Nyheter från Underlivet

Länkar för kvinnor och andra intresserade med fokus på delar av den problematik som ofta blir undanskymd, dvs flickornas och kvinnornas diagnos och rätt till rimlig hjälp utan att behöva skrika ihjäl sig. Titeln är mer ironisk med tanke på att vårdens diskriminering bara pågått sedan urtiden.

ADD  &  ADHD: Svårare för flickor

Besvären sitter i längre upp i åldern.
Mer och mer vetenskapliga data kommer som talar för att konsekvenserna av ADHD är svårare för flickor än för pojkar. Som antytts tidigare av kliniska erfarenheter verkar det som om pojkars ADHD går över i högre grad än flickors. På pojkar tenderar ADHD i olika grader att “växa bort” successivt medan flickor inte alls verkar ha den tendensen utan problematiken kvarstannar i betydligt högre grader. Detta understryker ytterligare vikten av att ta flickors problem på allvar och forska mer kring dem, med större energi och högre grad av ömhet inför det faktum, att det är mycket som vi fortfarande inte vet, när det gäller flickors och kvinnors ADHD problematik.

Stress & Flickor utan Utåtriktad hyperaktivitet

Skillnaden mellan att leva ut sin stress och att leva in sin stress kommer att visa sig lite senare i livet. Den kommer i vissa fall att vara djupt inristad i varenda en av kroppens celler och ge en hel del andra sjukdomar som brev på posten.

Flickor med ADHD: Ny video

Ny Video om Flickor/ kvinnor med ADHD på Engelska som också tar upp delar av den speciella problematik man måste vara ganska diskriminerande och blind för att inte se. Det är mycket imponerade att man lyckas förringa så många, så mycket vård, under så oerhört lång tid. NÄR ska det sluta? Varför har det börjat?

Bulimi och adhd & flickor

OBS videon fungerar inte för tillfället. Svt har tagit bort den.




Sambanden mellan svår bulimi och adhd belyses här i monopol-TV som vanan trogen bara berättar en del av sanningen. Som vanligt måste du bo i rätt stad för att få vård om du är flicka, tjej eller kvinna. Räkna inte med vård om du bor i fel län. En kvällstidning har till och med tagit upp saken på sin hälsospalt. Kanske har det blivit både halal och kosher att tala om den diskriminering som försiggått sedan urminnes tider. Blodfattigheten i den mänskliga rätten att avhjälpa varandras fel och brister.

Flickor med adhd diskrimineras

Det verkar finnas en stark koppling mellan ätstörningar hos flickor och adhd, som vanligt verkar det bara vara i Västerås som man intresserar sig mer för det hela, bor du någon annanstans så kan du rent historiskt sett få diagnosen borderline eller depression. Snacka om precision inom vården, huh. Jävla pillerdillande flummare som i flera decennier sett mellan fingrarna på den diskriminering som alltid funnits inom vården. Acceptabelt? tja, det kan du berätta för mig, vad du tycker. Har man livmoder ska man inte få vård. Sedan får man inte säga fitta heller för då är man en dålig flicka.

ADHD:Utkast:Flickor med ADHD

ADHD hos flickor, gus och kvinnor
ADHD diagnosen är från början gjord för pojkar eftersom vården i alla tider har varit diskriminerande och gärna haft viljan att bedöma kvinnors sjukdomar på ett annat sätt än mäns. ADHD här därför bedömts vara vanligare hos pojkar än hos flickor pga av att flickor skapar mindre problem för omgivningen med störande beteende som aggressivitet och hyperaktivitet, vilket är en grundfaktor.

Kvinnor är också människor (Nyhet från 2009)

kriminalvårdsverket presenterar glatt den glada nyheten att man blundat för den kvinnliga delen av sina klienter under alla år som att man upptäckt något nytt och landvinnande, när man i själva verket bara sett lite närmare på det man har haft framför sig dag efter dag, månad efter månad år efter år.

ADHD är ett symptom som drabbar människor, kvinnor är också människor, kan det verkligen vara en nyhet i så fall för vem och varför?

Dagen då Gud lärde sig något nytt!

George Bush säger att det tar ett helt liv att förstå kristen tro. Jahapp – med andra ord förstår man den kristna tron först när man är död, kanske lite sent eller vad tror herr President? Namnet och ytan kanske saknar betydelse, låt oss i stället söka efter innehåll?

Den andra grundfaktorn är att flickors beteenden ständigt måste ha en social grund och pojkars tenderar att bedömas på ett annat sätt, där man mer letar efter biologiska orsaksgrunder, vilket också leder till att det snarare är flickans familj som ställs ifråga och inte om hon kan ha en neuropsykiatrisk störning som ADHD. Det vi ser är således inte bara diskrimineringen utan också dess mormor och farfar.

Blundar regeringen för de statistiska miraklen?

Har gud nedstigit till jorden och skapat fullständigt osannolika mirakel eller är vården 7 gånger så dålig på en del ställen?

Från stuprör till hängränna med den stolpskottspedagogiska vårdapparaten

ADHD – Kvinnor och Flickor ofta utan vård

Det är knappast någon tröst men även i Norge så uppmärksammas återigen att många unga flickor inte får den vård som de så väl skulle kunna behöva. Men i Norge gör man också större framsteg på andra områden som vi berättat om tidigare, bland annat när det gäller lagstiftningen om tillgängligheten i samhället. Norges framsynthet i lagstiftningen beror kanske inte bara på Runars böner utan också på ett aktivt förbund som skapar konkreta framsteg.

Kan Flickor ha ADHD? 1

Favoriter från igår: Eller saker man hatar att behöva återupprepa. Kvinnor eller tjejer med ADHD är ofta inte alls lika påfallande hyperaktiva eller utåtriktade, snarare inåtvända och självdestruktiva.

Kan Flickor ha ADHD? 2

Ja flickor kan ha ADHD!
Men de märks inte lika mycket för att de i mindre grad än pojkar är hyperaktiva och utåtriktade. Kunskapen om ADHD hos flickor är tämligen begränsad rent vetenskapligt och rent vetenskapligt är det många bitar som saknas. Men vad vi tror oss veta idag är det att flickors ADHD tenderar att vara mer inåtvänd och självdestruktiv. Därför diagnostiserar också färre flickor än vad man vet borde finnas. Man ser de helt enkelt inte med en diagnos som från början är gjord för unga pojkar

Norge: få jenter og kvinner med ADHD blir oppdaget

Diskrimineringen känner inte alltid landsgränser. I Norge verkar de ha nästan samma diskriminering som här. Men där verkar det gå bättre framåt.

Från Norge meddelas det:

ADHD hos kvinner og jenter
De siste årene er man blitt mer oppmerksom på at AD/HD ofte arter seg annerledes hos jenter/kvinner enn hos gutter/menn. Jentene har ofte den samme konsentrasjons-svikten, men ikke alltid den samme hyperaktiviteten som guttene. Ettersom jenter ikke alltid utmerker seg på samme måte som gutter, kan de være vanskeligere å oppdage.

Usynlige jenter sliter. Får sjelden diagnosen AD/HD.

Vilka förstår att flickor kan ha ADHD?

Efter att ha tittat runt lite ser vi att åtminstone ett företag förstått att flickor kan ha adhd det är trygg Hansas avläggare tryggabarn som till och med säljer en barnbok som bland annat tar upp det. Jag undrar när det kommer en vuxenbok som tar upp samma sak som vi kan donera till våra kära politiker. Eller varför inte konstatera att vårdens begränsade kapital ofta manipuleras bort på en massa skit som kostar otroligt mycket pengar i onödan från en mycket begränsad budget.

Överjaget & Underlivet: källan till Lyckohormonet?

– När det gäller stökigheten hos flickor kan det ju vara så omgivningen reagerar starkare på deras beteendestörningar och därför hittar vi en koppling. Mot pojkar finns en mer tillåtande attityd.

Rektorn ryter

Flickors är osynliga för de blinda

Flickors huvudsakliga problem är ofta uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Flickor är mindre uttalat hyperaktiva jämfört med pojkar. Pojkar har också oftare en aggressiv uppförandestörning än vad flickor har. Flickors problem är oftare överdriven pratsamhet, socialt undandragande, svårigheter att organisera sig, glömska, intensiv ångest och överdriven fokusering på t.ex. skola i försök att kompensera för sina svårigheter. Pojkar och flickor har ofta lika stora svårigheter i skolarbetet. När det gäller kamratsvårigheter och olycksbenägenhet är situationen ungefär lika bägge könen. Flickors uppmärksamhetsproblem verkar kvarstå oförändrade i uppväxtåren, medan en stor del av pojkarna visar minskade problem. I tonåren har flickor oftare stora svårigheter i form av ångest, depression och låg självkänsla. Missbruk av alkohol och droger förekommer i ungefär samma utsträckning hos flickor som hos pojkar med adhd. Flickor verkar ha mer somatiska problem som t.ex. huvudvärk och magont. Det finns studier som har visat att läkare är mer benägna att ställa diagnosen adhd på pojkar än på flickor, även i de fall flickornas symptom är jämförbara med pojkarnas. Flickor kan sägas lida av adhd i tysthet. Priset de betalar är ofta usel självkänsla och att inte kunna utnyttja sina resurser i samhället eller i privatlivet.

Det är knappast något nytt att vården är mycket diskriminerande, men varför händer inget? SBU har ställt sig frågande och många andra. Då kanske vi måste konstatera att diskriminering ingår som ett självklart inslag i den vetenskapliga praxisen när det gäller hur vård skall utföras och komma befolkningen tillgodo.

Evidensbaserad diskriminering?

Flickor med ADHD har lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symtom som pojkar med ADHD. Flickor med ADHD presterar oftast sämre i skolan, har svårare att planera och organisera sin vardag, kommer ofta i konflikt med sina jämnåriga och stöts ut från kamratkretsen, jämfört med flickor utan ADHD.
ADHD hos flickor är förknippat med risk för andra samtidiga diagnoser. Depression och ångest är vanligare hos flickor med ADHD jämfört med pojkar med ADHD och flickor utan ADHD. Trotssyndrom och uppförandestörning är vanligare än hos flickor utan ADHD, men mindre vanligt än hos pojkar med ADHD.
Förekomsten av ADHD hos flickor är inte helt klarlagd men ligger i de flesta studier mellan 2 och 5 procent för flickor mellan 6 och 15 år. ADHD är mellan 1,3 till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor i befolkningsstudier.
För tio år sedan fick 7 till 9 gånger flera pojkar än flickor diagnosen ADHD. Under senare år har andelen flickor som fått diagnosen ökat till 20-25 procent.
Lärare upptäcker relativt sett fler pojkar än flickor med symtom på ADHD medan föräldrar identifierar flickor och pojkar i samma utsträckning.
Flickor med ADHD behandlas i lägre omfattning med läkemedel eller beteendeterapi än pojkar även om andelen flickor har ökat under senare år.

Finns det inga uppsatser om ADHD?

Flickor med ADHD – fler måste bry sig! Detta är en Y-uppsats från Malmö högskola/Lärarutbildningen
FÖRFATTARE: Christin Johansson; Pia Wirén; [2007]
NYCKELORD: specialpedagogik; ADHD; bemötande; flickor; signifikanta andra; specialpedagogiska strategier; SAMMANFATTNING: Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera att vuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande är avgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig!

Det okända mörkertalet: en studie om ADHD ur ett genusperspektiv Detta är en C-uppsats från Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap
FÖRFATTARE: Sofi Andersson; Anders Lidberg; [2006] NYCKELORD: ADHD; genus; diagnosmanualer;

SAMMANFATTNING: Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet. Resultatet visar även att det krävs förmåga att improvisera samt vara lyhörd hos de pedagoger som arbetar med barn med ADHD.

Avvikande beteende i skolan : – en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHD
Detta är en Kandidat-uppsats från Växjö universitet/Institutionen för samhällsvetenskap; Växjö universitet/Institutionen för samhällsvetenskap

FÖRFATTARE: Tony Wågman; Jenni Remes; [2006] NYCKELORD: ADHD; DAMP; sociologi; identifieringsprocess; normalitet; avvikande beteende; skola; SAMMANFATTNING: ABSTRACT C-uppsats i sociologi Författare: Jenni Remes och Tony Wågman Titel: Avvikande beteende i skolan – en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHD Studien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD där. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossättning, vill vi förklara varför pojkar från socialgrupp 3 är klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. Förhållandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna är överrepresenterade återfinns i andra vetenskapliga discipliner än sociologin. Kartläggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjälp av öppna intervjuer med olika aktörer på skolans arena samt de instanser som tar vid när processen går vidare utanför skolans organisation. Våra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen är den viktigaste porten på väg mot diagnos och att identifieringen där sker utifrån olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever. Detta argument stärks av att övriga instansers arbete i någon form utgår från klassrumssituationen och det problem som upplevs där. Samtidigt finns det ett ojämlikt maktförhållande mellan lärare och föräldrar som innebär att lärarnas problembild är den som har tolkningsföreträde. Att barnets beteende är avvikande räcker inte för att processen ska sättas igång, det måste upplevas som ett problem för andra. Studien argumenterar även för att det är utvecklandet av en motståndsstrategi i skolan, som kan kopplas till kön och klass, som resulterar i att pojkarna från socialgrupp 3 är överrepresenterade i diagnosstatistiken.

Även om det är turbo i skallen så är jag väldigt trött – om kvinnor med ADHD I undersökningen har kommit fram till att alla kvinnor som

intervjuades har haft svårigheter på grund av sin ADHD. De flesta har periodvis haft någon form av psykisk ohälsa. Det framkom också att de haft svårigheter med vissa ämnen i skolan. Många nämnde att de skulle ha behövt en stödperson eller gått i en mindre grupp. Ingen upplevde att de hade fått någon hjälp i grundskolan. Som vuxna har de flesta problem med att hålla ordning i hemmet. De vet vad som ska göras men får inte till det. Kvinnorna med eget boende inser att de behöver boendestöd för att få vardagssysslorna gjorda. En strategi de också använder sig av för att få struktur på tillvaron är scheman och strukturerade lappar. Skillnaden på pojkar och flickor med diagnosen ADHD trodde intervjupersonerna var att pojkar är mer utagerande medan flickor är mer inåtvända. Behovet av stöd och hjälp för kvinnor respektive män trodde respondenterna inte skilde sig åt nämnvärt. Författarna anser tillsammans med respondenterna att det behövs mer kunskap om det här i samhället, för att personer med ADHD ska bli bemötta på ett bra sätt och få den hjälp de behöver.

Kolla Bollen sex sex sex

Som avslutning kan kanske passa bra att ta med vår absolut politiskt korrekta pedagogiska berättelse om den lilla söta flickan som dammade av en Concorde flygmaskin för att med den lilla snörvlande  nosen landa i helvetet med en basketboll på huvudet. Sorgligt nog så råkade satan dö i helvetet, men våran lilla söta flicka sjöng ändå en smörsång för för satan som fick lämna det enda hem han någonsin känt till tack vare basketkulturen och: En Tidlös Slam Dunk i helvete.

Vad gör man inte för att tacka för en diskriminering som hitintills verkar ha varit just tidlös.