Var Freud Antisemit?

Va?

-Att ställa frågor som bringar sin egna tes tolkningsföreträde är självfallet ett grunddrag. Går inte det längre för att  ställningen missbrukats så substantiellt så återstår endast språkets variant av brutalt slagsmål. Att gravitera vidare sin egna otro i förespegling om något annat är och förblir ett grunddrag, på en allmänt graviterande av otrons spridning.

Att ställa en fråga är självfallet ett påstående att man inte vet, det är ett bekräftande på att man vill ha information ur en specifik vinkel av en större helhet. Det är ett svar på det man vill påstå sig undra över.

Frågans anatomi ?

Kan man inte slå någon kan man alltid dölja sig själv med en rad frågor, men vad är det egentligen som ställer frågorna annat än det bekväma i att dölja sitt egna förakt för verkligheten med att låtsas inte känna till den? För vad visar de rent anatomiska studierna av majoriteten av frågors uppkomst? Ett skriande kunskapsbehov som av nöd behöver tillfredsställas? Ett livsnödvändigt äskande om varför vad händer någon dag? Eller ett bekvämt sätt att dölja sig själv och sin egna respektlöshet bakom ett ifrågasättande av  något annat? (självfallet i namnet av allmängiltighet eller omtanken i allmänhet, informationssökandets hjärtlighet osv) Men att antingen i ordets takt eller i handlingens ton bara väcka frågor blir nog inte så speciellt ofta till en god musik.

Gud frågar om varför terapeuten vägrar bli påsatt av sin älskade moder Amalia, vad är det egentligen för förtrytelse i psyket på honom som utlöser trotsreaktionen? Eller är det mer grundläggande ändå det allmäna fittägarbeägäret tillsammans med fittakontrollen som spökar i det psykoterapeutiska jugendekot? CAC-hålet inflikar, kan det inte vara så att han vägrar på grund av att hans mamma är jude och att de ligger en raskonflikt i botten av trossatsen?

-Alltså vi judar inleder Amalias son och blir bryskt avbruten.

Gud går brådstörtat fram till objektet för denna gratisterapi med orden -Sigmund du vet inte vad en jude faktiskt är, de flesta som talar om judar vet inte vad det är, är det inte själva och har aldrig sett någon. För juden är i grunden ett språk, ett tankespråk som går i arv från mor till barn. Du kan tala ett språk men du kan inte vara det, du kan handla från dess grunder men inte äta från dess karm. Läs på skrifterna och förstå grunden, förök inte lifta på det din historielösa jävel. När ytan  förlorat innehållet så är den bara ett hån mot det som verkligen var.  och i det hålet ekar förbannelsen över självet. Du kan aldrig respektera dina rötter om du verkligen inte förstår vad det är.

-Att utge sig för att vara ett språk och beklaga sig därför trotts att man inte talar ett enda ord  av det språket, det är verkligen avancerat,  vet du något språks historia? Eller vill du alltid ta dess moder?

Ett efterblivet kuttersmycke och en mygga åkte ut på stan och skulle baka bröd men det blev gröt. Jordstrykaren är det då rakt inte en råtta Sigmund? Den forne inbillaren av sin egna överhögt sittande psykoanalys var nu en spegel av begreppens egna innebörd och tittade pliktskyldigt upp som en råtta och ögna sig omkring. Gud gläfste log sött som en busig hundvalp lyfte på ena bakbenet och sa vatten är den stora budbäraren och detta protonbibliotek.

(CAC-hålet börjar vicka på sig och slänga fram och tillbaka med huvudet som en hysterisk dåre) CAC-hålet säger till gud: FISKEN KAN INTE SE FRAMÅT: Fisken simmar och nog blir det att vicka på rumpan en del, men fisken kan inte se framåt, för att ögonen  sitter på var sida. CAC slängde frenetiskt med världarnas tredje öga så att det började sjunga i hålkantens heliga hår. Andra som sett händelsen på håll tolkade det som att en dåre gått och i självspinn, så hårt att skinkorna ven i fyrtakt.

Glöm för all del inte heller bort betydelsen, den är magisk och viktig. Gärna med något idolvirke eller liknande på andra sidan stranden. Är det inte på natten man ser stjärnorna som bäst? Halo per idol.

CAC sade då helgat utan minsta vrede i rösten ty vredet satt Sigmund på – Vad får håret att krulla sig är nog inte bara lockelsens tång. Jag haver om natten hört en annan sång tydande på två bryggor av sulfider som äntrar en ändring och går i kras.  Sigmund hade gång på gång talat av vikten om att hedra sina föräldrar innan gud smakade på Amalias rock n roll och undrade på vilket sätt han själv hedrat sin moder genom de oidipala exess erna. Varför han inte ville bli påsatt av sin mamma när han låg där i terapin framgick inte, men med gud som terapeut var det dock möjligt, dock med den lilla finessen att det var han som blev påsatt av sin moder och inte tvärtom.

Är det pga av rasism du vägrar bli knullad av din mamma?

Men visst, vare sig gud eller CAC var omöjliga, så vägran att ha sex med sin moder kunde tolkas som renodlad antisemitism, eller någon som har ett bättre förslag? För semitismen var väl ändå en föregångare till antisemitismen och därmed en part? Gud skickade senare ut Sigmund att praktisera det han talade sig varm för. Den första kandidaten var döden, ett synnerligen intressant skådespel kortslöts ögona på betraktarridån. För även döden bör kunna hedra sina föräldrar, men rent terapeutisk visade det sig finnas ett visst motstånd hos föremålet för den metodiska terapin i just detta fall. Psykoterapeuten var tvungen att tala till sig själv genom ekot av ett nonpersonifierat kretslopp. Genom sin egna död och flödet av liv som kanske inte alls var hans eget men ändock borde tala för sanningen han stod för om den hade kraft att överleva bortom hans egna inkapslade cirkelbevis, för vad är annars ett jag?

Genom modulerandet av själva utgångspunkten för frågeställningen verkar ju Sigmund kunna dölja sin eventuella rasism och judefientlighet, för det finns väl inga bevis för att överjaget och underlivet krockade i det som aldrig stod skrivet?

Hursomhelst åter till vägran att bli påsatt av sin egna älskade moder, varför vägrade egentligen objektet för vår terapeutiska insats att besiktiga sina utgångspunkter här i livet? Modersmuttas så surt heliga utgångsvål. Vart fanns nu trollflöjten i hans tankars operett.
CAC uppbådade sig med en stor sångorkester med bara oskulder, manliga som kvinnliga, samtliga av de söta barnen hade mungiporna fyllda med grönmögelost. De sjöng: ur hockeysonaten: Snabbmaten ett massmål

Oooh min utgångspunkt och min flöjt

Det blir musik först när jag pluggar dina hål

Ååååh!


-Kasslern i nättaket, Gud var inte speciellt buskablyg utan faktiskt den som var beredd att ta terapeuten på största möjliga allvar och var lika rättfram som terapeutens egna fantasier. -Jag skulle lätt kunna knulla igenom flera hundra små trånga tonårsfittor för att komma till ett så fett, finnigt  och hårigt gubbarsle som ditt Sigmund. Du har ju inte bara den där yttre charmen pluggarlystnaden i mig utan även ett intellekt som jag verkligen vill befrukta sa gud utan att det minsta dölja frukten av sin vilja att verkligen gå till botten med kuktuktningen, att lukta, tukta och frukta ja till och med befrukta sinnelaget av denna stund.

Men när Sigmund förstod att göra sig redo ville dock inte gud, bångstyret fanns även här, se. Återigen fick Sigmund höra de redan bevingade orden om hans läppar – Sug på din tunga och vänta på mig.


Då kommo som ett slag även CAC tillbak och sjöngo i nätterna fem.

Varför suga de nya på sin tumme säg

Är det i väntan på vad du har

Eller sög du så hårt

Du tunga tumme

Sug på det Sigmund, sug.

Sug hårt, som du alltid sugit hårt.


Informationsintensitetens tunga kroppar. Efter en längre föreläsning av knappt läskunniga pojkar och flickor allesammans oskulder om vilken stor plats tummen och tungan tar i hjärnans plats för känslointryck, kändes det betydligt mycket mer naturligt att börja fatta saker själv än att bara dölja sig bakom sin fasad av frågor.

Frågans anatomi hade redan klargjort av Ubenhof och Leuukembayer som 1 ett påstående om sin önskan att veta 2 vad man påstod sig vilja veta 3 vinkeln på den önskade informationen.

Men vart är då frågan bland alla dessa påståenden?

I filosofisk mening är vissa typer av frågor cirkelbevis och inget annat lär Ubenhof och Leuukembayer ha yrkat. En fråga är i grunden ett påstående av att vilja veta. Detta kryddas ofta med själva vinkeln för den önskade informationen vilket ibland kanske säger det mesta lät gud meddela via en nautilussnäcka.

-Detta brus av ditt egna arbete, detta sys av dina egna vågor. Varför ritar du det ut.

Den som inte bajsat i elden har heller inte levt ett bra liv lät CAC vädra ur sin bjällerklangsbesuttna vrå för plötsligt anrika sanningar vilka lika gärna kunde vara fördomar.

  • Så tag du russinhandens utsträckta längtan och andas min druva.

-Sigmund jag har det precis på tungspetsen hörde jag Gud och CAC säga mycket oväntat säga i kör, vet du vad det är.

-Nej svarade Sigmund trosskyldigt men aningens förvirrat efter att fått en fråga i stereo bortom individgränsen. Efter en lång stund tystnad kan inte psykoterapeuten längre hålla sig utan spänner ögonen i gud och säger, så vad är det du har på tungspetsen egentligen?

-Smak, hör vi gud tyst viska, vad annars?

AB se,
Bli även du besatt av  Sigmund Freud, Amalia Freud, Gud, CAC-hålet, Oidipal, Fittaägarbegäret, Alexa, ack.

Freudspöken pökar i gammelmediorna

Freud i atomerna, En rasande vidräkning, svd? Det handlar om dig, sydsvenskan, Drömplagiat på inbildning GP?  Le profil du CAC, mon petit lou.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *