Etikettarkiv: Aspergers syndrom

REM trollbinder sömnens effekt

En del vet alldeles utmärkt vad sömnproblem för med sig andra vet det inte alls men
många människor som rest över tidszoner ser vad sömnen kan göra eller rättare sagt bristen på sömnen hindrar en från att göra när man anländer trött som attans till en helt ny tidsson för att gå på ett möte dagen därpå, men ändå känner sig totalt superseg, trött konstig och hängig. Så nu kan även de som aldrig tidigare i livet haft sömnproblem förstå hur det känns.
Det beror på brist på REM sömn eller att kroppen helt enkelt inte hinner ställa om sig. REM sömnen är den effektiva sömnen, de flesta gamla sömnmedel gör att du får en sämre kvalitet på REM sömnen liksom alkohol, du somnar lättare men sover sämre. Därtill finns det väldigt få undantag som gör att du sover bättre. Om du inte orkar lära dig rätt sömnhygien vilket du bör göra, kan du för att lära känna dig själv bättre testa en klocka som läser av hur djupt du borde ligga i dina sömnnivåer. AB M3 Skriver om den högt prissatta klockan (det kommer säkert billiga kopior snart om det är något att ha.) Som bara räknar ut den rytm du borde ha mot bakgrund av mängden rörelser du utför i sömnen. En intressant tanke tänker jag.
Men allvarligt talat är det väldigt få tillfällen då man tjänar på att ta sömntabletter. Personer med ADHD eller autism har ibland en abnorm omsättning av melatonin och kan få en mycket god hjälp av det som inte är beroendeframkallande utan snarare framkallar oberoende. Klockan kan kanske vara ett alternativ, svårt att veta i nuläget, så det blir mest gissningar. Har du testat den hör gärna av dig!
Sömnbesvär kan också vara sekundära till ångest eller depression, vilket egentligen gör det än viktigare att lära sig rätt sömnhygien och det som fungerar för just mig. Kanske ska vi skriva lite om tänkbara tips framöver tro? Vikten av träning kost och fungerande reaktioner, relationer och avstressande inställning till sin sömn.

 

Se även grundläggande om sömn
Läs aldrig trötta åsikter om REM, sömn, Sömnmedel, Melatonin, ADHD, asperger’s syndrom, Autism. men tänk gärna på inget och meddela mig när du lyckas.
Svårt att sova titta på den meningslösa bilden ovan och studera multiplikationstabellerna kanske är de vad just du behöver?
 
Eller varför inte tänk på någon Frost/Nixon film som du hatar på morgonen innan du får sömnproblem kvällen efter om du förstår vad jag menar, för ofta är det ju så att vi måste lära oss att tänka tvärtom med problem som inte kan lösas på de vanliga sätten, eller hur? (säger jag och ser dig börja gäspa mentalt) som en pony med adhd.
 
Andra kanske inte skulle kunna sova efter att de fått höra om Jessica Albas sammanbrott på gymmet men du som gammal nobelpristagare i albinism tänker bara: Äntligen och somnar som en stock, en del av oss är olika, även om de flesta säger att vi är alla olika och har det gemensamt.
 

ADHD Uppmärksammas koncentrerat

 

Aspbladet tidningen som skakar björkarna
går nu ut med verkliga hardcoreartiklar för den kräsne läsaren. Först ut är nu en artikel med den självklara rubriken: ADHD uppmärksammas koncentrerat. Artikeln tar upp lite av den välgrundade misstro en del personer med ADHD har mot myndighetspersoner och/eller myndighetsinsatser. Tyvärr är ju många personer med ADHD väldigt godtrogna så det dröjer ibland alldeles för länge innan de ryter till mot en förställd hjälpinsats vars funktion bygger på godtycket hos den s.k. ”hjälparen” och inte på vad som är funktionellt.

Att skapa Oberoende
Artikeln berättar också den förbannat enkla lilla enkla detaljen att medicinering kan rädda liv, ge bättre sömn etc. Är medicinen då beroendeframkallande eller framkallar den då ett oberoende större än något annat vi vet?

Mer från STV om ADHD och vägen tillbaka från missbruk.Inte ens barnen med ADHD får någon rimlig vård i Sverige i dag och de har de aldrig fått. Socialstyrelsen vägrar att mäta hur diskrepanserna mellan behandlingsinsatser i olika län kan komma sig, eller varför de uppstår. För den dag då de börjar syna verkligheten, går sanningen inte längre att dölja om den förintelse som statistiskt går en del personer med ADHD tillmötes. Allt är inte frid fröjd in my Rosegarden. Rubriker som ADHD patienter får hjälp, vill vi se mer av, motsatsen är alltför vanlig. Men den förintelsen passar inte speciellt ofta att skriva om för gammelmedias människovärderande nyheter.Att beskriva de dolda brotten uppmärksammas sällan däremot får den som beskriver de uppenbara brotten själva facebook att explodera om man får tro AB


Fröken badbollsstipendiet uppmärksammas koncentrerat

Vet inte riktigt varför just nu men en hel del verkar ha uppmärksammat det finstämda stipendiet för badbollspedagogisk skolning vilket bloggen tidigare hade äran att honorera. Dock verkar länkningen inte fungera maximalt utan går till bloggens förstasida i stället för det finstämda priset och dess välavvägda honorering

A

Adam film Asperger, Läs.

Snubbe på jakt efter UFO hackar några av USA’s mest välskyddade datorer, han var inte neurotypisk.

Times berättar om Daniel Tammet, inte han heller neurotypísk.

Neurotypiska personer krigar igen och allt är som vanligt, annars inget nytt.

An Asperger Dictionary of Everyday Expressions

Läs även andra bloggares åsikter om Neruotypi. stereotypi, Daniel Tammet, Asp-Teamet, asperger’s syndrom, creeper flugfiske

Saker måste man vara socionom för att inte förstå?

Eller saker som kräver en viss utbildning för att inte kunna förstå…

Gång efter gång ser vi den godtycklighet som drabbar de som mest behöver hjälp. Men hjälpen är påfallande ofta konstruerad utifrån de förutfattade meningarna hos socialsekreteraren eller handikappsekreteraren helt utan något vetenskapligt underlag för det lämpliga i godtycket. Trotts att en massa pengar betalas ut för ändamålet, så kvarstår det enkla faktumet att någon genuin hjälp utifrån klientens verkliga behov ofta kan vara svår att få.

Det är ur ett gigantiskt underläge många får kämpa sig fram för att få någon hjälp överhuvudtaget, de som klarar sig bäst är psykopater, de som klarar sig sämst är tvingade att bli psykopatiska för att få en rimlig hjälp. En historia vi inte alltför sällan hör. Den döva självgodheten kanske inte lyssnar till något annat än den som skriker, men de som verkligen behöver hjälpen sällan kan skrika.

Nu senast ett fall med en kille som har adhd och asperger och fått vänta 1 år på hjälp. Det pinsamma i sådanahär historier kan vara att hjälpbehovet ofta kan vara väldigt klart uttryckt från den hjälpbehövande eller dennes närhet, men utföraren har varit omvittnat kreativ i att negligera behoven. Inte sällan verkar den som bestämmer över hjälpens utformande betinga sig ett så stort tolkningsföreträde framför den som behöver hjälpen att den inte ens behöver lyssna till det sagda och skrivna ordet. Kanske är det också just därför en del med allvarliga problem mer och mer börjat använda den diagnostiska termen socialkärring*, för att beskriva fenomenet.

*Observera att det inte alls ligger någon värdering i ordet utan det är en deskriptiv term satt för att konkretisera ett fenomen som i grunden bygger på nonchalans inför den utsattes grundläggande behov. En socialkärring, flera socialkärringar är också en terminologi som används inom NT-konvservens något instängda språkbruk, viket inte ska sammanblandas. Vi vill bara hjälpa socialkärringarna att det också kan finnas mer synpunkter än de ids uppfatta spontant och vad passar väl då bättre än lite förutfattade meningar utifrån ett komprometterande diagnossystem. Det ligger väl aldrig någon värdering i språk överhuvudtaget? Det är väl därför man använder det som någon sa. Tja, då är det ju per definition dessutom en värdelös terminologi för den som måste äta grismaten från den, lite väl tröttsamma knorrar på den svansen av den symbollogiken.

-Jawohl?
Symptomatiskt för den vanliga översittaren är också att vissa bilder upplevs som betungande. Varför är det så?
-Är bildning om realiteten alltför krävande?

Socialstyrelsen inser det katastrofala?

Nu verkar till och med Socialstyrelsen reagerat på kvacksalveriet som möter barn med adhd i vissa regioner, men de lär ju inte få veta mer så länge de inte gör några Nationella kvalitetsmätningar för alla åldersgrupper och samkör det statistiska utfallet, men vågar de verkligen titta?). Socialstyrelsen har varit i Solna på BUP där och konstaterar följande:

De aktuella barnen har ADHD och autismtillstånd, och dokumentationen av den behandling barnen fått är, om den överhuvudtaget finns, så dålig att det blir svårt för andra bedömare att förstå vad som har gjorts och vilken vård barnen fått, skriver Socialstyrelsen.

Som vanligt alltså, vården verkar inte veta vad de gjort än mindre är det dokumenterat. Men behandlingspersonalen har väl ändå utbildning?

När det gäller de anställdas kompetens är kritiken om möjlig ännu hårdare. De olika utredningsteamen inom BUP har, enligt granskningen, svårt att samarbeta och verkar heller inte respektera vad kollegorna kommit fram till.

Behandling har getts utan vetenskapligt stöd, svar mellan olika parter har dröjt i månader, i något fall handlar det om år, och rent allmänt råder närmast kaotiska rutiner vid BUP i Solna, framgår av Socialstyrelsens granskning.

Det har till och med hänt att anställda utan medicinsk utbildning bestämt att det inte är aktuellt med medicinering och att vårdpersonalen agerat rakt emot vad den ansvarige läkaren bestämt, och patientsäkerheten har äventyrats vid mer än ett tillfälle.

Om någon tror att detta är något vi hittat på så välkommen att höra nyheten på Sveriges Radio. Tänk om Socialstyrelsen vågar sig på att göra en nationell mätning av kvaliteten för personer i de här grupperna, problemen finns inte bara i Solna så mycket törs jag säga. Men det är väl tryggare att blunda för att slippa behöva se det helvete, som möter människor landet över?
Året är 2008 och hade vi någon intresseförening värd namnet så hade man gjort något annat än en liten intetsägande barometer. Vanvården började knappast igår, är det någon som tror det?
.
Exakt hur många varianter ska vi behöva se på detta tema eller detta? Socialstyrelsen verkar brista signifikant i sitt tillsynsansvar för delar av vården, vem har underlag att kunna dra en annan slutsats? Varför görs inte en större nationell översyn av samtliga vårdinsatser när det gäller gruppen: Personer med ADHD? Vågar Socialstyrelsen inte ens inse de stora bristerna och dess konsekvenser för alla.

Hjälpmedel vid ADHD


När biblioteken klagar över att folk läser mindre så berättar Medioteket att de lånar ut mer. Hemligheten ligger egentligen i att låntagaren själv ska få pröva ut vilken lärostil som passar bäst och vilka hjälpmedel som verkligen hjälper. En del personer med ADD eller ADHD säger om man frågar dem vilket som är det bästa hjälpmedlet: Concerta eller Metamina och visst går det att förstå…

-ADHD ur ett hjälpmedelsperspektiv pdf. Broschyr från Hjälpmedelsinstitutet. Tar upp en del praktiska och opraktiska aspekter med att ha ADHD.

Med de moderna mobilerna kan man göra mer och mer. Det har till och med skrivits en uppsats i ämnet.

-En bra lista över litteratur om och kring ADHD finns på ADHD centerDe har även böcker om andra neuropsykiatriska ämnen som Aspergers och Tourette’s syndrom. Renodlade böcker om det Neurotypa syndromet och hur det ska behandlas lyser än med sin frånvaro!!! Kom gärna med tips. Är man bra på att läsa engelska tycker jag att det USA´s nationella institut för mental hälsa NIHM gett ut en liten trevlig sammanfattning om ADHD, på deras sajt kan man dessutom ladda ned en 49-sidor broschyr om ADHD i Pdf form.

Att hålla lågan brinnande: En studie kring pedagogiska strategier för elever med diagnosen ADHD

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?

Fysisk Aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP. Jag diskuterar också olika författares syn på diagnostisering av barn. Resultatet visar att Idrott och hälsa är ett ämne där man kan arbeta med sociala färdigheter som regler, hänsyn, samarbete och kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.

De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: ”Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?”. För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.

Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Vad säger ordföranden?
I DN ser vi också en Riksordförande som uttalar sig om de unga funktionshindrades ekonomi, tänk om de inte ens fått någon rimlig vård, vad hade hon gjort då? Tänk om De rörelsehindrade med behov av rullstolar inte heller fått några rullstolar, vad hade hon sagt då som ordförande i RBU?
Hade hon sagt: Att inte ge den som behöver en rullstol vad den behöver är samma sak som att aktivt hålla personen isolerad och borta från sina mänskliga rättigheter i samhället?
ADHD är vid första anblicken osynligt men kan vara mer handikappande än ett rullstolsberoende, oavsett om man gillar diagnosen eller inte. Ändå får alla inte en rimlig behandling av funktionshindret. Vilket i faktum kan vara samma sak som att en personmed behov av rullstol för att ta sig fram inte får någon utan får sitt hemma. Vad hade hon sagt om det tror ni? Hade hon nöjt sig med det? Ska någon som behöver rullstol nöja sig med en punkterad gummiflotte med några fina teckningar som kan tolkas som några eventuella kansken? För det finns väl inte så många som behöver rullstol som hjälpmedel som behöver en sådan i Sverige? Men det finns en hel del med adhd och närliggande problematik som inte får något rimligt hjälpmedel alls.

Exakt hur jävla rimligt är det då? Apropå hjälpmedel och medel som hjälper.

Tillvarons koder – Vårdens dråpslag

89 är en snöflinga som faller 37 är klimpig som gröt. sex är mörk och kall.

Här en snubbe med asperger s syndrom berätta om sitt liv, han har svårt att skilja mellan vänster och höger men 22514 decimaler på pi lyckades han berätta direkt ur minnet. Hör hur Sveriges radio porträtterar Daniel Tammet en kille med asperger s syndrom och savantism.

Hör verksamhetschef på Asperger Center Methe Axén kommentera fenomenet.

För er som missade honom, i Stockholm nu i oktober. Se hela filmen The Boy With The Incredible Brain (48 minuter) Finns på Svenska och heter då: Född en blå dag.

Det kan vara väl värt för vår socialminister att tänka på när hon reser land och rike runt och talar om förtidspensionärer (med förstärkt säpo skydd, huh) precis som andra människor. Den tidiga interventionen bör kunna undvika att skapa förtidspensionärer om man lär sig att första vad som skapar förtidspensionärer. Men människor med unika förmågor riskerar att slås ut väldigt tidigt…

Förr i tiden fanns det egentligen bara en sak att begå brott och att sluta sina dagar på gaglbacken i fall man inte gjorde det belevat nog så att det hela verkade normalt på något sätt. Och visst är artikeln i länken ovan intressant, men kan vi verkligen tro på att uppgifterna att dödsstraffet har upphört när vår vård varje år dödar mer än 3000 personer enligt den offentligt tillgängliga statistiken som dock aldrig med ett enda ord tar upp hur många som dör tack vare en behandling de aldrig fick…. en grupp där personer med adhd – asperger sannolikt är överrepresenterade i. Tittar man bara på vad BRÅ säger så verkar det vara mycket klart att obehandlad adhd har en betydligt dystrare prognos än det stora flertalet. BRÅ skriver

En stor del av de barn som utvecklas till vanebrottslingar uppvisar redan i förskoleåldern eller i tidig skolålder det syndrom av uppmärksamhetsstörningar/hyperaktivitet som inom psykiatrin benämns ADHD(Attention Deficit Hyperactive Disorder), ofta i kombination med uppförandestörningar (Conduct Disorder) (se sid 15-16). I ett ”konsensusdokument” grundat på en ”state-of-the-art” – konferens om behandling av ADHD, som år 1998 anordnades av det amerikanska National Institutes of Health (NIH) (17), konstateras att medicinering med centralstimulantia i låga doser ofta har en god effekt för att begränsa de beteendemönster som utmärker ADHD. Detta särskilt i kombination med beteendeterapi.

Så ett obehandlat tillstånd kan alltså leda till betydligt mycket värre konsekvenser än vad man normalt tänker på, varför skulle skadorna av behandling vara större än av utebliven behandling? Hur ofta kan det ens förefalla logiskt? Det kanske är mycket väl värt att tänka på. När DN använder begreppet felbehandling inrymmer det sannolikt inte alls de absolut största misstagen och missgreppen som sker inom Svensk sjukvård i dag, vilket vittnar om ett flagrant osynliggörande av grupperna som inte alls fått någon vård alls.
Likförbannat så får inte alla som behöver den typen av vård någon vård, inte ens en rad i tidningen om att deras skador kunde förebyggas genom så enkla saker som att följa den evidensmässighet som idag redan finns kring adhd. Frågan är varför det inte görs, när kostnaderna för individen, familjen och samhället bara blir högre av den nonchalansen.
Så jag frågar mig som så ofta, har vi egentligen kommit någonstans

Vem utvecklar den egentliga kommunikationen?

Eftersom personer med asperger avviker från betongnormativiteten så skapar personer med asperger verkligt nya och unika kommunikationslösningar vilka är effektivare än de gamla tidigare lösningarna, något som visar sig främst på den tekninska sidan där Asp-teamets färdigheter inte längre kan förnekas. Skaparen avPeer-2-peer (P2P) Protokollet – Bit-torrentsystemet till exempel han lär inte vara NT om man kan skapa ett helt nytt sätt att effektivt kommunicera på bred bas med alla och inte som det gamla systemet få en massa proppar. Det är mutanterna som står för förnyelsen, på gott och ont och så har det alltid varit. We are the mutants. Länge har vi hört att allt ska bli så bra men blir det verkligen bättre? Finns det någon rimlig vård?

Titta här: Känner vi igen det alltför väl?

Är det inte därför ganska härligt att höra NT-stereotypen om att asperger har generella svårigheter med socialt umgänge när det faktiskt kan vara förljugenheten i det sociala umgänget som är olustig. Förvisso finns det personer som har aspergers syndrom som har stora svårigheter att umgås men det finns i många grupper, i dag har jag dock tänkt att luta mig tillbaka och sippa lite på betraktelsestereotypen – bara ni är sjuka vi är helt friska – alltså NT-synen.

Èxempel på P2P tillämpningar

Nedan kommer några pedagogiska exempel på nedladdningar vilka använder sig av bit torrent tekniken i sin kommunikativa förmedling av information. En del människor använder länkarna till att ladda ner information om Asperger s syndrom, autism, attention deficit hyperactivity disorder eller adhd som vi säger i dagligt tal hemma i min by. Men vi vill varna för att det är illegalt att till exempel ladda ned adhd dokumentären från SVT: Mitt huvud är en torktumlare.
Autism Video + books   Länkarna härunder finns sedan länge här

Brain That Changes Itself The: Stories of Personal Triumph from

Am I Normal – BBC Radio Medical Documentary Series – Seasons 1 a

The Curious Incident Of The Dog In The Night Time By Mark Haddon

The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood (

Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger).avi

LADDA INTE NED TORRRENT GRATIS, den inehåller information!

Är inte spridandet av information det en av de mest kraftfulla sätt att kommunicera vi känner till? Hey space! Ovanståendel länkar är säkert illegala att ladda ner. De står här mera som en informativ pedagogisk gestaltning av vad bitt torrent systemet p2p kan användas till, av de som utnyttjar den kreative aspergarens uppfinning. Vilket många verkar göra. Andra inser att i framtidens politik så måste man sprida budskapet på tvären för att nå bredden och gå vidare, vilket de skickliga politikerna brukar göra.
-Hallå ni som håller på och laddar upp till piratebay, kan ni inte sprida lite historia också? ämnet är knappast några nyheter….. kanske bra om världen får veta rötterna till tillstånd och ting, så att vi slipper alla de förnekandena som vi ser alltför ofta. NT måste inte vara rädd eller personlighetsneofobi, NT kan i stället inse att det finns flera än ett sätt att se saken och komma ut från den stereotypa betraktningsvinkeln där allt som avviker kallas stereotypt.
-Attans va praktiskt va. Mina ögon som riktlikaren för hela vintergatan… jupp så är det.

Oavlönade Aspergare hjälper Kommunikationsneofoberna igen

Några individer med neurotypiskt syndrom har lyckats göra en Uppsats om hur det stereotypa samhällsinsatserna verkar. Som vi alla vet har samhällets neurotypiska massa ofta mycket svårt att se bara litegranna utanför ramarna när det gäller den egna oftast mycket fixerade verklighetsbilden och det språksociala kittet som håller geggan på plats.

Genom att några medlemmar ur Asp-Teamet ställt upp gratis på sin fritid för att hjälpa till, så har några med den NT typiska blockaden, lyckats rapportera om hur vinglig NT’s förståelse är för en medlem i Aspie-teamet. Vilket självfallet visar sig i de mest fundamentala situationer. Finns det lite självkritik på gång inom NT-normativitetens subsegment?

Läs mer om uppsatsen här

Ladda ned den som Pdf fil

Det mest framgångsrika konceptet för att missförstå andra är fördomsfullheten och dess viktigaste instrument är tolkningsföreträdet, det blir därför ganska intressant att höra en NeuroTypsik pedagog berätta om en Aspie utifrån pedagogens oförståelse för grunden och uppdraget i det stora hela. Titta vad mörkt det blir när jag blundar – återigen.

Den vitala frågan är varför samhällets insatser skall vara så oerhört lomhörda år efter år.

I en annan uppsats konstateras lite av det många av oss vet att utredning också kan vara behandling: Är utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförändringar och hälsofrämjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning, vilken verkar konstatera en positiv effekt av bara utredning. Men de konstaterar också att utredare och behandlare bör vara närmare varandra, vilket är något så självklart så att man tappar hakan gång efter gång när man hör det. All den kunskap och det förtroende som grundläggs vid utredningarna går knappast i arv till den som får utredningresultatet, så det är ett solklart slöseri med kunskaps och förtroenderesurser i effektivitetens namn. ( vilket vi tyvärr vant oss vid att se. )

-Om det beror på den personlighetsneofobi som vi ofta kan se vid NT-problematiken vill jag dock låta vara osagt, men delar av den genuina stereotypin är ju inte att ta miste på. Något avvikande sätt att kommunicera är inte tänkbart för NT, så man kan därför fråga sig vad är egentligen kommunikation enligt den inskränkta NT-Normativiteten.

Ett ständigt värdespel med mellanmänskliga rörelser som bricketter i ett psykosocialt bingolotto? alla beundrar bingoberra. Folk slåss, nya val-friheter men mindre frihet.

Nästa artikel om: Asperger och kommunikationsutvecklingen.

P-O kommer att fortsätta med historiken, men även en artikel som kommer att svara på frågorna om de senaste forskningsresultaten, förändringar i kommande diagnoskriterier, nya medicineringar etc. allt i ett litet fyrkantigt paket.

Neurotypisk person bröt sin stereotypi

Det händer ganska sällan att en neurotypisk personlighet bryter igenom sin egen vall av normativ stereotypisk vannemässighetssunkning, men då och då inträffar det.

En NT-personlighet gjorde en undersökning om medlemmar i asp-teamet ur ett mera allmänt perspektiv och inte bara ur det stereotypa norvamtivitetsfältets stammande reservdelsuppfattningar som självklart ofta lider en ofantlig brist på rimlighetssyn. Vad som orsakade genombrottet är vid tidpunkten för det tangentiala nedslaget okänt.

Den neurotypiska däggdjurshonan som skrev sin magisteruppsats om unga medlemmar i asp-teamet och vistade under den tidsramen tecken på att ha förstått någon utanför den annars så hårt cementerade muren av normativitetskonformt brukssylta. Här kommer en artikel om henne, hon är normalbegåvad och har make. Det är inget fel på hennes andhämtning, utan den sker helt normalt och ganska automatiskt, vilket kan vara bra att tänka på för den som har det intresset.