Några individer med neurotypiskt syndrom har lyckats göra en Uppsats om hur det stereotypa samhällsinsatserna verkar. Som vi alla vet har samhällets neurotypiska massa ofta mycket svårt att se bara litegranna utanför ramarna när det gäller den egna oftast mycket fixerade verklighetsbilden och det språksociala kittet som håller geggan på plats.

Genom att några medlemmar ur Asp-Teamet ställt upp gratis på sin fritid för att hjälpa till, så har några med den NT typiska blockaden, lyckats rapportera om hur vinglig NT’s förståelse är för en medlem i Aspie-teamet. Vilket självfallet visar sig i de mest fundamentala situationer. Finns det lite självkritik på gång inom NT-normativitetens subsegment?

Läs mer om uppsatsen här

Ladda ned den som Pdf fil

Det mest framgångsrika konceptet för att missförstå andra är fördomsfullheten och dess viktigaste instrument är tolkningsföreträdet, det blir därför ganska intressant att höra en NeuroTypsik pedagog berätta om en Aspie utifrån pedagogens oförståelse för grunden och uppdraget i det stora hela. Titta vad mörkt det blir när jag blundar – återigen.

Den vitala frågan är varför samhällets insatser skall vara så oerhört lomhörda år efter år.

I en annan uppsats konstateras lite av det många av oss vet att utredning också kan vara behandling: Är utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförändringar och hälsofrämjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning, vilken verkar konstatera en positiv effekt av bara utredning. Men de konstaterar också att utredare och behandlare bör vara närmare varandra, vilket är något så självklart så att man tappar hakan gång efter gång när man hör det. All den kunskap och det förtroende som grundläggs vid utredningarna går knappast i arv till den som får utredningresultatet, så det är ett solklart slöseri med kunskaps och förtroenderesurser i effektivitetens namn. ( vilket vi tyvärr vant oss vid att se. )

-Om det beror på den personlighetsneofobi som vi ofta kan se vid NT-problematiken vill jag dock låta vara osagt, men delar av den genuina stereotypin är ju inte att ta miste på. Något avvikande sätt att kommunicera är inte tänkbart för NT, så man kan därför fråga sig vad är egentligen kommunikation enligt den inskränkta NT-Normativiteten.

Ett ständigt värdespel med mellanmänskliga rörelser som bricketter i ett psykosocialt bingolotto? alla beundrar bingoberra. Folk slåss, nya val-friheter men mindre frihet.

Nästa artikel om: Asperger och kommunikationsutvecklingen.

P-O kommer att fortsätta med historiken, men även en artikel som kommer att svara på frågorna om de senaste forskningsresultaten, förändringar i kommande diagnoskriterier, nya medicineringar etc. allt i ett litet fyrkantigt paket.