Många har haft väldigt mycket att säga om ADHD. Många anser sig varit kallade att berätta vad de tror, men hur många har egentligen varit behjälpliga att ta reda på lite mer om fakta kring ADHD? Här nedanför är en kille som verkar ha tittat lite närmare på det hela.

Visst skrivs det om ADHD. Sajäntolgär och andra verkar vara intresserade av ämnet, intressant med tanke på vilken massa uppmärksamhet deras frontpersoner får när de vistas i massmediala sammanhang och visst blir det ett fruktansvärt stort genomslag när en människa som anses mer värd mer än människor andra av den massmediala personvärderingen. John Travolta vet, visst finns det en massa artiklar om honom. vilket visar det massmediala genomslagets värde och värderingsprinciper. (fastän det ofta är tabu att tala om dem, tänk på det) Pressen skriver väl inte om något den anser vara värdelöst?

Förvisso har många journalister börjat inse att bokstavsbarnen de är journalismens egna barn och i all egentlig mening vad de säljer. För de säljer ju lösnummer som vi alla vet. men varje ett av lösnummer består av en rad bokstavsbarn, det så kallade ordet är det egentliga bokstavsbarnet för alla utom de med pälslös liturgisk damp.

Men se hur det stora genomslaget snabbt kan förbytas i sin motsats
Den stora glädjen blir en oändlig sorg. Travolta verkar också ha fått se avigsidan när folk lägger sig i hans privatliv och hans sätt att behandla sin egna son, ja det har till och med ifrågasatts om beslutet att inte behandla sin sons epilepsi bidrog till att hans son avled så tragiskt. Vi vill inte delta i sådana spekulationer men vill heller inte censurera den debatten från våra läsare. utan vi kan bara konstatera att mediciner är bra ibland och dåliga ibland, det viktigaste kanske trotts allt är nettoresultatet.

Kanske kan vi alla lära oss att det viktigaste är att inse att människor kan dö av behandling likväl som de kan dö utan behandling, det viktigaste är egentligen vad som är bäst, eller vad tycker du?

Michael Phelps verkar också sett limejosen av den massmediala brännvidden och dampjournalismens bokstavsbarn när de horar som bäst om att kränga sina lösnummer med texter vilka hänger som lösögonfransar och fnaskar, men det bryr jag mig inte speciellt mycket om faktiskt. Jag personligen tycker det är värre när de journalistiska bokstavsbarnen hänger med arslehåret i rubriken, såsom en lätt krullad locktång för att vira in flugorna.

-Psst Bzzz bzzz!

Bättre upp?
Om det är någon som har en bättre behandling mot ADHD än den som finns idag. Ta och använd några barn som experimentverkstad för era fantasier och presentera sen lite vetenskapligt underlag för fantasierna och visa att de hör hemma i verkligheten.

Att vara gnällig och grinig som riksförbundet attention är ibland på centralt håll kanske inte är så hållbart i längden, varför inte vara lite positiva och plocka fram lite nytt material som det här till exempel? Vi har inte en krona i betalt och tjänar inga pengar på verksamheten genom andra aktiviteter, så visst ska man kunna kräva mycket mer av de som tjänar pengar på verksamheten direkt eller indirekt. Lite kreativt för de som behöver det som mest kanske?

Att bara vara negativ och överkänslig för kritik samt gnälla på den faktiska kritik som föreligger verkar inte vara speciellt hållbart. Det är bara skabbigt och uselt. Att göra det man har betalt för kanske är bättre än att kritisera och försöka misstänkligöra de ideella krafterna som snarare får betala för att hjälpa till. Med en över 1000 årig diskriminering i landet kanske det finns annat att tänka på och göra?

Läs även andra bloggares åsikter om
ADHD, FETprinsens ADHD CENTER (mest video) Russell Barkley, Obehandlad ADHD, Behandlad ADHD, ADHD Symptom, Vuxen ADHD,