Etikettarkiv: Neurotypiska beteenden

Neurotypisk dödsmaskin fick sin dom

Anders Eklund, den neurotypiske personligheten fick sin dom. Visst är inte alla neurotypiska lika våldsamma som han även om just den där förljugenheten kanske är lite typisk för tillståndet.

Ur gruppen neurotypiska personligheter finns det flera mördare än i några andra grupper, vilket vi tycker kan vara väl värt att veta. Dock ska vi inte dra alla ur just den mördargruppen över en kam, även om gruppen som helhet verkar ha lätt att använda lögnen som redskap för att begå övergrepp i kommunikationens förfalskade namn. Ganska få ifall överhuvudtaget någon medicinsk undersökning har gjort på gruppen utifrån något annat perspektiv än gruppens egna internperspektiv vilket kanske är ganska olyckligt för en grupp som normerar sina egna reglers inavel.

Vi tycker det skulle vara bra för neurotypiska att få lite spegling speciellt eftersom den verkar vara så sällsynt och så svår att ta till sig för de som har NT- tillståndet, vilket vi inte vill betraka som en sjukdom eller handikapp även om vi i just det här exemplet mycket tydligt ser vad tillståndet kan leda till och de sociala delusionernas fata morgana.

För den som är intresserad att veta mer om NT-tillståndet rekomenderar vi Institute for studies of the neurologically typicals. Ett väletablerat faktum bland många brottstyper är att förövaren ofta är neurotypisk (NT-personlighet) och har en nära relation till brottsoffret, vilket jag tycker vi kan ta djup lärdom av.

SE ER OMKRING.

Asperger's syndrom vad vet vi egentligen?

En del säger att personer med Asperger’s syndrom är rejält intresserade av fakta och inte alltid gillar en massa mellanpladder. So here we go. Vill dock varna den känslige läsaren att en del av artiklarna är skrivna ur det personlighetsneofoba synsättet som kännetecknar den normativa neurala stereotypin.

  • Funderingar och kontroversiellt kring Asperger’s syndrom
  • Asperger’s syndrom och barnen som inte riktigt ”passar in” eller lättvindigt går att stöpa i den neurotypiska mallens stereotypi.
  • Asperger’s syndrom i skolan, vad kan man göra?
  • Asperger’s syndrom och processandet av sensorisk information.
  • Hur mycket kan du om Asperger’s syndrom?
  • Graden av Autistspektrum personlighet enligt självskattningsformulär – hur att avgöra för en person med högt i övrigt högt iq. Diskussion om AQ.

Jojomensan det var allt för i dag, artiklarna får du faktiskt ta och läsa själva. Är du redo?

aspergers – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: aspergers
aspergers in children 2 – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: aspergers in children 2
Aspergers – Educational Interventions – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: Aspergers – Educational Interventions
Aspergers – Sensory Processing Interventions – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: Aspergers – Sensory Processing Interventions
Aspergers Syndrome – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: Aspergers Syndrome
aspergers intervention and best practice – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: aspergers intervention and best practice
The Autism-Spectrum Quotient (AQ) – evidence from Asperger Syndromehigh-functioning autism, males and females, scientists and mathematicians – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: The Autism-Spectrum Quotient (AQ) – evidence from Asperger Syndromehigh-functioning autism, males and females, scientists and mathematicians

Tips på bra böcker filmer om Asperger’s syndrom tas tacksamt emot. Tänker fortsätta skriva en del om de filmer och den litteratur som finns i ämnet.

Gunilla Gerland efterlyser förståelse.

Gunilla Gerland efterlyser i en flera år gammal artikel från Svenska Dagbladet en handbok i sociala regler.
Kanske det här kan hjälpa att förstå reglerna bättre; En handbok i just de oskrivna reglerna för social konversering. Vad säger du Gunilla är en tillräckligt bra eller ska vi skriva en bättre själva? Och varför i så fall inte gå lite djupare och titta på rötterna till det sociala skådespelets flockdjursmentalitet, och den Neurotypiska stereotypins normativa bencement som säger ”inom den här hagen får allt plats”, lika självklart som vägskylten i återvändsgräden som bildat skriker ut: Här börjar gränslösheten.
Duger: The Unwritten Rules of Social Relationships: Decoding Social Mysteries Through the Unique Perspectives of Autism and aspergers syndrome By Temple Grandin, Sean Barron, eller ska vi göra något bättre?

Stereotypisk NT allmänhet?

Ren allmänt skulle vara intressant med en lite krosskulturell karta över hur olika de kulturstereotypa NT beteendena egentligen är och en landförland-baserad tilläggsmapp vilken berättar om de neurotypsiskas sociala och religiösa tabun i just den delen av världens globala sockenända. Där språkkrypteringens oxiderade kommunikationsyta inte alltid säger sig vara vad det som sägs. För sägandet har blivit en vara och alla varor säljs. Och hela cirkusen med de mellanmänskliga marknadsföringsstrategierna av det politiserade språkets neurtrumglittrande birkenstocktofflor med alla sina påfågelfjädrar. Såväl som inläggningen i äkta plast.

Läser vi bara den kommer allting att bli så helvetes bra att man bara storknar, eller hur. Den eviga lyckan är gjord och det är bara att luta sig tillbaka och sakta bita av sig tungan som en sista autokannibalistisk gest av ”i did it my way” Jag hade det just på tungspetsen men fick till slut fram det. Svälj.

Vilken förståelse kan du få om du bara styrs av dina begär, Nej nog fan var det bättre förr alltid. Men nuförtiden kan ju inte ens gamlingarna gnälla tillbaka som de gjorde förr i tiden. Den storslagna depressiviteten och dess magnifika undergångsvrål har ack gått hädan. Nu kan vi inte ens sörja den nostalgiska sentimentalitet som gått ur tiden.

-glöm inte ta med dig soppåsen på väg ut! Vad förstår vi egentligen?

Nu öppnar vi krämargycklen för marknadsvällingens härliga förtjänster, tag dina antidepressiva medel och knäpp upp byxorna så får du lite glidmedel att somna till i den slutgiltiga folkhemslyckan. De psykosociala förståelseatleterna juckar frenetiskt på de freudianska puckelpisterna utmed ödesbranterna libidostinna fiolgnissel. Jaaa, jag förståååår.

-Jo, jag hör du säger det.

På andra sidan jordkorven öppnar samtidigt en gammal kinesisk dam en burk äppelsylt och jag fattar inte. Ett smack.

Där kom luften in! Och inte börjar livet med ett skrik. För många slemmiga ungar verkar det praktiskt att andas in först och främst, och så har det varit sedan dess. Hej då.

Pastor runkade fram Cancer

Svulstig Uppståndelse
Under den heliga evangelieveckan i Jönköping hölls förbön för pastor Michael Guglielmucci som uppgav sig ha fått cancer, dock visade han sig inte ha någon cancer utan snarare försökte han dölja ett långvarigt och mycket intensivt porrmissbruk. Den heliga tidningen dagen skriver om den hårdsatsande pastorn och meddelar att frun tänker ta hand om sin troslärda make, kanske kan det vara något för honom att satsa på?

Annan trosinriktning
Enligt tidigare rapporter verkar dock hans fru inte blivit tagen på sängen av makens allhelgonarunkning till den pornografiska litteraturens välsignelse. Dock meddelas betryggande att den ståndaktige pastorn äntligen fått professionell hjälp, det framgår dock inte om det är frågan om någon handgripligt uttömmande terapi innan han får lämna hemmet eller vad den professionella hjälpen går ut på.

Vi har efter långa och etiska diskussioner ändå beslutat att skriva om händelsen så att vi inte ska kunna anklagas för att censurera när en from kristen man får kåtslag.

Det Neurotypiska tillståndet
Vi vill från bloggens sida allvarligt tala om för alla våra trogna läsare att en NT förvisso kan göra på detta viset men att alla NT´s faktiskt kan vara ganska olika även om just det där med ärlighet och rättframhet kan vara en oöverstiglig svårighet för vissa av individerna med det NeuroTypiska syndromet.

En NT kan gärna med stort allvar hävda att vissa ord är ”äckliga” medans en verkligt vidrig verklighet bakom orden inte verkar äckla dem. Vilket återigen kan belysa den dåliga överensstämmelse mellan yta och innehåll som vi gång på gång kan se inom delar den ibland så stereotypa NT populationen.