Alla inlägg av orakelo

I Dag: Möte med Ansvarig Politiker

Jag och Henrik hade idag ett sedan länge inplanerat möte med Jan-Åke Simonsson en lokal sjukvårdspolitiker i Göteborg.

Jan-Åke hade fått några frågor per mail, dock kunde han inte besvara någon av de mycket konkreta frågorna, men verkar väldigt villig att prata om allt annat än konkret ansvarstagande. Att det pågått omorganiseringar och kommer mer omorganiseringar inom vården det var liksom det enda vi visste + att det saknades någon som tog ett konkret handfast ansvar…

Tja, man kanske ska vänta någon dag med att säga vad man verkligen tycker eller så kanske man ska bara känna evig tacksamhet för att fått höra en massa annat än svaret på just de frågor man ställde för över en månad sedan? Jag kanske ska vänta några veckor med att säga vad jag verkligen tycker.

Det som politiker beskriver

Stärk patientens fria val Borås tidning.

Nedan, Källa: Göteborgs-Postens nätupplaga, 050913:

Vårdgarantin utökas i Västsverige
När vården inte kan garantera behandling enligt den egna vårdgarantin ska Västra Götalandsregionen betala när patienter reser till andra delar av landet för vård. Men regionrådet Annelie Stark (s) medger att det kan bli svårt att klara vårdgarantin inom regionen för alla patienter från och med 1 november. Hon menar ändå att regionens sjukhus har blivit så specialiserade att det finns goda chanser att faktiskt klara det uppsatta målet. – Samtidigt får man komma ihåg att den här vårdgarantin är mer omfattande än någon annan, eftersom hela den högspecialiserade vården också omfattas. Det gör att det finns sektorer där svårigheterna är extra stora.”

Det som vanliga människor möter

Ohållbar vårdsituationen för personer med ADHD i Göteborg – Vårdgarantin både ignoreras och manipuleras.

https://www.fria.nu/artikel/73395
De som är svårast sjuka tappas bort först, Göteborgs Fria tidning.


Politisk passivitet får unga läkare att lämna Göteborgspsykiatrin. Två Professorer kommenterar de politiska insatserna och vad de leder till.


Vuxna med neuropsykiatrisk diagnos får inte tillräcklig hjälp. Kartläggning visar på omfattande behov av behandling och stöd


Utestängd patientgrupp. En mycket meriterad läkare/forskare beskriver en grupp som diskrimineras inom vården.

Slutsats
Tja, någon annan kanske kan sammanfatta det hela bättre än mig? Får ni bitarna att gå ihop? Har träffat en del politiker tidigare men här ligger verklighetsbilderna verkligen långt från varandra…. Är det ens okay att påstå att det finns en rimlig vård, om personer har väntat 10 år men inte sett till den?

Socialstyrelsen fernissar ättestupan

Socialstyrelsens Nu projekt har just släppt ifrån sig: Nytt om Nu, nummer 5.

Men vad för det med sig i praktiken? Finns det någon större verklighetsanknytning?

Finns ens den bistra verklighet som möter flera med dessa funktionshinder var dag? Har Socialstyrelsen ens bemödat sig om att beskriva den diskriminering som finns inom vården, där en del grupper får konstaterat sämre vård än andra. Unga flickor, får diagnos och hjälp i betydligt mindre grad än unga pojkar, men skriver Socialstyrelsen något om detta faktum? Nejdå.

Inte heller skriver Socialstyrelsen om de som aldrig fått någon behandling men ändå kanske behöver det, enligt vissa uppgifter är en hög procentandel av de intagna på fängelserna i behov av neuropsykiatrisk vård men får de verkligen någon sådan, eller har de ens fått någon diagnos?

De vuxna som har inte får vård eller ens kan bli utredda för att de fallit över 35 års strecket och den moderna ättestupans skenheliga ribba, får de någon vård? Skriver ens Socialstyrelsens Nu projekt något om detta?

Eller är det bara ett jippo som inte är ämnat att beskriva den diskriminerande verklighet som dag efter dag drabbar människa efter människa, kanske är det då bättre att Socialstyrelsen ägnar sig att skriva om hur bra det ska bli i framtiden, vilket sagt om och om igen länge länge länge.

Men Socialstyrelsen kanske också kan inse att konkreta åtgärder mot ett bestämt mål kan gagna den verklighet man beskriver, eller är Socialstyrelsen så jävla dumma att de tror att de hjälpbehövande själva inte insett hjälpbehovet? Har man en seriös avsikt att åstadkomma en verklig förändring varför inte då beskriva verkligheten och inte bara måla samma oprecisa drömbilder man målat de senaste 10 åren.

Kan vi få några helglossade 4-färgs broschyrer om hur ofantligt bra det ska bli i framtiden följt av helsidesannonser i alla rikstäckande blaskor också, Men utan en investering i det verkliga problemet vad är det egentligen värt? Är människor med psykiatriska problem verkligen hjälpta av ett projekt som väljer att inte spegla verkligheten med de svarta fårens så omsorgsfullt fernissade ättestupa?

De svarta fåren och de vita änglarna?

Svenska dagbladet skriver i dag att: Unga kriminella lider mer psykiskt. Tidningen Dagen berör också samma ämne i sin artikel: Psykisk ohälsa vanlig bland unga lagöverträdare.
Den som har gjort fel mår inte bra skulle de också kunna säga, eller gränsöverskridande är alltid på gott och ont. Och varför skulle någon bli gränsöverskridare om denne känner sig väl tillfreds inom gruppen eller situationen där denne befinner sig nu? Några filosofiska frågor med anledning av texten kan man ibland kosta på sig.

En del säger att nästan hälften av de som sitter i fängelse har ADHD, jag har ingen aning om vilket, men frågar mig skarpt varför får de ingen behandling då? Eller är det den vanligt skenheliga Blattepolitiken som spelar in igen, de svarta fåren och de sociala blattarna skall helt enkelt inte ha vård… De svarta fåren ska svärtas – givetvis under förespelgingen att de blir hjälpta, men blir de verkligen det?

Artikeln lyfter dock fram den i mitt tycke alldra viktigaste frågan, har vi en rimlig vård? Finns det överhuvudtaget vetenskapliga belägg för att vi har en kriminalvård? Att det finns ett kriminalvårdsverk det vet vi nog alla men finns det verkligen något vetenskapligt stöd för att vi har en kriminalvård? Vad är i så fall resultatet av denna vård? Vad skulle då bli resultatet av den påstådda vårdens frånvaro?

Eller: Kan man vårda bort ett djupt ifrågasättande?

ADHD arbetsbortfall och johannesört + dålig vård

I senaste numret av Läkartidningen presenterar Anders Hansen en något slarvig studie om ADHD vilken inte alls verkar ta hänsyn till annan samsjuklighet eller liknande valörer. Likförbannat utropar artikelns rubrik: ”Omfattande arbetsbortfall vid ADHD …. Tja, vilka vetenskapliga kriterier kan ett sådant påstående anses uppfylla när det inte ens är säkerställt att det är just ADHD som orsakat frånvaron? Fyrfaldigt leve detta intressanta perspektiv….
Det positiva med artikeln är dock att man verkar ha insett det lönsamma inte bara för individen utan också givetvis för samhället med medicinering kunna hjälpa fram en bättre hälsa. Att personer med adhd löper betydande risker att hamna utanför behöver vi inte alls tveka på när vi ser hur många i fängelsemiljön som har adhd.
Mot bakgrund av det ovan sagda är det därför verkligen jävligt intressant att vissa personer tvångsmässigt och stereotypt verkligen går in för att ifrågasätta diagnosen ADHD och det som dagligen hjälper miljoner människor världen över till ett bättre liv. Jag kommer nog alltid att undra varför man måste ifrågasätta det som förbättrar livet för så många människor utan att presentera något som är bättre, skäms ni aldrig – eller saknar ni den förmågan?

Anders Hansen skriver vidare i Läkartidningen om att Johannesört inte verkar vara speciellt effektivt vid ADHD, samt att man i det i Amerika är betydligt mycket vanligare med amfetaminpreparat än vad det är i Sverige, vilket om inte annat påvisar det enorma tyckandet när det gäller just ADHD och den ytterst tunna evidensbaseringen man tillämpar. I Göteborg har man i prioriteringsplanerna inte ens tagit med amfetamin, vilket förskrivs i mycket låg grad i just Göteborg, men däremot de gamla rävgiften tricykliska antidepressiva, törs man ens påstå någon som helst evidensmässighet, eller är det mera tärningsspelande och Yatzy som avgjort prioriteringsbasen?

Hälso och sjukvårdschefen i Vgregion skiter väl i det, när han inte ens kan se till att behövande kan få en rimlig vård, varför då ens bry sig om adekvata medicineringar?

Högsta ansvarige tjänsteman i Vgregion Johan Assarsson kanske tycker kanske det blir för dyrt med beprövade preparat som är billigare än de nya… får man undra hur det står till?
Det skulle vara oerhört trevligt om Johannesört fungerade så att stackars barn slapp testa SSRI eller SNRI preparat vilka oftast visat sig grovt BEROENDEFRAMKALLANDE (Fast man ska kalla det utsättningssymptom, för att inte reta de industriella intressena)
Knuff, FriendFeed hyperactivity.

Utarmat Uran och Neuropsykiatriska funktionshinder, autism och Vitamin D

Bakgrund: Svarta människor ur vissa befolkningsgrupper förefaller föda en högre andel autistiska barn. Svarta kanske behöver upp till 50 gånger mer sol än vitingarna för att få samma mängd D-vitamin genom solen. Speciellt frekvent verkar den ökade mängden autistiska barn vara hos de svarta kvinnor som bär slöja, somaliska kvinnor till exempel. Mats Humble och Susanne Bejerot gick ut i DN debatt och menade att man skulle forska mera kring detta. De möttes av en hel del avmätt tvekan.

Inte kan man väl ha D-vitaminbrist i Sverige och varför skulle blattebarnen vara så elaka mot den Svenska folkhemsdemokratin att de frivilligt gick och blev autister? Det finns väl ingen anledning att varna dem eller att ens forska kring det hela, eller vad ska vi säga?

För de som läste om ”the vitamin hoax” i ”The Reader Digest” och fortfarande kommer ihåg storyn så handlar den om just bluffen med vitaminer och vilka skador det kan ställa till med att ta för mycket vitaminer, jag håller med om en hel del i den artikeln, den nämner för övrigt också just vitamin D som en av de fåtal vitaminer man bör överväga att ta som extra tillskott. Så till och med starka kritiker till vitamintillskott kan inse fördelen med extra vitamin D, rent allmänt.

Faktum är att vitamin D brist eller dysfunktionell vitamin D omsättning inte sällan verkar vara ett problem vid flera neuropsykiatriska tillstånd och en del autoimmuna sjukdomar i stort. Schizofreni, SLE, Rheumatoid Arthritis, Fibromyalgi, Amyotrofisk lateral scleros, Multiple sclerosis, vissa Cancertyper men de mest typiska bristsymptomen i dagligt tal är benskörhet. Så visst finns det mycket som tyder på att man bör forska massivt kring effekterna av Vitamin D samt vitamin D receptorns -VDR- polymorfism.

Något som vare sig Susanne Bejerot Eller Mats Humble verkat ha tagit upp är det faktum att vi redan i dag känner till en del mekanismer bakom VDR polymorfismen och hur den kan manipuleras in på genetisk receptornivå, tänk om vi redan har sett konsekvenserna av en sådan manipulation i större skala?

Kan det ens vara möjligt?

Utarmarmande miljö finns väl inte?
Visst är det så att det inte går att förändra själva VDR´s genetiska uttryck? För det finns väl inga vetenskapliga resultat som säger att receptorn och dess funktion kan förändras radikalt utan att d-vitamin nivåerna förändras?
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18502116?
I varje fall ingen forskning på utarmat uran?

Men en liten puff utarmat uran en kort stund spelar väl ingen roll för D-vitaminreceptorn, detta är ju ett helt hysteriskt resonemang.Genetiska rubbningar av en lite puff?
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16502312?

Gulf War Syndrome finns väl inte?
Det känns däremot väldigt tryggt att veta att gulf syndromet verkligen inte kan ha något att göra med d-vitaminbrist, nu när vi dessutom vet att ingen av de drabbade uppvisar klassisk symptomatologi. Typ benskörhet, eller några av tecknen ovan, eller gör de just det?

Självklart svarar vi resolut nej på alla frågorna, Gulf War syndrome har ju dessutom ingen verklighetsbakgrund enligt den federala ”forskningen”. Men liken verkar stå på kö för att bevisa motsatsen. Deras kroppar tenderar till att uppvisa tecken av en ospecificerad infektion, låter det bekant? De har mera autoimmuna sjukdomar och cancer, känns det igen?

Och då talar vi bara om segrarens version, urvalet av soldater som fick en mycket liten del utav det goda, resten är ju blattar och de kan vi som vanligt skita i. Skulle någon åka till Irak och finna en ökning av vissa sjukdomar kan vi alltid skicka ned ett gäng socionomer som bergsäkert kommer att slå fast att det bara beror på sociala faktorer, vad tror du? Dåliga mödrar under kriget, låter det bra? Japp, det slår vi fast… Eller varför inte den frånvarande fadern?

Eller så kan vi ur en akademisk synvinkel välja något som ser bättre ut för att rättfärdiga vår nonchalans inför det som sker. Ska vi säga att vi inte tror på vitamin D? För inte vill vi väl tro på att vi har en ganska god modell av miljöstyrd VDR polymorfism?

Den enda slutsatsen jag kan dra är att det saknas vettig forskning ur ett folkhälsoekonomisk perspektiv, dvs att man börjar se och bedöma den verkliga infrastrukturen, människan, som något värdefullt i de torra ekonomiska modellerna av verkligheten. Läkemedelsbolagen tenderar inte alls att vara benägna att forska kring sådant. Friska människor levererar väl inga pengar?

Sömnmedel till barn?

En del av de senaste dagarnas tidningar slår upp det stort: Sömnmedel till barn och förväntar sig en kanske en fet reaktion. Tycker det är olyckligt om man ska behöva medicinera sömn och vakenhetscyklerna rent generellt, vilket mycket lätt kan leda till en galloperande inflation.

I Några artiklar anger man den ökade behandlingen av ADHD som ett skäl till den ökade förskrivningen av sömnmedel, vilket låter mycket fundersamt. De flesta jag hört talas om har fått en mycket bättre sömn med ADHD medicineringen, får man en sämre sömn av sin medicin tycker jag att man måste fundera på om man verkligen fått rätt medicinering. Finns det verkligen många berättelser om lyckade kontakter med sömnmedel i längden?

Tillåt mig att tveka.
Melatonin är bland det enda jag spontant kan tänka mig i den vägen. Men att lära sig en god sömnhygien kanske är det viktigaste av allt. Har du en annan uppfattning berätta gärna….

Melatonin blir svårare att skriva ut – Circadin lättar

Se även vårt senare inlägg om Circadin och tveksamheterna frän läkemedelsverket.

tack tack

Tack tack

Tack tack

jag kommer att skriva lite om ADHD historik, sedan har tjatet om D-vitamin satt sina spår, även här.

Tycker också det är viktigt att se till de ansvariga inom VGregionen. Hälso och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist bör ha ett ansvar för den diskriminering som vi alla sett nog av.

Regionens högste ansvarige Johan Assarsson verkar heller inte speciellt orienterad att göra något åt den diskriminerande vården. Så det finns nog flera att klaga på än bara politiker, kommer själv att träffa några politiker i veckorna. Får se om det är någon som tänker ta något ansvar. Vilket man kan tvivla på med tanke på hur de verkar ha sett ut de senaste åren.

SOCIALBLATTE i Göteborg, var säker på att diskrimineras

Är man ständigt van med att bli diskriminerad så kanske man till slut tror att det är ok. I Göteborg har man egentligen aldrig brytt sig om att se till att vården fungerar för de med neuropsykiatriska funktionshinder, däremot är man väldigt mån om att ytan ska se bra ut och att de planerade omorganiseringarna ska påstås göra allting bättre. Apartheid Göteborg har sina regler minsann!
Den som sett verkligheten och sedan vågar påstå att psykiatrins utvecklingsplaner är verklighetsfrämmande nonsens kanske får sig en skopa fräsande ord från någon av våra förljugna politiker som gång på gång vägrar se den verklighet som står mitt inför dem

När två mycket välinsatta professorer gick ut i Läkartidningen förklarandes hur oerhört verklighetsfrämmande psykiatrin i västra götalandsregionen är lät det såhär:

”De honnörsord som staplas på varandra är tyvärr i de flesta fall dåligt underbyggda och saknar trovärdighet. Utvecklingsplanen är bara en i mängden av
planer som i stort bara tillfredsställer beställarens behov men lämnar verkligheten bakom sig. Som ett instrument för uppbyggnaden av en slagkraftig psykiatri förtjänar den dessvärre ingen större tilltro.”

Flera ansvariga har sökts för att få möjlighet att kommentera det hela, Socialdemokraternas starka personer i Vård-Göteborg, Jan-Åke Simonsson och Anneli Stark är tillskrivna sedan länge, men att svara på ett mail kanske är för svårt för då måste de se verkligheten och ta ansvar för en verklighet de vägrar se.

Är det inte lättare att blunda då?

Då slipper ni ta ansvar för den manipulerande systmematik varmed behövande dag efter dag får vänta på en vård som inte är tillgänglig för dem. Så här stod det i Dagens GT och det var knappast någon nyhet.

Hur fan kan man ens påstå att ett samhälle är tillgängligt får någon om man inte ens kan få en rimlig vård? Vi kan hursomhelst mycket tydligt konkludera att frånvaron av vård i Göteborg inte på något vis är medicinsk acceptabel. Ska vi skriva till regeringens webplats om mänskliga rättigheter och fråga om de inte gäller personer med ADHD? Eller ska vi bara stå med mössan i hand och tacka för all svartsyn?
Jamen Tack så HEMSK mycket då!

Ska vi behöva prostituera oss och gå på gatan för att få råd att köpa en rimlig vård? Eller ska vi sitta och vänta på att man satsar på rätt ställe?

Var finns alla bra info-filmer om ADHD och NPF?

Tjong.

Är det någon som sitter på en massa videos om ADHD, Eller finns det inte så många? En snabbsökning på nätet ger inte så mycket som man skulle kunna tro.

Någon som vill vara vänlig att berätta var man kan hitta lite mer info. Det skulle vara trevligt med en större samlig någonstans vilken är lättillgänglig, informativ och bra. Finns det?

ADHD center i Stockholm har iofs en ganska omfattande litteraturlista men skulle det inte vara bra med lite mer lättillgänglig litteratur och filmer om ADHD?

Nu finns det här