Den Himmelska Rektangeln & luftslotten vid Kopparmärra

Den Himmelska Rektangeln i ert slott av luft

Den flyttade gång på gång, innan den hamnade över mig, den fyrkantiga hästen som alla kan se men ingen vill erkänna är fyrkantig. Det har den alltid varit ända sedan kapten Olssons hästar fick dra fram den över bron. Beträden icke tankespåret, schaaas.

Kullstenstens esplanadernas kantbad fria för spatseringståt och annan grannlåt i ert lufthav runt den fyrkantiga hästen

Den teatrala bakgrundens ändlopp, denna fyrkantiga kropp


Efter det var det många som höll på att stryka med, alla var helt till sig och klättrade upp i det som stodo till buds bara för att så högt som möjligt kunna se den fyrkantiga hästen.

kunna ni icke skåda vadan såsom inrymmes i påsen då imkråmet yttrats sig så hava ni förmodligen förlorat herraväldet är eder personlighet alternativt aldrig förfogat över ett sådant ehuru ni icke kunnen skåda denna fyrkantiga häst ty den dolts med ytterkrom och attiraljens krumbukter. Som alla omvandlingarna för ert sinne, sakta sköljs de upp i dyningar mot de drunknade hjältarnas strand. Men allt ni ser än en nyfager trindhet att beskriva den blommande blindheten medelst.


Bakom draperingarna hemma hos Pehrolfs tjänstebostad
Vi träffades på en strand, du var vacker som en morgon
men vågorna tog vårat slott av sand
Murbrukets fot och betongens rot
Nya fyrkanter på
Times Square

Gossarna hade på eget bevåg hävt sig oppan hustaken år det vådligaste vis, uppsluppna såsom få, ty det varde en folkfest såsom ingen annan vi aftäckningen av den fyrkantiga hästen som nu fått lite mer ytterpölsa å hulda om sä me.

Upp på taken och åse, kullerstensvördnaden

Men huru mångtaliga äro nu ni som kunna åse vadan som vilar på mig? Kunna ni för eder inre lekamens syn skåda denna fyrkantiga pålle? Ni har alltid så bråttom över till andra sidan. Å stresstiden, den tuggar råttan i ert tankebad. Stordåden var allt bättre förr. Musiken i tidens galoppbana, detta regn som färgar all kropp

I det moderna samhället läser dock pojkvaskrarna å jäntungarna sickna nye vitenskaps tidningar, huh. Sicken skrock.


Men ingen tänker på att de som lagts såsom utanpåverk i di moderna tiderna egentligen mest är koppar och såna däringa annat abortivmedel te å dratta iväg. Så Schaaas med di. Hästa sto bra te börja med men nu kan jeg int ens sörje att en stå på me skull.

Till minne av den fyrkantiga hästens yttersta kantighet präntar jag nu er detta.
Lystra efter grannlåten och försök nu skåda det många inte kan se, den fyrkantiga hästen och hur allt galopperar på sned.



Bland de huggna stenarnas kubfötter nöter min pålle sakta mot grundvattenståndet och den förborgade flytkraften i tyngdernas motdrag
och här går din tid, allt du har
inget mer du kan få
Å o Å

Åååh det rinner och rinner visst har den himmelska rektangeln snablar. Men ni tänke bare på dä täkniske modaliteterne. Nät uppan ner, men vem sä hit ne rå? Där urtiden vilar under di himmelska rektangeln. Ni gå oppan än kyrkogård, dä skallarna finns, de som en gång grundlagt att ni nu såg hur ni fanns. Men här ekar inget mer än va va. vasaru holmenkollen däg årufö märe. Män än da gåre uppföre.

3 reaktioner på ”Den Himmelska Rektangeln & luftslotten vid Kopparmärra”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *