Etikettarkiv: vård

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

Politikerna satsar & Lamt förbund

Lämna en kommentar

Måste också kommentera regeringens satsning på psykiatrin. Det var bra och intressant att Chatrine Pålsson Ahlgren (kd) som tidigare uttalade sig så starkt om de stora diskrepanser vilka finns inom adhd-vården. Hennes upprördhet och engagemang verkar äkta. Regeringen visar lite handlingskraft i frågan psykiatri som iofs berör ett väldigt brett fält av olikartad problematik. Vågar vi ens hoppas att personer med adhd problematik kan få en rimlig vård oavsett i vilken del av landet de nu råkar bo i?

Att adhd är 7 gånger vanligare på Gotland än i Västra Götaland är naturligtvis rent nonsens.

Det har att göra med en tydlig underdiagnostisering och inte med att Gotlänningarna är betydligt sjukare än Göteborgarna, tvärtom så kan de med adekvata åtgärder också ha större förutsättningar för ett ökat deltagande i samhället, skolan och på arbetsplatsen. Vilket vi självfallet alla tjänar på. Det är också ganska fundersamt att Chaterine Pålssons engagemang i frågan verkar större än intresseorganisationen Attention, som mer verkar nöja sig med publicerandet av en liten lam barometer som redovisar vart man inte får vård någonstans.

Attention Vakna?
Jag undrar om Riksförbundet Attentions ordförande Anki Sandberg verkligen har förstått sitt uppdrag och inser vilka stora förändringar som behövs för att alla ska kunna få en adekvat vård. Det verkar mera vara syföreningsmöten med modesta målsättningar. I tider när alla inte ens nåtts av en rimlig vård förefaller det måttligt syftesförenligt. Föreningen verkar heller inte ha satt konkreta målsättningar med en klar tidslinje, så vad kan man egentligen förvänta sig? Tja, Chaterine Pålsson var mycket överraskad av de stora olikheterna inom vården för personer med adhd. Om inte ett riksförbund kunnat informera de ansvariga politikerna om verkligheten för dess medlemmar så har man givetvis misslyckats djupt, när vissa med problematiken har levt hela sitt liv utan hjälp för problematiken.

Vad gör ni egentligen?
Politikerna verkar göra desto mer. Göran Hägglund redovisar handlingskraft som förhoppningsvis kommer att räcka en bit. Tänk om det fanns någon drivkraft i ett söligt Attention också. Kom igen och gnäll nu alla Attention kramare. Eller än bättre, gör något kreativt för föreningens medlemmar och för de som behöver hjälpen som mest och antagligen inte ens är medlemmar.

Attention tar betalt för informationen om funktionshindren några kronor per broschyr, vilket säkert kostar desto mer i hantering, varför inte publicera material som kan laddas ned och printas ut av den som så önskar? Det är väl inte förbjudet att publicera material om medlemmarna funktionshinder.

Piratebay chockar och rockar
På Piratebay verkar man desto mer orienterad mot att sprida information om adhd antagligen når man dessutom ut till desto fler. På Piratebay har de senaste dagarna en del länkar till nyttig information om adhd, aspergers syndrom, tourette’s syndrom. Återkommer med mer detaljer om Rakel inte hinner före…

Men även det mesta om Arbogamorden verkar också spridas på Piratebay.. jag vet inte riktigt vad man ska säga, men borde man inte kunna lyssna på pappan i detta fallet? Förhoppningsvis för det hela något gott med sig (jag vill i varje fall tro och hoppas det) så att någon eller några kan inse det meningslösa våldets resultat.

Åter till Riksförbundet Attention. hittar bara en bok som går att tanka ned från deras sida, en bok om Tourettes syndrom, med vilken rätt håller ni på resterande delen av informationen? Går alla tidningar i sopptunnan med en gång, eller anser ni dem så oviktiga att ni inte ens kan publicera dem regelmässigt på nätet för den som är intresserad? Vad hindrar Riksförbundet Attention från att lägga ut all information om problematiken och lite konkreta självhjälpstips?
Eller att åstakomma en förändring i den uppenbart bristande vården när det gäller utredningar och behandling av adhd.

ADHD Neurogenetiska interaktioner, komorbiditet. Nu skingrar vi myterna.

Neurogenetic interactions and aberrant behavioral co-morbidity of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD): dispelling myths – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: Neurogenetic interactions and aberrant behavioral co-morbidity of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD): dispelling myths

Ladda hem en E-bok om Tourette’s syndrom som pdf fil Från Riksförbundet Attention som inte ens kunnat upplysa samtliga politiker om läget för dess medlemmar. Tex att man får 7 gånger bättre vård på Gotland än i Västra Götaland när det gäller ADHD. Boken verkar ok, men i övrigt verkar det ganska lamt från riksförbundet attention.

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

INGEN KOMMER ATT TRO PÅ DIG, du är ett jävla psykfall

Lämna en kommentar

Vi har redan tidigare tagit upp den sjuka psykiatrin och dess vidriga historia, vad säger egentligen att det skulle bli bättre i ett trollslag även om det faktiskt verkar bli bättre rent generellt?

Den Galna Psykiatrins Historia

Den självgoda psykiatrins sjukdomar

Är bara några av inläggen i frågan, men visst är det kanske lite tabu att ifrågasätta de stackars psykiatrikerna? Men om man bara är tillåten att titta tillbaka lite på psykiatrins historia så ser ju faktiskt var och en att den kanske inte är så speciellt vacker. Varför skulle detta ha förändrats totalt under ett fåtal år?

Psykiatrins självgodhet i första rummet
Psykiatrin är bra – den som klagar projicerar, eller är ju in facto ett psykfall, vem fan tror på ett psykfall då? Nu senast fick en patient höra dessa orden: – Ingen kommer att tro dig du är ett jävla psykfall, DN skriver om det i dagens upplaga. Och vad kan man egentligen säga, är det ens troligt att den nu 60 årige psykiatrikern har börjat med denna inställning till sina medmänniskor just i förra månaden eller kan det tänkas att inställningen som vi sett prov på funnits där en längre tid?

Patientens underliv måste slickas
Givetvis har en psykiatriker alltid rätt och när underlivet måste slickas på patienterna så är det bara ”beröringsterapi” tja, när det gäller just psykiatrin så upphör den inte att förvåna mig, och jag kommer nog aldrig att kunna förstå varför en neurolog inte skulle kunna göra en psykiatrikers jobb i varje fall när det gäller neuropsykiatriska funktionshinder.

Självfallet nekar den anklagade stackars psykiatrikern till något brott, att det sedan finns mailkonversation sparad och en till patient som berättat om liknande saker förklarar psykiatrikern självklart med att någon annan måste ha skrivit mailen och att någon längre sexuell relation hade det inte alls varit med den andre patienten heller. Även om han ansåg sig behöva en liten underdånig spermapotta, så kallas det beröringsterapi minsann.

Vem har tagit ansvar för den sjuka psykiatrins historia, där vissa metoder fick nobelpris trotts att bara var sjätte patient dog som en direkt följd av ingreppet?

Psykiatrikern jobbar kvar
Självklart är Psykiatrikern inte tagen ur tjänst, han jobbar kvar, DN skriver: Psykiater tillåts jobba trots misstanke om våldtäkt. Vad annat kunde vi vänta oss? Var det första eller sista gången detta händer med en stackars psykiatriker som tillfälligt blir så förbytt eller finns det en regelmässighet i detta som är specifik och större för just den yrkeskåren än andra? Psykläkarens kommentar är intressant och vittnar om en djupt speciell kärlek till sina medmänniskor som kanske inte utvecklats under gårdagen allena: ingen kommer att tro på dig, du är ett jävla psykfall…

Vad kan man mer önska sig?

Samhälle - politik

Den självgoda psykiatrins sjukdomar

Lämna en kommentar

Ångesten inom psykiatrin forsätter.
Helsingborgs dagblad berättar om nya kryptiska uttalanden av region Skånes politiker.

-Psykiatrins problem löses inte med mindre pengar än i dag. Säger ordföranden i hälso och sjukvårdsnämnden. Men psykiatrin är som vanligt inte sen med att visa vad det leder till om de inte får mer resurser. Alla kommer att lida och helvetet är outsägligt. Själv är jag nog inte ensam om att fråga mig varför en psykiatriker inom regionen inte kan träffa mer än 2-3 patienter per dag. Samtidigt som jag är otroligt imponerad av denna självuppblåsta tanken på, att man arbetar med människor och därmed inte behöver angöra verkligheten och alla andra praktiskt syftesmotsägande floskler vars verkan aldrig uttalas. Tvärtom är det alltid viktigt att låta fördomsfri och öppensinnad.

Vad tror psykiatrin att göra lite mer skäl för pengarna? Gör det för ont i självgodheten att angöra verkligheten lite mera? Ska vi bilda stödteam för de stackars missförstådda psykiatrikerna som bara kan träffa 2 patienter per dag men sluka en massa resurser? Vad ska stödteamet heta, någon som har förslag på dopnamn? Är det någonsin tillräckligt synd om den vanvettiga psykiatrin självuppoffrelse?
Har psykiatrin några raka besked om varför den här låga verklighetsanknytningen tillåts att fortgå om vi nu ska ha en psykiatri? Eller gäller fortfarande slagdängan vi jobbar med människor och därför behöver vi inte angöra verkligheten där människorna bor? Inklätt i ett gyllene omslagspapper som säger något annat)
Helsingborg kanske skulle ta efter Göteborgs extremt floskelartade utvecklingsplaner för psykiatrin som enligt en Professor i just psykiatrin knappast kan kallas verklighetsförankrade. Nu lyssnar vi med andakt på flosklerna:

Befolkningen i Västra Götaland (Har enligt VGregion)

  • Har bäst utveckling av psykisk hälsa i Sverige
  • Får lätt tillgänglig vård i öppna och samhällsnära vårdformer ”när och där vården behövs”
    Erbjuds en vård som är nationellt ledande.
    får en vård som kännetecknas av ett respektfullt bemötande i en läkande vårdmiljömöter
  • En vård som planerats och utformats i nära samverkan med brukar- och anhörigorganisationer
  • erhåller en gränsöverskridande vård av olika vårdgivare i samverkan och där organisatoriska gränser ej märks
  • lever i ett samhälle fritt från fördomar gentemot psykisk ohälsa och psykiskt sjuka

Tja, det säger Vgregionen:Finn 10 fel kanske är en mer adekvat verklighetsbeskrivning med tanke på att det som skrivs i de vackra broschyrerna faktiskt inte alls stämmer överens med verkligheten, så+ frågan är snarare i vems intresse lögnerna livnärs, när psykiatrin verkar mer intresserad av floskler än verkligheten. Vgregionens högste tjänsteman Johan Assarsson tjänar bara 130 tusen i månaden, kanske räcker inte det för att angöra verkligheten?

Vad säger Lars-Olof Rönnqvist Göteborgs hälso och sjukvårdsdirektör om det? Håller du med med i flosklerna eller sitter du för långt från verkligheten du också? Gör det för ont i era stackars hjärtan att inse faktum att en del inte fått en rimlig vård i Göteborg på över 10 år?

Är det dags för en liten stödinsamling så att ni kan angöra verkligheten? Ska vi stödja era stackars utsatta direktörsfamiljer med lite förbön nu när flosklerna till folket, inte verkar fungera längre?

Samhälle - politik

I Dag: Möte med Ansvarig Politiker

Lämna en kommentar

Jag och Henrik hade idag ett sedan länge inplanerat möte med Jan-Åke Simonsson en lokal sjukvårdspolitiker i Göteborg.

Jan-Åke hade fått några frågor per mail, dock kunde han inte besvara någon av de mycket konkreta frågorna, men verkar väldigt villig att prata om allt annat än konkret ansvarstagande. Att det pågått omorganiseringar och kommer mer omorganiseringar inom vården det var liksom det enda vi visste + att det saknades någon som tog ett konkret handfast ansvar…

Tja, man kanske ska vänta någon dag med att säga vad man verkligen tycker eller så kanske man ska bara känna evig tacksamhet för att fått höra en massa annat än svaret på just de frågor man ställde för över en månad sedan? Jag kanske ska vänta några veckor med att säga vad jag verkligen tycker.

Det som politiker beskriver

Stärk patientens fria val Borås tidning.

Nedan, Källa: Göteborgs-Postens nätupplaga, 050913:

”Vårdgarantin utökas i Västsverige
När vården inte kan garantera behandling enligt den egna vårdgarantin ska Västra Götalandsregionen betala när patienter reser till andra delar av landet för vård. Men regionrådet Annelie Stark (s) medger att det kan bli svårt att klara vårdgarantin inom regionen för alla patienter från och med 1 november. Hon menar ändå att regionens sjukhus har blivit så specialiserade att det finns goda chanser att faktiskt klara det uppsatta målet. – Samtidigt får man komma ihåg att den här vårdgarantin är mer omfattande än någon annan, eftersom hela den högspecialiserade vården också omfattas. Det gör att det finns sektorer där svårigheterna är extra stora.”

Det som vanliga människor möter

Ohållbar vårdsituationen för personer med ADHD i Göteborg – Vårdgarantin både ignoreras och manipuleras.

https://www.fria.nu/artikel/73395
De som är svårast sjuka tappas bort först, Göteborgs Fria tidning.


Politisk passivitet får unga läkare att lämna Göteborgspsykiatrin. Två Professorer kommenterar de politiska insatserna och vad de leder till.


Vuxna med neuropsykiatrisk diagnos får inte tillräcklig hjälp. Kartläggning visar på omfattande behov av behandling och stöd


Utestängd patientgrupp. En mycket meriterad läkare/forskare beskriver en grupp som diskrimineras inom vården.

Slutsats
Tja, någon annan kanske kan sammanfatta det hela bättre än mig? Får ni bitarna att gå ihop? Har träffat en del politiker tidigare men här ligger verklighetsbilderna verkligen långt från varandra…. Är det ens okay att påstå att det finns en rimlig vård, om personer har väntat 10 år men inte sett till den?

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

SOCIALBLATTE i Göteborg, var säker på att diskrimineras

Lämna en kommentar

Är man ständigt van med att bli diskriminerad så kanske man till slut tror att det är ok. I Göteborg har man egentligen aldrig brytt sig om att se till att vården fungerar för de med neuropsykiatriska funktionshinder, däremot är man väldigt mån om att ytan ska se bra ut och att de planerade omorganiseringarna ska påstås göra allting bättre. Apartheid Göteborg har sina regler minsann!
Den som sett verkligheten och sedan vågar påstå att psykiatrins utvecklingsplaner är verklighetsfrämmande nonsens kanske får sig en skopa fräsande ord från någon av våra förljugna politiker som gång på gång vägrar se den verklighet som står mitt inför dem

När två mycket välinsatta professorer gick ut i Läkartidningen förklarandes hur oerhört verklighetsfrämmande psykiatrin i västra götalandsregionen är lät det såhär:

”De honnörsord som staplas på varandra är tyvärr i de flesta fall dåligt underbyggda och saknar trovärdighet. Utvecklingsplanen är bara en i mängden av
planer som i stort bara tillfredsställer beställarens behov men lämnar verkligheten bakom sig. Som ett instrument för uppbyggnaden av en slagkraftig psykiatri förtjänar den dessvärre ingen större tilltro.”

Flera ansvariga har sökts för att få möjlighet att kommentera det hela, Socialdemokraternas starka personer i Vård-Göteborg, Jan-Åke Simonsson och Anneli Stark är tillskrivna sedan länge, men att svara på ett mail kanske är för svårt för då måste de se verkligheten och ta ansvar för en verklighet de vägrar se.

Är det inte lättare att blunda då?

Då slipper ni ta ansvar för den manipulerande systmematik varmed behövande dag efter dag får vänta på en vård som inte är tillgänglig för dem. Så här stod det i Dagens GT och det var knappast någon nyhet.

Hur fan kan man ens påstå att ett samhälle är tillgängligt får någon om man inte ens kan få en rimlig vård? Vi kan hursomhelst mycket tydligt konkludera att frånvaron av vård i Göteborg inte på något vis är medicinsk acceptabel. Ska vi skriva till regeringens webplats om mänskliga rättigheter och fråga om de inte gäller personer med ADHD? Eller ska vi bara stå med mössan i hand och tacka för all svartsyn?
Jamen Tack så HEMSK mycket då!

Ska vi behöva prostituera oss och gå på gatan för att få råd att köpa en rimlig vård? Eller ska vi sitta och vänta på att man satsar på rätt ställe?

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Evidensbaserad diskriminering?

Lämna en kommentar


Det står redan klart sedan länge att vi inte har någon jämställd vård i Sverige, vilket framgår mycket tydligt när det gäller de regionala skillnaderna på vård och utredningsmöjligheter för de neuropsykiatriska funktionshindren – NPF. Redan i dag ser vi mycket tydligt att vården inte kan anses vara evidensbaserad när den lyser med sin frånvaro.
Men har diskrimineringen fler bottnar än så? Finns det också ett mycket tydligt genusperspektiv på behandlings och utredningar vid NPF. Är det oftast de utåtagerande barnen, vilka tenderar att vara pojkar som får vård? Det finns mycket som tyder på det. I en artikel i SVD frågar sig Susanne Bejerot:
I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd.

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering konstaterar en del frågetecken i sin faktasammanställning:

ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget (klicka för att ladda ned hela rapporten i fulltext som pdf fil)
  • Flickor med ADHD har lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symtom som pojkar med ADHD. Flickor med ADHD presterar oftast sämre i skolan, har svårare att planera och organisera sin vardag, kommer ofta i konflikt med sina jämnåriga och stöts ut från kamratkretsen, jämfört med flickor utan ADHD.
  • ADHD hos flickor är förknippat med risk för andra samtidiga diagnoser. Depression och ångest är vanligare hos flickor med ADHD jämfört med pojkar med ADHD och flickor utan ADHD. Trotssyndrom och uppförandestörning är vanligare än hos flickor utan ADHD, men mindre vanligt än hos pojkar med ADHD.
  • Förekomsten av ADHD hos flickor är inte helt klarlagd men ligger i de flesta studier mellan 2 och 5 procent för flickor mellan 6 och 15 år. ADHD är mellan 1,3 till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor i befolkningsstudier.
  • För tio år sedan fick 7 till 9 gånger flera pojkar än flickor diagnosen ADHD. Under senare år har andelen flickor som fått diagnosen ökat till 20-25 procent.
  • Lärare upptäcker relativt sett fler pojkar än flickor med symtom på ADHD medan föräldrar identifierar flickor och pojkar i samma utsträckning.
  • Flickor med ADHD behandlas i lägre omfattning med läkemedel eller beteendeterapi än pojkar även om andelen flickor har ökat under senare år.
  • ADHD hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen under de senaste åren. Fortfarande finns dock stora brister i kunskapen om flickor med ADHD. Speciellt angeläget är:- Longitudinella studier för att få bättre kunskap om hur ADHD påverkar den vuxna kvinnans liv.- Studier som belyser flickor med ADHD och deras svårigheter under olika åldrar med tonvikt på förskoleåldern och tonåren.- Studier som granskar konsekvenserna av diagnos och insatser för flickan och hennes familj.- Studier som belyser vilka hinder som finns för utredning av flickor i Sverige.- Studier som fastställer eventuellt värde av könsspecifika diagnoskriterier.- Studier som bedömer risker och långtidseffekter av centralstimulerande medel.- Studier som bedömer effekten av beteendeterapi.- Studier som belyser effekter av olika insatser för självkänsla och förhindrande av utveckling av missbruk.- Studier om interaktionen mellan kvinnliga könshormoner och centralstimulerande medel.
Det finns några uppsatser som berör lite av den diskriminerande problematik som vi tillbakablickande kan notera.
ADHD sett ur genusperspektiv : Stämmer dagens norm på flickors symtom?
C-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Sammanfattning
: Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst. Vi valde att intervjua fyra lärare, två personligen med bandspelare, en via mejl och den sista muntligt utan bandspelare. Analysen gäller hur pedagoger och föräldrar ser hur skolan hjälper flickor och pojkar med ADHD. Analysen visade att en del föräldrar är nöjda med skolans insatser medan andra föräldrar i undersökningen är mindre nöjda. Lärarna däremot anser att de arbetar för att barnen ska få den hjälp de behöver oavsett diagnos och kön. Av analysen kan vi dra slutsatsen att flickor upptäcks senare på grund av att diagnostiseringen sker utifrån pojkars symtombild.

Flickor med ADHD – fler måste bry sig!
Examensarbete, Malmö högskola/Lärarutbildningen

sammanfattning
Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera att vuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande är avgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig!

Flickor och ADHD : En kvalitativ studie som visar vilka symtom som beskrivs när det gäller flickor som diagnostiserats med ADHD
C-uppsats, Örebro universitet/Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det i barn- och ungdomspsykiatrins journaler förekommer dokumentation som visar på symtom som förekommer hos flickor som diagnostiserats med ADHD. Frågeställningarna är: Vilka symtom beskrivs hos flickor som diagnostiserats med ADHD? Vilka symtom beskrivs hos de flickor som har en tilläggsdiagnos utöver ADHD? I vilka ålderskategorier beskrivs symtomen som mest framträdande? I vilka miljöer framträder symtomen som beskrivs hos flickorna? Studiens tolkningsram är tidigare forskning och Erik H Eriksons modell över den psykosociala utvecklingen människans åtta åldrar. Metodvalet är kvalitativt med deduktiv ansats. Studien

bygger på ett urval journaler, totalt 34 stycken, på flickor mellan 7 och 18 år som diagnostiserats med ADHD och som varit aktuella för utredning och behandling mellan 2005-03-01 och 2006-03-01 på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i en mellansvensk stad. Resultatet visar att det finns tolv symtom som som beskrivits och dokumenterats i journalerna. Av dessa är sju symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 13 och 18 år och ett symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 7 och 12 år. Resultatet visar även att en tilläggsdiagnos kan påverka symtombilden för flickorna men den behöver inte göra det. Studien visar dessutom att symtomen är mest framträdande i skol- och hemmiljön. I diskussionen betonas att det är angeläget att uppmärksamma dessa flickor och då gärna så tidigt som möjligt för att förebygga utvecklingen av symtom. Utifrån resultatet är en viktig slutsats att flickorna bör få adekvat stöd i de miljöer där symtomen är mest framträdande. Studien efterfrågar vidare forskning om huruvida fler symtom innebär större svårigheter för dem som diagnostiserats samt om en ökad anpassning utifrån deras behov skulle kunna underlätta tillvaron för dem.

Att leva med ADHD? En uppsats om bemötande och svårigheter i vardagen
En C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD. Frågeställningar: 1.Vilka svårigheter har, eller har personen haft? 2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förståelse för svårigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra människor och hur skulle man vilja bli bemött? 3.Vilken hjälp har den enskilde fått? Hur har den sett ut? Vad har hjälpen inneburit? Hur skulle den bästa hjälpen ha sett ut enligt den enskildes mening? Metod: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD. Intervjupersonerna består av både män och kvinnor och de är mellan 20 och 60 år. Vi har utgått ifrån en väl konstruerad intervjuguide som syftar till de huvudfrågor vi ville få svar på. Huvudfrågorna är tydligt kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar. Analysen har skett utifrån Widerberg (2004) även om vårt tillvägagångssätt exakt inte följde samma ordning. Resultat: Resultatet visade bland annat på koncentrationssvårigheter och brist på uthållighet. Många menade att de ofta handlar först och tänker sedan, vilket är ett tecken på impulsivitet. Vad beträffar omgivningens bemötande; menade många att det rådde brist på kunskap och förståelse hos omgivningen och professionella hjälpare. Flera av deltagarna berättade att de hade lärt sig eller känt sig tvungna att anpassa sig efter omgivningen och samhällets krav. Samtliga informanter önskade att kunskaperna hos professionella vore bättre, speciellt inom psykiatrin. När det gällde medicinering ställde alla utom en sig positiva till medicinering. Många sade att de har svårt att organisera sin vardag; att få det att ?flyta på? med bland annat barn, hem och familj. De flesta ansåg att diagnosen har hjälpt dem att förklara och förstå svårigheter som har påverkat dem under livets gång. Flera menade att diagnosen har gett dem en slags upprättelse.

Det okända mörkertalet: en studie om ADHD ur ett genusperspektiv
lärosäte
C-uppsats, Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap

sammanfattning
Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet. Resultatet visar även att det krävs förmåga att improvisera samt vara lyhörd hos de pedagoger som arbetar med barn med ADHD.

Vilka konsekvenser får diagnosen för eleven: ADHD, DAMP och dyslexi
C-uppsats från Luleå tekniska universitet/Pedagogik och lärande

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konsekvenser diagnosen får för eleven ur ett föräldraperspektiv samt lärarperspektiv. Enligt skolans läroplaner skall alla barn ha rätt till det stöd och hjälp som de behöver i enlighet med det relationella perspektivet, där samspelet och interaktionen är betydande mellan de olika aktörerna på skolan. Den kvalitativa intervjuen har legat som grund vid vår undersökning. Resultatet pekade på att skolan präglas av det kategoriska perspektivet, där elevens svårigheter uppfattas som en konsekvens av svåra hemförhållanden eller låga begåvning.
Bloggen är kontrollerad av FRA och  myndigheterna.
ADD och ADHD, NPF, Vetenskap

Bättre sömn med Concerta

3 kommentarer

Metylfenidat (Medikinet, Equasym, Concerta, Ritalin) som ibland mycket slarvigt kallas amfetaminpreparat förbättrar sömnen på personer med ADHD. Försökspersonerna med ADHD som fick medicineringen sov bättre och djupare med mindre grad av uppvaknanden under natten. Studien sammanfattas med:
”CONCLUSIONS: Sleep problems in patients with ADHD continue from childhood to adulthood, with similar objective sleep characteristics in adults and children with ADHD. Medication with methylphenidate appears to have beneficial effects on sleep parameters in adults with ADHD.”
ScienceDaily skriver om det hela i sin artikel: Methylphenidate Can Have Sleep Benefits In Adults With ADHD, vilket kan ses som en i raden av tecken på att personer med ADHD inte reagerar som andra på medicinering med så kallade stimulantia, de flesta blir tvärtom lugnare. Vilket kan vara väl värt att komma ihåg när man hör den trångsynta argumenteringen från diverse tveksamma grupper som inte vill att barn ungdomar och vuxna ska få en medicinering som hjälper dem att fungera normalare och bättre. Man kan och bör fråga sig varför!
Varför vill man smutskasta en medicinering som gjort många människors liv drägligare? och är det ens rimligt att argumentera för att personer inte ska få en fungerande hjälp? Hur skulle det se ut om någon tog bort rullstolarna från personer utan ben med motiveringen att de bara satt och blev feta i rullstolen?
När det gäller ADHD går det tydligen att uttrycka hur mycket diskriminerande skit som helst utan att för den skull leverera en metod som fungerar bättre, varför är det så tror ni? Är det rimligt att missbruka retoriken så? Vad säger du?

Concerta verkar också kunna hjälpa till mot beroende av dödsdroger och det är väl ändå bra?

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

Den region-strukturella diskrimineringen

Lämna en kommentar
Många kommer INTE med
Göteborg är ju sedan tidigare kända för sin tydligt diskriminerande hållning gentemot personer med ADHD när det gäller vård och utredning av problematiken, så vem kan tala om ett tillgängligt samhälle när det inte ens går att få en rimlig vård?
Göteborgsmodellen finns tydligen på en annan plats i riket, Östersund verkar också vara drabbat av samma typ av diskriminerande marginaliseringar som sedan länge är välkända i Göteborg, även om de byter ansikte lite då och då. Vackra planer och kontinuerliga omorganiseringar vilka i praktiken inte bygger bort den strukturella diskrimineringen kanske inte räcker. Flera har sökt få ett svar från politikerna nu senast från Socialdemokraternas starka personer i Göteborg när det gäller vård, Anneli Stark och Jan Åke Simonsson, men det verkar dröja med att svara på några av de enklaste frågorna …. Är någon beredd att ta ansvar? Vi tänker ta reda på det, så häng me…

Dagens Göteborgs Posten har en kort Videosnutt med Little Steven i E-Street band som berättar om sin ADSL, förlåt adhd och kort om livet med Bruce Springsteen på turne. Så lite musik blir det mitt i allt media bruce.