Etikettarkiv: kriminalvården

ADD och ADHD, Missbruk, NPF, Samhälle - politik

Gäller naturlagarna också kriminella med ADHD och ADD?

18 februari, 2010 p-o 2 kommentarer

Debatten verkar flöda på sina håll om personer med kriminalitet också kan anses värdiga att behandla för sin eventuella ADHD eller ADD. En intressant debatt som har samma strukturella rot som gäller den mesta behandlingen mot negativa ADHD symptom. Törs man fråga om det är sannolikt att naturlagarna för medicinsk funktion skulle ändras bara för att personen i fråga är kriminell. eller kan det vara så att den som vill förneka en person behandling bara på grund av dennes kriminalitet inte heller vill erkänna det som i vissa fall kan vara delar av dess rot?

ADHD och missbruk, ADHD debatt DN,

Bättre med en kontrollerad vård?

Klipper samman två intressanta klipp från nätet och låter den blomstrande kommunikationen fortgå. Det nedre klippet kommer från tidningen: Dagens Medicin om ADHD medicin till kriminella personer.

Kan det någonsin finnas ett bättre omständighet att behandla någon än där du mycket noggrant kan följa hela behandlingens förlopp? Jag är för hårdare kontroll och tycker personligen inte att Amfetamin ska ges på så lösa grunder som man till exempel kan se i dianetikboken av L ron Hubbard, utan jag tycker det är något som bör ges under läkaröverseende, tycker inte du det? Behandlingen som ges i dag i Sverige är dessutom effektivare än det knarket som grundaren av Scientologi delade ut utan utredning eller läkarkontroll. Det är väl bra?

Tittar du bara på resultatet kanske du förstår varför dessa människor behöver en chans att få fungera bättre, men du kanske inte unnar dina medmänniskor de mänskliga rättigheterna? Handen på hjärtat Olof är det inte bättre att behövande fångar får behandling under noggrant kontrollerbara omständigheter än att den sämsta sortens amfetamin trycks i våra medmänniskor, män kvinnor och barn av en kriminell Scientolog till hög kostnad?

Har även vi icke kriminella rätt till vård?

Av kommentarerna att döma så verkar debatten intressant. Själv tycker jag det är bra med läkarkontroll innan medincinering. Kanske vi också ska fråga oss exakt vem som ska stå utanför en medicinering som kan hjälpa mot ett bättre och hälsosammare liv. Samt inte minst vem som ska stå där som kommendant och koncentrationslägervakt och säga vem som ska stå i vilken kö till vad. Vilka som inte ska få någon medicinering utan först ska behandlas mot ohyra?

Vem anmäler sig som vakt och tycker det är viktigt att sortera ut de människor som inte ska får någon rimlig vård? Det vill jag verkligen veta, dessutom varför. Den ansiktslösa abstraktionen går ibland för långt, det är trotts allt så att massan består av individer och dessa har ansikten och namn.

Ska jag, FrökenF, Killen i filmen ovan, Alexandra, Witchbith, Immanuel, Rosen, Genrep Malix eller Kattis, ställas i denna intressanta kö? Vem ska då få ett värdigt liv och vem ska dö? Är det ens anständigt att komma med kritik mot en företeelse om man själv inte har något bättre att komma med?

Kom inte med fler frågor – Kom med svar.

ADD och ADHD, Samhälle - politik

Kriminalvården kommer till insikt?

29 januari, 2010 admin 2 kommentarer

Den kriminella nonchalans som vi gång på gång sett från kriminalvårdens ledning är inte rimlig och har aldrig varit det. Att de nu ska utreda om även kriminella personer ska kunna få en behandling mot ADHD visar måhända om en liten insikt om att kriminella också har mänskliga rättigheter. För en hel del verkar kriminaliteten även kunna ha berott på att det helt enkelt inte fanns någon koncentrationskraft att läsa någon bok eller något längre stycke. Vilka karriärvägar återstår egentligen då för en person med spring i benen?

Om en medicinering gör så att personer bättre kan följa med i skola och kamratliv och slipper hamna utanför är det givetvis något som mycket seriöst bör kunna tas tillvara. Fanns det en sådan medicinering så bör den ur flera perspektiv kunna kallas Oberoendeskapande, för den skapar ett oberoende för individen, dessutom är ADHD-behandling i Kriminalvården lönsam för samhället.

Att som Kriminalvårdens generaldirektör ondgöra sig över gruppens inpopularitet och impulsiva livsstil visar snarare med vilken djup inkompetens verket försäkrar sig om att behålla de kunder lever av. Vad bör vara ett rimligt straff för att underlåtit sig att behandla något som kan sänka kriminaliteten för flera individer? Vilket straffansvar ska påräknas ett sådant missbruk av makt? Att inte mycket seriöst överväga medicineringens effekter på personer med problematiken oavsett personens eventuella yrkeskarriärer är självfallet i grunden diskriminerande . Kriminalvårdens egna hållning i frågorna verkar snarare vara kriminellt hänsynslös mot de vetenskapliga underlagen som finns, snarare verkar man vilja censurera sitt egna bakåtsträvande

Insikten om att gruppen är överrepresenterad inom vissa beteendeprofiler kanske inte alltid är så konstigt för de som inte haft så mycket att välja på, att utanförskap predisponerar för missbruk kanske inte är årets nyhet? Dagens Medicin, Sydsvenskan ett piller mot brottslighet. Folkbladet, var fjärde har ADHD. Nortelje tidning, ADHD projekt ger stor samhällsvinst. Reflektioner från Dr Kenny Handelman i Canada.

Rosen. Malix. Misssdopamin, Neuropsykiatrisk mediabevakning, ADHD Kvinnor, Ruidien Netvibers. bara lisa sover.

Variation, Läs även andra bloggares åsikter om ADHD Medicin, ADHD Medicinering, Kriminalvården, Kriminalitet

ADD och ADHD, Missbruk, Samhälle - politik, Vetenskap

ADHD-behandling i Kriminalvården extremt lönsam

1 december, 2009 p-o 1 kommentar

Läkartidningen uppmärksammar att behandling av ADD och ADHD också är lönsamt ur samhällsekonomisk synvinkel, inte bara för individen. Det är också från läkartidningen vi lånat inläggets rubrik.

Professor Bo Söderpalm vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som själv forskar kring missbruksproblem och bästa behandling, är mycket insatt i ADHD problematiken men tycker det är orimligt svårt för behövande att få en rimlig hjälp inom kriminalvården. Han säger:

”– Kravet på långa psykologutredningar blockerar möjligheten till behandling, eftersom det saknas psykologresurser. Dessa långa utredningar är inte heller nödvändiga. Det är inte svårare för en psykiater att konstatera ADHD än det är att ställa andra psykiatriska diagnoser.”– Mitt intryck är att behandlingen tveklöst har effekt på ADHD-symtomen, säger han. Patienterna kommer på läkarbesöken, flera har börjat jobba, och missbruket minskar, både av amfetamin och alkohol.

-ADHD-behandling av intagna på fängelser är en mycket god investering, konstaterar nationalekonomen Ingvar Nilsson.

Kanske är dessa erfarna experter för godtrogna? Kanske de känner de inte till hur kriminalvården gång på gång aktivt förefaller ha motarbetat en medicinering på flera olika plan. Man har i stället ägnat sig åt diverse antiknark projekt för att få fångarna att knarka mindre, när dessa synnerligen dyra projektet utvärderades visade sig dock att fångarna bitvis knarkade mer inom ramen för kriminalvårdens egna antiknark projekt, så speciellt verklighetsnära kanske vi inte ska anklaga kriminalvården för att vara. (projektet kostade dessutom bara 100 miljoner kronor)

Kriminalvårdens forsknings och utvecklingschef, Professor Martin Grann förkunnar sin forskningsfientliga trosuppfattning i ST:

Han är inte så förtjust i bokstavsdiagnoserna som ADHD/DAMP. ” — De
är rejält övervärderade och det finns egentligen väldigt lite forskning på
området. Jag vill nte förringa professor Gillbergs forskning, men jag tycker
ändå att det ändå handlar om en slags modediagnos. Och enligt svensk lag har
man inte rätt att få vård om man har begått ett grovt brott och har
diagnosen ADHD/DAMP, säger han.”

Först förnekar man att det ens finns något rimlig forskning kring ADHD, nu har man har till och med upptäckt att kvinnor kan ha ADHD och ADD. Vilken bedrift! Facket som varit närmast de intagna har försökt driva på, men hos ledningen har man kanske varit rädd för att missa alltför många kunder? Det kanske är det verkliga missbruket? Att på ytan låtsas vara intresserad av klienternas verkliga problem är en sak, samtidigt som man slår på stora trumman för det lilla man i gör. En annan sak kommer fram när det gäller att ta eget ansvar, till regeringen skriver generaldirektör Lars Nylen:

-Jaha varför tror herr generaldirektör att klienterna skulle medicineras då? Kanske kan just en medicinering påverka de symptom som herr generaldirektören själv påpekar, dvs impulsivitet och aggressivitet, samt öka på förutsättningarna för att kunna planera bättre. Är det inget som ens herr generaldirektör råkat tänka på? Så vågar man ställa frågan varför kriminalvården gång på gång ertappas med ett agerande som tyder på att man snarare väljer att vara dövstummblinda inför den vetenskapliga verkligheten av att medicinerad ADHD ger individerna en större chans att agera på den rätta sidan. Flera är säkert välbekanta med den ovetenskapliga hållning som grasserar hos kriminalvården. Intressant med alla som tror sig veta mycket om ADD och ADHD. Fackförbundet har gång på gång visat ett stort intresse för problematiken, medan Generaldirektör inte alls drar sig för att påpeka att gruppen inte är speciellt populär till regeringen, på grund av sin aggressiva och impulsiva livsstil, vad kan han egentligen? Vad vet han?

Om vi byter ut ordet ”patientgrupp” herr generaldirektör skriver om mot något annat ord tex aseatgrpp, judegrupp eller arabgrupp kanske man lättare ser de tankemönster herr generaldirektörn begagnar sig av, utan tecken på större reflektion av vad han gör. Dokumentet kan i sin helhet med fördel studeras av retorikstudenter som önskar tydliga exempel på hur brist på självkritik och insikt om sitt egna arbete ändå kan kombineras med förslag på hur många andra ska agera, inom ramen för det byråkratiska Sverige.

När sedan kriminalvården råkar få sitt egna vetenskapsförakt speglat, ja då flyger man i taket och kräver att ska fakta ska cencurera. Något så hemskt som en powerpoint om ”Vad är ADHD” från en av Sveriges kunnigaste läkare inom området, vilken dessutom inkluderar delar av kriminalvårdens egna ovetenskapliga hållning kan icke tolereras! Frågan är hur länge kriminalvården orkar med att censurera den verklighet de befinner sig i. Dr. Kjell Modigh som är en av initiativtagarna till socialstyrelsens kunskapsdokument kring ADHD kan alltså inte säga sanningen rakt ut utan att åtminstone en av byråkraterna kräver censur, det kanske kan säga lite om den bakåtsträvande byråkratins egentliga förjäsning.

Om det rör sig om ren socialpedofili i egentlig mening är naturligtvis svårt att säga så här på rak arm, men visst är det märkligt att personer med ansvar för andra personers hälsa kräver censur av sitt egna handlande.

Redan i det gamla romarriket tog en del doktorer emot både slavar och ägare, kanske kan även svenska personer ha rätt till rimlig sjukvård, speciellt om det är för ett problem som kan anses delvis ligga till grund för att de hamnade utanför? För tusen kronor om dagen kanske kriminalvården kan göra något positivt för fångarna också, annat än att försäkra sig om att kunderna kommer tillbaka?

Helvetets sociala geografi
Att man lätt man hamna utanför om man inte alls kan följa med i skolan råder det säkert ingen tvekan om. Vi känner nog alla någon som hellre gjorde annat än att följa med på lektionerna, kanske var det en klasskompis, eller kompis eller så var det vi själva. Men vad återstår egentligen för karriär för den som tidigt hamnar utanför gränsramarna på grund av att man helt enkelt inte kan följa med i skolan? Alla kan antagligen inte bli en ny Phelps. Men för många återstår nog bara ett liv i kriminalitet. Att ha en så verklighetsfrämmande inställning till vetenskap borde väl någon gång vara straffbart om man har ansvar för andra människors hälsa och välgång?

Gång på gång har vi skrivit om Kriminalvårdens stora avoghet mot att ge personer med ADHD en rimlig behandling. Den senaste tiden har vi dock sett hur kriminalvården svängt något och låtsas ha uppfattat den problematik som man så skickligt och intensivt lyckats blunda för så oerhört länge. Varför inte ta ned hela den akademiska debatten på en mänsklig nivå, så att förnekarna en efter en ska få visa vem som ska få och vem som inte ska få medicin, precis som en liten kö till koncentrationslägrens gasugnar. För hela debatten har tidigare bara kantats av svart och vitt, varför inte se lite av de verkliga ansiktena som döljer sig bakom den verklighet många tror sig veta så mycket om? Livet levs på en ganska personlig nivå, kanske något för dem som tror sig veta allt att fundera på?

Till och med tidningarna har skrivit lite om denna verklighet även fast det inte är någon nyhet och inte kan anses ha vart det senaste århundradena, tvärtom att hamna i fängelse verkar vara mer beroendeframkallande än mycket annat. DN, BLt. hur skulle det annars komma sig att så många av de som varit där så länge känner sig mer hemma där än någon annan stans i denna vackra värld? Givetvis är fängelse liksom flera typer av tvångströjor beroendeframkallande, men kriminalvården upplyser inte om det. Kriminalvården lever av det.

—

Kriminalvården har sedan artikeln skrevs kommit till lite större insikter och startat en utredning ifall fler interner ska kunna få sin ADHD problematik medicinerad. Ett intressant framsteg för en organisation som verkar vara mån om att få behålla sina kunder.

ADD och ADHD, Missbruk, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Dags att tala om det verkliga missbruket?

25 juni, 2009 orakelo 2 kommentarer

Några tidningar skrev i dagarna att kriminalvården måste tänka till lite granna och visst kan man som enkel lekman bara hålla med. Att sätta samman flera personer med ett brottsligt förflutet och en avoghet till delar av samhället, vad kan de egentligen anrika för krafter? Är det inte ett lysande exempel på en idé som var dålig redan för hundra år sedan och knappast lär ha blivit bättre idag?

Stärk samhällsföraktet

Hela det fälgkörda systemfelet kräver allt bisarrare metodik för att limmas samman med solutioner och nya lösningsmedel. Men låt oss titta tillbaka lite, har man velat ha någon egentlig lösning eller är kriminalvården gamla vanemissbrukare av mänskligt kapital? Räcker inte censurivern längre, den otillåtna sanningen om kriminalvårdens fundamentala neglekt. Att kräva censur kring Fakta om neglekten vilken måste hållas borta från deras verklighet.

Någon som kommer ihåg när kriminalvårdens forskningschef Martin Grann sa att det egentligen finns verkligen lite forskning på området ADHD? Vi har skrivit om det bland annat. Professorn i psyklologi Martin Grann visar hela sin grannlaga kunskapsbas som lett fram till jobbet som kriminalvårdens forskningschef. Väldigt psykologiskt eller vad ska man egentligen säga? Läs mer här om det. Men visst är det ganska vågat att påstå att det inte finns speciellt mycket forskning om ADHD.

Blunda för verkligheten

Kriminalvårdens vägran att se sin egna nonchalans inför sakliga faktum har heller inte betvivlats av de som arbetar i organisationen och befinner sig närmast internerna. En rustik funktionell hånfullhet som givetvis tar sig alla bisarra uttrycksformer av maktfullkomlighet och social kannibalism, därför kanske man inte heller ska bli förvånad när när en kriminalvårdsdirektör kräver censur av faktadokument som bara visar verkets egna undermåliga förhållningssätt till den verklighet de är satta att jobba i.

Hur lyckas man bränna 100 miljoner i en så innefektiv satsning mot narkotika på fängelserna att bitvis så knarkar internerna i programmet mer än de gör annars? Är man inte då egentligen geniallt undermåliga, så när blir man egentligen det?

Missbrukare erkänner inte missbruket?

Det är intressant det där med missbrukare, de vill liksom inte erkänna att de är dem de är fel på och det är alltid fel på alla andra. När vi då ser den högsta chefen för hela kriminalvården vad säger han då om sin egen insats säger han att hans klienter är populära och ger honom en chans till rimligt arbete som han gör bra eller säger han att han vill ha mer och mer och att alla andra borde kunna göra mer precis som en verkligt grav missbrukare brukar göra? Säger en enig vetenskap något så säger man emot helt utan faktaunderlag, hur rumsrent är det egentlien? Törs man fråga, hur man mer kan missbruka sin ställning än just så?

Forskningschefen sa att de egentligen inte fanns någon forskning om ADHD. Vad säger då generaldirektörn om personer med ADHD egentligen som det finns ganska många av i landets fängelser? Jo han säger att dessa personer med ADHD inte är speciellt poppis, det framgår dock inte om det beror på verkets ständiga värgran att följa med i den vetenskapliga omvärlden eller om det bara beror på gammal vanemässigt missbruk av ställning.

Berätta vad som är poppis till regeringen

Givetvis skyller han ifrån sig som alla andra gamla missbrukare, det är alla andra som gör fel och personer med ADHD är inte populära och detta säger han inte till sina gamla sexkompisar utan den trossatsen framför han till regeringen.

Jag vet inte om det är tillåtet att fråga sig om kriminalvården skulle vara populärare om de verkligen skötte sin uppgift och inte bara missbrukade sin ställning och utbildade klientelet i kriminella förhållningsätt, aversion och kunskaper om brottsnätverkande såväl som tekniska finesser och gördetsjälv kunskaper i att utföra brott, för de kriminella som hamnat i dagens fängelser verkar bli bättre på just det, får man fråga sig varför? Eller om det har med ett gammalt tankefel som redan för 100 år sedan var fel och inte har blivit bättre sedan dess? Sedan är det kanske möjligt att fråga sig hur generaldirektören så skickligt lyckats hålla de faktum från sig om att de negativa symptom han nämner faktiskt kan medicineras men det kanske inte är lika populärt för en gammal vanemissbrukare som gillar att se alla andra som missbrukare?

Eller det kanske är en viktig del i förklaringen hur man år efter år fått importera alla förbättringsmetoder, men man är ju på gång, man har projekt som ska lösa allt, precis som de flesta missbrukare ofta har, eller hur? Hur poppis är då den verkligheten? Vilka resultat orsakar det att blunda för den?

Socialpatologins genier, hur intressanta är de? Jag ber i stället att få citera den svenska moralens ödmjuka fanbärare i allmänhet för man är väl inte kulturfientlig också: ”Jag pissar på er självgoda godhet, den är ett dåligt skämt.” När allt kommer omkring är det ju tanken som räknas och därför donerar jag den till er, den kan ni behöva tillsammans med lite god psykvård.

ADD och ADHD, Samhälle - politik, Vetenskap

Detta ville kriminalvården CENSURERA

12 oktober, 2008 orakelo 3 kommentarer

Det här är som vi förstår det, exakt det dokument som en högt uppsatt kriminalvårdsdirektör ansåg borde censureras med omedelbar verkan i
Kan någon lyckas hitta det kontroversiella?

Örebro 08

Varför leder ett sådant bildspel med verifierbara faktum från en ytterst erfaren kliniker och forskare till detta?

Varför vill Kriminalvården inte stalka sin egen otillräcklighet? Se sitt egna godtycke? Eller ens hålla vad de lovar? Lyssna till vetenskapliga sakargument? Förstå sin roll i samhället och ge fan i att obstruera mot bättre vetande som har tungt vetenskapligt stöd. Eller skulle det alltför hårt skada underlaget till kriminalvårdens egna existens?

Kriminalvardsbyrakrat Vill CENSURERA Forskare

Är det bara så enkelt att kriminalvården inte tål att se sin egen ovetenskapliga hållning? Är det inte så att Kriminalvården borde kunnat göra mycket mer redan för 10år sedan men valde att låta bli av rent ideologiska skäl helt utan några vetenskapliga belägg för den lamflata väg de valde att gå? Det är inte Kriminalvårdens uppdrag att diktera censur eller ställa villkor för forskares frihet att berätta sin historia, ni skall leverera en kriminalvård och jag frågar mig liksom många andra VART är de vetenskapliga beläggen för att vi har en kriminalvård? Fungerar den? För vem fungerar den bäst – För den centrala byråpkratin vars främsta uppgift är att berättiga sig själv, eller för någon annan?

Det lär ju inte direkt ses i er forskningschefs ovetenskapliga uttalanden eller i cocktailbyråkratins besatta censuriver.

De vetenskapliga projekt som startats ganska nyligen borde kunna körts igång redan för 10 år sedan, men på grund av vad som förefaller vara rent trosideologiska skäl och byråkratisk godtycke så gjorde man inte det. I stället valde ni att köra igång några riktigt idiotiska projekt som ofta var verkningslösa men kostade en hel del av skattebetalarnas pengar.

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

Fängslande frånvaro av vård – ADHD –

27 juni, 2008 orakelo 2 kommentarer

Äntligen börjar den stelbenta och byråkratiska kriminalvården ta till sig av de vetenskapliga resultat de borde kunna agera på redan för en dekad sedan. Men si det går icke! – Här är det självfallet så oerhört mycket viktigare för den gamla myndighetsklossen och dess pseudovetenskapliga cocktailbyråkrater att puttinutta-sig med en mängd förutfattade meningar om sakernas tillstånd, detta självfallet på bekostnad av folkhälsan. Trööögt går det, GP skriver om att man i varje fall lyckats börja lite smått – att ta till sig vetenskapliga data. Till och med gamla vaneknarkande journalisthjärnor kan ta till sig det hela utan att förstå att narkotika i grunden betyder sömn eller sömngivare. Sedan när är ett medel som förhindrar barnen att hamna utanför redan i skolan narkotika? Det är ett allvarligt språkmissbruk att påstå något sådant, om man inte samtidigt talar om att det förutom sin beroendeskapande potential i de allra flesta fall faktiskt skapar just oberoenden.

Tyvärr hjälper nog inte bara fiskolja på så vanemässigt inkörda journalisthjärnor i samtliga fall, men försöka få bort lite av symptomen på den gamla sönderknarkade vanemässigheten kan man ju alltid försöka med. Ett fint steg i rätt riktning.

När det gäller neuropsykiatriska tillstånd verkar ju några discipliner lagt beslag på kritiken utan att ha något bättre att komma med, bara för att tillfredsställa sina socialromantiska drömmar om hur det egentligen ska vara när de byggt ut sin legovärld. Men varför inte titta på verkligheten och se vad som lönar sig i den psykosociala realiteten? Det är ändock ganska epokgörande att byråkratin inser att en sjukdom kan behandlas, oavsett om det är PK att kalla den handikapp, ADD, ADHD DAMP, funktionshinder eller koscher, eller något mindre blodfattigt. Frågan är varför tog det så lång tid. Kunde inte den socialromantiska navelåskådningens konsekvenser inses tidigare?

Varför går det så trögt någon som vet?

Uppdatering 091226

Kriminalvården verkar fortfarande inte genomföra sitt arbete enligt de direktiv som utfärdats.Hur ska vi kunna bestraffa den?

ADHD ADD