Etikettarkiv: Aspergers syndrom

Journalister sög av Hund

Det dogmatiska offret?

Nya triumfer för lösnummerjournalistiken
För en tid sedan kunde vi alla läsa om att sömnmedel till barn ökade dramatiskt, man sa att ökningen skulle bero på att unga barn med adhd även fick sömnmedel. Nu visar det sig mera klart att ökningen i förskrivningsstatistiken berodde på att barn med diagnosen Asperger’s syndrom och adhd fick mera av det naturliga sömnhormonet melatonin och inte mera sömnmedel.

Falska larm
Svenska Dagbladet berättar mera om falsklarmet, där man bladat samman sömnmedel med det naturliga sömnhormonet melatonin, vars verkningsmekanism skiljer sig helt från de flesta andra sömnmedel och inte alls är beroendeframkallande. Skulle bara tidningarna utbilda sina förbannade journalister i faktakunskap och ömhet inför faktabeskrivningarna så kanske de inte skulle framställa barn med adhd och barn med aspergers syndrom som neddrogade knarkare utan inse faktumet att barn med i autistspektrumområdet inte så sällan har störningar i just syntesen av melatonin. Att ta några tabletter melatonin ger dem därför samma möjligheter att sova som andra människor – det har inte ett förbannat dugg med neddrogning att göra. Sydsvenskan konstaterar också i en förvånansvärt bra artikel. att larmet om ökad neddrogning av barn var falskt. Byrackepressen uppfann benet på nytt.


Verkligheten är tvärtom
Circadin är det vanliga melatoninpreparatet nu när läkemedelsverket gått i taket över ex temporeförskrivningen av melatonin. Svenska dagbladet noterar också att den Egentliga förskrivningen av sömnmedel faktiskt har MINSKAT. Kunde kanske vara bra om TT hade lite bättre kontroll på vilka begrepp de använder. För med den trovärdigheten som nyanseringsbristen skapar, så kommer de själva att betraktas som ett genuint sömnmedel.

Dagens nyheter talar lite flummigt om den ökade förskrivningen med 200% om vilken effekt de skulle få på barns hjärnor. Tja tänk vilken effekt det får att inte kunna sova för att man har fötts med en kronisk brist på melatonin i hjärnan då! Är det för mycket begärt att harmageddon- journalistiken ska ta hänsyn till verkligheten också?

När ska den rubrikkåta journalistiken sluta med detta helvetiska angrepp på att barn med betydande svårigheter i sin vardag får en rimlig medicinering som ger dem en chans till ett normalare liv? Även journalister kanske kan läsa in sig på fakta någon dag?

Fakta
Vi har redan sett årtionden av mobbing mot de som får en centralstimulerande medicinering för att bli normalare av den, ska detta bli nästa mobbinggrupp för den rubrikkåta mobben nonsens journalister? Läs då på lite bättre så att ni håller käften nästa gång. Att ge barn som har fel i melatoninsyntesen ett extra tillskott av melatonin kommer att förbättra deras livskvalitet och inget annat. När kommer Aftonbladet med en dementi?

”Melatonin till barn och ungdom med sömnstörningar i autistspektrum gruppen.” Och många fler undersökningar visar i själva verket på en ökad hälsa hos barn som får det naturliga sömnhormonet melatonin. Och inte fan tänker väl Aftonbladet ta ansvar för konsekvensen av att barn inte får sova? Eller vad konsekvensen blir för hjärnans utveckling om man inte får sova ordentligt.

Abnormal melatonin synthesis in autism spectrum disorders

Men visst suger junkjournalistiken, verkar göra vad som helst för lite snabbmat. Dock inte Fetprinsen som redan sugit klart?

Mera böcker om Asperger's syndrom

Det verkar ha kommet fram mera böcker och filmer om aspergers syndrom den senaste månaden än hela förra året. De senaste i raden är :
4 Feta gig, med en massa olika filmer och böcker om Aspergers syndrom ADHD, tourette mm.
The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood
’Tony Attwood explores in depth the complexity of the mysterious group of clinical pictures known collectively as Asperger’s syndrome, part of the wider autistic spectrum. He describes all the puzzling and fascinating aspects of these conditions and brings them vividly to life with illustrations from personal histories. He emphasises the fact that the individuals concerned have special skills as well as disabilities. Most important of all, he makes imaginative but always practical suggestions for helping people with the syndrome, their families and others who are involved. The author has achieved real empathic understanding of children and adults whose basic problem is a biologically based lack of empathy with others. The book is to be highly recommended for those with Asperger’s syndrome as well as for families, other carers and professionals in the field.’
– Lorna Wing
De andra böckerna är:
Asperger_Dictionary_Of_Everyday_Expressions
Understanding_the_Nature_of_Autism_And_Asperger
Film video om en man som sägs ha haft Aspergers syndrom. Världens genom tiderna mest produktive matematiker, Paul Erdös.
På vård videosida finns några filmer om aspergers syndrom som går att se direkt på nätet.

När döden har kommit

När döden har kommit för att hämta de vi älskar, kanske det inte alltid finns så mycket hopp kvar, men bättre än att skita sig i handen är det nog att göra det bästa redan innan det händer.
Döden kanske är en av de självklaraste saker vi vet och också den vi kanske mest av allt skjuter åt sidan.
  • Så vad vill vi göra i livet egentligen?
  • Hur ska vi kunna åstakomma det?
  • Planering och sådandär skit, kan det vara något för dig?

För en många av oss kan det vara nödvändigt att göra något åt våra dåliga sidor innan vi kan komma dig vi vill eller önskar och hur gör man då det? Du vill att det ska funka snabbt, vara bra och fixa allt på en gång va? Testa och sov lite mer, det fungerar verkligen bra i drömmarnas värld, annars kanske man ska se till att börja jobba med de som du är sämst på.

Ta en titt här nedanför på de dokumenten nedanför, kvinnorna först det vet du väl? Sedan lite om organisation…. kan det vara något för dig?

Women ADHD

Nu till det centralaste i din verklighetet. Nämligen det som du kallar jag, tjänare förresten! Jag kallar också mig själv för jag. Hur blir jag bättre organiserad? Tja, det bästa är kanske att börja studera lite andra vägar att arbeta, för att bli bättre?

Eller tror du att allt kommer att ordna sig självt genom ett litet åsknedslag?

Organization ADHD

Eller vi kanske ska börja med att ge råd till de pedagoger som ska se till att komma med bra råd? OK då gör vi det. Om jag börjar med att utbilda pedagoger hur de ska bemöta barn med adhd kan vi sen börja utbilda pedagoger för att hjälpa vuxna med adhd, på bästa sätt?

Social Apartheid
För inte är det väl i närheten av pedagogik med den sociala apartheid vi har i sverige i dag när det gäller behandlingen av adhd? Vissa människor har tydligen inte ens någon rätt till en medicinsk behandling trotts att de lider av en åkomma vars besvär kan minimeras. Detta är ett mycket intressant tänkande tål det någon närmare tankeanatomisk analys?

Råd till pedagoger vid ADHD
Att undervisa och pedagogiskt bemöta ett barn med adhd erbjuder intressanta utmaningar. Ju mer man som pedagog känner till och förstår funktionshindret, desto bättre rustad är man att stödja barnets utveckling. I detta faktablad ges en kortfattad vägledning för det praktiska pedagogiska vardagsarbetet med dessa barn/elever. Råden och tipsen är generella men varje barn är unikt och det gäller att prova sig fram till fungerande lösningar för just det barnet.
De svårigheter barn med adhd har varierar, men de mest typiska dragen är dels uppmärksamhetsproblem, dels impulsivitet och överaktivitet. För flertalet barn med adhd gäller att svårigheterna ofta ökar i ostrukturerade situationer, situationer som kräver egen planering och styrning och i förhållande till uppgifter som är enformiga och repetitiva. Många är också känsliga för stökiga och röriga miljöer. Barnen har ofta en ojämn prestationsförmåga med bra och dåliga dagar eller perioder.

Pedagogiska principer
En förskole- och skolsituation som ger barn med adhd förutsättningar att lära och utvecklas i sin egen takt bygger på förståelse, rätt bemötande och anpassning av undervisningen. Dessa barn mår bra av en tydliggörande och konkret pedagogik med en återkommande struktur. De behöver avgränsade, tydliga arbetsuppgifter och korta arbetspass där man tar hänsyn till deras begränsade uthållighet. Instruktioner och regler ska vara kortfattade och entydiga och barnet måste styras med påtaglig och regelbunden feedback, främst i form av uppmuntran och beröm av positivt beteende. Det stöd som ges ska vara personligt och handfast. Som pedagog behöver man både ha effektiva strategier för hur man kan anpassa undervisningen så att man underlättar barnets inlärning och för hur man ska komma tillrätta med svårhanterliga beteenden. Det handlar om att öka barnets motivation att lära och att hjälpa det att styra sitt handlande. Barnet behöver mycket yttre stöd och visuella ledtrådar för att kompensera bristen på inifrånstyrning och planeringsförmåga.

Pedagogisk kartläggning
Att göra en pedagogisk kartläggning är ett sätt att ta reda på hur barnet fungerar i förhållande till de krav som ställs såväl inlärningsmässigt som socialt i skolmiljön. Det är bra att identifiera såväl situationer som fungerar bra som situationer där det uppstår problem. Det är viktigt att eftersträva konkreta beskrivningar av barnets beteende i olika situationer, vad som utlöser beteendet och vilka konsekvenser det får. När man därigenom fått en bild av barnets förutsättningar med både starka och svaga sidor kan man sätta upp realistiska mål för sitt pedagogiska förändringsarbete.

Sätt upp enkla och tydliga mål
Sätt upp mål som är enkla och specifika och som går att mäta. Anpassa nivån till vad den pedagogiska kartläggningen visat om barnets förutsättningar. Det är viktigt att prioritera vad som är viktigast och att arbeta med en sak i taget i små steg. Tänk på att bemöta barnet på den nivå det befinner sig utvecklingsmässigt – kanske flera år under sin kronologiska ålder. Gör upp målen tillsammans med barnet så att det känner sig delaktigt.

Uppmuntra barnets intressen och starka sidor
Leta efter sådant som barnet är intresserat av och bra på och uppmuntra detta. Försök att hitta vägar förbi svårigheter och minimera risken för att barnet misslyckas – både inlärningsmässigt och socialt. Lyft fram barnets starka sidor. Prata också på ett varsamt sätt med barnet om vad det har svårt för och hur ni tillsammans kan arbeta med det. Förklara för kamraterna på ett sätt som skapar förståelse och tolerans för att alla är olika och att vissa kan behöva mer stöd än andra.

Skapa struktur i vardagen
Barn med adhd har svårt att få grepp om tillvaron och har därför behov av en tydlig struktur i vardagen. De mår bra av dagliga rutiner och ett tydligt upplägg av sin dag. Det är viktigt med ett väl avvägt dagsprogram med lagom långa arbetspass och omväxlande aktiviteter med tydlig början och slut. Barnet behöver veta och få åskådliggjort för sig vad det ska göra, när saker äger

rum, i vilken ordningsföljd och hur det ska gå till. Ett individuellt dagsschema där man genom bilder och/eller text placerad i sekvens visualiserar dagens olika aktiviteter och, för äldre barn, också kopplar detta till klockslag, är något som underlättar för de flesta att orientera sig i tillvaron Också fria aktiviteter, såsom raster behöver schemaläggas på detta sätt. Även enskilda uppgifter och aktiviteter kan behöva brytas ner i steg och åskådliggöras genom scheman.

Anpassa miljön
Ta en titt på miljön i klassrummet eller i förskolan. Underlättar den eller försvårar den inlärning för barnet? Barn med adhd behöver ha en egen avgränsad sittplats i klassrummet, helst en traditionell bänk. Barnets placering är viktig – oftast innebär det nära läraren. Barnet bör inte byta sittplats, i alla fall inte mer än nödvändigt. Sitter barnet tillsammans med andra barn kan man behöva markera gränserna med lister eller tejp. Ibland behöver barnet ha en reträttväg i ett hörn eller annan avgränsad del av rummet. Man behöver tänka på att sanera bland sådant som distraherar men utan att det fördenskull blir kalt och tråkigt eftersom barnet samtidigt behöver stimulans. Det är viktigt att saker finns på bestämda platser och att det är lätt att hitta och hålla ordning. Skriv upp viktig information och regler på tavlan eller gör affischer som sätts upp på väggarna. Men håll efter så det inte blir för mycket och rörigt.

Tydlig och konkret kommunikation
Tänk på att barn med adhd har svårt att ta till sig långa instruktioner och vaga uppmaningar. Det är viktigt att vara kortfattad och entydig när man kommunicerar med barnet. Se till att fånga barnets uppmärksamhet, gärna med hjälp av ögonkontakt eller fysisk beröring och använd ett tydligt kroppsspråk med gester, tecken och mimik. Försök ligga steget före så du kan förebygga problembeteende istället för att behöva ingripa när barnet ”spårat ur”. Agera mer än du pratar och förklarar. Tala om vad du vill att barnet ska göra kortfattat och steg för steg. Vädja och tjata inte och använd påståenden, inte frågor och negationer. Använd ett bestämt men vänligt tonfall. Förvissa dig om att ungen uppfattat vad du sagt genom att be det att repetera.
Väck intresse

Mycket konkurrerar om barnets uppmärksamhet. Satsa därför på att verkligen dra uppmärksamheten till din person genom att berätta fängslande och entusiastiskt på ett språk som barnet förstår, genom att använda kroppsspråk och variera tonläget. Var uppmärksam på om barnet verkligen lyssnar och är aktivt. Ställ mycket frågor. Om du märker att uppmärksamheten börjar svikta – eller helst strax innan- involvera barnet genom att rikta din uppmärksamhet på det och ställa en intressant och stimulerande fråga, visa en bild eller säga något oväntat och roligt. Tänk på att hålla tempot och att inte bli för långrandig. Variera undervisningen med övningar där barnen själva får vara aktiva. Använd tydliga signaler, till exempel en ringklocka eller ett särskilt tecken när du vill att barnen ska lyssna. Använd undervisningsmaterial och tekniker som stimulerar alla sinnen hos barnen. Åskådliggör med bilder, illustrationer, föremål och konkreta exempel. Använd färger pedagogiskt och rama in det du vill att barnen ska fokusera på. Konkret och åskådligt material, som barnet med adhd själv kan laborera med, fungerar ofta bättre än bara papper och penna, t.ex. i matematik.

Ta hänsyn till barnets begränsade uthållighet
Tänk på att planera lektioner, aktiviteter och uppgifter med hänsyn till hur länge barnet kan koncentrera sig. Satsa på korta pass med tydlig början och slut. Skapa balans mellan undervisningspass, självständigt arbete och fria aktiviteter utifrån vad barnet klarar. Låt barnet vara aktivt och tillåt mycket pauser där det får röra på sig. Ge inte för stora och abstrakta uppgifter som barnet inte kan överblicka. Dela upp i flera små steg. Använd enkelt språk och undvik tråkiga enformiga uppgifter. Ge tydliga anvisningar, till exempel i form av ett schema som visar steg för steg vad barnet ska göra. Ta en sak i taget och tillåt barnet att fullfölja innan du ger nästa uppgift. Ge stöd under det att barnet utför uppgiften i form av verbal uppmuntran, fysisk närhet, ögonkontakt eller vad som verkar fungera bäst. Ibland behöver barnet också hjälp att avsluta uppgiften genom att man förvarnar, använder en timer eller något annat som markerar att det snart är dags.

Förutse problemsituationer
Mycket av det vi uppfattar som problembeteende hos barn med adhd; att de stör och saboterar undervisningen – inte får något gjort, tjatar, klagar eller bråkar med kamrater och lärare – kan undvikas genom förutseende och planering och genom att man anpassar undervisningen till barnets förutsättningar så som beskrivits ovan. Det kan vara till hjälp att kartlägga vilka situationer som är svåra för barnet, t.ex. övergångssituationer, självständigt arbete, väntan, fria aktiviteter, och iaktta vad det är som händer då. Hur kan du som pedagog underlätta för barnet? Vissa situationer kanske helt kan undvikas, andra kan man kanske planera bättre. Det gäller att försöka ligga steget före. Övergångssituationer som t.ex. rast kan förberedas genom att man förvarnar verbalt, genom ett tecken eller en ringklocka.. Se till att barnet vet vad det ska göra – gärna något lockande- när det blivit klar med en uppgift. Ge barnet tydliga anvisningar om vad det ska göra på rasten, på väg till och i matsalen, på utflykten, gärna nedskrivet eller illustrerat med bilder steg för steg. Be barnet repetera, påminn ofta och övervaka. Beröm barnet när det gått bra. Skriv upp några få enkla regler som alla kan följa på tavlan Ge varje regel ett nummer eller en färg som är lätt att hänvisa till verbalt eller med ett tecken. Var uppmärksam på när barnet håller på att tröttna eller ”spåra ur” och ha ett kommunikationssystem med tecken och signaler mellan dig och barnet så att du kan ingripa i tid, innan det gått helt ”över styr”.

Uppmuntra önskvärt beteende
Barnens svårhanterliga beteende leder ofta till att man hamnar i onda cirklar där man ständigt tjatar och förmanar och hamnar i allt mer upptrappade konflikter med barnet. Genom att i stället på ett medvetet och strategiskt sätt uppmärksamma och förstärka när barnet gör positiva saker kan man påverka beteendet i önskvärd riktning och styra barnet mer effektivt. Man kan också använda andra barn som rollmodell och uppmärksamma när de gör bra saker för att på detta sätt göra barnet medvetet om vad som förväntas eller uppskattas. När man uppmuntrar och berömmer barnet för något bra det gjort är det viktigt att tänka på att vara specifik och sätta ord på beteendet och gärna använda kroppsspråk och gester. Beröm också sånt som du tycker är självklarheter att barnet ska göra och beröm ofta, även de små framstegen. Tänk på att uppmuntra ”produktivt beteende”, alltså inte bara sådant som att barnet har varit tyst, suttit still osv.

Använd belöningar
Eftersom barn med adhd har svårt att själva mobilisera motivation och att på egen hand styra sitt beteende mot önskvärda mål och långsiktiga konsekvenser kan de vara hjälpta av ett system med yttre och påtagliga belöningar. Detta är inte att muta barnet utan att hjälpa det att kompensera för sina svårigheter. Belöningssystemet är en form av kraftigare förstärkning av önskvärt beteende än enbart uppmuntran och beröm. Belöningar kan vara både materiella och i form av förmåner och trevliga aktiviteter. Man kan göra ett system där barnet får samla poäng som det sedan kan ”köpa sig” förmåner för. Definiera ett el

ler ett par beteenden som du vill se mer av. Välj sådant som barnet kan lyckas med. Bestäm vilken typ av belöningar som ska användas och vilken tid på dagen barnet ska få belöningarna. Se till att belöningarna verkligen är sådant som barnet uppskattar. Synliggör belöningssystemet visuellt genom ett schema med protokoll som du sätter upp på lämplig plats.

Sätt effektiva gränser
Barn med adhd gör många dumma och provocerande saker och man kan inte reagera på allt. Man måste välja sina krig och hålla huvudet kallt. Ofta är det mest effektiva sättet att få barnet att sluta med någon dumhet att helt enkelt ignorera den, i synnerhet sådant som är avsett att väcka uppmärksamhet. Barnet märker då att det inte lönar sig. Självklart betyder detta inte att du ska acceptera vad som helst. Aggressivt och destruktivt beteende måste man ingripa innan det gått för långt, tala om vad som gäller och stå för det. Var kortfattad och neutral – försök undvik att hamna i affekt. Handla i stället för att resonera med barnet. Tala om i förväg vilka konsekvenser som gäller, och förvarna endast en gång innan du genomför en bestraffning, t.ex. att be barnet lämna klassrummet eller ta ifrån det ett privilegium. Ge dig bara på sådant som du klarar av att genomföra konsekvent. Ge barnet positiv uppmuntran så fort det bättrat sig, hur irriterad du än är.

Hjälp barnet att hålla ordning
Att ha en ständig röra i bänken, aldrig hitta sina saker, att ständigt glömma böcker, gympapåse etc är tröttande både för barnet och för omgivningen. Hjälp barnet att hålla ordning i bänken eller skåpet genom regelbundna inspektioner. Se till att barnet har en egen krok i korridoren. Färgmärk böcker och ge barnet dubbla uppsättningar av sådana böcker och kompendier som ska användas både hemma och i skolan. Ge barnet en ringpärm med färgmärkta flikar där du samlar alla papper. Ha särskilda hemuppgiftspapper. Förse barnet med anteckningsbok och kalender och se till att de används. Lär barnet studieteknik, hur man markerar det viktiga etc.

Underlätta hemuppgifter och prov
Hemuppgifter, i synnerhet sådant som barnet inte hunnit med i skolan, är ett gissel för många barn med adhd och även för deras föräldrar. Var ytterst försiktig med att ge för mycket hemläxor! Reducera mängden till vad barnet klarar av, kanske är det bara tio minuter till att börja med. Skriv ner läxan varje dag och klargör förväntningarna kring hemuppgifterna. Resonera med föräldrarna om rutiner för läxläsning och vilket stöd de kan ge. Inför prov och redovisningar kan man underlätta för barnet genom att göra instuderingsfrågor på arbetsblad, dela upp i steg, ge anvisningar för strukturen, markera det viktiga och tillåta alternativ till skriftlig redovisning. Det är också viktigt att barnet får tillräcklig tid på sig – varken för lite eller för mycket.

Pedagogiska hjälpmedel
Tänk på att använda läromedel som är åskådliga och tydliga och med enkel och ren layout. Ge barnet en penna med tjockare skaft om det har nytta av det. Bänk och stol kanske behöver anpassas för att barnet ska kunna sitta bättre. Använd tids- och planeringshjälpmedel, t.ex. timglas, timer och kalendrar/scheman. Ge barnet talböcker om det är hjälpt av det. Många barn har också stor nytta av datorn både för att skriva och för att lära.

Öva barnet i problemlösningsstrategier
Lär barnet hur man kan lösa problem genom att tillämpa problemlösningsstrategier. Börja med att tillsammans med barnet komma fram till en bra beskrivning av problemet, diskutera vilka olika lösningar det finns och diskutera för- och nackdelar med dessa. Välj den lösning som verkar bäst, prova den och utvärdera sedan tillsammans med barnet hur det fungerade. Om inte, prova ett annat alternativ.

Kamrater
Många barn med adhd har svårt med kamrater, även om det inte gäller alla. Barnet med adhd kan också vara en stor påfrestning för de andra barnen i en grupp. Här är det viktigt att du som lärare är uppmärksam på hur du genom ditt eget sätt att vara mot barnet kan påverka inställningen. Om man har ett positivt klimat i gruppen och en god sammanhållning är det lättare att få acceptans för barnet med adhd. Fundera på hur du kan stärka sammanhållningen och vikänslan i gruppen och motverka utstötningstendenser. Förklara för kamraterna varför barnet med adhd behöver mer stöd och kanske särskilda förmåner, att det inte är orättvist. Prova hur eleverna kan hjälpas åt i undervisningssituationen, kan de vara resurser för varandra? Ge barnet med adhd positiv status genom att lyfta fram och uppmuntra sådant han eller hon är bra på inför de andra barnen.

Gör ett åtgärdsprogram
Ett genomtänkt åtgärdsprogram är ett viktigt verktyg i det pedagogiska arbetet. Gör barnet delaktigt i uppläggningen och se till att du har föräldrarnas stöd. Gör en pedagogisk kartläggning och en beteendeanalys där du tittar noggrant på vad som utlöser problembeteenden och vilka konsekvenser de får. Titta också på hur faktorer i omgivningen påverkar; barngruppen, arbetsformer, lokaler, bemötande och så vidare. Diskutera med kollegor i arbetslaget och andra inblandade. Sätt därefter upp tydliga och realistiska mål som är mätbara och formulerade i beteendetermer. Ange både kortsiktiga mål och mål på längre sikt. Beskriv sedan hur målen ska uppnås genom att planera hur ni i arbetslaget ska arbeta med barnet, vilka anpassningar och stödinsatser som behöver komma till stånd och hur arbetsfördelning och ansvar ska se ut. Gör en plan för utvärdering och uppföljning.

Samarbeta med föräldrarna
Föräldrarna är oumbärliga i det pedagogiska arbetet kring barn med adhd. Det är viktigt att respektera varandras olika kunskaper, uppgifter och relation till barnet. Utifrån en sådan ömsesidig respekt kan man hjälpas åt och använda varandras kunskaper och synpunkter på bästa sätt. Se till att ni har ett bra rapporteringssystem i form av kontaktbok, e-post eller regelbunden telefonkontakt. I vissa fall kan man också samarbeta kring belöningssystem genom ett särskilt dagligt rapporteringskort där barnets framsteg i skolan noteras och belönas hemma av föräldrarna.

Se till att du har stöd för egen del
Som pedagog ställer man lätt för höga krav på sig själv. Det är krävande att undervisa barn/elever med adhd. Tänk på att inte åsidosätta dina egna behov. Sätt upp enkla mål och en ambitionsnivå som du tror att du kan lyckas med. Begär inte för mycket av dig själv och var beredd på bakslag. Ge inte upp, förändring tar tid. Våga tro på att du som pedagog är en viktig person för barnet och se till att du har stöd för egen del, av kollegor, skolledning och genom handledning och konsultation.

Video om asexuell man – räkna med det!

En video om en man som saknade fast hem och fast arbetsplats under större delen av sitt liv. Han var asexuell och tålde faktiskt inte heller sexuell upphetsning, tillråga på allt är han nu död. Kan det bli en bättre film att se?
Paul Erdös, mannen som älskade enbart nummer dog 1997 och verkar ha många drag typiska för Asperger’s syndrom. Förutom allt ovan så är han enligt många experter den givne konungen bland vår tids matematiker. Absolut den mest produktivaste matematikern vi känner till…
Läs mer på piratbay som berättar om filmen: Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger) Roligt med lite ovanliga filmer…..
Mer filmer om ADHD, ADD, Asperger’s syndrom hittar här på Video & Info sidan, eller på Youtube ADHD and ADD.

Eftersom ingen av våra besökare uttryckt mycket starka önskemål om att få se bilder från en av Göteborgs största affärer för Skrifmanskiner så presenterar bloggen härmed stolt Continental skrifmaskinsaffär vilka även sålde reservdelar till skrivfmaskinerna. De var även innehavare av rikstelefoni som gjorde att de kunde telefonera över hela landet. Det ni!


Härovan en bild från Grönsakstorget som dagen till ära 1903 sopats ren från hästskit så att den annars så typiskt galopperande bajssmogen inte gjorde sig lika ihärdigt påminnande, så visst var allt bättre förr.

Asperger's syndrom vad vet vi egentligen?

En del säger att personer med Asperger’s syndrom är rejält intresserade av fakta och inte alltid gillar en massa mellanpladder. So here we go. Vill dock varna den känslige läsaren att en del av artiklarna är skrivna ur det personlighetsneofoba synsättet som kännetecknar den normativa neurala stereotypin.

  • Funderingar och kontroversiellt kring Asperger’s syndrom
  • Asperger’s syndrom och barnen som inte riktigt ”passar in” eller lättvindigt går att stöpa i den neurotypiska mallens stereotypi.
  • Asperger’s syndrom i skolan, vad kan man göra?
  • Asperger’s syndrom och processandet av sensorisk information.
  • Hur mycket kan du om Asperger’s syndrom?
  • Graden av Autistspektrum personlighet enligt självskattningsformulär – hur att avgöra för en person med högt i övrigt högt iq. Diskussion om AQ.

Jojomensan det var allt för i dag, artiklarna får du faktiskt ta och läsa själva. Är du redo?

aspergers – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: aspergers
aspergers in children 2 – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: aspergers in children 2
Aspergers – Educational Interventions – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: Aspergers – Educational Interventions
Aspergers – Sensory Processing Interventions – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: Aspergers – Sensory Processing Interventions
Aspergers Syndrome – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: Aspergers Syndrome
aspergers intervention and best practice – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: aspergers intervention and best practice
The Autism-Spectrum Quotient (AQ) – evidence from Asperger Syndromehigh-functioning autism, males and females, scientists and mathematicians – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: The Autism-Spectrum Quotient (AQ) – evidence from Asperger Syndromehigh-functioning autism, males and females, scientists and mathematicians

Tips på bra böcker filmer om Asperger’s syndrom tas tacksamt emot. Tänker fortsätta skriva en del om de filmer och den litteratur som finns i ämnet.

Bloggare dömd till 3 års fängelse

De Svenska medierna tiger som vanligt stilla om vad de vill. I Marocko fängslades en bloggare för att ha kritiserat kungen, vilket gjorde att den stackars kungen av Marocko upplevde sig förolämpad. BBC skriver mer.

Kanske kan vara roligt att ta upp i rätt sammanhang någon dag. Hur lite det skrevs om folkmorden i Rwanda när de skedde och så vidare. Just människans värde i olika länder. Rent journalistiskt verkar afrikanska negrer vara mycket lite värda medans andra befolkningsgrupper verkar vara mer intressant att skriva om, detta även om man borträknar den geografiska avståndsfaktorn. Vad kan detta säga om mediernas ADHD?

-Tja i bästa fall är det ADHD i sämsta så bygger det på en kanske omedveten rasism om människornas olika värde och hur välvant Journalistjaget gång på gång drattar i sin egna grop. Mediernas blindhet verkar inte alls bevakas av något större medialt intresse, vilket är lika fascinerande som intressant. Liksom just det faktum att du kan ha gått med ADHD i 30 år utan att ha fått en rimlig behandling, men sådana damp-människor har väl inga rättigheter i journalisternas ögon?

Övriga länkar:

Värdens äldsta yrke
Eftersom journalisterna ägnar sig åt värdens äldsta yrke så verkar det inte heller finnas någon självkritik värd namnet. Det är mest att sälja lösnummer som gäller ( gud så infernaliskt trevligt att tillägna sig samma typ av övergeneraliserande förenklingsprosa) Men vad kan vara ett äldre levebröd än skitsnackandet?

Tja bara den familjära sysselsättningen att försälja förplägnader till kringströvande människor kan väl anses vara äldre. Tänk på det när ni nästa gång sätter ned foten i kvarterskrogens familjära rum och utbrister till värdinnan: – DU arbetar med världens äldsta yrke!

Kanske tänker man inte på att språket är en prostituerad bild av verkligheten uppsatt på små legoklossar som en lösryckta torkade huvuden på en pinne. In sweden we call that mannaminne. Därför har vi i grunden alla samma jobb.


Jösses vilken fart det var på torrenten om boken med uppslagsord för personer med Asperger’s syndrom. 200 seedare i morse, det var inte dåligt det. Det verkar finnas en del aspergare världen över.

Asperger Encyclopedi

På en del ställen verkar det börja vimla med information om Asperger’s syndrom och ADHD, man blir nästan rädd när man tänker på det. Tänk om alla går HIT och bara laddar ned ifall de vill ha en encyclopedi för Aspergare om vardagliga uttryck. Iofs är den på engelska men det kan ändå tjäna en viss nytta. Varför inte skriva en bättre själv som P-O skulle sagt.

Vet dock att den här bloggen inte har några läsare som skulle kunna tänka sig att gå till Piratebay bara för att tanka ner boken om de inte vet var de får, känner mig därför böjd att presentera boken här nedanför, som den ser ut. För de som bara vill stifta en visuell bekantskap.

An Asperger Dictionary of Everyday Expressions

Däremot vet vi mycket väl att alla våra läsare kräver något extra och skulle bli helt sjövilda om de inte får det där lilla pikanta extra. Kan en lite halvskum instruktion för lärare till personer med Asperger’s syndrom vara något?

OAR Guide Asperger[1] TEACHER

Personer som tar medicin mot sin ADHD som barn blir de positivt eller negativt påverkade av det som vuxna?

Savant Memory in a Man with Colour Form-Number Synaesthesia and Asperger Syndrome
>

Gunilla Gerland efterlyser förståelse.

Gunilla Gerland efterlyser i en flera år gammal artikel från Svenska Dagbladet en handbok i sociala regler.
Kanske det här kan hjälpa att förstå reglerna bättre; En handbok i just de oskrivna reglerna för social konversering. Vad säger du Gunilla är en tillräckligt bra eller ska vi skriva en bättre själva? Och varför i så fall inte gå lite djupare och titta på rötterna till det sociala skådespelets flockdjursmentalitet, och den Neurotypiska stereotypins normativa bencement som säger ”inom den här hagen får allt plats”, lika självklart som vägskylten i återvändsgräden som bildat skriker ut: Här börjar gränslösheten.
Duger: The Unwritten Rules of Social Relationships: Decoding Social Mysteries Through the Unique Perspectives of Autism and aspergers syndrome By Temple Grandin, Sean Barron, eller ska vi göra något bättre?

Stereotypisk NT allmänhet?

Ren allmänt skulle vara intressant med en lite krosskulturell karta över hur olika de kulturstereotypa NT beteendena egentligen är och en landförland-baserad tilläggsmapp vilken berättar om de neurotypsiskas sociala och religiösa tabun i just den delen av världens globala sockenända. Där språkkrypteringens oxiderade kommunikationsyta inte alltid säger sig vara vad det som sägs. För sägandet har blivit en vara och alla varor säljs. Och hela cirkusen med de mellanmänskliga marknadsföringsstrategierna av det politiserade språkets neurtrumglittrande birkenstocktofflor med alla sina påfågelfjädrar. Såväl som inläggningen i äkta plast.

Läser vi bara den kommer allting att bli så helvetes bra att man bara storknar, eller hur. Den eviga lyckan är gjord och det är bara att luta sig tillbaka och sakta bita av sig tungan som en sista autokannibalistisk gest av ”i did it my way” Jag hade det just på tungspetsen men fick till slut fram det. Svälj.

Vilken förståelse kan du få om du bara styrs av dina begär, Nej nog fan var det bättre förr alltid. Men nuförtiden kan ju inte ens gamlingarna gnälla tillbaka som de gjorde förr i tiden. Den storslagna depressiviteten och dess magnifika undergångsvrål har ack gått hädan. Nu kan vi inte ens sörja den nostalgiska sentimentalitet som gått ur tiden.

-glöm inte ta med dig soppåsen på väg ut! Vad förstår vi egentligen?

Nu öppnar vi krämargycklen för marknadsvällingens härliga förtjänster, tag dina antidepressiva medel och knäpp upp byxorna så får du lite glidmedel att somna till i den slutgiltiga folkhemslyckan. De psykosociala förståelseatleterna juckar frenetiskt på de freudianska puckelpisterna utmed ödesbranterna libidostinna fiolgnissel. Jaaa, jag förståååår.

-Jo, jag hör du säger det.

På andra sidan jordkorven öppnar samtidigt en gammal kinesisk dam en burk äppelsylt och jag fattar inte. Ett smack.

Där kom luften in! Och inte börjar livet med ett skrik. För många slemmiga ungar verkar det praktiskt att andas in först och främst, och så har det varit sedan dess. Hej då.

3 Filmer av Vanna Beckman på Piratebay

Eftersom P-O hann skriva om det jag tänkt göra kan jag ta godbitarna i stället. ;-)

Piratebay´s ADHD-komission har just släppt 3 filmer av Vanna Beckman. I beskrivningen sägs att de är lågbudgetproduktioner med några år på nacken som handlar om ADHD, Asperger´s syndrom och problem runtikring.

Paketet är 3.43 gb.

? En sak i taget – Tre vuxna med svårigheter inom autismspektrum porträtteras ?

? Att organisera vardagen – Fyra vuxna med ADHD-diagnos ?

? Efter diagnosen – exempel på hjälp och stöd ?

Den som hunnit att ladda ned dem får gärna berätta hur bra/dåliga de är… för beskrivningen verkar minst sagt knapphändig…. Jätteroligt ändå att det kommer mer att se på ….

Illegalt att Ladda ned filmer, böcker om ADHD och Asperger syndrom

ADHD information – Piratebay chockar och rockar
Om den gamla slagdängan ”informations should be free” har någon mening så är den sällan större när det gäller information som kan hjälpa andra människor, eller vad tycker du?
Vi har de senaste dagarna sett en ström av information kring ADHD, Aspergers syndrom, Tourette, Autism och andra närbesläktade tillstånd på Piratebay.
Men även en del rejäla avigsidor av livet och döden – när det laddas upp kompletta obduktionsbilder (som jag uppfattat det) av Arbogamorden och hela polisutredningen. Så jag får verkligen hoppas att det kan vara bra på något sätt även om jag tvekar.
DN skriver om att förundersökningen sprids på nätet och att justitieministern därför vill se över sekretessreglerna, medans svenska dagbladet väljer att intervjuva sajtens presstalesman som säger:
  • – Det är ungefär som att det går att hitta bilderna om man söker på Google. Diskussionen borde handla om åklagaren har gjort rätt eller fel när hon inte sekretessbelade bilderna, inte om vi har gjort fel, säger Sunde.

Tja, det mesta i samhället verkar vara både gott och ont och förhoppningsvis kan vi lära oss alla någonting av det. Synnerligen svårtsmält kaka det där att publicera sådant … Förhoppningsvis kan det leda till något gott, men jag är långt ifrån säker, vad tycker du?

Hursomhelst på Piratebay finns även:
Stort paket om ADHD Asperger s syndrom, Tourettes Syndrom, Dyslexi och annat i närområdena paketet är på hela 4 gigabyte.
Talbok om behandlingen av ADHD
Talbok av Christopher Gillberg om Barn ungdomar och vuxna med asperger syndrom.
Talbok av Gunilla Gerland Autism relationer och sexualitet
E-böcker
The Unwritten Rules of Social Relationships: Decoding Social Mysteries Through the Unique Perspectives of Autism and aspergers syndrome Av Temple Grandin. Finns även som talbok
Attention deficit hyperactivity disorder, from genes to patients.
thinking in pictures temple gradin.
Men ska man verkligen ladda ner de här böckerna och filmerna eller hur ska man göra? Är det bra och rimligt att det sprids mer information kring funktionshinder på detta sättet? Jag tycker karamellen har en del sidor, vad tycker du?

Understanding the Nature of Autism And Asperger’s DisorderAsperger Dictionary Of Everyday Expressions, Second Edition.pdfGillberg Barn ungdomar och vuxna med aspergerThe Unwritten Rules of Social Relationships Temple GrandinADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,DyslexiaVanna Beckman – Strider under hjärnåldern, om ADHD, biologism,Sofia Hedman – Jag Vill Ha Ett Liv (om ADHD)ADHD, Damp – En UppdateringEn.Dag.I.Taget.ADHD.Damp.SWEDiSH.DVDRiP.XviD-RUViLADHD in Adults A Psychological Guide to Practice (2006).pdfADHD Attention Deficit Disorder – Practical Coping Mechanisms Mitt huvud är en torktumlare – SVT Dokumentär SVT1 tor 4 sep 23 filmer om ADHD – Asperger’s syndrom av Vanna Beckman