Etikettarkiv: ADHD pedagogik

ABC för att slå ett bokstavsbarn 1

hi ho CAC ringmärkning

ABC för att slå ett Bokstavsbarn

Att sparka skiten ur snorungar genom att frontkicka dem i magen är ofta lätt, men inte längre praktiskt, förvisso får skitungarna inte så mycket blåmärken genom den gamla välbeprövade metodiken. Nu har man dock i stället gått över till en mer kött-mörar metod, den renodlade psykiska misshandeln, givetvis under skenet av att vara hjälpsam. Dock ska de svagaste alltid glömmas bort och de tystaste få tyna åt helvete. Det är därför faktiskt bara extremt logiskt att flickor ofta inte alls får någon rimlig vård, de skriker ju och slåss inte. Vad trodde du egentligen, detta är Sverige här är till och med diskrimineringen ytterst välorganiserad. I dag är det dock mera modeinriktat med psykiska misshandel av typen: Visst vi ska hjälpa dig, vi vet att det behövs och att du har rätt till det, men på grund av vår organisations beskaffenhet kan vi tyvärr inte ge dig den hjälp du så väl behöver. För den som verkligen ser sitt barn kanske också kan slå det med häpnad, en häpnad så stor att de glömmer sin dagliga gråt över saker som inte fungerar och betingelser som går långtifrån lätt. Återkomsten av nyfikenheten, glädjen och hoppet är halva livet, mycket av det vi måste göra verkar dock ganska ofta ta bort allt eller delar av detta.

Det pedagogiska horandet och Bokstavsapparaten

När vi skriver och frågar professorn i idé och lärdomshistoria om pedagogikens bildbarhet eller hur ofta hon sett in i sina egna ögons blinda fläckar, då får vi inget svar. För ett svar kräver naturligtvis insikter om den lilla kanske inte alltid så söta bolmpelare som sakta står och sakta bolmar ut krematoriumrök från helvetets förorter. – Ack en vind så skön och sval rakt igenom dödsskuggans dal. Några gånger har jag föreslagit att vi skulle ta askan och blanda med lite salt för att ge till politiker, journalister och andra att ha att slicka på innan de kommer in till arbetet, där de ibland behandlar barnen som boskap i.  Kyss askan av de som inte fick se nästa morgondag. Behöver vi inte alla göra just det?

Vad kan lärdomshistorian lära sig?

I skolan kan man också fråga sig om pedagogik handlar om konsten att lära ut eller om konsten att lära in. Om pedagogik handlade om något av de två tidigare är det väl konstigt att det behövs specialpedagoger för att lära vissa personer, när det är samma sak som ska läras in eller ut, dock varierar förutsättningarna hos alla individer. Men det kanske pedagogiken behöver en specialpedagog för att kunna inse? M.a.o. prygla alltid pedagogerna och sätt betyg på lärarna för det fungerar så helvetes bra. Lärarnas pedagogik når sitt maximum när lärarna får både betyg och utlärningsbaserad lön, pedagogerna behöver dock oftast lite prygel för att vakna ordentligt. För att många barn efter skolan fått sin nyfikenhetstörst på livet dämpad är nog ganska vanligt, vad skulle en pedagog säga om det tillståndet? Kan det ens ligga i närheten av att kallas pedagogik eller uppvisar tillståndet precis alla tecken på att vara den raka motsatsen till en pedagogisk fulländning. men hur lär man egentligen upp den centrala skolpedagogen i detta genuina skolexempel på att det som kallas pedagogik ofta kan vara dess raka motsats. Barnen som av skolan lär sig att de ständigt är otillräckliga, vilket betyg har de all anledning att sätta på samhället? DN 2

Kommer sedan barnet i kontakt med kriminalitet och annat, låt det alltid få vänta länge på åtgärder som inte leder till något positivt! Låt barnet hela tiden träffa en massa olika typer av auktoritativa missbrukare som har sin egna yrkesroll mest för att bevisa för omvärlden hur bra de egentligen är, det skapar en våldsamt genuin avsmak för det självgoda självrunkandet som ofta är signifikant för många ”hjälpinstanser” för den med problematik av olika typ. Hela samhället genomsyras egentligen av en djup nonchalans mot avvikelser eller avvikande som behöver extrahjälp. Varför tror du egentligen att så många med ADHD hamnar i fängelse om de nu verkligen kunde följa med i skolan? Och varför tror du att Kriminalvården först alldeles nyligen upptäckte att ADHD går att att behandla framgångsrikt, även om det förstås kan innebära att kriminalvården mister en del av sina klienter.

Vandrande Idiot

Ovan en teckning som föreställer ” en vandrande idiot” Han brukade gå framåt tillbaka vid begravningstågen i Edinburgh för för flera 100 år sedan. varför tror du han gick där ? För att han hade en stor kärlek till döden eller för att det först var när de egna dött alla kunde inse livets skörhet och dela med sig till andra av omtanke och förstånd? Man har i vissa fall talat om en häxprocess, och det må vara hänt men vem är då häxan och vilka har egentligen drabbats.

Great wits are sure to madness near allied,
And thin partitions do their bounds divide.

ABC för att slå ett bokstabarn 2

ADD Symptom, ADHD Fakta, ADD Pedagogik I tårar och spott. Tittar var regndroppe en sista gång upp, efter att ha drösat i sörplet. Ploff. Röken. Den där idioten är också du och jag.

Asperger & ADHD i skolan – NT’s isolation kan brytas


EU har gett bidrag till Gotlands folkhögskola för att vidareutveckla insikterna om att världen inte är platt i rent funktionsmässig mening när det gäller den mänskliga pedagogiken. Personer med aspergers syndrom är tänkt att kunna få arbeta utifrån sina egna potentialer i stället för att allt ska ske inifrån den neurotypiska personlighetens handikappande stereotypi. En klar seger för logiken.
Helagotland.

Sveriges radio berättar lite mer.

Projektet Shift vid Gotlands Folkhögskola får drygt 1,4 miljoner. Unga i åldern 18-24 med lättare neuropsykiatriska funktionshinder som Asbergers syndrom ska få hjälp till arbete eller vidare studier.

Gotlands Folkhögskola får även drygt 1,2 miljoner kronor till projektet Livslinjen. Projektet genomförs som en utbildning med praktik för långtidssjukskrivna personer med lättare psykiska besvär, depressions- och stressrelaterade syndrom

Gotlands folkhögskola har i dag kursen enter som är till för personer mellan 18-23 år som har Aspergers syndrom och är skrivna på Gotland. Dock ännu ingen kurs för de med neurotypiskt syndrom som kan lära dem mer om den socialinteraktiva verkligheten bortom stereotypierna.


Mer om ämnena man läser på kursen

Livskunskap är ett ämne som de flesta i klassen har tillsammans. Det innehåller allt från att söka jobb till att du lär dig mer om dig själv.

Kärnämnen som du kan välja bland på grundskole- eller gymnasienivå är svenska, engelska, matematik, religion, samhällskunskap och naturkunskap och andra ämnen som historia, psykologi, photoshop, körkortsteori och musikteori. Det finns också möjlighet att läsa distanskurser via komvux hos oss.

Eftersom skolan även har en musiklinje är det möjligt att spela instrument. Motion i former som passar just dig finns på schemat.

Pedagogik? – AHA!
Annars har det varit tunt på fronten med att integrera den NeuroTypiske i en bredare verklighet, men som vi alla vet krävs det en social kompetens för att förstå att människor är olika och att både pedagogik och praktiskt funktionell ergonomi kan anpassas därefter, vilket den länge inte alls gjort. Läran om inlärning har alltid varit förbehållen vissa, ett ganska intressant faktum som kanske säger en hel del om den rådande stereotypin? Frågan är om det ens kan kallas pedagogik när det bara är anpassat efter vissa personers förutsättningar. Det korrekta namnet skulle nog mera vara selektivpedagogisk utlärningsstil, vilket inte alltid har så mycket att göra med barnens inlärningsstil och centrala utvecklingsförmåga.

I Botyrka pågår ett projekt för personer med Aspergers syndrom

De unika kompetenser som många personer med Aspergers syndrom har, ska lättare komma arbetsmarknaden till godo. I Botkyrka kommer sju personer med diagnosen att få gå en arbetsmarknadsförberedande kurs i kombination med validering på en arbetsplats. Kursen är unik i sitt upplägg och den här veckan startar den första av två pilotgrupper. Kursen kommer att pågå i tolv veckor och är en del av ett projekt som förhoppningsvis ska leda till en permanent verksamhet och spridas till andra kommuner.

Det här är en jätteviktig satsning, både för de enskilda individerna och för arbetsmarknaden. Det som gör just det här projektet unikt är att alla deltagare får en individuellt utformad kompetensprofil och valideringsbevis på deras färdigheter, något som gör det lättare för dem att sedan ta sig in på arbetsmarknaden, förklarar projektledaren Sanna Wahanta.

Stigmatisera inte socialpedagogiken för den finns inte
Så visst finns det hopp om integrering för den neurotypiska personligheten i ett bredare sammanhang där den sociala anpassningsförmågan sätts på prov att internalisera andra funktionella vägar att ta till sig och acklimatisera verklighetsbilderna på. Det kanske skulle vara bra att utveckla NT-Hjälpen, så att NT kan få stöd i insikterna om att det finns annat än NT inom ramen för samma verklighet och det verkar ha gjort just det i några tusen år.

-Bättre sent än aldrig?

Både här och där finns det goda tecken på att förändringar är på väg, Lotta Abrahamsson och många fler försöker råda bot på den brist på pedagogisk insikt som nu finns. En snabb titt på normalfördelningskurvan ger också insikten om att det verkligen är ovanligt att vara helt normal

Upplevelser av det obligatoriska skolväsendet

Syftet med studien är att beskriva hur enskilda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i första hand Aspergers syndrom och ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), har upplevt sin tid i det obligatoriska skolväsendet. Avsikten är att ur ett socialt och ett rumsligt perspektiv belysa hur de upplevt sin skoltid, utifrån de specifika behoven och skolans uppdrag enligt…

Studien har en kvalitativ ansats där jag vid två tillfällen samtalat med tre ungdomar i gymnasieåldern med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar om deras grundskoletid. Den metod som använts för genomförandet av studien är livsberättelse, en form av intervju som tillåter den intervjuade att berätta mer fritt, och där de definitiva frågeställningarna infinner sig efter hand.

Resultatet visar att eleverna på många sätt upplever att de blivit missförstådda av både lärare och andra elever, framför allt handlar det om att lärare inte haft tillräcklig kunskap om hur elever med Aspergers syndrom tänker och fungerar. Alla tre upplever dessutom att de varit utsatta för mobbing. Samtidigt visar resultatet att särskilda lösningar och anpassningar efter elevens specifika behov är bra och fungerar, om de bygger på kunskap och förståelse.

Slutsatser blir att gedigen kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vilja till förståelse hos personalen är mycket viktigt, och att anpassningar av resurser, krav och villkor är bra och ofta nödvändigt. Många lärare saknar tillräcklig kunskap och stödet till eleverna är bristfälligt. En ordentlig, fullständig och korrekt diagnostisering är viktigt för att skapa kunskap om de specifika individuella behoven.

Vaffö blä dä så doh – tjära pedagogg-hick?
Sedan må det ju också vara hänt att de som ständigt hamnar utanför inte heller alltid vet varför och därmed inte heller heller alltid kan beskriva det. Därför kanske den mest lärorika bilden alltid ses genom att sträcka sin blick över horisonten, för att inse vad vi sett och konsekvenserna av det. Finns det fl

era sätt att se världen?

Ett synnerligen självklart exempel är väl ”eventuellt kanske måhända” att se hur det gick för de som nu slutat skolan för att kunna greppa någon typ av helhetsbild utöver kulisserna av de pedagogiska draperingarna.

Fundera understundom kring Aspergers syndrom, Asp-Teamet, Neurotypisk beteendemodifikation, Handikappande Neurotypi, Neurotypisk gondol, ,