummen med uttrycksporslin, (det tidevarvets mest putsade stol) då kommer vi snabbt att kunna dra slutsatsen att er kulturella gärning berodde på era magiska tankar om de gröna stenarna efter att ha börjat analysera hängrännornas alla gröpta småstenar. Vad säger ni om det jordens alla urinevånare och kära dödskallar Jag säger som ni: Jag gjorde det för eran skull. Den stora kultursjukdomen är förnekelsen säger en del och jag ser ingen anledning att tvivla till det, efter att ha varit med att skriva lite om adhd historiken finns det ingen anledning att ändra uppfattning, tvärtom, i hur många tusen år har gruppen med adhd fått stå utanför samhället egentligen?

Våra fantasier om er hängränna
Måhända hittar vi sedan en serieblaska med stålmannen från eran tid, då kanske vi inte behöver fantisera mer, då kan vi lugnt dra den vetenskapliga slutsatsen att er hegemoniska gudomskult berodde på en ren pisskultur där ni var rädda för det gröna, skövlade jorden och la gröna pissstenar i rännorna av rent ockulta skäl. Sedan tillbad ni en Superman som rimligen inte fanns annat än som en direkt avbild till det ni så haft önskade att ni kunde. Några få alkisar hittade vi på en fossilerad DVD de skrek i parkbänkarna: Visst super man, visst super man!

-där ser ni vi har fångat nycklarna till er kultur, den kvittrande kackaduans pappegoja. Nog Superman, visst fan superman.

messiga adhd

Tills dess
Tackar jag djupt för den kulturella välgärning som det är att gestalta ADHD fenomen med allt sitt salt, bröd och aska, filmen: Mitt huvud är en torktumlare visade med kött och ben att personer med adhd minsann har för och nackdelar som alla andra. Det allvarligaste man kan göra mot personer i den som i många andra grupper är självfallet att förneka dess svaga sidor. Att journalister och författare kan lämna sina vanliga begreppsbarn och dampiga och gomspaltade horungar bakom sig är bra, än bättre är de när de lär sig att teckna verklighetstrognare porträtt av personer som har både för och nackdelar, Pelle Fosshaug till exempel. Är det inte bättre att skildra verkligheten som den är.

Om det nu finns starka genetiska orsaker till adhd är det då inte en exemplarisk rasbiologisk skiktnings inventering att direkt förneka existensen av problemgrunden eller att kalla den något som rimligen inte ska behandlas? Vi ställer frågan direkt till Karin Johannisson Professor i idé och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Vad säger dina senaste mätningar Karin? Den förintelse som rent statistiskt verkar möta personer med obehandlad adhd hur ska den lösas? Koncentrationsläger för problembarn?

Har du funnit den genetiska grunden för fenomenets förnekelseproblematik, eller nekar ni till att just förnekandet av människors problematik är det som ställt till mest oreda?

Att hävda att andra mäter är intressant, frågan är hur man kan komma fram till det utan att själv ha mätt. Ytterligare ett exempel på moderniseringen av ett tankeideologiskt sparbeting?

You 2 baby?
Öhörru förresten Karin jag skrev till din författarkollega Eva Kärfve tidigare och frågade om hon ville vara med att skriva adhd-historia, men hon var lite bizzy serru. Du kanske har tid då Karin? Eller är du också lite Bizzy just nu? Eller vill du dansa litegrand mä mäj, utmed historiens branter och varför inte se hur kultursjukdomarna började uppträda på Sveriges radio och tv runt 1940, kanske till och med förstå varför? Eller är den debatten om förnekelsens historia allt för infekterad för de blinda fläckarna i ett öga som inte vill se?

Statistiken, Sandmjölet och fårorna efter likrantningens obevekliga gjutjärnshjul, ingröpt på de sociala bergsmassiven till krematorieskorstenens matematiskt urskiljningslösa bolmande, där de svaga och stämplade stektes först, har du sett röken av den?

Kanske den mentala tandflossens trådar passar här bättre. Något du kan läsa i taxin på väg till och från idéhistorians alla meandrande krumbukter i urhistoriens vinglag. Språkets säd, eller lite vad som helst härifrån till Tjotahejti?

???

Missbruk, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Blåst på 30 Miljarder

3 kommentarer


De stora bedrägerierna går ofta omärkta eller kläs i en vackrare mantel men att ta 30 miljarder direkt från de svagastes kassa det är precis vad en del bolag gjorde alldeles nyss, men det är bara de bedrägligheter som uppkommit genom att förhindra konkurrens på marknaden som finns i det beloppet, sammantaget är ju självfallet blodförlusten extremt mycket högre för folkhälsan.

Vilka är då tjuvarna?
Ja inte står det tjuv i pannan på dem. Det har aldrig varit ett lönsamt tecken att framstå som tjuv, självfallet är man alltid extremt mån om att framstå som något rakt motsatt vilket alla i branchen är mycket välmedvetna om och som direkt speglar resultaten. Därför vill de alltid verka styrda av vetenskapen när det i själva verket är tvärtom de försöker styra vetenskapen eller rättare sagt hur de vetenskapliga resultaten skall uppfattas och i vilket ljus deras kassako kommer att se bäst ut. Tjuvarna från folkhälsan är i detta fallet inga mindre än läkemedelsbolagen och deras välkända metoder att till varje pris hova in så mycket pengar som möjligt.


Vem påstår att de tagit 30 Miljarder då?
-Jag påstår det! Jag säger att det dessutom bara är toppen av ett isberg och att den som kan ta pengar och medel på detta vis, helt saknar en egentlig moral och förståelse för sitt egna uppdrag, vilket är den tydligaste indikationen av alla att det behövs en genomgripande reglering av hur läkemedelsbolagen ska kunna få agera och distinkta förbud mot att mörklägga vetenskapliga resultat som inte talar till deras preparats fördel eller till den tes de för tillfället är intresserade av att marknadsföra. Men inte bara det krävs självfallet behövs det böter i betydande grad för att få stopp på denna kohandel med människors hälsa. Vårdbudgeten är begränsad och den som tar därur tar givetvis från någon persons möjligheter att få en bra vård är inte det uppenbart för var och en av oss?

Ni får gärna skratta åt mig jag är dock inte helt ensam om att säga det jag gör, det finns faktiskt några till se här EU Kommisionen också.

Vad är mest lönsamt att framstå som vetenskaplig eller att vara det?
Vi kan också mycket tydligt se och belägga att strategierna från läkemedelsföretag inte gynnar en logisk förskrivning med vetenskaplig stöd. Tvärtom ser man i flera mätningar att bolagen manipulerar marknaden och därmed människorna bara för att öka på försäljningen och kränga sina egna kemikalier. Bra eller dåligt – tja vad tycker du själv?

Det är ju tur att vi vet att vården inte påverkas av sådana irrelevanta godtyckligheter som kapitalstarka bolags säljbegär, när det bara dör runt 3000 människor i Sverige varje år till direkt följd av felaktig vård, eller hur? Uppdrag granskning kunde tidigare påvisa om myglet med bland annat Zyprexa. Eller att det var mätbart i förskrivningsstatistiken när läkemedelskonsulenter (kemikaliekrängare) åkte runt bland läkarna och ”utbildade” dem i hur förträfflig deras ormgift var i brist på sakliga vetenskapliga fakta. Det är du som betalar.

Läkare som får information av läkemedelsproducenter förskriver mindre rationellt än de som inte får sådan information.

Kanske inte är det starkaste tecknet på evidensbaserad medicin som sett dagens ljus.
Uppdrag granskning om de uppenbara lögnerna från industrin. Allt annat än vetenskaplighet ser vi gång på gång, däremot är den vetenskapliga täckmanteln ytterst lönsam. Det kanske är dags att tydligare definiera vad som är vetenskap och skilja det från ett produktkrängarbegär som skadar folkhälsan?

Socialstyrelsens fd. generaldirektör säger:
-Jag tappar andan. Jag blir så upprörd. Vi har sett den här felaktiga läkemedelsbehandlingen i över trettio år. Vi har lagt ned massor med tid på utbildning och uppföljning. Ändå så händer det här, säger Barbro Westerholm, rikdagsledamot (fp), till Rapport.

Vetenskapen och Spockskrivaren

Det är i mina ögon en ganska stor skillnad mellan utbildning och mutbildning kanske dags att politikerna också ser det? Just behovet av att vara solidariska med läkemedelsbolagens roffabegär verkar ha gått lite väl långt i Sverige Se på USA: Zyprexa, Vioxx, eller hur det uppdagas att läkemedelsbolagen själva skrivit ”studierna” och sedan hyr en in läkare för att skriva på och ge det hela en vetenskaplig och legitim stämpel. Vetenskap? – ja definitivt, vetenskapen om att kränga vad som helst under en vetenskaplig täckmantel, det håller jag med om. Men ingen tror väl på allvar att 30 miljarder är det enda du och folkhälsan blivit blåst på?

Göran Hägglund och Maria Larsson är det så här vi ska ha det? Ska vi stilla titta på när EU rapporten presenteras av marknaden själv som väljer att se det hela ur ett betydligt mer eufemistiskt perspektiv. Kan den bilden som levereras stämma med allt vi redan vet? När SBU talar om forskning eller reklam sover politikerna då eller är det någon som inser allvaret? Läkemedelsbolagen själva går gärna ut och berättar hur bra det är för stadskassan och folkhälsan när man byter till just deras preparat, men hur kan man säga att vi har en frisk konkurrens och vilka konkurrerar egentligen med läkemedelsindustrin?

Mannerliga allmosa

Sminkad själlöshet
Ursäkta att jag frågar mig själv sådär mitt ifrån ingenstans: Vem är den verkliga horan? Jag vet att man inte får ställa så snuskiga frågor, men får jag tänka dem då? Om ett könsumgänge är oetiskt att sälja vad är det då att bedra folkhälsan på pengar och möjligheter? Men det kanske man inte ens få ifrågasätta för då går väl översteprästerna cellsamt i taket? Ja menar att den som horat med folkhälsans möjligheter ska kunna ses för vad den är, den har inte bara sålt sin själ, utan även andras.

.

Vad säger du?

Kungabloggen om Astra Zenecas böter på 3,7 miljarder som betalas utan att knysta trotts att man inte anser sig ha gjort fel. Ett gott hjärta oss kannibaler emellan.

ADD och ADHD, NPF, Vetenskap

Kan Psykiatri bli en Vetenskap?

Lämna en kommentar
Animalmagnetisk metaforik

Kan psykiatrin bli en vetenskap?
Det är nog frågan om, men psykiatrin närmar sig i varje fall ett vetenskapligare förhållningssätt, dessutom verkar psykiatrin kunna närma sig människorna och den värld den är satt att verka i, vilket kanske inte alltid är så dumt efter så här många år.

I Uppsala och Gotland har man tidigare utmärkt sig för att ge en förhållandevis bra vård, ja kanske 7 gånger bättre än i till exempel Västra Götaland när det gäller adhd, vilket kanske kan skvallra en del om vetenskapligheten i de praktiserade förhållningsätten, även om psykiatrin inte alltid förefaller direkt nykter.
I Skåne kämpar de hårt för att ta emot mellan 3-4 patient per psykiatriker och dag. En del säger att 3 patienter är snittet, Socialstyrelsen har tyvärr ingen statistik på besöksfrekvensen och även om den fanns ligger fältet ganska vidöppet för allehanda tolkningar och saknar enhetliga definitionsramar. Vilket återigen kanske inte direkt påminner oss om vetenskap i metodologisk mätbara nyttograder per krona. Hursomhelst kan vi redan här konstatera att vården inom landet knappast styrs av de människornas behov av den, vilket borde ses statistiskt och vetenskapligt som en någorlunda normalfördelningsgraf, vilken annars skulle kunna mäta faror i omgivningen som till exempel Stenungsundsluftens toxicitet, visat i ökningar av %lungproblematik.

Hur får flickor rätt uppmärksamhet i vården?

Flickor fick väldigt ofta förr helt fel diagnos i psykiatrin, vadå vetenskaplighet? Om de fick fel diagnos så fick de väl också fel behandling? Vad har det med vetenskap att göra osv… Men kärnan i den ovetenskapliga vetenskapligheten utvärderas verkligen sällan vilket skulle kunna leda fram till större metodologisk skärpa. dvs retrospektiv analys av varför vetenskapen slog så slint som den gjorde, eller rättare sagt, varför den påstådda vetenskapen egentligen var ovetenskaplig ur syftesaspekt. Denna ovetenskaplighet kommer vi att få dras med tills vi gör vetenskap av den och varför gör vi inte det? För inte finns det väl något bra och heligt med osäkerhets axiomen och forskningens ständiga ambivalenser, mer än att utveckla kunskapen om sin metodologiska otillräcklighet? Det krävs en större långsiktighet i forskningens egen syn på existensberättiganden, kortsiktigheten gynnar bara iklädandet av en vetenskaplig mantel för att tala för en sak eller bara sprida sin egna agenda.
Men var och när görs egentligen dessa centrala utvärderingar? Låt oss titta lite på om den torkade kunskapen mognat, genom årens lopp… räcker du mig din hand så går vi. För när kan en vetenskap bli tydligare i sin nyttograd än när den angör den direkta hälsans kapacitet?
Små ljusglimtar i flummet
Det finns dock några områden inom psykiatrin som mer påminner om vetenskaplighet, det är insatserna för de med adhd, vilka numera förefaller ha en viss grundstandard även om det inte alls är speciellt länge sedan till exempel unga flickor fick helt andra diagnoser fast de hade exakt samma problem, de fick vara borderline, manodepressiva eller ….. Vilket kanske mer än övertydligt beskriver den låga grad av vetenskaplighet som psykiatrin har angjort historiskt. Vad tror du är konsekvenserna av de här systematiska feldiagnoserna? Vågar du en tänka på det? Eller vill du forsätta blunda?

Dyra Mannagryn
Psykiatrins vanvettiga historia utgör också ett hinder för dess trovärdighet och konstigt vore det annars. Men den sjuka psykiatrin är på väg upp ur träsket vilket en rad faktorer vittnar om, viss vetenskaplighet är på väg, men när blir hjälpen för de människor som behöver den egentligen nykter och tillgänglig? Psykiatrin har väldigt länge varit en pengaslukande och ineffektiv jätte på lerfötter med vad vi idag vet ineffektiva och ibland sinnessjuka metoder, så en vitbok som vittnar om vilja till bot och bättring kanske inte skulle vara så dumt?


Russin mot russin grynet?
I praktiken verkar just det faktumet att man jobbar med människor i dag tas som intäkt för att göra allehanda flummiga saker vilka inte kan bevisas ha någon egentig klinisk effektivitet. Vården av personer med adhd förefaller vara ett distinkt undantag därifrån, men bara till vissa delar. Det torde vara svindlande enkelt att med beprövad vetenskap bevisa att stoppa 4-5 russin i stjärten är effektivare terapeutiskt än den metodik psykiatrin användes och som fick nobelpris 1949. Vad kan detta säga om det vetenskapliga förhållningssättet?
Den praktiska betydelsebäringen av Vågar du mot ljuset av beprövad klinisk evidens sätta emot att den rent russinterapeutiska effekten slår den nobelprisbelönta forskningsinsatsen lobotomi? Jag är i så fall till er tjänst!

”att vi jobbar med människor så vi gör som vi vill, fast det gärna ska se bra ut
på ytan”

… verkar ha gått lite väl långt. Att ta ovetenskapligheterna som intäkt för godtycket, är mycket bra om man ska belysa cirkelbevisningspedagogiken, men inte till så mycket annat.
(måhända skulle cirkelbevisens ultimata analys ske med russina i analen för att liksom påvisa det psykodynamiska händelseförloppet rent biologisk, allt kommer att bli skit. Så lås in dig när du ska bevisa det. Sedan tvättar du händerna kommer ut och låtsas som inget.) Men vad har det med vetenskap att göra? Ytterligare en groda? Eller var det bara Kvacksalveri, kvack kvack


Stödgrupp till ledsna anhängare?
Blir någon överdriven anhängare till psykiatrins kolossala ineffektivitet ledsen av detta sakliga konstaterande kan ni med fördel ta en SSRI tablett, så kan en del bli mycket bättre. Eller… nja, inte

ens psykofarmakologin verkar kunna bota den sjuka psykiatrin. Eller varför inte själv testa delar av den psykiatriska historikens metoder?

Är ni kritiska så bottnar det i er egen projektionslusta, kanske lite förträngd sexualitet? Eller så kan vi erbjuda er en ny psykodynamisk deluxe terapi, väldigt effektiv, men kanske måste pågå livet ut och sådant kostar ju på som du vet, eller hur? Vi ska även fundera på att ta fram helt nya behandlingsformer för desillusionerade gamla anhängare, för den forskningen är ständigt på gång mot nya djärva mål, tills dess kom ihåg att ta dina russin, Grynet!


Den gamla psykiatrin som kanske självdör snart är i grunden en kloss byggd av idépolitisk spekulativitet och bekräftelsebehov, vilka snarare ofta motarbetat en genuint vetenskaplig hållning. Vilket vi kan se bland annat i Göteborg som är ett gamalt psykodynamiskt fäste, där KBToch andra metoder som lyckats bevisa en relativt god grad av vetenskaplighet har svårt att vinna mark. Inte beror det på vetenskap.. Det beror på att den idépolitiska suggetionskraften är så stark att den vill förutsäga framtidsutvecklingen via sina egna tentakler och idépolitiska spindelnät.

Inom andra ”socialvetenskaper” vilka vi belyst några gånger och som även Maria Abrahamsson i Svenska Dagbladet tar upp lika briljant som enkelt, så behövs det nya sätt att se sakerna, inaveln har spelat ut sin roll.

I forskningspropositionen hänvisas till behovet av kompetensutvecklad personal inom rättsväsendet. Det låter bra, liksom att regeringen efterlyser en både utvecklad och intensifierad kriminalpolitisk forskning. Mer oroväckande är att det­ inte­ står ett ord om att riksdag och regering är i händerna på Brottsförebyggande rådet när det gäller bedömningen av hur mycket kriminalpolitiken måste få kosta.Vad regeringen tänker göra för att vässa den kriminalpolitiska forskningen är inte glasklart, men den var splittrad och saknade samordning redan 1992. Därefter har punktinsatser gjorts, och regeringen noterar nöjt att bland annat den internationella förankringen har stärkts. Ett kvalitetsmått på det är det nyinrättade ”The Stockholm Prize in Criminology”.Nog för att ett jippo i Stockholms stadshus med internationella gäster kan ge prestige och fina kontakter. Fast är det mingel på toppnivå som regeringen menar är forskning i världsklass?

Ett galant enkelt förevisande av den vetenskapliga idéstrukturens vackraste druva som här med all tydlighet visat skrumpnad till ett litet russin som kläs i kejsarens nya kläder. Som sedan marknadsförs i omförpackad proselytisk skapelse som pippifågel. Kanske skulle regeringen läsa sin Ikaros lite bättre? Det är statens skyldighet att fungera till uppdragsgivarens belåtenhet, inte att idka styrning av forskningens inavel via idépolitiska suggor, eller vad man nu vill kalla de byråkratiska galtarnas målorgan, för sina ståndaktiga strävanden.

Många kramar från er russinrobot i tiden!
vi börjar alla någonstans

Alla druvor skall till slut torka

Så klia dig i skallen medans du kan

Forfarande vet vi nästan ingenting om trons effekter, men varför ska vi forska på det? Det är ju trotts allt bara tron som styr vetenskapen, för vi forskar väl inte på något vi har anledning att tro på skapar värdelösa resultat, eller forskar förutsättningslöst? Nej forskningen styrs i dag av den kortsiktiga nyttograden för finansiären vilket visar hur oerhört förslappad regeringens egna interna syn på forskningen är, de finansierar forskningen men styr den inte i nytta mot ett långsiktig folkhälsomål. De gör så bara för att de TROR det är den bästa vägen, vi får väl hoppas regeringens piller till forskningen fungerar. Tack för att du lyssnade, nu vill jag gå och bada.

Hela världsekonomin styrs av tron, inte bara forskningen, kanske skulle uppmärksammas lite mera på kreditmarnaden av kreditvärderingsinstituten att just grundakordet i deras mening är tro och inget annat. Kredit kommer från latin och betyder just ………….. så vad är den värd? vi avslutar med läkartidningen artikel är kvalitativ forskning vetenskaplig eller bara relevant.

Den idéstrukturella tankegången om evidensmässighet måste byggas ut bortom inaveln mot evidenskärnan i folkhälsomålen inte något annat, kanske det på lite sikt kan skapa medel som läker och så kallade läkemedel som gör skäl för namnet. Några är på väg men de kommersiella incitamenten till att ta fram sådana medel saknas, just för att människan är värdelös i den kreditteknologiska modellen och dess heliga gamla kossor som betar poängen, gräsligt sakta. Mu.

Vill inte du också bada?

Samhälle - politik

Horan och Forskningens Integritet

1 kommentar


Vad är vetenskap?
En rad affärer kring forskning runt beteendevetenskapen är redan kända och flera lär det bli, ett i mitt tycke ganska självklart fenomen eftersom mycket av våran världsbild inte är grundad på vetenskap utan på något annat.

Det som gärna framhäver sig som vetenskap visar sig vara mestadels tro, psykiatrin till exempel visar genom sin synnerligen bisarra historia bestå mest av tro som dessutom varit skadlig i flera aspekter. Om vi nu tar den väldigt erkända och nobelprisbelönade uppfinningen Lobotomi så är det bara en i raden av betingelser inom psykiatrin som påståtts vara vetenskapliga och var det vetenskapliga ligger i något som dödar var sjätte patient kanske någon annan kan vara snäll att svara på.

Staten bör kräva mer
Det är därför oerhört viktigt att staten ser över sina egna intressen om det grundläggande statliga kapitalet människan och hennes samarbetsformer. Forskningen ska inte leasas ut till läkemedelsföretag eller enskilda intressenter som bara har sina egna vinstdrivande intressen som drivfjädrar. Staten bör kunna forska mer i just folkhälsofrågor och vara distinkt pådrivande när det gäller att hålla efter de påstådda vetenskapligheterna som duggar tätt när läkemedelsbolagen väljer att profilera sina små guldkalvar i det ljus de anser vara bäst, samtidigt som de också ser till att skuggan faller rätt. Studier som förefaller negativa för medlet publiceras inte och så vidare.

Det ställer krav på framförallt staten som faktiskt är finansiären av kalaset att utkräva lite långsiktig kvalitet för pengarna, när vi ser auktoritet efter auktoritet visa sig var mycket framstående horor. Nu senast var det Professor Biederman en av de mest välciterade forskarna inom den psykiatriska världen som horade med sanningen när han berättade hur mycket ersättning han fått från läkemedelsbolag.

-De måste ställas högre krav på forskningen!

-Det bör kunna ställas högre krav på att den ska skapa oberoende, men inte bara för aktieägarna.

För vilket oberoende skapar egentligen en forskning som är självupptagen och inte ser till det långsiktiga resultatet? När det gäller psykiatrin i allmänhet har jag sett ganska lite långsiktiga resultat i positiv bemärkelse dock verkar ADHD vara ett undantag därifrån, en adekvat medicinerad ADHD symptomatologi verkar skapa tydliga förbättringar och i högre grad oberoende individer, vilket är ett tydligt framsteg för de som blir hjälpta.

Begreppshoreri och sugapparaten
Ett SSRI preparat är lönsamt men det får inte kallas beroendeframkallande (vilket det väldigt ofta är enligt flera utsagor) Måhända bildas det hos en delpopulation något som kanske kan sägas vara utsättningssymptomatologi. Tjovars – kanske är det också samma eventuella utsättningssymptomatologi som drabbar alla alkisar, men de kanske ljuger om sina problem på samma sätt.

Hade det inte varit bättre för mänskligheten om de som horar med sanningen i hälsofrågor sålde sina kön i stället, då kanske vi hade sluppit allt horande inom något som är viktigt för oss alla. Så ut på gatan med alla samvetslösa forskare som inte kan skilja på ditt och mitt eller ens vet hur mycket ersättning man får av en produkt man marknadsför, hur kan en sådan ”forskare” ens komma med något annat trovärdigt än just sin rätt att kallas hora?

Det är en diagnos jag sätter för att hjälpa er självfallet.

NT-passus
Hora är ett intressant ord, används ofta för att nedtrycka en speciell del av befolkningen i speciella syften. Men det verkliga horandet kanske sker någon annanstans än det som verkar tas i folkmun. Har egentligen inte horande med sanningen betydligt mycket allvarliga och långtgående konsekvenser än horandet med könen?

Är det inte fundamentet till det som skapar misstro mellan människor, i sin essens?

Och vad lögnen har med forskningen att göra återstår att se. De mellanmänskliga sminkklicheérna och förljugenhetskulisserna är välutvecklade på sina håll. God jul.
ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Vi tror på vetenskapen och finansierar dess manipulering

Lämna en kommentar

Dag efter dag kan vi läsa om forskningsresultat och hänvisningar till vetenskapliga resultat eller undersökningar. Men hur vetenskapliga är egentligen resultaten och vad säger egentligen

Hoppets värde
I takt med att den religiösa överhöghetens tvångskopplade dogmatism sakta droppar av ytan runt det trofasta medvetenhetens alabaster och tankestråk så låter vi vetenskapen styra mer och mer, men vad är egentligen vetenskap och går den att styra?

-Tja, styrningen av vetenskapen är ett faktum som läkemedelsindustrin ägnat stora delar av sitt liv åt så visst går det. Det är också ett vetenskapligt faktum att vem som betalar studien verkar kunna spela roll för vilket utfall studien får, så kan man i egentlig mening tala om vetenskap, eller är det mera ett vetenskapligt omslagspapper som gör det hela lättare att svälja? Lite glidmedel på tankesmeten så sätter du dig inte på tvären (din trångsstrupade dumjävel)

Du betalar va?
Den obegränsade desinformationsrättigheten man har tagit sig när man använder vetenskapliga förespeglingar för att kränga varor visar kvacksalveritänkandets alla tydliga grundstrukturer.
Hur kommer det sig att läkemedelsföretag fortfarande är tillåtna att mörka studier och gömma resultat som inte visar sig vara bra för deras kommande kassako och komma så billigt undan? Lite halvvetenskaplig zonterapi som belyser ett ena litet område men mörkar sikten för andra tillsammans med lite lockelser bildar en säljande cocktail av desinformationsrättigheter med vetenskapligt förkläde, allt givetvis finansierat av staten via de höga kostnaderna för läkemedel.

Samordning av intressen?
Varför är inte denna fullständigt uppenbara manipulering av de vetenskapliga grundvärdena illegaliserad som den kriminalitet mot mänskligheten den verkligen är? Jag tycker det finns mycket som tyder på att staten inte förstått sin roll i kunskapssamhällets framtid, vilsen trevar den vidare utan att inse var den verkliga infrastrukturens element befinner sig.
Finns det i någon stat en starkare infrastruktur än folkhälsan så skulle jag vilja ha vetenskapliga bevis för det, jag är säker på att många vill se dem. Vi har i dag väldigt få medel som läker men vi har en massa läkemedel, hur kan det komma sig? Är det ens i närheten av ett vetenskapligt förhållningssätt eller visar det bara på den maskerad av farmakotekniska pyjamasar som styr marknadsföringen av din verklighetsbild i nutidens gäspande socialpangea.


Älskling, när jag ser in i dina ögon är det inte ens en kontinent i närheten av vad som göder ett verkligt hopp, skall det vara så?

Länkar:

Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans: Regeringens nya förslag om en forskningsfinansierande myndighet. Lite nykterhet kanske är på intåg när det gäller fininsierning av forskningen också?`Skulle kanske vara bra om man inser var staten har sin verkliga infrastruktur också.

https://peterrost.blogspot.com/ Peter Rost läkare och fd högdjur inom ”bigpharma”, kanske inte alltid älskad för sin frispråkighet, men likväl något vi alla kan tjäna på: människor som vågar säga ifrån när vinstrintressena går före det rimliga. Sidan är på engelska.

https://www.vof.se/ Intressant förening som ägnar sig åt att titta på vad som är vetenskap och inte, bitvis ganska kort och näringsrika kommentarer om tex astrologtidningar som fick lägga ned ”pga av oförutsedda händelser” Mycket kritisk till kvacksalveri i allmänhet dock inte alls lika kritisk som man kunde önska till det pseudovetenskapliga och ibland tydliga kvacksalvandet som en del läkemedelsbolag ägnar sig åt, men det kanske kommer?

Hursomhelst en mycket bra och välskött sida som jag inte skulle vilja vara utan, har även ett trevligt forum. Att dela ut pris till årets folkupplysare och till årets förvillare är ett synnerligen trevligt initiativ. Hoppas att de också kan ägna lite mer tid åt den pseudovetenskaplighet som med ett vetenskapligt förkläde kränger dyrköpta läxor enligt nedan:

Enligt Curt Furberg försvinner läkemedelsföretagens etiska tänkande så fort ett läkemedel blir storsäljare – då har man inte råd att vara öppna med negativa studieresultat och biverkningsrapporter. Företagen lovar också rutinmässigt inför godkännanden att genomföra uppföljningsstudier – som sedan sällan blir av. – Det visar inget vetenskapligt förhållningssätt, snarare intresset av att leka vetenskapliga när det passar för de egna intressena, vill du finansiera en sådan leklåda?