ADHD – Hur organiserar jag hem och arbete?

Det finns en hel del skrivet om adhd, enligt många är det en av de mest välundersökta symptomen inom medicinen. (även om vissa tvångsmässigt vill förneka det. Men vad kan man själv göra för att fungera bättre? Tja, det är en av de mest intressanta frågorna! Det skiljer nog ganska mycket från person till person vad som är den bästa träningen med tanke på hur stort spektrum av människor som har adhd. Men träning av uppmärksamheten under rogivande omständigheter verkar vara det bästa. Ja, just precis det som barn gör av sig själva, att leka, att roa sig, vilket samtidigt verkar ge en bra träning. Det finns en del skrivet om praktiska tips vid adhd på nätet som verkar bra. Har du själv några bättre förslag så fram med dem…

Asperger tips från scribd verkar ha ändrat länk och försvunnit

Organisera dig nu och berätta vad du tycker om tipsen.

Tips för personer med ADHD för att få det fungera bättre på arbetsplatsen. Kommentera gärna vad du tycker är bra och dåligt med tipsen. Kommenterar du inte gissar vi att tipsen är dåliga och tar bort dem

Rektorn ryter

Flickor diskrimineras som vanligt … Rektorn över Eskilstunas resursskolor har fått nog av den diskriminerande vården. I Sverige måste man skrika och störa för att få vård, sedan ska man tillhöra rätt kön och ha rätt ålder också…

Länk till SR Där det också går att höra radioinslaget.

Flickors är osynliga för de blinda
Flickors huvudsakliga problem är ofta uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Flickor är mindre uttalat hyperaktiva jämfört med pojkar. Pojkar har också oftare en aggresiv uppförandestörning än vad flickor har. Flickors problem är oftare överdriven pratsamhet, socialt undandragande, svårigheter att organisera sig, glömska, intensiv ångest och överdriven fokusering på t.ex. skola i försök att kompensera för sina svårigheter. Pojkar och flickor har ofta lika stora svårigheter i skolarbetet. När det gäller kamratsvårigheter och olycksbenägenhet är situationen ungefär lika bägge könen. Flickors uppmärksamhetsproblem verkar kvarstå oförändrade i uppväxtåren, medan en stor del av pojkarna visar minskade problem. I tonåren har flickor oftare stora svårigheter i form av ångest, depression och låg självkänsla. Missbruk av alkohol och droger förekommer i ungefär samma utsträckning hos flickor som hos pojkar med adhd. Flickor verkar ha mer somatiska problem som t.ex. huvudvärk och magont. Det finns studier som har visat att läkare är mer benägna att ställa diagnosen adhd på pojkar än på flickor, även i de fall flickornas symptom är jämförbara med pojkarnas. Flickor kan sägas lida av adhd i tysthet. Priset de betalar är ofta usel självkänsla och att inte kunna utnyttja sina resurser i samhället eller i privatlivet.

Det är knappast något nytt att vården är mycket diskriminerande, men varför häder inget? SBU har ställt sig frågande och många andra. Då kanske vi måste konstatera att diskriminering ingår som ett självklart inslag i den vetenskapliga praxisen när det gäller hur vård skall utföras och komma befolkningen tillgodo.

Finns det något som verkligen motsäger det? Med tanke på att de alltid verkar ha varit just så. Om det inte beror på att unga flickor har mindre mänskliga rättigheter i praktiken så skulle jag vilja höra exakt vad det beror på. NU! Till och med Cateringhar noterat de. SVD hade en intressant artikel om det för en tid sedan.

-ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2005 (se SBU Länk ovan)

-Flickor med ADHD, Nadeau Kathleen, Littman Ellen och Quinn Patricia, 2002
Understanding Women with AD/HD, Nadeau Kathleen och Quinn, Patricia, 2002

Rosen. Malix. 2, bara lisa, Misssdopamin, nano,  ADHD Center Bloggy, Fetprinsens ADHD CENTER, Neuropsykiatrisk mediabevakning, ADHD Kvinnor, Ruidien Netvibers.

Hallå ATTENTION sover ni som vanligt?

Om vi haft ett intresseorganisation värt namnet så hade självfallet riksförbundet Attention skrikit om hur usel vården är och hur djupt den diskriminerar enligt alla de mest kända stereotypa uppfattningsramar som människan känner till.

  • Kön
  • Ålder
  • grupp i samhället, boplats.

Är det inte fantastisk? Varenda en av de starkaste stereotypierna!
-Det spelar en oerhört stor roll vart du bor om du ska få vård.

-Det spelar roll vilket kön du har för vilken vård du får

-Person över en viss ålder behandlas inte av vissa landsting. Öven om en del tagit bort den synliga spärren lever den verkliga spärren kvar.

Menar riksförbundet Attention att alla våra riksdagsmän och kvinnor vet om den verkliga situationen för personer med adhd, aspergers syndrom och andra neuropsykiatriska funktionshinder? Är det då inte konstigt hur förvånade riksdagsledamöter verkar bli när de hör talas om verkligheten?

Att springa runt på möten och snacka om hur bra allt ska bli inom en obestämd framtid är väl sött, men att ha konkreta planer i riktning mot ett mål som ska vara nått inom en viss tid är väl inte förbjudet? Det borde strida mot riksförbundets Attentions egna etiska stadgar att agera så sävligt när en massa människor står helt utan vård.

Anki Sandström är ordförande för riksförbundet attention, vad har du gjort för kreativt i år för att kraftfullt kunna förändra en hjälplös värld för de som inte ens nåtts av vård? Uppfyller din insats verkligen riksförbundets etiska riktlinjer?

Är det inte ett sorglustigt faktum att de etiska riktlinjerna mest är skyldigheter för medlemmarna att uppträda lojalt mot förbundet och inte skyldigheter för förbudet attt uppträda lojalt mot sina egna syften? Ett härligt inavlat soppkök med låg takhöjd. De som behöver hjälpen som mest är antagligen inte ens medlemmar.

Är det bara en ytterst sorglustig petitess att förbundet i sina egna etiska ritlinjer inte med klara ord talar om sin egen riktning och sitt eget uppdrag? Är ledningen för Attention verkligen lojal mot Attentions syften, när syftena inte ens är nedskrivna i riktlinjerna eller satta som tidsgränser så att medlemmarna men framförallt ledningen vet vad de skall vara lojala mot.

På vilket sätt stärks demokratin av den låga takhöjden, år man tillåten att fråga det?

Monopol-TV har upptäckt adhd

Rapport meddelar att vuxna med adhd inte får vård. Genom hela inslaget visas en av den blinda jornalistikens mest uppenbara buttpluggar.
Gång på gång hör vi att behoven uppkommit pga av att samhället blivit hektiskare och att det är grunden för hjälpbehovet. Ett lysande exempel på hur grunt man väljer att se verkligheten för att slippa se det faktum att mångahjälpbehov nonchalerats under hela deras förbannade liv.
Men man kanske inte tycker det känns så mysigt, tryggt och roligt att berätta faktumet att många har behövt hjälp väldigt länge. Hjälpbehovet har kanske inte uppkommit ur bara samhällsförändringar ensamt, även om det är en mycket bekväm synpunkt för de som inte vill se en verklighet som gäller för flera procent av Sveriges befolkning. I de flesta andra fall hade det kallats diskriminering att inte ens erkänna ett funktionshinders faktiskhet, utan hänföra det till samhällsförändringar enkom.
Hör Monopol-TV berätta om att många inte får vård (Inslaget docck bort taget numera)
En annan fråga man kan ställa till monopol TV är hurfan kan det komma sig att ni väntade så helvetes länge med att ens erkänna att flera procent av befolkningen faktiskt inte fått hjälp? Kan det ens kallas journalistik eller kallas det blindbock? Att ange samhällsklimatet som faktor att flera nu behöver hjälp kanske kan dölja det faktum att monopol tv som vanligt ignorerat de som mest behövde hjälpen.
Men har monopol TV inte upptäckt det som TV 4 insett att den tydliga diskrimineringen också gäller i vilket län du råkar bo i om du ska få vård? Eller menar monopol TV att det också beror på lokala samhällsförändringar i respektive län som styr hjälpbehovet?
Är kärlek ett verb eller ett substantiv?
Är språket till för er grammatik eller är ni ett verktyg för erat självberättigande allena?
Titta här på TV 4 kära ni som vill ha monopol på mina tv-licenspengar. Berätta för mig om det är hektiskheten i samhället som gjort att uppsalabor får betydligt mycket bättre vård än de i kronoberg, att gottlänningar får betydligt mycket mer omtanke än göteborgare när det gäller praktiskt vård och erkännande av adhd. Så att vi alla kan se om det beror på samhällsförändringar eller om det beror på något annat som gör att många inte får vård.
Inte ens i dag får alla vård, bara genom att strunta i att titta i backspegeln kan monopol-tv lyckas dölja det faktum att adhd är ett historiskt sätt extremt mycket nonchalerat tillstånd, som fortfarande nonchaleras. Det bemöts som socialstigmatiserad blattesjukdom som mer än något annat visar samhällsvetarnas svartsyn rätt upp i dagen, även om de ytliga ordens ’putti nuttan’ naturligtvis inte visar den verklighet vi alla ser.
Söta ord som i omtankens namn döljer den verklighet som den säger sig beskriva, kan det ens kallas språk? Vilken av helvetets alla förorter kommer i så fall detta språk från?
Amen Hotep eller tuttamkamon framställd av 400 kilo smör framstår som betydligt bättre journalistik, men är den bra? Jag ser det snarare som den uppvispade gräddan av historielös förgyllning. Verklighetens sociala konstruktionsgrunder som ett smältande pålägg, vad hade Ikaros sagt om det? Vi kallar det konst eller samhällsjournalistik så kanske någon sväljer det…

Härlig peddovibb SVT, kanske ni skulle ge er på de stora som hindrar att vården inte når de som verkligen behöver den och den nonchalans som grundlagger tänket. Att SVT under alla år varit så kritiskt mot allt som adhd heter och alla som arbetat för att hjälpbehövande skulle få hjälp, det är ju synnerligen imponerande, drabbar bara de som är i mest behov av hjälp. Kan ni något mer? En objektiv skilldring av verkligheten och dess historik kanske är för mycket begärt?

Att SVT nu berättar om verkligheten kanske någon tycker är ett bra tecken, förvisso, andra kanske undrar varför de stod vid dikeskanten i några årtionden och bara tittade på utan att något säga. Kändes det skönt i byxan SVT, eller vad kan skapa en sådan avgrundsdjup nonchalans inför verkliga människors behov?

Hyperaktiv gravitation

Tidlös i historiens vingslag

Slottskogen Fågeldammen

I fågeldammen vid skottskogens rand. Där har tiden länge gått och pillat. Uvat, ruvat men ändå kånkat som en pråligt instängd å.

Lite längre neder ståtar dock folket att se, kung bore i säsongens tideräkning om man får krama och be, tankarnas snöboll om en mulning. De äro på spatseringsstråt till parkens kärna.

Men eljest lite längre fram kommen ock automobilen till våran socken.

De exercerar drivenheten i det rätta virkena, vid de öppna utrymmenas skank.
Mönster mönster, också ett fönster för vanan skåda.

Sitt rätt, tala rätt, gör det rätta i rättan tid.

Men redan då för de som inte kunde leva rätt fanns det vägar att gå. Men den karga marken hemmavid höll inte ens för att hänga upp repet. Inte heller kunde man försöka gräva ned sig, eller ens få loss ett tillhygge att få dåndimpen utav. Så stor varden maktlösheten inför den allsmäktiga urholkningen. Vi teg. två ord.

Vi gick. Så gjorde vi här och där vad är en personlighet utan minnet som bär.
Men också dessa mönster som nu ingen när. En vy vinter Landala blad.
flanerar som en fotgängare bör, nedåt Wasaplatsen och de bekanta nejderna.
Rågen språkar å vatte gå

Här ovan där

Men själva erfarelsen, uti känslans hvemod i gränderna runt snålblåstens ekande härad. Kunnen icke heller en afbildning återgifa. Stursken varden ekluten. Några meter bort stöp Emma, en annan dag en annan tid, men vi står på funtet av hennes oskrivna runa. Jag ids icke längre känna hennes väsen. Vill vi verkligen veta? Alnripan dödsröset förde
Wasaplatsen nästa, var god se upp för dörrarna.
G’ät mi före – förgätmigej

Och löses upp igen. och den tidlöshet som visar, att vi har intet. Men finns inte intet överallt? Så sådd och rotad


Aningslösa vattendrag sörplar sakta sin bävande dunst. Vadan är livet innan handelshusens konsumerings rotundor drogo in folket i köttfärsen med handen. Vad veten varuhusen om hur många såsom gått hädan sedan de senast låste ute befolkningen innan de på nytt slogo upp sina portar? Spåkets säd i hädangången

Ett utbud. En realisation. Men vad förstås.
Livet äro icket för evigt, men tråden tappar lätt tron. Vad är fingerborgskulturen för en sömntuta.
Digitalis lilla hjärtat
Många lyckliga hälsningar till dig Sten-Bertil, hur många sjömanslik ligger egentligen på botten och unknar vaggande i tidens gång, med öppna munnar som om de alla nynnade samma sång. Här liksom där under hela vår stratosfär. Överväldigade av sönderfallsslammets bortersta kantring och slutgiltiga inlemning i bottensörjan lossnar bit för bit från kropparna. Plötsligt faller underkäften av och Sten-Bertil drivs av strömmarna, bena dras baklänges och han överkäken fastnar i av bryggpålarna. Dråsar ned tids nog när vattenflödet bedarrat. nu föll en annan gammal husgrund Bertil på läppen. Han muttrar inget.

Att baklänges räfsa botten utan underkäke, uppfylld av hela sin omgivning, så späckad som bara en dränkt dröm kan bli. Sa du smak, då måste du väl veta vad  det är, innan du indexerar ramarna precis som en vilken indexerar alltets smak.

Överjaget och det underströmmande livet, önskar du? Hur vet man om man glömt allt?

 

tjipetir sakta droppar latex, kautschuk, å du följer efter till en ö

Nästan här vaknar en mus och ser sig om sniffande i gångarna. Underströmmarna outtalade varden, en till natt i Kattegatt. För en annan soldat vars båt nu äntligen rostat sönder. Giv akt på tider när det finns mer levande än döda.


Lätt och glättigt erfor jag en en ny nyans av trafikångest, förflyttningsmåsten inför sammanklubbnings tillbuden. De tunga godstågens dunkande utmed packhusplatsens bastanta bergväggar.

Ja just här har vanan sin krubba och nu är det dags för den outgrundliga ’hit men inte längre kan vi minnas’. ’Hit men inte längre’ räcker logiken.

-Vill du ha långa med röda blad eller kortkvistigt med mårdvassla? Jag tar en sådandär fura med mörka kvistar som tyst blickar ned. Jag tar den och tre älgfenor inför den årliga rantningen till kapsejarnas udde. Vi måste få ta ställning till nonsensen också. Eh.

in i språket råkas hågkomsterna av varovärdets meningsbyggnatsutbud, välförsupen i sina paket slår de omslagspappret och rosetten kring de säljande uttryckens fitta, men aldrig de som mäskar mindre men ändock sanning äro. Ingen vill riktigt riva kulisserna av att språket kan ifrågasätta sig självt. Vad kan du säga om ett fängelse som är allt du vet? kanske: det här är evigheten.

Ut på gatorna och se om vi kan finna den nya tidens giv eller åse några ragglande anorektiker som dräglarnde försöker slå i sin omgvining om huru ohejdandes mycket de konsumerade och huru oefterhärmligt födoämnet äro dem kärt. Visst älskar vi att döpa folk efter egenskap. Rymden är autist, vad säger det dig om tiden?

Tidens kvarnsten märglar dovt planktonvidden.

Å bare Sörple drömmar ur brunnarnas skog, här har du din park, allt blir nog som du vill tids nog. Skulor gören dock den erbarmligt herraväldeslösa än mer otyglade. Ve, dess omåtta! Odågor.

Jag har egentligen bara en enda fråga kvar: Vart finns alla modiga nynasistiska bögar som kräver sin konung tillbaka. -Sverige åt svenskarna, utvisa Silvia. Varför stammar deras logik så hätskt utmed förlängningslinjernas outtalade kalk. Ett rendes-vous för den nynazistiskt överrojalistiska bögfrossan tills påskmiddagen? Grundekot när de hyllar invandrarfamiljen. Eller är det meningen att syfteslinjerna skall halta hasa. Att just kunna göka stamledarens hök, skolen varda kärvänlig tankekräm för en högmodsdagerstudsig nassebög. Tills dess ställer vi vålnader i plåtskåpen och fördelar förskingringen av det som säljer. Utmed sälskinnen rinner svetten av de förtryckta gubblassen i kärringsamhället. Den som gnäller högst har det bäst. Stod som tatuerat i den övergödda nödens pansardank. Så du kan tro att tystnaden väser hårt utmed döva gränder.

Vyar från från Råttebäcken. Livet ett andetag djupt, ett hjärtslag brett. Fräter det er måhända i sinnet? Förgäten ni en historisk monsun. Oss bordellkunder emellan – ska vi inte sjunga en sång för alla våra sentimentala horor?

-För taxameterlyckan i tiden.

Vi tronar på minnen från fornstora dar. Å Sverige saknar alltjämt en officiell nationalsång och alltjämt är det bara ett enda land har någonsin nämt Sverige i sin nationalsång, Polen.

Vad säger ni om det svenskjävlar? jeste? stary masz wolne. De första här på landplättarna kallar landet Sapmi, långt långt senare kom svennar, goter, svear och andra invandrare kånkande längs obyggderna.

De ungerskgermanska språkets olika versioner gav tidigare namnet svitjod, eller svennefläns som en del stammar säger, än idag.

Allt är förändrat ändå är det mesta sig likt.

Vart är prästerna som skriker riv kyrkorna och bygg bostäder åt folket, tron bor i varje menings vetande manna. Jag ammar dess hägring, bena och märgen.

.

Ny metod vid ADHD

Stressforskaren Bo von Schéele Berättar för Sveriges radio om sin forskning, han är själv på väg att starta upp nya avstressningkliniker som ska begagna metoden. Ideén bygger på resultat från Kanadensisk forskning på området.

Sveriges radio påstår att behandlingsmetoden är ny, men neural biofeedback är knappast något nytt, det nya skulle i så fall vara att metoden visar konkret signifikanta resultat för andra än de som försöker marknadsföra metoden. Förhoppningsvis så fungerar metoden genom den förstärkta återkoppling som är möjligt framförallt till förmågan att slappna av. Men om metoden kan erbjuda någon signifikant hjälp för dem med svår adhd återstår att se.

Hursom så är det alltid bra att prova ut nya metoder och försöka flytta fram gränserna för vårt kunnande, men man kanske inte alltid ska börja hoppas för mycket. Metoden lär om den fungerar ha ganska lite biverkningar vilket i sammanhanget kan vara väl värt att notera. Jag har dokc fortfarande inte sett någon underökning som påvisar någon större effektivitet kring neurofeedback vid adhd, däremot tvekar jag inte alls på att det kan vara effektivt som hjälpmedel till avslappning.

SR´s hemsida lyssna till forskaren.

Lynda och Michael Thompson hade en konferens i bollnäs tidigare i september. Det är mycket på deras sforskning den ”nya” metoden bygger.

Den där nya bron..

Den där bron mellan det sociala herrehuset och det teatrala hemlighuset, har de försvunnit mellan generationernas dimma? En tjocka som står sig märklig att se. Blott vatten, blott vatten, men ändock kan man inte se. Ett nytt hus mest höljt i genomskinglihet, för pedagoger att inifrån se ut. -Tittut, tittut.

Så groddarna dyker till botten, ett ljus går upp

Jag tog färjan in från mitt liv i förorten Haga till för att hämta drickvann och lite sylta, tänkte på vargdalsivern i mörkret förr om tiden. Vem ylar du dina minnen för? Vem styr åtrån i din båt?


Ni ungdomar är förjävliga. Annat var det förr då respekterade ungdomen de äldre på ett annat sätt med vördnad och tacksägelsebön. När jag var ung i mitten så 1600-talet så kysste vi marken där de äldre gick.

I dag verkar det finnas mer levande än döda.

En plötslig vision kom farande om en framtid så snar och kall.

…Efter att ha sett tant Evas trosor fladdra på vädresträcket under några sekel visste vi att hon inte åt bara ägg utan lite bruna bönor hade allt slunkit ned lite då och då, men det var inte helt utan bångstyrigt vemod vi såg henne lämmna det enda hem hon någonsin haft för att huset skulle rivas och allt skulle bort.

Ej öron ej öron, ej öron hava de.

Är alla Journalistiska verk bokstavsbarn?

Begreppsharem & bokstavsbarn?
En person med ett namn av kombinerade bokstäver skrev tidigare om adhd i en artikel. Författarinnan är en så kallad bokstavsjournalist och skriver artiklar baserade på bokstäver.

Intressant mening va?

Vad kan sådana ordval tjäna till, annat än som en nedvärderande benämning på ett allvarligt tillstånd där flera i dag inte alls nåtts av en adekvat vård? Många sådana bokstavsbarn har det blitt från bokstavsjournalismen genom åren. Hursomhelst så tar bokstavsjournalisten upp just det faktum att det är svårt att få vård. (se länken ovan) I övrigt är det alltid intressant att se journalister skriva om bokstavsbarn, när de rent historisk var den yrkesgruppen som fick betalt per ord och bokstav.

Det är dock en verklighet som flera av oss känner igen att vård kan vara svårt att få. En verklighet som många bokstavsjournalister ofta brukar förtiga.

Sektoriseringssjukan
Att vägra se helheten, det förekommer lite här som där. Samhället kan knappast tjäna på sektoriseringen ur någon annan aspekt än den strikt kortsiktiga. Just det där med att olika myndigheter har olika kassor och var och en av dem bevakar bara sin egen lilla sektor, det är upphovet till sektoriseringssjukan (SS) inom samhället.

Det finns knappast något som motverkar en helhetssyn på samhällets uppdragsgivare som just SS. och det är väl ändå samhällets uppdragsgivare samhället skall tjäna? Medborgarna mår inte bra av den ökade sektoriseringen, så för vem är den egentligen bra? Varför motverkas inte de kortsiktiga nedskärningarna och inte ska man väl hesta upp sig över bosktavsanvändandet?

Kan bokstavssossar ha adhd?
Anna Kettner (S) berättar om sin adhd

Kan bokstavsjudar ha adhd?

ADHD ??? ? – Upload a Document to Scribd

Får journalister betalt per bokstavsbarn? Vilken mening blir följden av dylikt ordbrukande bokstavsskötsel? Ökar förståeligheten? Eller är det enda som inträffar att den automatiska graden av distansering ökar?

Journalister sög av Hund

Det dogmatiska offret?

Nya triumfer för lösnummerjournalistiken
För en tid sedan kunde vi alla läsa om att sömnmedel till barn ökade dramatiskt, man sa att ökningen skulle bero på att unga barn med adhd även fick sömnmedel. Nu visar det sig mera klart att ökningen i förskrivningsstatistiken berodde på att barn med diagnosen Asperger’s syndrom och adhd fick mera av det naturliga sömnhormonet melatonin och inte mera sömnmedel.

Falska larm
Svenska Dagbladet berättar mera om falsklarmet, där man bladat samman sömnmedel med det naturliga sömnhormonet melatonin, vars verkningsmekanism skiljer sig helt från de flesta andra sömnmedel och inte alls är beroendeframkallande. Skulle bara tidningarna utbilda sina förbannade journalister i faktakunskap och ömhet inför faktabeskrivningarna så kanske de inte skulle framställa barn med adhd och barn med aspergers syndrom som neddrogade knarkare utan inse faktumet att barn med i autistspektrumområdet inte så sällan har störningar i just syntesen av melatonin. Att ta några tabletter melatonin ger dem därför samma möjligheter att sova som andra människor – det har inte ett förbannat dugg med neddrogning att göra. Sydsvenskan konstaterar också i en förvånansvärt bra artikel. att larmet om ökad neddrogning av barn var falskt. Byrackepressen uppfann benet på nytt.


Verkligheten är tvärtom
Circadin är det vanliga melatoninpreparatet nu när läkemedelsverket gått i taket över ex temporeförskrivningen av melatonin. Svenska dagbladet noterar också att den Egentliga förskrivningen av sömnmedel faktiskt har MINSKAT. Kunde kanske vara bra om TT hade lite bättre kontroll på vilka begrepp de använder. För med den trovärdigheten som nyanseringsbristen skapar, så kommer de själva att betraktas som ett genuint sömnmedel.

Dagens nyheter talar lite flummigt om den ökade förskrivningen med 200% om vilken effekt de skulle få på barns hjärnor. Tja tänk vilken effekt det får att inte kunna sova för att man har fötts med en kronisk brist på melatonin i hjärnan då! Är det för mycket begärt att harmageddon- journalistiken ska ta hänsyn till verkligheten också?

När ska den rubrikkåta journalistiken sluta med detta helvetiska angrepp på att barn med betydande svårigheter i sin vardag får en rimlig medicinering som ger dem en chans till ett normalare liv? Även journalister kanske kan läsa in sig på fakta någon dag?

Fakta
Vi har redan sett årtionden av mobbing mot de som får en centralstimulerande medicinering för att bli normalare av den, ska detta bli nästa mobbinggrupp för den rubrikkåta mobben nonsens journalister? Läs då på lite bättre så att ni håller käften nästa gång. Att ge barn som har fel i melatoninsyntesen ett extra tillskott av melatonin kommer att förbättra deras livskvalitet och inget annat. När kommer Aftonbladet med en dementi?

”Melatonin till barn och ungdom med sömnstörningar i autistspektrum gruppen.” Och många fler undersökningar visar i själva verket på en ökad hälsa hos barn som får det naturliga sömnhormonet melatonin. Och inte fan tänker väl Aftonbladet ta ansvar för konsekvensen av att barn inte får sova? Eller vad konsekvensen blir för hjärnans utveckling om man inte får sova ordentligt.

Abnormal melatonin synthesis in autism spectrum disorders

Men visst suger junkjournalistiken, verkar göra vad som helst för lite snabbmat. Dock inte Fetprinsen som redan sugit klart?

Mera böcker om Asperger's syndrom

Det verkar ha kommet fram mera böcker och filmer om aspergers syndrom den senaste månaden än hela förra året. De senaste i raden är :
4 Feta gig, med en massa olika filmer och böcker om Aspergers syndrom ADHD, tourette mm.
The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood
’Tony Attwood explores in depth the complexity of the mysterious group of clinical pictures known collectively as Asperger’s syndrome, part of the wider autistic spectrum. He describes all the puzzling and fascinating aspects of these conditions and brings them vividly to life with illustrations from personal histories. He emphasises the fact that the individuals concerned have special skills as well as disabilities. Most important of all, he makes imaginative but always practical suggestions for helping people with the syndrome, their families and others who are involved. The author has achieved real empathic understanding of children and adults whose basic problem is a biologically based lack of empathy with others. The book is to be highly recommended for those with Asperger’s syndrome as well as for families, other carers and professionals in the field.’
– Lorna Wing
De andra böckerna är:
Asperger_Dictionary_Of_Everyday_Expressions
Understanding_the_Nature_of_Autism_And_Asperger
Film video om en man som sägs ha haft Aspergers syndrom. Världens genom tiderna mest produktive matematiker, Paul Erdös.
På vård videosida finns några filmer om aspergers syndrom som går att se direkt på nätet.