Etikettarkiv: Aspergers syndrom
ADHD Uppmärksammas koncentrerat
går nu ut med verkliga hardcoreartiklar för den kräsne läsaren. Först ut är nu en artikel med den självklara rubriken: ADHD uppmärksammas koncentrerat. Artikeln tar upp lite av den välgrundade misstro en del personer med ADHD har mot myndighetspersoner och/eller myndighetsinsatser. Tyvärr är ju många personer med ADHD väldigt godtrogna så det dröjer ibland alldeles för länge innan de ryter till mot en förställd hjälpinsats vars funktion bygger på godtycket hos den s.k. ”hjälparen” och inte på vad som är funktionellt.
Att skapa Oberoende
Artikeln berättar också den förbannat enkla lilla enkla detaljen att medicinering kan rädda liv, ge bättre sömn etc. Är medicinen då beroendeframkallande eller framkallar den då ett oberoende större än något annat vi vet?
Mer från STV om ADHD och vägen tillbaka från missbruk.Inte ens barnen med ADHD får någon rimlig vård i Sverige i dag och de har de aldrig fått. Socialstyrelsen vägrar att mäta hur diskrepanserna mellan behandlingsinsatser i olika län kan komma sig, eller varför de uppstår. För den dag då de börjar syna verkligheten, går sanningen inte längre att dölja om den förintelse som statistiskt går en del personer med ADHD tillmötes. Allt är inte frid fröjd in my Rosegarden. Rubriker som ADHD patienter får hjälp, vill vi se mer av, motsatsen är alltför vanlig. Men den förintelsen passar inte speciellt ofta att skriva om för gammelmedias människovärderande nyheter.Att beskriva de dolda brotten uppmärksammas sällan däremot får den som beskriver de uppenbara brotten själva facebook att explodera om man får tro AB
Fröken badbollsstipendiet uppmärksammas koncentrerat
Vet inte riktigt varför just nu men en hel del verkar ha uppmärksammat det finstämda stipendiet för badbollspedagogisk skolning vilket bloggen tidigare hade äran att honorera. Dock verkar länkningen inte fungera maximalt utan går till bloggens förstasida i stället för det finstämda priset och dess välavvägda honorering
A
Adam film Asperger, Läs.
Snubbe på jakt efter UFO hackar några av USA’s mest välskyddade datorer, han var inte neurotypisk.
Times berättar om Daniel Tammet, inte han heller neurotypísk.
Neurotypiska personer krigar igen och allt är som vanligt, annars inget nytt.
An Asperger Dictionary of Everyday Expressions
Läs även andra bloggares åsikter om Neruotypi. stereotypi, Daniel Tammet, Asp-Teamet, asperger’s syndrom, creeper flugfiske
Saker måste man vara socionom för att inte förstå?
Eller saker som kräver en viss utbildning för att inte kunna förstå…
Gång efter gång ser vi den godtycklighet som drabbar de som mest behöver hjälp. Men hjälpen är påfallande ofta konstruerad utifrån de förutfattade meningarna hos socialsekreteraren eller handikappsekreteraren helt utan något vetenskapligt underlag för det lämpliga i godtycket. Trotts att en massa pengar betalas ut för ändamålet, så kvarstår det enkla faktumet att någon genuin hjälp utifrån klientens verkliga behov ofta kan vara svår att få.
Det är ur ett gigantiskt underläge många får kämpa sig fram för att få någon hjälp överhuvudtaget, de som klarar sig bäst är psykopater, de som klarar sig sämst är tvingade att bli psykopatiska för att få en rimlig hjälp. En historia vi inte alltför sällan hör. Den döva självgodheten kanske inte lyssnar till något annat än den som skriker, men de som verkligen behöver hjälpen sällan kan skrika.
Nu senast ett fall med en kille som har adhd och asperger och fått vänta 1 år på hjälp. Det pinsamma i sådanahär historier kan vara att hjälpbehovet ofta kan vara väldigt klart uttryckt från den hjälpbehövande eller dennes närhet, men utföraren har varit omvittnat kreativ i att negligera behoven. Inte sällan verkar den som bestämmer över hjälpens utformande betinga sig ett så stort tolkningsföreträde framför den som behöver hjälpen att den inte ens behöver lyssna till det sagda och skrivna ordet. Kanske är det också just därför en del med allvarliga problem mer och mer börjat använda den diagnostiska termen socialkärring*, för att beskriva fenomenet.
Socialstyrelsen inser det katastrofala?
De aktuella barnen har ADHD och autismtillstånd, och dokumentationen av den behandling barnen fått är, om den överhuvudtaget finns, så dålig att det blir svårt för andra bedömare att förstå vad som har gjorts och vilken vård barnen fått, skriver Socialstyrelsen.
När det gäller de anställdas kompetens är kritiken om möjlig ännu hårdare. De olika utredningsteamen inom BUP har, enligt granskningen, svårt att samarbeta och verkar heller inte respektera vad kollegorna kommit fram till.
Behandling har getts utan vetenskapligt stöd, svar mellan olika parter har dröjt i månader, i något fall handlar det om år, och rent allmänt råder närmast kaotiska rutiner vid BUP i Solna, framgår av Socialstyrelsens granskning.
Det har till och med hänt att anställda utan medicinsk utbildning bestämt att det inte är aktuellt med medicinering och att vårdpersonalen agerat rakt emot vad den ansvarige läkaren bestämt, och patientsäkerheten har äventyrats vid mer än ett tillfälle.
Hjälpmedel vid ADHD
När biblioteken klagar över att folk läser mindre så berättar Medioteket att de lånar ut mer. Hemligheten ligger egentligen i att låntagaren själv ska få pröva ut vilken lärostil som passar bäst och vilka hjälpmedel som verkligen hjälper. En del personer med ADD eller ADHD säger om man frågar dem vilket som är det bästa hjälpmedlet: Concerta eller Metamina och visst går det att förstå…
-ADHD ur ett hjälpmedelsperspektiv pdf. Broschyr från Hjälpmedelsinstitutet. Tar upp en del praktiska och opraktiska aspekter med att ha ADHD.
Med de moderna mobilerna kan man göra mer och mer. Det har till och med skrivits en uppsats i ämnet.
Att hålla lågan brinnande: En studie kring pedagogiska strategier för elever med diagnosen ADHD
ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?
Fysisk Aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel
Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP. Jag diskuterar också olika författares syn på diagnostisering av barn. Resultatet visar att Idrott och hälsa är ett ämne där man kan arbeta med sociala färdigheter som regler, hänsyn, samarbete och kommunikation.
Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD. För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.
De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: ”Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?”. För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.
Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.
Exakt hur jävla rimligt är det då? Apropå hjälpmedel och medel som hjälper.
Tillvarons koder – Vårdens dråpslag
Här en snubbe med asperger s syndrom berätta om sitt liv, han har svårt att skilja mellan vänster och höger men 22514 decimaler på pi lyckades han berätta direkt ur minnet. Hör hur Sveriges radio porträtterar Daniel Tammet en kille med asperger s syndrom och savantism.
Hör verksamhetschef på Asperger Center Methe Axén kommentera fenomenet.
För er som missade honom, i Stockholm nu i oktober. Se hela filmen The Boy With The Incredible Brain (48 minuter) Finns på Svenska och heter då: Född en blå dag.
Det kan vara väl värt för vår socialminister att tänka på när hon reser land och rike runt och talar om förtidspensionärer (med förstärkt säpo skydd, huh) precis som andra människor. Den tidiga interventionen bör kunna undvika att skapa förtidspensionärer om man lär sig att första vad som skapar förtidspensionärer. Men människor med unika förmågor riskerar att slås ut väldigt tidigt…
Förr i tiden fanns det egentligen bara en sak att begå brott och att sluta sina dagar på gaglbacken i fall man inte gjorde det belevat nog så att det hela verkade normalt på något sätt. Och visst är artikeln i länken ovan intressant, men kan vi verkligen tro på att uppgifterna att dödsstraffet har upphört när vår vård varje år dödar mer än 3000 personer enligt den offentligt tillgängliga statistiken som dock aldrig med ett enda ord tar upp hur många som dör tack vare en behandling de aldrig fick…. en grupp där personer med adhd – asperger sannolikt är överrepresenterade i. Tittar man bara på vad BRÅ säger så verkar det vara mycket klart att obehandlad adhd har en betydligt dystrare prognos än det stora flertalet. BRÅ skriver
En stor del av de barn som utvecklas till vanebrottslingar uppvisar redan i förskoleåldern eller i tidig skolålder det syndrom av uppmärksamhetsstörningar/hyperaktivitet som inom psykiatrin benämns ADHD(Attention Deficit Hyperactive Disorder), ofta i kombination med uppförandestörningar (Conduct Disorder) (se sid 15-16). I ett ”konsensusdokument” grundat på en ”state-of-the-art” – konferens om behandling av ADHD, som år 1998 anordnades av det amerikanska National Institutes of Health (NIH) (17), konstateras att medicinering med centralstimulantia i låga doser ofta har en god effekt för att begränsa de beteendemönster som utmärker ADHD. Detta särskilt i kombination med beteendeterapi.
Vem utvecklar den egentliga kommunikationen?
Titta här: Känner vi igen det alltför väl?
Är det inte därför ganska härligt att höra NT-stereotypen om att asperger har generella svårigheter med socialt umgänge när det faktiskt kan vara förljugenheten i det sociala umgänget som är olustig. Förvisso finns det personer som har aspergers syndrom som har stora svårigheter att umgås men det finns i många grupper, i dag har jag dock tänkt att luta mig tillbaka och sippa lite på betraktelsestereotypen – bara ni är sjuka vi är helt friska – alltså NT-synen.
Èxempel på P2P tillämpningar
Brain That Changes Itself The: Stories of Personal Triumph from
Am I Normal – BBC Radio Medical Documentary Series – Seasons 1 a
The Curious Incident Of The Dog In The Night Time By Mark Haddon
The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood (
Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger).avi
LADDA INTE NED TORRRENT GRATIS, den inehåller information!
Oavlönade Aspergare hjälper Kommunikationsneofoberna igen
Neurotypisk person bröt sin stereotypi
Det händer ganska sällan att en neurotypisk personlighet bryter igenom sin egen vall av normativ stereotypisk vannemässighetssunkning, men då och då inträffar det.
En NT-personlighet gjorde en undersökning om medlemmar i asp-teamet ur ett mera allmänt perspektiv och inte bara ur det stereotypa norvamtivitetsfältets stammande reservdelsuppfattningar som självklart ofta lider en ofantlig brist på rimlighetssyn. Vad som orsakade genombrottet är vid tidpunkten för det tangentiala nedslaget okänt.
Den neurotypiska däggdjurshonan som skrev sin magisteruppsats om unga medlemmar i asp-teamet och vistade under den tidsramen tecken på att ha förstått någon utanför den annars så hårt cementerade muren av normativitetskonformt brukssylta. Här kommer en artikel om henne, hon är normalbegåvad och har make. Det är inget fel på hennes andhämtning, utan den sker helt normalt och ganska automatiskt, vilket kan vara bra att tänka på för den som har det intresset.