Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som börjar ge sig tillkänna med minskningar av nivåerna orexin (hypokretin) ett ämne som är djupt involverat i vakenhets reglerande processer. Narkolepsi kan visa sig i form av plötslig förlust av muskelspänning (kataplexi) ofta i samband med en bioenergetiskt kostsammare händelser i form av intensivare känslor tex skratt, gråt. Andra symtom är Hallucinationer oftast i samband med sänggåendet eller uppvaknandet. Det är också därför vi skriver om sjukdomen här dvs för de eventuella likheter som kan finnas med Schizofreni.  Vid Narkolepsi  används ibland Metamina som normalt används i undantagsfall vid ADHD vilket i bland kan ge symptom liknande de vid Schizofreni.

Auto-immun sjukdom

När möss fått antikroppar från människor med narkolepsi så har en del av hundarna senare utvecklat narkolepsi, vilket visar att symptomet kan orsakas av auto-immuna reaktioner. Ett faktum som blivit än mer tydligare den senaste tiden då det visat sig att både svininfluensan såväl som vaccin mot svininfluensa har gett en ökning av narkolepsi förekomsten liksom själva sjukdomen svininfluensa i sig själv. Vävnadstypen DQB1*0602 har visat sig vara överrepresenterad vid förekomsten av narkolepsi. Eftersom mer än 20 procent av befolkningen har denna HLA-variant utan att ha narkolepsi, så behövs ytterligare någon faktor för att utlösa sjukdomen. En sådan faktor skulle kunna vara en infektion eller något annat i vår omgivning vilken stressar fram reaktionen genom att nöta på vävnadstypens svaga sidor

-Ökad benägenhet för autoimmuna reaktioner

-Svårare att återfå sömn-homeostas efter sömndeprivering

Eftersom narkolepsi också är associerat med andra genuttryck än DQB1*06:02,  med förlängningen T-cell receptor alfa locus samt tumör nekros faktor alfa TNF-a så är det kanske inte alls så förvånande att personer med narkolepsi uppvisar olika symtombilder.

 

CO2 och Metabol Kompetens

Några (i mitt tycke viktiga) faktor kring narkolepsi som ofta kommer i bakgrunden är det faktum

1 Orexin tillverkningen styrs av CO2 och H+ eller syra, dvs att en ökad förekomst av CO2 aktiverar normalt Orexin tillverkningen, men detta sker inte till någon högre grad vid narkolepsi, då den autoimmuna reaktionen förefaller ha satt ned funktionen.

2 Personer med narkolepsi/ eller väldigt låga Orexin nivåer har en minskad andningsrespons till hypoxia men inte till hyperkapnia dvs höga nivåer CO2.

3 Det effektiva tillväxthormonet IGFBP3 är samlokaliserat med Orexin och styr därifrån den lokala tillverkningen av Orexin, något som visar att orexin är mycket centralt kontrollerat och i direkt relation med den stabilitet som krävs för en robust tillväxt. Tillväxt utan homeostasis är principiellt inte möjlig under längre tid.

Personer med primär narkolepsi anses ha en genetiskt betingad risk att utveckla sjukdomen, eftersom mer än 90 procent av dem har en speciell vävnadstyp: HLA-kombination (DRB1*15:01; DQB1*06:02). HLA (human leucocyte antigen)  Genom att HLA presenterar främmande och kroppsegna ämnen för de så kallade T-cellerna startas en försvarsreaktion. Den speciella HLA-varianten DRB1*15:01; DQB1*06:02 antas medföra en ökad risk för en autoimmun reaktion, vilket betyder att kroppens immunförsvar riktas mot kroppens egna vävnader.  I detta fallet Orexin nivåerna vilka normalt styrs av halten CO2 /H+ och IGFBP-3.  En intressant fråga i sammanhanget kan vara om narkolepsi skulle utveckla sig hos nyvaccinerade personer som sövdes ned och därmed undgick samtidig exponering från yttre stressorer, eller om individer som exponerades för antikroppar hos narkoleptiker skulle få narkolepsi ifall de sövdes ned efteråt. Utfallet borde rimligen berätta något om hur faktorerna samverkar till etiologin.

Sammanfattning

Personer med vävnadstypen DQB1 0602 förefaller ha en statistisk försämrad återhämtning efter sömndeprivering såväl som en ökad tendens till autoimmuna reaktioner. Lägger vi till det faktum att hundar som fått antikroppar från hundar med narkolepsi så kan den mottagande hunden också får narkolepsi.  Kan vi se ett mönster om hur vissa antikroppsreaktioner helt enkelt ökar på sannolikheten för att funktionen hamnar i en stressloop där den enda vägen ut är nedreglering av utfallet av vakenhet på ett eller annat sätt, detta för att vävnadstypen i sig självt har en sämre förmåga att återhämta sig från sömndeprivering dels för att ytterligare stress på en dålig funktion tenderar att försämra den. Enligt de studier som läkemedelsverket refererar till har sömnmedel som Xyrem en tendens att minska ned andelen hallucinationer vilket skulle kunna tolkas åt det hållet.

Vilket i varje fall för mig skapar en viss logik i sambanden att teoretisera kring: Att sova för lite eller osammanhängande skapar stress, den stressade får svårare att sova p.g.a. av uppvarvningen som krävs för att orka vara vaken. Går detta över en viss gräns så bryts stabiliteten i mönstret när det är som mest kostsamt. DQB1 06:02 brukar vara förenligt med en sämre kvalitet på sömn.  Tillväxt skulle sannolikt förvärra problemen. Sömn är att ladda upp batterierna och även den mobiltelefon som hibernerats för lite, borde ha närmre till skärmsläckaren efter ett högt energetisk uttag.

Något som ytterligare stödjer att det primära problemet kommer efter en lägre sömnkvalitet är det faktum att sömnmedel som Hydroxismörsyra (GHB)  till personer med Narkolepsi minskar ned problematiken vilket vara naturligt för den som anser att Hallucinationer i dessa fallen rimligen kan vara ett uttryck för dissocierad REM-sömn.

Hydroxismörsyra: Dock kan samma dos ha olika inverkan vid olika tillfällen vilket gör att det säkra terapeutiska spektrat kan bli ganska smalt.

 

Avvikelser i reaktion på CO2

Det faktum att Narkolepsi förutom hallucinationer också har något fundamentalt gemensamt med Schizofreni och panikångest. – En avvikande reaktion på CO2. Den avvikande reaktionen på Koldioxid är också något som kännetecknar vår gemensamma framtid Döden kanske säger det också något om hur tunnling i allmänhet fungerar och ljuset i slutet på tunneln. Eller att man får perspektiv på det man gör först när man lämnar det. Flashes of Death från Science & Nuts.

 

Vidare läsning för den intresserade:

Control of hypothalamic orexin neurons by acid and CO2
Rhîannan H. Williams, Lise T. Jensen, Alex Verkhratsky, Lars Fugger and Denis Burdakov.

HLA DQB1*0602 is associated with cataplexy in 509 narcoleptic patients.
Sleep. 1997 Nov;20(11):1012-20.
Mignot E, Hayduk R, Black J, Grumet FC, Guilleminault C.
Stanford Center for Narcolepsy, Palo Alto, CA 94301, USA.

Narcolepsy is strongly associated with the T-cell receptor alpha locus
Nature Genetics 41, 708 – 711 (2009)
Published online: 3 May 2009 | Corrected online: 26 June 2009 | doi:10.1038/ng.372

Narcolepsy and the T-cell receptor
Timothy J Vyse
Nature Genetics
doi:10.1038/ng0609-640