Asperger & ADHD i skolan – NT’s isolation kan brytas


EU har gett bidrag till Gotlands folkhögskola för att vidareutveckla insikterna om att världen inte är platt i rent funktionsmässig mening när det gäller den mänskliga pedagogiken. Personer med aspergers syndrom är tänkt att kunna få arbeta utifrån sina egna potentialer i stället för att allt ska ske inifrån den neurotypiska personlighetens handikappande stereotypi. En klar seger för logiken.
Helagotland.

Sveriges radio berättar lite mer.

Projektet Shift vid Gotlands Folkhögskola får drygt 1,4 miljoner. Unga i åldern 18-24 med lättare neuropsykiatriska funktionshinder som Asbergers syndrom ska få hjälp till arbete eller vidare studier.

Gotlands Folkhögskola får även drygt 1,2 miljoner kronor till projektet Livslinjen. Projektet genomförs som en utbildning med praktik för långtidssjukskrivna personer med lättare psykiska besvär, depressions- och stressrelaterade syndrom

Gotlands folkhögskola har i dag kursen enter som är till för personer mellan 18-23 år som har Aspergers syndrom och är skrivna på Gotland. Dock ännu ingen kurs för de med neurotypiskt syndrom som kan lära dem mer om den socialinteraktiva verkligheten bortom stereotypierna.


Mer om ämnena man läser på kursen

Livskunskap är ett ämne som de flesta i klassen har tillsammans. Det innehåller allt från att söka jobb till att du lär dig mer om dig själv.

Kärnämnen som du kan välja bland på grundskole- eller gymnasienivå är svenska, engelska, matematik, religion, samhällskunskap och naturkunskap och andra ämnen som historia, psykologi, photoshop, körkortsteori och musikteori. Det finns också möjlighet att läsa distanskurser via komvux hos oss.

Eftersom skolan även har en musiklinje är det möjligt att spela instrument. Motion i former som passar just dig finns på schemat.

Pedagogik? – AHA!
Annars har det varit tunt på fronten med att integrera den NeuroTypiske i en bredare verklighet, men som vi alla vet krävs det en social kompetens för att förstå att människor är olika och att både pedagogik och praktiskt funktionell ergonomi kan anpassas därefter, vilket den länge inte alls gjort. Läran om inlärning har alltid varit förbehållen vissa, ett ganska intressant faktum som kanske säger en hel del om den rådande stereotypin? Frågan är om det ens kan kallas pedagogik när det bara är anpassat efter vissa personers förutsättningar. Det korrekta namnet skulle nog mera vara selektivpedagogisk utlärningsstil, vilket inte alltid har så mycket att göra med barnens inlärningsstil och centrala utvecklingsförmåga.

I Botyrka pågår ett projekt för personer med Aspergers syndrom

De unika kompetenser som många personer med Aspergers syndrom har, ska lättare komma arbetsmarknaden till godo. I Botkyrka kommer sju personer med diagnosen att få gå en arbetsmarknadsförberedande kurs i kombination med validering på en arbetsplats. Kursen är unik i sitt upplägg och den här veckan startar den första av två pilotgrupper. Kursen kommer att pågå i tolv veckor och är en del av ett projekt som förhoppningsvis ska leda till en permanent verksamhet och spridas till andra kommuner.

Det här är en jätteviktig satsning, både för de enskilda individerna och för arbetsmarknaden. Det som gör just det här projektet unikt är att alla deltagare får en individuellt utformad kompetensprofil och valideringsbevis på deras färdigheter, något som gör det lättare för dem att sedan ta sig in på arbetsmarknaden, förklarar projektledaren Sanna Wahanta.

Stigmatisera inte socialpedagogiken för den finns inte
Så visst finns det hopp om integrering för den neurotypiska personligheten i ett bredare sammanhang där den sociala anpassningsförmågan sätts på prov att internalisera andra funktionella vägar att ta till sig och acklimatisera verklighetsbilderna på. Det kanske skulle vara bra att utveckla NT-Hjälpen, så att NT kan få stöd i insikterna om att det finns annat än NT inom ramen för samma verklighet och det verkar ha gjort just det i några tusen år.

-Bättre sent än aldrig?

Både här och där finns det goda tecken på att förändringar är på väg, Lotta Abrahamsson och många fler försöker råda bot på den brist på pedagogisk insikt som nu finns. En snabb titt på normalfördelningskurvan ger också insikten om att det verkligen är ovanligt att vara helt normal

Upplevelser av det obligatoriska skolväsendet

Syftet med studien är att beskriva hur enskilda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i första hand Aspergers syndrom och ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), har upplevt sin tid i det obligatoriska skolväsendet. Avsikten är att ur ett socialt och ett rumsligt perspektiv belysa hur de upplevt sin skoltid, utifrån de specifika behoven och skolans uppdrag enligt…

Studien har en kvalitativ ansats där jag vid två tillfällen samtalat med tre ungdomar i gymnasieåldern med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar om deras grundskoletid. Den metod som använts för genomförandet av studien är livsberättelse, en form av intervju som tillåter den intervjuade att berätta mer fritt, och där de definitiva frågeställningarna infinner sig efter hand.

Resultatet visar att eleverna på många sätt upplever att de blivit missförstådda av både lärare och andra elever, framför allt handlar det om att lärare inte haft tillräcklig kunskap om hur elever med Aspergers syndrom tänker och fungerar. Alla tre upplever dessutom att de varit utsatta för mobbing. Samtidigt visar resultatet att särskilda lösningar och anpassningar efter elevens specifika behov är bra och fungerar, om de bygger på kunskap och förståelse.

Slutsatser blir att gedigen kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vilja till förståelse hos personalen är mycket viktigt, och att anpassningar av resurser, krav och villkor är bra och ofta nödvändigt. Många lärare saknar tillräcklig kunskap och stödet till eleverna är bristfälligt. En ordentlig, fullständig och korrekt diagnostisering är viktigt för att skapa kunskap om de specifika individuella behoven.

Vaffö blä dä så doh – tjära pedagogg-hick?
Sedan må det ju också vara hänt att de som ständigt hamnar utanför inte heller alltid vet varför och därmed inte heller heller alltid kan beskriva det. Därför kanske den mest lärorika bilden alltid ses genom att sträcka sin blick över horisonten, för att inse vad vi sett och konsekvenserna av det. Finns det fl

era sätt att se världen?

Ett synnerligen självklart exempel är väl ”eventuellt kanske måhända” att se hur det gick för de som nu slutat skolan för att kunna greppa någon typ av helhetsbild utöver kulisserna av de pedagogiska draperingarna.

Fundera understundom kring Aspergers syndrom, Asp-Teamet, Neurotypisk beteendemodifikation, Handikappande Neurotypi, Neurotypisk gondol, ,

2 reaktioner på ”Asperger & ADHD i skolan – NT’s isolation kan brytas”

  1. Bra med nya vinklar. eller rättare sagt att alla vinklar får ses och inte bara massans stereotypa bild av vad som de anser vara stereotypen. typ, pip. :)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *