Etikettarkiv: Forskning

Läkemedelsbolagen måste regleras mycket hårdare

Vetenskaplig etik
Vi har redan tidigare skrivit om horandet med forskningens integritet och horgubbarna som förser sig med pengar som de sedan självfallet inte redovisar. Det ligger mycket stålar i skenheligheten som vi brukar säga. Läkemedelsbolagens uppgift är att tjäna pengar till sina aktieägare någon annat drivintresse förefaller svårt att se, även om det naturligtvis skulle vara extremt lönsamt för ett bolag att profilera sig som folkets bästa vänner osv. NU börjar det äntligen hända något, men bara i USA! Här hemma simmar alla som vanligt i den lilla ankdamen och tror att allt är frid och fröjd, när granskning efter granskning visar att det inte är det. Läkemedelsbolagen ibland kallade Big Pharma är en fet grupp med grundintresset att tjäna pengar – hur kan man missa det?

Etik vs. Pengar

Resultatet av den grundinställningen har gång på gång visat sig när det gäller mörkandet av forskningsresultat, mörkandet av incidensrapporter, mörkandet av biverkningsprofiler, ”olyckliga förseningar” när biverkningarna ska rapporteras till kontrollorgan osv. Sammantaget så påvisar det självfallet ingen genuin respekt för forskningen som vetenskap, snarare en passande och gynnsam kostym för läkemedelsbolagen att begagna för att kränga sina nya produkter, när det passar. Varför skulle annars läkemedelsbolagen lägga mera pengar på marknadsföring än på just forskning? Forskningen används således inte sällan som en täckmantel för att kränga produkter som forskats runt på ett sätt som inte kan anses vara vetenskapligt om till exempel de  ”dåliga” resultaten  (Förskrivaren 4_03 – Från Google Dokument) av ett visst preparat tillåts att försvinna medans de positiva studierna finner dagens ljus och tidningsredaktionerna med en svindlande fart. En mycket udda vidareutveckling av cargokulturens trosinriktninghttp://www.lj.se/info_files/infosida26494/forskrivaren_nr_3_2005.pdf

Den psykomentala doping elitismen breder ut sig alltmer och många av forskarna är själva inte speciellt sällan dopade, vilket aldrig har varit någon större hemlighet. Men i ställningskriget talar man sällan om den mentala skyttegravskosmetikan eller de kognitiva protesernas egentliga inälvsfett. Här i världen skall den normativa förfettelsen härskna. What comes around goes around.

Omvändelse inför galgen

Läkartidningen berättar lite om toppen av det isberget i en artikel av Fredrik Hedlund. Som också mycket milt tar upp den plötsliga omvändelsen inför galgen som vi kan se från läkemedelsindustrins sida. Dock tar han inte med ett enda ord upp behovet av en forskning som utgår från folkhälsobehovet och inte försäljnings och avkastningsbehovet, eller hur en medicin som verkligen skapar oberoende sällan är lönsam. Eller sina egna artiklar om hur synnerligen ovetenskapliga metoder kombineras med vetenskapliga för att tjäna så mycket pengar som möjligt trotts kunskapen om att människor mycket sannolikt kommer att dö på grund av det. Cynism är bara förnamnet, här snackar vi stålar över lik. Men det var väl ändå inte första gången? Andra eller tredje?

Läkemedel har vi fortfarande inte sett. – Det är medel som läker!

När Socialstyrelsens något lame chef gick ut och menade att många bär skuld för att äldre människor får felaktiga och för många läkemedel, då kan man undra om han förstod vilken roll den enkelsidiga messyrforskningen egentigen har! Man forskar enkelsidigt om en eller ett par aspekter av helheterna, med bara det som är gynnsamt förs fram i marknadsföringsbudgetens maximerade floskler: som renaste vetenskap, när det i själva verket är en partsinlaga av några aspekters inte sällan försumbara delverkan vilken sedan förstoras upp. Verkligt kritisk forskning ifrågasätts ibland ganska hårt inom flera branscher, ett mycket olyckligt indicium.
Det har inget med en vetenskaplig grundsyn att göra. Det har snarare att göra med ett utnyttjande av vetenskapen som naturalistiskt opartiskhetsargument när det passar, samtidigt som man döljer den vetenskap som inte passar. VILKET ALLA I BRANSCHEN MÅSTE VETA.

Politisk neddrogning?
Chefen för socialstyrelsen skriver i Svenska Dagbladet att: ytterst är det en fråga om politik att gamla drogas ned kan vi fråga oss:vart vi då har våra politiker. Och sedan är det väl för helvete inte någon fråga om politik om våra äldre drogas ned med för många mediciner – det är en renodlad fråga om vansinne! Hur fan kan Socialstyrelsens chef vara så infernaliskt korkad, oekonomisk hänsynslös, bombastisk känslokall att han kan tro på det?

Det behövs politisk styrning av forskningen
Uppenbart så har intressenterna svårt för att självmant göra vettiga insatser, eller väljer att göra dem först inför galgen. Det politiken måste tillse är att skärpa upp de etiska grundreglerna för forskningens vetenskaplighet och inte som i dag lämna vidöppna dörrar för att missbruka forskningen eller bara använda den som ett svepskäl för att vinna försäljningsframgångar.
Vidare bör forskningen självfallet styras av folkhälsoekonomiska incitament, vafan annars?
Medborgarna i landet eller någon annat land har inget intresse av att vara läkemedelsbolagens små mjölkkossor, som aktieägarna ska profitera på. Läkemedelsbolagen är väldigt duktiga på att föra fram att de dyra priserna på medicin är pga. av den höga kostnaden för forskning och utveckling. Konstigt att de glömmer att berätta att kostnaden för marknadsföring inte sällan är högre än den för fou. De glömmer också att berätta att profiten till aktieägarna är en större samhällskostnad än den för forskning och utveckling. När regeringen talar om forskningsfinansiering inser de inte då att Sveriges medborgare finansierar läkemedelsforskningen på ett ofta helt okontrollerat sätt? Utifrån ett försäljningsperpektiv och inte inifrån ett follhälsomässigt motiv.

Är forskarnas alltmer tilltagande mentala doping en del av det ovetenskapliga förhållningssättet?

Mycket glömska när det passar. Och sedan inte att men de glömmer aldrig den stora propagandaapparaten som ständigt berättar hur vetenskapliga och opartiska de är för att hj?
?lpa till överallt… faan va fiiint å gulligt va?

En slösande och ineffektiv kriminalvård.

När kriminalvården väl förstått att en del interner faktiskt börjar knarka i fängelserna och att sett ut så ganska länge. Då buffrade kriminalvården upp sig med alla sina påbyltade fjädrar och skulle starta ett anti drogprogram i genuin kriminalvårdsanda.

Mina damer och herrar låt oss skåda: Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning BRÅ, rapport 2005:3 (öppnas som pdf) ett projekt vilket involverade över 10.000 deltagare totalt sett förutom personalen och de ansvariga på den byråkratiska myndigheten som nu skulle visa sin stora effektivitet för 100 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Vad skulle det kosta att få en narkotikafri kriminalvård med den effektivitetgraden?

Mina damer och herrar detta är kvalitativ forskning när den är som banalast. Men ser vi någonsin kriminalvården erkänna sin ruskigt stora ineffektivitet eller sin tillbakasträvande hållning gentemot forskningens framsteg?

Tidslöst sprudlande i sin ineffektiva glans! Vilken prålig velodrom att nyttja medborgarnas penningar på. Först nu börjar den tröga ledningen på kriminalvården vakna och inse att det kan vara lönsamt att behandla de som lider av sjukdomstillstånd och andra besvär som i sak kan vara bakomliggande orsaker till missbruket. Fantastiskt va! Att en myndighet har så svårt att ta till sig vetenskapligt förhållningssätt vittnar om en självgodhet på skattebetalarnas och det mänskliga kapitalets bekostnad.

Ingen här på bloggen har någon större kunskap om kriminalvården men nog verkar man kunna göra en del bedömningar bara genom att se hur vårdslöst den agerar och sköter sitt uppdrag. Att slösa bort 100 miljoner verkade gå lätt, men hur många av dessa 100 miljoner gick då verkligen till avsedda andamål? Nu har det i varje fall körts igång lite seriösa projekt som norrtäljeprojektet där kriminalvårdsverket kan utvärdera om interner får en lägre missbruksgrad när underliggande orsaker till missbruket behandlas. Får vi lov att säga grattis? Får vi lov att fråga vad som hindrade att projektet kördes igång redan för 10 år sedan? Fanns det något vetenskapligt stöd för det eller var det bara den gamla betongklosstron som hägrade i vanemässighetens välingrodda skallar?
Kriminalvården har dock samlat sig något och till slut kunnat få fram en faktaruta om ADHD där de skriver:
  • Det är belagt att ADHD i barndomen, särskilt i kombination med uppförandestörning, ökar risken för kriminalitet och missbruk från tonåren och framåt.
  • Undersökningar och kliniska erfarenheter i svensk kriminalvård visar dramatiskt förbättrad funktion hos intagna som fått behandling på korrekt indikation.
Man kan ju undra hur byråkratin påvisar att de tagit del av den faktakunskapen. Varför får bara vissa behandling? Varför har kriminalvården varit så oerhört trög med att ta till sig vetenskapliga faktum?
Kunskapen om att behandlad adhd lugnar ned personer som lider av adhd är knappast ny, inte heller kunskapen om att narkotikamissbruket förefaller att minska inom gruppen tillsammans med kriminellt beteende när grundsymptomen behandlas. Då verkar fackförbundet för de som arbetar närmast internerna vara betydligt mer välinformerat när det gäller vetenskap och praktiskt handlag, kanske något för generaldirektörn att ta till sig?
Vi tackar för det material som flutit in, det verkar tyvärr vara ganska väletablerat att kriminalvården har en tveksam ledning även om många inom byråkratin försöker förändra den gamla betongklossen.

Kriminalvårdens stora ohörsamhet mot vetenskaplighet parat med den robusta ineffektiviteten är ett allvarligt brott mot uppdragets kärna.

Horan och Forskningens Integritet


Vad är vetenskap?
En rad affärer kring forskning runt beteendevetenskapen är redan kända och flera lär det bli, ett i mitt tycke ganska självklart fenomen eftersom mycket av våran världsbild inte är grundad på vetenskap utan på något annat.

Det som gärna framhäver sig som vetenskap visar sig vara mestadels tro, psykiatrin till exempel visar genom sin synnerligen bisarra historia bestå mest av tro som dessutom varit skadlig i flera aspekter. Om vi nu tar den väldigt erkända och nobelprisbelönade uppfinningen Lobotomi så är det bara en i raden av betingelser inom psykiatrin som påståtts vara vetenskapliga och var det vetenskapliga ligger i något som dödar var sjätte patient kanske någon annan kan vara snäll att svara på.

Staten bör kräva mer
Det är därför oerhört viktigt att staten ser över sina egna intressen om det grundläggande statliga kapitalet människan och hennes samarbetsformer. Forskningen ska inte leasas ut till läkemedelsföretag eller enskilda intressenter som bara har sina egna vinstdrivande intressen som drivfjädrar. Staten bör kunna forska mer i just folkhälsofrågor och vara distinkt pådrivande när det gäller att hålla efter de påstådda vetenskapligheterna som duggar tätt när läkemedelsbolagen väljer att profilera sina små guldkalvar i det ljus de anser vara bäst, samtidigt som de också ser till att skuggan faller rätt. Studier som förefaller negativa för medlet publiceras inte och så vidare.

Det ställer krav på framförallt staten som faktiskt är finansiären av kalaset att utkräva lite långsiktig kvalitet för pengarna, när vi ser auktoritet efter auktoritet visa sig var mycket framstående horor. Nu senast var det Professor Biederman en av de mest välciterade forskarna inom den psykiatriska världen som horade med sanningen när han berättade hur mycket ersättning han fått från läkemedelsbolag.

-De måste ställas högre krav på forskningen!

-Det bör kunna ställas högre krav på att den ska skapa oberoende, men inte bara för aktieägarna.

För vilket oberoende skapar egentligen en forskning som är självupptagen och inte ser till det långsiktiga resultatet? När det gäller psykiatrin i allmänhet har jag sett ganska lite långsiktiga resultat i positiv bemärkelse dock verkar ADHD vara ett undantag därifrån, en adekvat medicinerad ADHD symptomatologi verkar skapa tydliga förbättringar och i högre grad oberoende individer, vilket är ett tydligt framsteg för de som blir hjälpta.

Begreppshoreri och sugapparaten
Ett SSRI preparat är lönsamt men det får inte kallas beroendeframkallande (vilket det väldigt ofta är enligt flera utsagor) Måhända bildas det hos en delpopulation något som kanske kan sägas vara utsättningssymptomatologi. Tjovars – kanske är det också samma eventuella utsättningssymptomatologi som drabbar alla alkisar, men de kanske ljuger om sina problem på samma sätt.

Hade det inte varit bättre för mänskligheten om de som horar med sanningen i hälsofrågor sålde sina kön i stället, då kanske vi hade sluppit allt horande inom något som är viktigt för oss alla. Så ut på gatan med alla samvetslösa forskare som inte kan skilja på ditt och mitt eller ens vet hur mycket ersättning man får av en produkt man marknadsför, hur kan en sådan ”forskare” ens komma med något annat trovärdigt än just sin rätt att kallas hora?

Det är en diagnos jag sätter för att hjälpa er självfallet.

NT-passus
Hora är ett intressant ord, används ofta för att nedtrycka en speciell del av befolkningen i speciella syften. Men det verkliga horandet kanske sker någon annanstans än det som verkar tas i folkmun. Har egentligen inte horande med sanningen betydligt mycket allvarliga och långtgående konsekvenser än horandet med könen?

Är det inte fundamentet till det som skapar misstro mellan människor, i sin essens?

Och vad lögnen har med forskningen att göra återstår att se. De mellanmänskliga sminkklicheérna och förljugenhetskulisserna är välutvecklade på sina håll. God jul.

Vi tror på vetenskapen och finansierar dess manipulering

Dag efter dag kan vi läsa om forskningsresultat och hänvisningar till vetenskapliga resultat eller undersökningar. Men hur vetenskapliga är egentligen resultaten och vad säger egentligen

Hoppets värde
I takt med att den religiösa överhöghetens tvångskopplade dogmatism sakta droppar av ytan runt det trofasta medvetenhetens alabaster och tankestråk så låter vi vetenskapen styra mer och mer, men vad är egentligen vetenskap och går den att styra?

-Tja, styrningen av vetenskapen är ett faktum som läkemedelsindustrin ägnat stora delar av sitt liv åt så visst går det. Det är också ett vetenskapligt faktum att vem som betalar studien verkar kunna spela roll för vilket utfall studien får, så kan man i egentlig mening tala om vetenskap, eller är det mera ett vetenskapligt omslagspapper som gör det hela lättare att svälja? Lite glidmedel på tankesmeten så sätter du dig inte på tvären (din trångsstrupade dumjävel)

Du betalar va?
Den obegränsade desinformationsrättigheten man har tagit sig när man använder vetenskapliga förespeglingar för att kränga varor visar kvacksalveritänkandets alla tydliga grundstrukturer.
Hur kommer det sig att läkemedelsföretag fortfarande är tillåtna att mörka studier och gömma resultat som inte visar sig vara bra för deras kommande kassako och komma så billigt undan? Lite halvvetenskaplig zonterapi som belyser ett ena litet område men mörkar sikten för andra tillsammans med lite lockelser bildar en säljande cocktail av desinformationsrättigheter med vetenskapligt förkläde, allt givetvis finansierat av staten via de höga kostnaderna för läkemedel.

Samordning av intressen?
Varför är inte denna fullständigt uppenbara manipulering av de vetenskapliga grundvärdena illegaliserad som den kriminalitet mot mänskligheten den verkligen är? Jag tycker det finns mycket som tyder på att staten inte förstått sin roll i kunskapssamhällets framtid, vilsen trevar den vidare utan att inse var den verkliga infrastrukturens element befinner sig.
Finns det i någon stat en starkare infrastruktur än folkhälsan så skulle jag vilja ha vetenskapliga bevis för det, jag är säker på att många vill se dem. Vi har i dag väldigt få medel som läker men vi har en massa läkemedel, hur kan det komma sig? Är det ens i närheten av ett vetenskapligt förhållningssätt eller visar det bara på den maskerad av farmakotekniska pyjamasar som styr marknadsföringen av din verklighetsbild i nutidens gäspande socialpangea.


Älskling, när jag ser in i dina ögon är det inte ens en kontinent i närheten av vad som göder ett verkligt hopp, skall det vara så?

Länkar:

Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans: Regeringens nya förslag om en forskningsfinansierande myndighet. Lite nykterhet kanske är på intåg när det gäller fininsierning av forskningen också?`Skulle kanske vara bra om man inser var staten har sin verkliga infrastruktur också.

http://peterrost.blogspot.com/ Peter Rost läkare och fd högdjur inom ”bigpharma”, kanske inte alltid älskad för sin frispråkighet, men likväl något vi alla kan tjäna på: människor som vågar säga ifrån när vinstrintressena går före det rimliga. Sidan är på engelska.

http://www.vof.se/ Intressant förening som ägnar sig åt att titta på vad som är vetenskap och inte, bitvis ganska kort och näringsrika kommentarer om tex astrologtidningar som fick lägga ned ”pga av oförutsedda händelser” Mycket kritisk till kvacksalveri i allmänhet dock inte alls lika kritisk som man kunde önska till det pseudovetenskapliga och ibland tydliga kvacksalvandet som en del läkemedelsbolag ägnar sig åt, men det kanske kommer?

Hursomhelst en mycket bra och välskött sida som jag inte skulle vilja vara utan, har även ett trevligt forum. Att dela ut pris till årets folkupplysare och till årets förvillare är ett synnerligen trevligt initiativ. Hoppas att de också kan ägna lite mer tid åt den pseudovetenskaplighet som med ett vetenskapligt förkläde kränger dyrköpta läxor enligt nedan:

Enligt Curt Furberg försvinner läkemedelsföretagens etiska tänkande så fort ett läkemedel blir storsäljare – då har man inte råd att vara öppna med negativa studieresultat och biverkningsrapporter. Företagen lovar också rutinmässigt inför godkännanden att genomföra uppföljningsstudier – som sedan sällan blir av. – Det visar inget vetenskapligt förhållningssätt, snarare intresset av att leka vetenskapliga när det passar för de egna intressena, vill du finansiera en sådan leklåda?