ADHD
ADHD Historia
En del verkar tro att fenomen som ADHD är något nytt och kom flygande med den berömda Tv-serien om Pippi Långstrump, men det är inte sant även om många Prussiluskor tillfredsställer sig med att tro det. Allvarliga problem med att styra fokuserigen över tid verkar ha funnits mycket länge, redan 1902 beskrev Sir George Frederick Still i the Lancet symptom som överensstämmer mycket bra med det vi idag kallar ADHD. Tack vare ärans och hjältarnas blogg finns det nu även en Svensk ADHD historik ända från 1798 då Alexander Crichton mycket tydligt och distinkt beskrev de grundläggande den fenomenologin.

1937 Fick man mycket paradoxala och förvånansvärda resultat när barn som tagits in på hospitalet för sin dramatiskt mycket lugnare tack vare Benzedrine ett centralstimulerande preparat.

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine
Nuförtiden finns det också en sajt enbart för bara ADHD historia, till början med bara på Engelska, The history of ADHD.

ADHD Symptom
Delas in efter grad av uppmärksamhets och hyperaktivitetsproblematik

ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning skall uppvisa minst sex av symtomen:

-ofta ouppmärksam på detaljer: gör ofta slarvfel, kommer av sig i uppgifter som kräver återkoppling
-ofta svårt att behålla uppmärksamheten
-förefaller inte lyssna direkt, utan verkar tänka på annat
-följer inte givna instruktioner, men inte pga. ovilja eller trotts
-har svårt att planera och organisera, trotts en vilja till det
-ogillar och undviker aktiviteter som kräver mental uthållighet: läxor, skolarbete, bokläsning
-tappar ofta bort saker som är grundläggande för olika aktiviteter: räknare, skolböcker, nycklar, verktyg
-är lättdistraherad och har svårt att fokusera när annat stör
-ofta glömsk till vardags med saker som görs ofta eller inte görs

ADHD med i huvudsak överaktivitet – impulsivitet
skall uppvisa minst sex av symtomen:
-Ha svårt att vara stilla med händer eller fötter
-Lämnar ofta sin plats i t.ex. klassrummet
-Springer ofta omkring eller klänger/klättrar mer än vad som är lämpligt
-Har svårt att leka lugnt och stilla
-Verkar ofta ”vara på språng”
-Pratar ofta överdrivet mycket
-Svarar ofta innan frågeställaren har pratat färdigt
-Har svårt att vänta på sin tur, avbryter i samtal eller inkräktar på andra (t.ex. kastar sig in i andras lekar).

ADHD av kombinerad typ skall uppfylla kriterierna för båda kategorierna enligt ovan. Problemen måste visa sig i flera miljöer t.ex. både hem och skola. Problemen skall ha börjat visa sig före 7 års ålder, ha funnits under minst ett halvår och medföra betydande problem för barnets sätt att fungera.

Försvinner ADHD med åren?
Lindrig eller måttlig ADHD kan i bästa fall förminskas till den grad att de inte längre kan klassificeras som egentlig ADHD, vilket inte betyder att problem plötsligt upphört att existera. Dock finns det tecken som tyder på att detta till största delen gäller unga pojkar men inte unga flickor, vars problem i förefaller kvarstå i större omfattning.

Hormonerna spelar roll
Flickor uppvisar skolsvårigheter, självskadeebeteenden och är oftare underaktiva eller osynliga men kan vara utstötta ut kamratgruppen, eller aldrig fått vara med från början. Mer ångest och depression än pojkar har noteras, men om det beror på en verklig symptomatologi eller att flickors problem tenderar att bedömas annorlunda än pojkar är inte klarlagt. Det förefaller dock som om flickors problem undervärderas på två sätt, dels genom en överdriven socialisering och problem skrivning kring den, dels genom att flickor oftare förefaller ha ADD dvs inte har en utåtriktad hyperaktivitet.

Den kliniska erfarenheten visar också att under graviditeten tenderar problematiken att minska.

ADHD Orsaker

Genetiska komponenter förefaller till stor del kunna samverka till ADHD symptomatologierna, dvs en hög ärftlighet vilket verkar bekräftas av tvillingstudier och adoptionsstudier. De genetiska markörerna tenderar att vara ackumulativa synergistiska sårbarhetsfaktorer för uppkomsten av ADHD.

Andra faktorer som ökar ADHD incidens
Alkohol och rökning under graviditeten. Syrebrist vid förlossningen. Låg födelsevikt. Exponering bly i mammas mage. Även höga nivåer av fenylalanin hos modern kan vara en riskkälla. Stress under 2-3 trimestern och rökning under graviditeten verkar vara faktorer som påverkar frekvensen av ADHD, i olika grad beroende på anlagen. Efter Tjernobylkatastrofen uppges det att frekvensen med ADHD steg vilket kan vara intressant att fundera över.

Alternativa ställningstaganden & diagnoser

Den viktigaste faktorn som inverkar på ADHD incidens verkar fortfarande vara neglekten, tex har den afroamerikansk population i USA varit underrepresenterad rent diagnostiskt inte för att personer med ADHD saknades i populationen utan för att svarta amerikaner i betydligt lägre grad fick tillgång till adekvat sjukvård. Se: Svartsyn om diskrimineringen. Liknande kan vi se i Sverige i dag när diagnoser kan vara upp till 7 gånger vanligare i ett län än i ett annat. Det föreligger således en riklig regional och strukturell diskriminering där kön och boplats spelar en mycket stor och avgörande roll för graden av erhållen vård.

Om symtomen bättre kan förklaras av annan psykisk sjukdom t.ex
. autism eller utvecklingsstörning, skall dessa sjukdomar utgöra huvuddiagnos.

-Tourettes syndrom. Bor du i Göteborg kan du dock inte ha det rent statistiskt. Vilket väldigt tydligt påvisar vårdgivarens godtycke.

Såväl under som överfunktion i sköldkörteln ses hos skolbarn som visar trötthet eller passivitet och hyperaktivitet eller är stökiga.

-ADHD ses ofta tillsammans med ätstörningar/hetsätning, vilket dock mest diagnostiseras och behandlas i Västerås. Du ska med andra ord ha turen att bo där för att få hjälp. Uppsala är heller inte heller så pjåkig boplats i det segregerade vårdsverige.

Behandling
Lättare fall bör kunna utredas och handläggas av t.ex. skolläkare tillsammans med skolpsykolog och specialpedagog. Dessa kan identifiera och beskriva en problematik utan att det behöver sättas någon diagnos. Alla behöver inte någon diagnos, men det är i praktiken ofta avgörande för att få rimliga hjälpåtgärder. Skollagen innehåller dock inget om att diagnos erfordras, endast att man skall ta hänsyn till barnens behov vilket tyvärr visar sig vara ganska subjektiva bedömningar.

Svåra fall eller de som ej blivit bättre med insatta åtgärder remitteras vidare till bättre kompetens.

Svåra fall skall absolut ha en diagnos. Remiss till barnneurologisk klinik eller enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Anpassad pedagogik i skolan är viktigt. Skolans/specialpedagogens uppgift är central. Barnen mår ofta bra av liten grupp med lugn och ro samt en strukturerad individualiserad undervisning.

Vårdbidrag kan vara aktuellt för att en förälder skall kunna gå ned i arbetstid.

Råd och stöd via litteratur och föräldraförening

Kognitiv terapi för föräldrarna där dessa lär sig hur att på ett strukturerat sätt handskas med barnet och hur man gör för att undvika täta konflikter innan de blir oöverstigliga i konsekvens och utbredning som ett ekande helvete.

Läkemedelsbehandling:

Vissa barn blir bättre av behandling med metylfenidat. Barn under sex år ska dock ej ges denna behandling. Cirka 50% av de barn som påbörjar en medicinsk behandling av ADHD har kvar den efter 2 år, biverkningar och brist på effekt är några anledningarna till att avsluta medicineringen.

Metamina uppdaterad produktresumé
ADHD information för läkare med utomeuropeisk farmakopé

Omega-3 har en positiv effekt men inte alls i tillräcklig grad för det stora flertalet. Antidepressiva medel har prövats med varierande resultat liksom Zyban och MAO-hämmare. Även medel som reglerar blodtrycket har visat sig vara positiva mot en del symptom hos en del personer med adhd.

Kritik mot läkemedelsbehandling
Av oklar anledning har vi i Sverige bara medel med metylfenidat i racemematform dvs L och D metylfenidat när det precis som för amfetamin antas vara D formen som är den mest farmakologiskt aktiva. Vi anser det inte vara försvarbart att fortsätta med medicineringar som Concerta, Ritalin, Equasym, Medikinet av den anledningen att de helt enkelt ger mer biverkningar och mindre effekt per mg räknat. Det ligger i Läkemedelsverkets uppdrag att säkerställa en behandling med minsta möjliga biverkan och mesta effekt, självfallet gör man inte det att använda racematformen. Att Läkemedelsverket inte ens tar upp mer renverkande medel som Focalin förefaller märkligt. Att intresseorganisations riktförbundet attention heller inte gör det är än märkligare.

Vidare bör all centralstimulerande medicinering typ: Metamina få utökade interaktionsavsnitt i den svenska farmakopén bland annat vad gäller Disulfiram och andra medel påverkande transmittorernas enzymologi.

Genus, genetik och socialfabrik
Det finns en tydlig risk att flickors problem ej upptäcks av en person som diskriminerar flickors besvär, viket skett i oerhört stor omfattning historiskt, mycket pga. att diagnosen från början är skapad för unga pojkar och att flickors problem tenderar att bedömas som sociala medan pojkars tenderar att bedömas som biologiska. Pojkar upplevs ofta som stökiga medan flickor inte alls är synliga för det blinda ögat. Detta kan till viss del bero på att flickor ofta saknar den motoriska hyperaktiviteten dvs de har ADD.

-Men man kan faktiskt ha problem även om man inte springer runt och slår andra som en forskare trött uttryckte saken och slog ut med armarna i en uppgiven gest. Alla vet om diskrimineringen men vem gör något åt den? Forskningen behöver verkligen någon dag slå fast hur det egentligen är möjligt att man under fler hundra år kan missa något som finns framför näsan och det fundamentala osynliggörandet som ligger till grund för den rustika neglekten. Annars är den knappast trovärdig annat än som partiskt diskrimineringsinstrument. Några sådana vitböcker har vi inte sett från psykiatrins sida och de kommer att krävas, om inte annat för sin egna trovärdighets skull, detta faktum indikerar signifikant en låg grad av objektiv vetenskaplighet.

Den Svenska vården för personer med fokuseringsproblem är idag 2009 under all kritik och en 1000 årig diskriminering tenderar sakta få synas och märkas. I Göteborg har man inte alls lika många med Tourette’s syndrom som på många andra ställen. Gotland har man 7 gånger så många med ADHD diagnos som där det finns minst diagnostiserade, vilket bör kunna få de flesta att  inse att graden hjälp du får helt och hållet är beroende på vart du bor/etnicitet, kön och ålder dvs de 3 starkaste betraktelsestereotypierna kända av mänskligheten sedan urminnes tider.

Vad är ADHD?

Vilka Faktorer ökar riskerna för ADHD? Vad är inte ADHD? Vilka är symtomen? Vilka är de kommande förändringarna inom diagnosfältet ADHD? Se en av de ledande experterna berätta.

Dr Russel Barkley berättar  sammanfattar den senaste tidens forskning. Inslaget är på Engelska 1 timme 18 min.

Länkar
Videolänkar om ADHD

Flickor och ADD

Stor samlingssida med koncentration på flickors och kvinnors problematik och det faktum att de ofta verkar få mindre hjälp.

Videos-Film

Den stora sidan om ADD, ADHD och NPF relaterade filmer och videos. Bland annat några svenska videos av Vanna Beckman.

AB se – Youtube ADHD och ADD Center

ADHD:Kvinnor och flickor lider i tysthet
ADHD Ty Pennington i Home makeover
Living With ADHD

ADHD FAQ

Socialstyrelsens vägledningsdokument för vuxna med ADHD
Socialstyrelsens dokument ADHD hos barn och vuxna 2002 pdf 1.6 mb

ADHD hos flickor En inventering av det vetenskapliga underlaget
Mediciner med Metylfenidat hydroklorid vid ADHD

• ADHD Center youtube
• ADHD Center wordpress
• ADHD Center flickr
• ADHDCenter Metylfenidat – Concerta
• ADHD History The History of ADHD
• ADHD in Arabic
• ADHD and ADD youtube

Lady Di vid ett besök på GOSH det sjukhem där en av pionjärerna inom ADHD historiken började arbeta redan 1894, med en lön på £20 per år var det inte speciellt fett. Inte heller är arbetet lätt att försöka ge barnen en rimlig skolgång och hålla dem borta från de sociala minfältens alla spännande små ting. Att den lilla räddningsplankan för många barn: Great Ormond Street Hospital senare blev GOSH det är en helt annan historia, värd sin egen uppmärksamhet.