Radioprogrammet Kaliber presenterade i dagarna sin undersökning att den vanligaste enskilda orsaken till akut inläggning på sjukhus är biverkningar av mediciner. Faktumet att över 10 tusen personer varje år drabbas av allvarliga sjukdomstillstånd på grund av sin medicineriner är egentligen inte alls några nyheter överhuvudtaget, det är gammal gröt. Det intressanta med just detta faktum är att det fortgår år efter år! Läkemedel är ett intressant ord – medel som läker – konstigt att just dessa medel utgör den vanligaste orsaken till akuta sjukhusinläggningar, eller vad tycker du? Att var tredje åldring har mediciner som är direkt olämpliga kanske säger något rakt ut?
Här verkar läkemedelsbolagen inte vara speciellt intresserade av att ta del av biverkningarna medlen förorsakar eller att varna för dem, de leder ju till mindre förskrivning och här ser vi konflikten som gör missförhållandet så hållbart – Upplysning om biverkningarna genererar mindre inkomster till de som säljer medicinerna. Åldringar är ofta övermedicinerade men har för mycket mediciner, vad kan det tänkas säga om systemfel i de ekonomiska modellerna som driver på marknaden med sina incitament?
Tusentals sjuka av sina mediciner expressen.
Var tredje äldre får en direkt olämplig medicinering SR
Varannan 80-åring har 10 mediciner DN
Många äldre lider av undernäring Skånskan
Man känner fortfarande inte tillräckligt väl till omfattningen av problemet, för vem finansierar egentligen forskningen kring något sådant som antagligen dessutom kommer att leda till en minskning av medicinintaget efter översyn? Eller varför en del som arbetar med medicin är så rädda för vetenskap och logik, vilket visar sig bland annat när man frågar sig hur det kan komma sig att äldre förvirrade dementa personer ges en medicinering som har världsrekord av alla kända substanser när det hjärnans densitet.
Kanske är det för svårt att förklara pga av att det saknas logik? Men när Socialstyrelsens f.d. chef Barbro Westerholm säger sig ha arbetat emot den typen av vanvård i över 30 år kanske vi alla förstår att det ligger starka intressen på andra sidan. De som tar de verkligt stora pengarna vill ofta inte skylta med sina ansikten, när EU-kommissionen talar om 30 miljarders svindel som läkemedelsbolagen tagit från de mest utsattas kassa ja vad säger bolagen då, vill de påstå att verkligheten har konspirerat mot deras roffabegär eller vad kan man egentligen säga? Att man bryr sig om de sköraste, eller främst sina egna vinster?
När ungefär 30% av de akuta inläggningarna av äldre personer är föranledda av akuta läkemedelsbiverkningar så kanske vi alla kan inse att det finns en hel del att spara både på personligt lidande och när det gäller pengar genom att se över den totala konsumtionen av läkemedel såväl som dess nettoeffekter med potentiella biverkningar. Eller varför inte granska det uppenbara systemfelet där läkemedelsindustrin står för läkarnas vidareutbildning men inte har folkhälsan som främsta incitament? Ett kostsamt sätt att leasa ut hälsan till intressen som är främst intresserade av något annat. Hmm intressant är inte medborgarnas hälsa statens egentliga kapital?
Kan det egentligen finnas någon logik i att ge en dement person ett medel som minskar ned hjärnans densitet, är inte just den minskade densiteten grundproblemet? Haldol verkar fortfarande ges till äldre med förvirringstillstånd, men vad kan det egentligen åstadkomma annat än att hindra den förvirrade att uttrycka sin förvirring och därmed öka den? Vart är det vetenskapliga underlaget till behandlingsindikationen ? För det finns väl ett vetenskapligt underlag till den vanvård vi sett de senaste 30 åren där äldre dementa getts antipsykotikum som Haldol? Vart är logiken?
En stats verkliga rikedomar är hälsan som på människorna i den. Bör det någonsin vara tillåtet att ge bort incitamentet för att säkerställa maximal folkhälsa till aktörer med andra främsta drivincitament? Vilka grundkrav bör då i så fall alltid ställas?
–
Bilden överst visar ett medel framtaget av Bayer som skulle vara mindre beroendeframkallande än det farliga morfinet och marknadsfördes som ett alternativ till morfin med mindre risk för beroende än för det mer potenta medlet morfin.
