De nya riktlinjerna för behandling av ADHD finns nu tillgängliga hos Läkemedelsverket
Information från Läkemedelsverket
Läkemedelsbehandling av ADHD 1:2009:
– Bakgrundsdokumentation
Läkemedelsbehandling av ADHD 1:2009:
– Ny rekommendation
Kommentar
Till behandlingsrekommendationen kring ADD ADHD.
Läkemedelsverket visar visionslöshet och väljer slappt att anpassa sig till verkligheten och hur den ser ut, för att inte verka alltför bakom. Att vuxna behandlas framgångsrikt mot ADHD med diverse mediciner verkar nu Läkemedelsverket förstått.
Än värre är det kanske när det gäller den okunskap om flickor och kvinnor som uppenbart finns inom hela kåren. Läkemedelsverket skriver: ”SBUs inventering av det vetenskapliga underlaget för behandling av ADHD hos flickor (2005) har också beaktats.” Beundransvärt är väl att nu har vi en statlig myndighet som säger sig ha beaktat det faktum att vi äger kunskap om en väsentlig diskriminering men inte på något sätt gjort något åt det eller fört fram den sannolika skillnaden för att snabbare kunna integrera en behandling som inte längre diskriminerar något kön, men det väljer Läkemedelsverket att inte göra. Man påstår sig ha tagit till sig kunskapen om SBU rapporten som i princip säger två saker (1)vi vet lite men (2) vi vet att det diskrimineras – för att ta hänsyn till. Frågan är att man kan beakta det förhållningssättet som seriöst utan att göra något åt sakförhållandet.
Denna princip strider självfallet med grunderna i Läkemedelsverkets egna styr och regler brev: 1 Verksamhetsstyrning. Det säkerställer ingen god tillgänglighet för flickor eller större valfrihet, vi vet tvärtom att flickor i flera år i själva verket förefaller ha fått andra diagnoser än adhd vilket knappast kan tyda på en kunskapsbaserad valfrihet eller god tillgänglighet för den grupp som av gammal vana tenderar att få fel behandling eller? Är det inte i själva verket för den som läser nedan ganska tydligt att varenda en av de grundläggande reglerna är åsidosatta när det gäller just en grupp?
Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Arbetet inom politikområdet ska särskilt inriktas på att
–
säkerställa en god tillgänglighet och valfrihet bland en mångfald av vårdgivare
– säkerställa att hälso och sjukvården är kunskapsbaserad
På vilket sätt menar kan läkemedelsverket sig kunna ta hänsyn till kunskapen att att vi vet att flickor underdiagnostiseras om man inte gör något åt det? Hoppas man på ett tankeöverföringsmirakel när man gör riktlinjerna för den svenska läkarkåren att följa? Eller menar man att just det faktum att man tagit hänsyn till att vi har låg kunskap räcker att meddela? Det har vi väl alltid haft så som nyhetsvärde är det väl inget större scoop?
Mediciner och beredningar
Kanske ska man därför inte vara alltför förvånad att de missat effektivare medel med mindre biverkningar som till exempel Focalin som levererar mer effekt per mg och mindre biverkningar. Ser vi en enda notis om det? Däremot noteras att Dexamfetamin bör användas och att Levoamfetamin i princip är effektlöst. Då kanske man också i konsekvensens namn inte ska luta sig på undersökningar som är gjorda på olika grader av enatiomerinnehåll som Adderall, vilket skulle förefalla logiskare ur konsekvensanalytisk synpunkt.
Interaktionsavsnittet viktiga saknar data!
Att man inte nämner beredningar i farmakopén som påverkar Dopamin / Noradrenalin omvandlingen via DBH tex Disulfiram är allvarligt. Det kan vara intressant ur flera synpunkter men även nödvändigt ur andra synpunkter. Nu har Wikipedia ett bättre utbud av interaktionsbelysning för ämnet än vad FASS har, bra eller dåligt – vad tycker du?
Då en alkoholberoende person med ADHD sannolikt skulle kunna ha stor nytta av kombinationen kan det vara väl värt att veta vilken synergism den leder till när det gäller förhållandet dopamin noradrenalin, varför det inte står i riktlinjerna eller är inskrivet i FASS framstår för mig som en gåta. Att alkoholberoende personer generellt inte ska behandlas med cs är en sak men när undantagsfallen kommer kan det vara bra för behandlande läkare att veta hur ämnena interagerar och att Antabus ökar på dopaminnivåerna men sänker noradrenalin.
Metamina
I länken ovan har vi adderat fakta till den svenska farmakopens rekommendationer gällande Metamina. Jag utgår från att den skrivs om och fakta adderas enligt länk ovan. Sedan bör vi kanske i konsekvensens namn också få ställa frågan varför man hänvisar till Adderall i sitt faktaunderlag när man på en annan sida säger att amfetamin av L-typ är effektlöst mot ADHD symtomatologin.
Concerta vs. Focalin?
Att Läkemedelsverket heller inte har analyserat effekterna av enantiospecifikt verkande beredningar djupare när det gäller metylfenidat är ganska tveksamt med tanke på att en effektivare beredning antagligen skulle ha mindre hjärt och kärlpåverkan med bibehållen effekt på primärsymptomen preccis som Metamina kontra Amfetamin, varför har man inte utvärderat Focalin? Läkemedelsverkets egna underlag säger väl att det är den ena enantiomeren av metylfenidat som utövar den huvudsakliga effekten, varför använder man sig inte då av den kunskapen?
Konsekvensanalytiskt perspektiv
Läkemedelsverket har inte alls dragit några längre rimliga slutsatser om vad ickemedicinering leder fram till vilket är det enda kliniska relevanta perspektivet de har att jämföra med. De har dock gjort 2 undantag: Längdtillväxt och eventuell förändring i kriminellt beteende. 2 iofs relevanta parametrar. Men de har totalt missat den signifikanta parametern som torde vara funktionsutvecklingen i det stora hela sett genom ett sociometriskt perspektiv, vilket torde vara den största mätfaktorvariabeln.
Redan 1937 började en del inse att Benzedrine kunde fungera bra på barn med stora problem att koncentrera sig, i mitten på femtiotalet kom sedan Metylfenidat. Vad har egentligen hänt sedan dess?