Ett av årets nobelpris gick till forskarna kring telomerer, det kanske många känner till. Men hur många känner egentligen till telomerernas relationer till mentala sjukdomar och stress och vad som händer när stressen verkligen ”kryper under skinnet” hur lång kan egentligen stressen  komma egentligen?

-Hur långt som helst!

Stressen kan märkbart förkorta telomeren, dvs  märkbart påverka hur många gånger dina cell kommer att kunna dela sig. När det inte finns några telomerer kvar så slutar den cellcykeln med att cellen avlivar sig själv, eller apoptos som självmord heter på lite finare cellspråk. En kortare telomer innebär alltså ett kortare liv med sämre hälsa i många fall. Det finns en hel del underligt som vi inte förstår och kanske är det underligt just bara för att vi inte förstår det. Sperman till exempel har en hel del ganska konstiga funderingar kring. Vid schizofreni och bipolära sjukdomar har den en tendens att bli dålig i förtid och mista stora delar av de rappa stjärtsnärtarna i sin simkonst. Men det är inte bara sperman som påverkas av schizofreni det gör egentligen samtliga celler och detta på djupet, vilket med stor tyngd visar vilken extremt allvarlig sjukdom det är.

Längden på telomeren kan väl inte påverka hur bra en medicin fungerar?

-Ja, varför skulle inte telomerlängden ”påverka” medicineringens effekter. Det kan väl slå tillbaka precis som en Yo-Yo, vilket kan vara tydligt vid Schizofreni.  Precis som alla andra passiva dosimetrar kan anses om inte påverka i varje fall kunna utgöra en indikator för mängden  sannolika skador. Hos större delen av befolkningen finns det en tydlig korrelation mellan telomerlängden och personens ålder. Vid schizofreni finns inte den tydliga relationen. Däremot ser man att personer med mycket mycket förkortade telomerer inte alls svarar på medicinering mot schizofreni, sambandet är så tydligt att det förefaller kunna användas som en prediktor för medicinsk respons.

På Yu-Yu’s klinik i Chang Cho har man forskat på sakernas tillstånd. Short telomeres in patients with chronic schizophrenia who show a poor response to treatment.

Telomerförkortningen på cellnivå bedöms vara en konsekvens av mängden oxidativ stress som enheten utsatts för i generell mening, men självfallet finns det faktorer som kan komma att modulera hur stressen tar. Antioxidanter är det mest uppenbara kanske, men om systemet för hantering av antioxidanter inte längre fungerar så spelar det faktiskt inte någon större roll för hur mycket du häver i dig. Tänk gärna på att för mycket antioxidanter liksom för mycket vitaminer mycket lätt kan få kontraproduktiva effekter. Ditt immunförsvar gillar nämligen oxidanter men det gör inte det som attackerar immunsystemet, eller rättare sagt den som har kontroll över oxidativ och antioxidativ status kan också anses ha kontroll över läget.

Den värsta hallucinationen att förneka andra sin känsla

Av alla hallucinationer vi stött på när vi började skriva om Schizofreni har de s.k. normala varit värst. Man visste att ”strålvapen inte kan vara behjälpligt mot schizofreni” man var säker på att de paranoida med schizofreni inte alls var hotade till livet. Normativet var säkert på att de schizofrenia var mindre i verkligheten än de flesta andra. Forskningen har sagt sig vet än det ena eller andra om sjukdomen men vad har egentligen hänt på 100 år och finns det några tecken på att ett i land är bättre än ett U-land när det gäller att bry sig om det schizofrenas hälsa och långsiktiga livskvalitet? Det finns mycket tydliga tecken på att det enda som skiljer de ”normala” från de schizofrena är att de normala har större förmåga att synkronisera sina hallucinationer och sålunda göra dem till normfundament för den torkade leran av normativbotten – mittfårans lågland.  Sunk-Missisippi – här skovlar medelbåtens deltan i dyn, här pissas personligheten ut inom ramarna för de krysslagda stängslen av beteende paragrafernas PET-flaskor och socialpantade blindbockar.

De paranoida med schizofreni är hotade till livet

Just det påståendet är många så kallade friska ofta ganska skeptiska till, men kanske bör de friska kanske  också kunna fråga sig vilka vetenskapliga grunder deras skepticism verkligen har. Att en del paranoida med schizofreni verkligen är och har varit hotade är egentligen bevisat bortom allt tvivel! Det enda som de har haft fel i är den -beskrivna orsaken och dess anledningar.  -Hotet mot deras liv står skrivet i varje en av deras celler och kan rent rättsmedicinsk kan det nog finnas några bevis som är sämre än just det.

Telomererna är ofta brutalt skadade och förändrade, vittnande om den omständighet som de ofta omtalat, men inte förstått varför. Vilket egentligen visar två saker, att de hade rätt ofantligt mycket mer än vad de flesta trodde och att grundhallucinationen hos den normala massan till stor del har utgjort ett hinder för att se verkligheten bakom hoten som beskrivits. Man kan och bör därför också gå vidare i frågeställningen och fråga sig vilka mer dödliga skador åstakoms på rutinmässig basis av den synkronicerade hallucinationens normativfunt, eller den normalkulturella likrikningens dödståg. Utan att för den skull glömma någon av kardanaxlarna i helvetet.

CAC-hålet predikterar fynd

Ur CAC-hålsperspektivet kan detta vara ganska intressant för nu ligger CAC-hålsteorin mitt under den moderna forskningens centrum och bara och sänder rökringar. Kanske längtar forskningen förr eller senare hem, det skulle vara en ära för forskningen att få se det renaste av alla förnäma vetenskapliga genier CAC-hålet, men därtill måste forskningen först bli mycket renare, så att de inte förorena CAC-hålets intima närhet med sin lortighet och allmäna inavel.

De måste klyva ringen för att quer ska bli

CAC-Postulatet säger att enzymlogin kommer att vara förändrad, vilket i just fallet med oxidativ direkt stresspåverkan på telomeren kommer att mista sina skyddsfaktorer förlora delar av oscillationer och den andra skyddsnyckeln går inte att nå antagligen menas här klyvningen av det dubbla kol-kol förbundet.

I en transgenom modell av schizofreni så skulle tex enzymet Quercetin 2,3-dioxygenase få sin funktion alternerad. Det är sålunda postulerat att den mycket speciella klyvningen av den O-heteroaromatisk blomma i den så kallade flavonol ringen som kommer att ge 2-protocatechuoyl-phloroglucinol carboxylic acid och CO inte kan kunna ske för att eventet är blockerat av en metalljon-chelaterande agent.  klyvningen av två kol-kol bindningar utgör ett speciellt formativt lås. Det enda sekundär alternativet som finns är också blockerat vilket är mer än uppenbart övertydligt. Hela klassen av monofenoloxidaser haltar betänkligt i funktion, vilket gör att de sjuka står sjukare och inte ens har ett vettigt sätt att skydda sig eller sina egna nakna cellkärnor som förtärs en och en.

Den ska klyvda ringen får gå i andra klass, de andra kan gå om, för de ser inte grodan.

Har de kvackat så mycket att de inte ser grodan och dess barn?

I namnet på det som förr var en psyksjuk bak skall nu sanningen strömma! uppochned hängde den på en rollator på ett sätt som för de flesta gav intrycket att rollatorn borde tippat framåt för länge länge sedan.

Jag säger edert: När normativet säger quer, säger CAC-hålet quercetin och visar att de som normativet kallar klyvda inte alls kan klyva ringen. därför kan det vara svårt att tillgodogöra sig quercetin.

Men det skall vara svårt för de som är mitt ute i verkligheten. och inte fan blir det lättare av att ha en gäng normativa överdängare som kastar skit på andra från sin torkade lerfåra i mitten av vanesnickrandets skenheliga ankdamsapartheid.  Suck pucken har svadat.

Så kommer många att klaga på att de inte förstår vad som är skämt och allvar här, men sig själva och forskningen kommer de att ta på lika stort allvar som alltid. Men mycket sällan tacka för sanningen de och många andra fått sig till livs.