Zombiedrömmar

Herregud vi har skapat dig vad tycker du om Simpsons ADHD i den Homersapiska genalogin?

Hej och god morgon. Jag har inte bara fotsvett utan jag känner mig ganska dum ibland också. Speciellt när jag ser hur man drar slutsatser så snabbt om orsak och verkan något jag är ganska trög med. Kanske är det en ovanlig typ av afasi, där inte bara bokstäver flyger omkring utan även begreppens logiska förening.

I AB skriver man om att lågutbildade upplever sin sömn som sämre än högutbildade och drar ur det faktumet slutsatsen att utbildningen skulle påverka graden av sömn.

Lågutbildade trötta
Utbildning visade sig även ha stor påverkan på hur man upplever sömn. De som inte har högskoleutbildning känner sig sömnigare under dagen än de med högskoleutbildning och tenderar att oftare söka vård för sömnbesvär.

Frågan är nu hur vet man att det är utbildningen som påverkar hur man upplever sin sömn och inte de som sover dåligt som har låg chans att klara sig i högskolan osv. Jag har aldrig förstått det kan någon vara så vänlig att förklara hur det ligger till. Jag har förvisso onanerat en del i mitt liv men har det gjort mig så blind att jag inte längre förstår hur man kan dra så långtgående slutsatser på det materialet. Eller som psykiatrikern brukar säga: – Man kan inte se in i framtiden! Frågan man kanske kan ställa då är hur vet du det, eller varför inte – när du började tala visste du då vart du skulle sluta någonstans, eller kom orden bara slumpmässigt hoppande ur en lergrop?

Mest fantastisk blir väl om vi försöker omsätta forskningsresultaten till djurvärlden och deras utbildningsnivå. Men många många saker är människan oerhört skicklig med att undvika för att inte se sin egna förljugenhet i spegeln och man måste veta ganska mycket för att veta exakt vad man inte kan veta.


Varför kan inte psykiatriker kittla sig själva?
När man testat 3000 psykiatriker i akvarium (djuptestning) så fann undersökningsledarna ganska snabbt att bara 2 att objekten kunde kittla sig själva och samtidigt få en så kallad HA-HA-upplevelse, det s.k. skrattet.

Varför då?
Tja en psykiatriker förutsäger nämligen hela tiden sin egna verklighetsbild och jämför den mot andra betingelser den varit med om tidigare, hur ska annars en psykiatriker veta vart den är någonstans?
Bildserien i artikeln kommer förresten från testmaterialet vilket nyttjades under testningen. Det är en vidareutveckling av det multipelt plumpa Roschaktestet.

Den skrattande journalisten
När vi gjorde samma test på vetenskapsjournalister visade det sig att 14 skrattade slumpmässigt, vilket också gjorde att de ibland påvisade en HA-HA upplevelse vid egenkittlingstillfället. Slutsatsen vi dragit är att man alltid kan kittla sig själv i någon mån men att graden av självincitament till HAHA-upplevelse skiftar inom populationen. En psykiatriker anförtrodde sig till oss undersökningsledare i slutet av testserien och berättade om sina upplevelser.

-När jag går på kyrkogården på natten känner jag mig rädd ängslig och orolig, sade psykiatrikern med en lätt inställsamt och frågande blick. Jag svarade rakt av, det gjorde jag också medan jag fortfarande var i livet.

När vi testat Socionomer under samma betingelser upplever de ett likande fenomen, de försöker med en ökad frågefrekvens befästa ställningstagandena i sitt egna godtycke. Om det är bra eller dåligt kan man ju aldrig på förhand veta, för vem vet hur godtycket ser ut?

Har du själv träffat en socionom eller en psykiatriker med eksem, kan du med fördel ta upp den här texten så kanske eksemen minskar efter en tid som ett rent terapeutisk underverk. När vi hade grupptestning av socionomer och psykiatriker var för sig i samma stora sal, fann vi följande testreslutat i den psykosociala schaktmassan.

Föreläsaren instruerar åhörarmassan om cirka 3000 stycken att räcka upp handen och svara så snabbt som möjligt oavsett vad de tror att sin bänkgranne gör. för psykiatrikerna verkade det inte vara något problem, de är vana med att låtsas vara objektiva, sak samma med socionomerna.

Fråga 1
Ni vet autister, de gör ofta ibland liknande saker väldigt ofta vad kallar man det beteendet? Att som svar se 3000 händer räckas upp och i en enda lång kör svara:stereotypi, gjorde att det ekade någonstans långt därborta och vem vet varför men kanske ekar det än idag.

Tack ska du ha.

Verkligheten är den att nästan ingen av oss vill se verkligheten. Och vad vill man egentligen förstå?

Zooma sinnet flått när allt kommer omkring är du bara din lott Stereotypi, Analklåda, Eksem, låtutbildad sömn, Böjveckspoem, Lödkolvsfett, psykiatriker,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *