Etikettarkiv: ADD Symtom

Alkohollobbyns stora martyrsskap är oändligt

Med tanke på att vi skrivit om alkoholen negativa effekter så kommer väl säkert snart proalkoholmaffian fullproppad av sin lidelsefulla människovänliga godhet och allmänt ömkliga omtankesfrossa, att skenobjektivt lägga sin sårbarhet i vädret och yla över att vetenskapliga faktum kring fenomenet klarlagts. Stackarna så hemskt va, de som bara är så fina och snälla måste nu se till verkligheten också, en punkt man verkligen förefaller ansträngt sig hårt för att missa.

Rätten till de som bränt ljuset i bägge ändar att tända det på mitten igen förefaller tveksam, har jag tillstånd att få tänka det?

Alkohol och ADHD

Förebygg skador hos martyrerna – Nyansera

För att inte alkoholmaffian ska få dåndimpen i pimpinett självupptagenhetsfrossa och känna sig otympligt förorättade sedan karl den 14 tid, kanske det är lika bra att vi också beskriver alkoholens hälsofördelaktiga effekter också ur samma perspektiv. Vi har tänkt belysa väldigt tydliga fördelar med alkohol men vi vill först sätta dem i sitt sammanhang. Eftersom vi är något blygsamma vill vi först höra lite lagomt ömkligt med vår älskade läsekrets om det är något som faller er gratiskonsumenter på läppen, eller om det är något annat ni önskar få er serverat.

-Är du verkligen säker på att du vill veta hur?

skulle vara intressant att veta vad ni tycker om upplägget, är de tre punkterna ovan något som ni är intresserade av att veta mera kring eller är en sådan fördjupad kunskap alltid oviktig? OBS! Vi är inte bara dåliga på att läsa tankar utan faktum är att vi inte ens kan det, så skriv gärna ned vad tycker. Om önskemål finnes kan vi också komma att gå igenom alkoholhaltiga vätskor för att komma med en rekommendation till bra och antagligen hälsosam alkoholhaltig vara. Här talar vi inte bara hjärt och kärl påverkan utan även effekt på hjärnan.

Börjar Addiction med ADD?

Börjar Mymlan med My?

Offerrollshalleluja för alkoholmartyrer

Alkoholistens offerrolls sånger kanske behöver förstärkning. och jag hjälper gärna till, klart att ni måste supa för att den ene och andre dött en hemsk död under svåra omständigheter och för att Fluzzhaokkodda Gokarma dog 13 timmar efter freden som ingen då visste var ett faktum, ty telefonerna fungerade inte. Vilken nitlott va? Hallå eller? Kanske ska vi utverka den finala spyflugemazzurkan till just den stackars offerrollsfromma självdyrkandets inlåsning. Hur deras hjärtinnerliga kluckiver lätt kantrar vilket skepp som helst med sitt ankar av puréömkliga krås, som faller sönder för inget och så fort någon kommer med en spegel då skjuter serpentiner ut där det står och jag godheternas papiljotter är så skruvad och fin, alla andra är elaka men jag är fin. ty barn och hundar älskar blott mig. Jag autotatuerar vart känslorum med mittflin.

– Tjahaja är det verkligen så då? lyssna då på hur jag skäller och slickar på dig.

lik förbannat är jag fullständigt övertygad om att de stackars alkomaffiosona ändå kommer att visa sin känsliga inskränkthet över att inte få stå oemotsagda som fyrsupandets skenheliga minareter över det historiska dammet av själarnas brända helveten, alkoholistbarnens kantrade båtar.

Trollhare med i länkarna?

Kom till mig bara – kom. Här har ni så mycket att hämta. Eller gå från mig gå. Gå och beklaga er och ert besynnerligt ömkliga tuggumipoppande balongsnack.

när spädbarnen sjunger jag har en broder utan armar, så hädangångsvackert att en bomb briserar med sin lilla skönt fläktande uttrycksfullhet… även om vi här på ett sätt som sällan skådats försöker lyfta fram fördelar med alkohol så kommer vi säkert få se hjärteangelägenheternas själsliga slime försöka beklaga sig över allt ont som inte ständigt rinner deras väg med all den djupa hånfullhet det ligger i blundandet för alla alkoholisters söndersprängda familjer och ängslan. – men visst fan är alkolobbyn det genuina offret ändå, jo det kan du slå dig i backen på och den som speglar dessa stackare är bara elaka såsom få. Men tack då för den djupa nyanseringen!

Kanske det vore på plats med en jourtelefon för kränkta alkohollobbyister?

Eller så är det kanske ändå bättre att låta bli att ordna fram en sådan, så att alkolobbyn i all oändlighet kan jämra sig över att inte ens en jourtelefon har det för att kunna sprida sin evinnerligt självgoda klagosång. En sång de anser ständigt måste få vara ren från de uppenbara bevisen från själarnas hav som gång på gång i vågornas svall visar återvändsgrändernas pangea.Låt oss få höra ett sista ömkligt ”förlåt då jag sa bara vad jag tyckte” -och vad fan tror du ja sa då?faktiskt inte bara vad jag tyckte utan jag pekade på ändalykten också. Så glid iväg och beklaga dig över din oändliga kränkthet över att mänskorna samlat belägg för att vissa saker kan vara dåligt, är det inte det som kallas kunskap?

glid i väg och beklaga dig så hårt du kan över hur smutsigt behandlad du blivit och hur oerhört smärtsamt detta varit för dig. Självklart har du rätt, det har du väl alltid haft?

Läs även andra bloggares åsikter om Alkohol, ALkoholism, Missbruk, ADHD, ADD, Aspergers, NPF, Hjärnceller.

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Stress & Flickor utan Utåtriktad hyperaktivitet

3 november, 2009 p-o 3 kommentarer

Stressar du så påskyndas telomerernas förkortning. Kanske en nyttig och intressant läxa för alla och en var i alla och en var av de celler som bygger er. Men för mycket stress under tillväxten skapar mer sneda mentala skelett, kanske också en nyttig läxa för personerna som bygger samhället och samhället i det stora hela.

Flickor utan utåtriktad hyperaktivitet

En del unga flickor får inte den hjälp de behöver för att deras hyperaktivitet inte är utåtriktad. Den vänds inåt i stället, vilket på kort sikt kanske gör att den inte märks för den som är van att bara lyssna till de som skriker och slåss. Jag vill hävda att det finns ganska goda grunder att anta att hyperaktiviteten hos flickor och pojkar, kvinnor och män i grunden är ganska lika fast inte sällan vänds åt olika håll. När det inte vänds utåt så vänds den i stället inåt vilket gör att stressen inte levs ut – den levs in.

-Att leva ut sin stress.

Men detta gör också att allt du kommer att vara med om efter den tunga tidiga stressen kommer att uppfattas på ett annat sätt än tidigare, än innan. Ett före och ett efter.

Barberaren klipper hår – barbariet deras klipper livspotentialer

Cellernas innersta ristar ned stressen som organismen utsätts för mitt i den digitala grundplåten. Jagets ”dig” i tal och skrift. De är bara att digga läget eller vad tänker du egentligen? För hur påtagligt blir inte egentligen just detta för unga flickor som redan tidigt halkar efter i grundfärdigheterna men som plötsligt har en ryggsäck att bära, när hennes två sköraste delar är just kontinuerliga viljestyrda riktandet av uppmärksamheten och en låg stresstålighet. Här menas att det går en skiljelinje, då flickorna ofta för hjälp alldeles för sent och när den väl kommer så är den otillräckligt i ett läget som är fruktansvärt stressande hur man än vänder och vrider det så måste det i vissa lägen bli värre innan det kan bli bättre.

Därför och just därför ska detta läge förebyggas, det bör också kunna vara spårbart att unga flickor utan den yttre formen av hyperaktivitet också just på grund av denna fundamentala händelse kommer att drabbas av andra sjukdomar senare i livet som har sin egentliga rot i just detta. Med andra ord kan skolan inte bara ta barnens nyfikenhet på kunskapen och livet den kan även ta barnens livspotentialer. Det var bara precis just det den inte fick göra.

Skolan.

Detta gäller inte enbart flickor med ADD, men antagligen är unga flickor just den grupp som drabbas mest och hårdast av fenomenet eftersom deras hyperaktivitet vänds inåt och alltid kommer att vara svår att se för en värd blind och döv.

Med andra ord är det en grupp som drabbas mycket hårt i ett väldigt känsligt läge, då deras mentala skelett egentligen bara behöver ro för att växa får det i stället extra packning att bära. Den som väljer att inte förstå kan ta deras lass. Eller se på bilden av hur ett skelett som är tänkt att bära deras mentala kapaciteter livet ut nu börjar växa snett. Detta är deras enda skelett, detta är deras enda chans.

Det kommer surt efter

Och detta stod ristad i mitten av alla deras celler. Accelerated telomere shortening in response to life stress. Skolan. Skolan livet, kan det lära oss något. Vad kan den normativa indoktrineringscentralen ta till sitt fyrkantiga svängsdörrshjärta för egentliga lärdomar? Att skolans öppningar, in och utgångar egentligen bara är fyrkantiga och det enda som avviker från skolans fyrkantigheter är soppnedkasten för de är runda. Finns det några mer samband mellan ADD stress och att tidigt stressas av att inte kunna bemästra sin situation på egen hand?

Childhood trauma in borderline personality disorder.

Med tunga laster redan från början blir det mentala skelettet lättare snett och kanske i vadbenen något kortare. Hind limb instability.

Magnetic resonance imaging of hippocampal and amygdala volume in women with childhood abuse and borderline personalitydisorder (pdf) En möjlig och bra förklaring till att en del får en mindre bra chans från början att växa upp till ett drägligt liv som de själva kan styra och forma, men det finns antagligen flera förklaringar än den.

Vissa verkar trotts allt klara sig bra men de har fått förlita sig på den goda turen. Avslutningsvis handlar detta naturligtvis inte bara om unga flickor, men det är just de som verkar få minst hjälp trotts att det finns en hel del tecken på att hjälpen behövs som bäst hos den grupp som inte skriker eller slåss i första läget. Men vi alla måste kanske någon dag undra varför en del väljer ett liv i ett livslångt paincry.

Stress öken, Dödsförhårligande Telomerer, Flickor ADD, ADD symptom, Pedagogik, Sociallingvistik, Paincry, Låt dödsbegråtenheten …. Den pedagogiska böjelsen för vem är den egentligen bra för? Tja det beror på vem du är.

Huvudsidan om flickors – kvinnors ADD

Plastålderspedagogikens yoga kanske inte har samma visdomsbakgrund som andra yogaformer och dessutom verkar den mer ihålig och suger hårdare. Men det är min personliga uppfattning.

ADD och ADHD, Missbruk, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Vad är ADD

16 februari, 2009 p-o 50 kommentarer

ADD Vad är det – Snabba fakta

Den korta förklaringen: Precis som ADHD fast inga problem att sitta still. Ibland tvärtom lite svårt att komma ur startblocken. Det är den enkla förklaringen. ADD verkar vanligare hos flickor och kvinnor än hos pojkar män.

Ovan ser du en video om flickor med ADD – ADHD.

Vanliga symptom vid ADD

-Ofta mycket lättdistraherad av yttre stimuli -Ofta svårt att följa instruktioner -Svårt att styra uppmärksamheten -Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs, verkar drömmande -Tappa inte sällan bort saker som är nödvändiga för senare uppgifter eller aktiviteter -Svårt att organisera målinriktade aktiviteter -Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan

Prognos symptom utveckling ADD

Det finns en del som tyder på att barn med ADHD löper en ökad risk med ytterligare beteendeproblematik. Barn med ADD verkar i högre grad drabbas av andra störningar som depression, ångest och självdestruktivt beteende. Det finns begränsat underlag för att dra slutsatsen att ADD hänger med högre upp i åren än annan ADHD men den teorin förefaller heller inte osannolik. En del har dragit slutsatsen att att kvinnors problem verkar följa med högre upp i åldrarna.

Farmaceutisk behandling

För ADD är behandlingsrekommendationerna ungefär desamma som för ADHD, dvs de medel som de europeiska läkemedelsmyndigheterna tidigare i år rekommenderade.

Mediciner vid ADD Allmänt

Mer om de vanligaste medicinerna med Metylfenidat: Concerta, Ritalin, Medikinet eller Equasym

Metamina Dexamfetamin

Det som inte står i FASS och lite till. En utbyggd beskrivning av Metamina och hur det används.

För ADD är behandlingsrekommendationerna ungefär desamma som för ADHD, dvs de medel som de europeiska läkemedelsmyndigheterna tidigare i år rekommenderade.

Information för Läkare om mediciner

Även med mediciner utanför den Svenska farmakopén. En fördjupad information om ADD och ADHD mediciner på engelska.

Vår kritik mot Läkemedelsverkets nya riktlinjer

med kompletteringsförslag.

ADHD FAQ

En av världen ledande forskare Dr. Russell Barkley berätta om orsakerna till ADD och ADHD och vad det är, inslaget finns en bit ned på sidan om ADHD och är runt en timme långt och bitvis ganska avancerat tycker en del. För den som vill ha bra information om de senaste framstegen inom forskningen.

Hormonstyrda effekter

– Den kliniska bilden visar att symptomen förändras hos kvinnor under graviditeten vilket skulle kunna vara en indikation på att rent hormonella effekter ligger bakom en del av symptomen. Rent generellt finns det också en del vetenskapliga belägg för att många med ADHD och ADD har haft en relativt hög testosteronexponering som foster se 2-4 digit. Flickor verkar oftare ha ADD än pojkar vilket kan ha att göra med hur könshormonerna har modulerar serotoninets effekter. Flickor kan ofta ha en mindre benägenhet till utåtriktad hyperaktivitet men kan i stället ha en inre hyperaktivitet, vilket kan ta sig i uttryck som självförebråelser, ångest. En låg självkänsla kan lätt leda till ett självdestruktivt beteende med självförebråelser i en ond cirkel. Svårigheten att fokusera är dock densamma men det tar sig ett annat uttryck. Vilket kan vara en del av förklaringarna till att så förhållandevis få flickor och kvinnor fått hjälp, men det förklarar på intet sätt den massiva nonchalansen som ligger i att bara den som skriker får hjälp. Vi måste tyvärr konstatera att flickor och kvinnor med ADD tenderar till att bli underdiagnostiserade och att det därmed finns en könsbunden diskriminering. Se även Flickor och ADD.

Övrigt

Har du Vuxen ADHD Test Stora ADHD testet för vuxna

Referenser

ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2005 Flickor med neuropsykiatriska problem, Särtryck i Ögonblick nr 3 2003, Kopp, Svenny och Gillberg, Christopher Flickor med ADHD, Nadeau Kathleen, Littman Ellen och Quinn Patricia, 2002 Understanding Women with AD/HD, Nadeau Kathleen och Quinn, Patricia, 2002. Intressant.

ADHD ADD