Fakta om Äldre ADD och ADHD Medicin

I dag används Metamina (D-amfetamin) i stället för d/l Amfetamin vid behandling av ADHD. Detta av den mycket enkla anledningen att det är den enantiomer som fungerar bäst och ger minst biverkningar.  Amfetamin som du kan läsa mer om nedan består av ett racemat dvs 50% L-amfetamin och 50% D-amfetamin.

För att tillfredsställa våra vetgiriga läsare visar vi här det som inte stod i FASS om amfetamin i racematform så att ni kan drömma er tillbaka till sämre verkande preparat med en högre grad av biverkningar. (Vilket verkar tilltala framförallt kritiker till att barn, ungdomar och vuxna blir hjälpta av en fungerande medicinering.  Man bör fråga sig varför det är så viktigt och varför en konfrontation med verkligheten är så svår att ta. Någon som ser fördelarna med att barn ungdomar och vuxna får en chans att bli självständigare i livet? Eller måste man ha er tro för att nå självständighet?)  För mer information om verkningsmekanismer och liknande hänvisas till inlägget om Metamina.

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Amfetamin

SAMMANSÄTTNING

Verksamt ämne: dl-amfetaminsulfat 5mg.

Hjälpämnen: Potatisstärkelse, laktos, mikrokristallin cellulosa, gelatin, talk och magnesiumstearat

LÄKEMEDELSFORM
Tabletter, vita plana runda tabletter med 6 mm diameter. Tabletterna är instansade på ena sidan med koden AF inom horisontella bågar.

KLINISKA UPPGIFTER
Terapeutiska indikationer

Amfetamin är ett licenspreparat. Utskrivande läkare måste i varje enskilt fall ha ett godkännande från läkemedelsverket. På vissa kliniker finns sk kliniklicenser, vilket tillåter behandlande läkare att föreskriva läkemedlet utan föregående licensansökan. Amfetamin är ett centralnervöst stimulerande läkemedel, vars huvudindikationer är behandling av narkolepsi och allvarliga former av hyperaktivitets-, impulsivitetskontroll- och koncentrationsstörning (AD/HD), där andra åtgärder ej är tillräckliga.

Kontraindikationer
Då amfetaminsulfat passerar placentan rekommenderas ej användning under graviditet. Relativa eller absoluta kontraindikationer utgör också: avancerad arterioskleros, symptomgivande kardiovaskulär sjukdom, medfödda hjärtmissbildningar, måttlig till svår hypertoni, glaukom, hyperthyroidism, aktuell eller tidigare psykos, uttalad lågviktighet eller kortvuxenhet, drogberoende hos barnet eller i dess närmiljö, känd överkänslighet mot sympatikomimetiska aminer. Samtidig behandling med MAO hämmare kan i kombination med amfetamin framkalla hypertensiv kris. MAO hämmare får därför ej intagas de senaste 14 dagarna före inledd behandling med amfetaminsulfat. Även kombinationsbehandling med Imipramin bör undvikas då det kan medföra ökad risk för kardiovaskulära effekter t ex i form av patologiska blodtrycksreaktioner.

Varningar och försiktighetsmått vid användning
Bör förskrivas i lägsta effektiva dos. Preparatet är hos vissa individer vanebildande i högre doser. Eventuellt kan gradvis utsättning övervägas efter långtidsbehandling. Försiktighet vid förskrivning samt god uppföljning av behandlingseffekter och konsumtion är påbjudet. Amfetamin kan utlösa en porfyriattack. Då amfetamin kan förvärra tics och Tourette´s syndrom bör kliniska uppgifter om detta inhämtas innan insättning.

Interaktioner med övriga läkemedel och andra interaktioner
Surgörande medel som t ex askorbinsyra, saltsyra och amoniumklorid minskar upptaget och ökar utsöndringen av amfetamin vilket leder till lägre serum koncentrationer. Alkaliserande medel, så som natriumbikarbonat, leder däremot till ökat upptag och ökad effektivitet av amfetamin.
Amfetamin hämmar aminergt blockerande medel, liksom effekten av antihypertensiva läkemedel. Effekten av propanolol och andra betareceptorblockerare kan hämmas.
Effekten av tricykliska läkemedel kan förstärkas av amfetamin. Samtidig behandling med MAO hämmare skall absolut undvikas vid medicinering med amfetamin, då det kan leda till hypertensiv kris med svår huvudvärk och cerebrala hemorragier som följd.
Effekten av amfetamin minskas vid samtidigt intag av klorpromazin, som också kan användas som antidot vid förgiftning av amfetamin.
Haloperidol och Litium hämmar effekten av amfetamin. Amfetamin kan hämma och fördröja upptaget av phenytoin, etosuximid och fenobarbital. Amfetamin kan också ge en synergistisk antikonvulsiv effekt i kombination med dessa läkemedel.
Amfetamin kan hämma den sedativa effekten av antihistaminer. Amfetamin förstärker de adrenerga effekterna av epinefrin.
Amfetamin kan ge förhöjda cortisolnivåer i plasma. Insulinbehovet hos patienter med diabetes mellitus kan öka i samband med behandling med amfetamin.

Användning under graviditet och amning
Teratogena effekter hos mus har setts vid doser ca 40 ggr de rekommenderade humana maxdoserna. Inga humana studier finns för närvarande. Behandling av gravida med amfetamin bör endast ske efter övervägande av behandlingsnytta relaterat till potentiell risk för fostret. Koncentrationen av amfetamin i bröstmjölk har uppmätts vara 3 till 7 gånger högre i bröstmjölk än i plasma. Behandling med amfetamin till ammande mödrar rekommenderas ej.

Effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Bilkörning bör undvikas vid behandling med amfetaminsulfat om inte patienten är väl inställd på preparatet och eventuella biverkningar väl kända. Ställningstagande till bilkörning bör alltid göras i samråd med behandlande läkare.

Biverkningar
Vanliga:
Allmänna: Initialt övergående buksmärtor och huvudvärk.
Gastrointestinala: Nedsatt aptit, viktminskning, muntorrhet
CNS: Dysfori, eufori, trötthet, sömnproblem.

Mindre vanliga:
Allmänna: Marginellt minskad längdtillväxt.
CNS: Exacerbationer av tics vid ticssyndrom som t ex Tourettes syndrom.

Sällsynta:
Gastrointestinala: Dålig smak i munnen, illamående, diarré och förstoppning.
CNS: Agitation (ffa vid hjärnskadebakgrund), aggressivitet, ökad rastlöshet, yrsel, förvirring, psykotiska symptom, affektiva symptom, förvärrade sterotypier (ffa vid autism eller autistiska drag).
Kardiovaskulära: Hypertoni, tachyarrytmier och palpitationer.
Endokrina: förändringar av libido, impotens.
Hud: Urtikaria.

Överdosering
De flesta patienter får ej besvär av doser understigande 20 mg, dock är den individuella variationen stor och i vissa fall har doser upp till 400-500 mg tagits utan fatal effekt.
Överdosering ger en autonom hyperaktivitet sekundär till den sympatikomimetiska effekten av amfetamin. Detta kan i sin tur leda till hypertension, hypertermi och tachyarrytmier. Även psykotiska tillstånd kan uppträda. Överdosering kan i vissa fall resultera i dödsfall pga hypertensiva, hyperterma, kardiovaskulära och epileptiska komplikationer.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
Farmakodynamiska egenskaper
Amfetaminsulfat är en icke katekolaminliknande sympatikomimetisk amin med starkt centralstimulerande effekter. De perifera effekterna härrörs ffa till vasokonstriktion och bronkdilatation. Inga entydiga förklaringar finns för närvarande till amfetaminets effekt på
barn med AD/HD. Dock ger preparatet en dramatisk ökning av mängden transmittorsubstans i noradrenerga och dopaminerga synapser i centrala nervsystemet, vilket beror på en aktiv utpumpning av transmittorsubstans i synapsklyftan från den presynaptiska nerven. Den ökade mängden transmittorsubstans i synapsklyftan leder till en kraftigt ökad aktivitet i noradrenerga och dopaminerga receptorer i centrala nervsystemet, främst i cortex cerebri och det retikulära aktiveringssystemet.
Amfetaminsulfat har i kliniska studier visat sig ha anorektiska egenskaper, vanligen mest markant i början av behandlingen. Amfetaminsulfat kan vara ffa psykologiskt vanebildande i höga doser, men graden av detta varierar starkt från person till person samt med olika miljöfaktorer. Inom angivna terapeutiska dosintervall och med god uppföljning, finns i dag inget stöd för att behandling med amfetaminsulfat skulle resultera i ett sådant beroende.

Farmakokinetiska uppgifter
10 mg per oralt resulterade efter 2 timmar i en maximal amfetaminkoncentration i blodet motsvarande 29.2 ng/ml. Halveringstiden är beroende på bla av pH i plasma, samt av njurfunktionen. Under normala förhållanden torde halveringstiden vara 6-10 timmar. Barn eliminerar amfetamin snabbare än vuxna.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER
Hållbarhet
5 år
Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda.
Förpackningstyp och innehåll
Plastburk. 100st.

Mediciner med Metylfenidat hydroklorid vid ADHD
Metamina uppdaterad produktresumé
Vår kritik mot Läkemedelsverkets nya riktlinjer med kompletteringsförslag
ADHD information för läkare med utomeuropeisk farmakopé

Kändisar med ADHD: Ty Pennington.

När det ankommer ADHD Fakta, ADD Medicin, informera dig väl. Amfetamin, dl-amfetamin, dl-amfetaminsulfat, Fakta ADHD Medicin. Tänk på att Mänskliga Rättigheter även gäller personer med ADHD även om vissa vill förhindra det.