Andra insatser vid adhd – PråfäcHåNalitéten

Vår Profesionalitet förhindrar kommunikation
Här nedan har vi ytterligare en kille som det inte verkar fungera så bra för. Vem vad eller hur felen uppstår vet vi ju faktiskt inte och det fick tv-journalisterna heller inte veta trotts fullmakt från killen och hans mamma. Vi kan ju inte beskylla socialen för någon kommunikationsvilja med uppdragsgivaren eller dennes omvärld, också ett intressant fenomen som vi stött på flera gånger förut. Mera om inslaget ovan här. Men visst är resonemanget alltid lika intressant – pga av vår professionalitet kan vi inte kommunicera …. – tja…hmmm, vi förstååår. Vi förstår åtminstone varför en del väljer att kalla vissa individgrupper för socialkärringar.

Intressant är också att de uteblivna insatserna verkar kosta samhället mer pengar i slutänden, så jag vet inte om man får fråga det men varför sker inga vettiga insatser? Vi kanske ska vända oss till Eva Kärfve som är sjuksköterska i grunden men nu även Docent i sociologi . Hör du oss Eva, så maila gärna in ditt svar på varför socionomer förefaller misslyckas med vissa saker när det gäller insatser till personer med adhd och varför de därmed kan anses vara dåliga på att kommunicera verkligheten. Upplever gruppkategorin socionomer det som hotfullt att ta till er verkligheten med ett kollektivt misslyckande och hur ska vi i så fall kunna förhindra er katastrofupplevelse?

Riksförbundet Attentions ledning kanske dessutom blir positivt inspirerat när de ser att det går att vara lite aktiv i frågorna på Riksnivå och man behöver inte sitta som idislande nomenklativa byråkrater och ta betalt för små häften med information om adhd. Varför inte sprida den praktiska kunskapen vida omkring, är det inte dags nu? Eller är det något som hindrar som hindrar det stackars Riksförbundet?

Förhindra stigmatiseringen!
Naturligtvis är alla socialarbetarindivider inte socialkärringar i fall nu någon i gruppen skulle känna sig kränkt eller nedstämd över den deskriptiva faktaterminologin. Det är bara att gaska upp er så blir allt säkert bra ska ni se. Vi tycker heller inte heller att begreppet socialkärring alltid är helt optimalt men samtidigt kan vi ju inte förhindra den folkfloristiska språkutvecklingen och böjer oss därför inför trycket att kalla socialkärring för socialkärring och inget annat.

Hade vi gjort på något annat vis hade vi ju kanske kunnat bidra till socialkärringarnas stigmatisering och det vill vi ju för allt i världen inte bidra till, vilket jag hoppas alla förstår. Omsorgsfullheten i vår pliktransakelse kan ju inte vidkännas dessa gränser. Annars skulle ju socialkärringarna kunna få en ganska stereotyp gruppstämpel och den gruppstämpeln bör ju gå att förhindra, för roten till den ligger väl i den outalade kollektiva katastrofupplevelsen. och kärnan i den är väl ändå undermedveten. Och det kan vi inte tala mera om eftersom vi är proffs.

Tänk Positivt vettja!

Nedan lite måhända socialbyråinspirerad konst från en anonym konstnär som inte är rädd för kulturen. Konstverket är stulet från Lisas blogg. Verkar rymma en hel del av klustertänkandets alla små orgier av omsorgsvetenskapliga och tankestruktuella personminor.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialtjänsten, socionomer, sociologi, prefesionalitet, socialkärring, funktionalitet, rimlighet, eller vad säger våran Lisa är det dags för en dansande svängom i den sociala arken.

4 reaktioner på ”Andra insatser vid adhd – PråfäcHåNalitéten”

  1. Det förefaller ofta som att man blandar ihop sociologer med socionomer. Det är två helt skilda saker och en sociolog är detta:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociologi

    En socionom är detta:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Socionom

    En intressant studie är denna utifrån ditt inlägg.

    Vad har du själv gjort konkret för att förbättra situationen för dem med adhd den senaste tiden. Bortsett från bloggandet då så klart.
    Kan man få åtnjuta en 10 punkts lista eller så.

    Visst vill väl alla sprida information gratis och tyvärr så måste Attention ta betalt för sitt eftersom det kostar väldigt mycket att produsera. Det är inget rikt förbund även om det hela tiden ökar i medlemsantal. Vi är över 8000 medlemmar nu så kanske görs något positivt också. Jag tror själv att de flesta människor gör precis så gott som de kan utifrån sina förutsättningar och alla vill nog få mer gjort. Speciellt vi med adhd som ofta har svårt att vänta.
    Kom gärnamed tips och ideer om vad som skall göras och lite konkreta försla.

  2. Se där jag! En bloggare som väljer att vara anonym, som dock förefaller vara vädligt välinsatt in riksförbundet attentions ekonomi. Som dessutom vill veta vad vi eller jag gjort… Ja jo, Att ekonomin är så dålig att man måste ha anställda som tar hand om de fjuttiga kronor det kostar att köpa informationsbroschyrer om tex adhd kanske för många inte förefaller optimalt logiskt ur speciellt många synvinklar. Det kostar nog mer än det smakar.

    OM sedan ekonomin verkligen är dålig så varför väljer man att frivilligt avstå från miljoner i bidrag som man kunde fått osv. Kanske inte ens en parad i strukturlogiskt tänkande?

    Du efterlyser tips och idéer, tja titta i texten det fanns väl några sådana där va? Kanske vi ska ta upp tipsrutan till Anki igen i fall du är väldigt intresserad av tips och annat? Att attention agerar bra lokalt har inte satts ifråga, när jag läste texten igen verkade det som om riksförbundets insatser som kunde bli bättre eller tror du inte det?

  3. Ärade anonyma inläggsmakare med de gedigna kunskaperna om de ekonomiska förehavandena. Sociologin och socionomen är självfallet inte samma saker, men det kan mötas någonstans eventuellt kanske ? Jag gissar också att det är i den skärningspunkten inlägget är tänkt att läsas vad annars.

    Vad har du själv gjort för den goda saken annat än presentera socialstyrelsens teoretiserande från 2004 som inte förefaller ha någon praktisk förankring i dagens verklighet?

  4. Power Not Truth. Åh detta ordbajsande låter som dajmglass i mina öron, jag blir lycklig (när jag äter dajmglass med örononen… Petitesser). Jag blir även lycklig av Anonyma inlägg, ju mer anonymt desto bättre. Tankarna går till en nypermanentad socionom i papegojörhängen som säger ”stödsamtal”…

    Och dansen. Jag skulle absolut satsa på DEN forskningen också…
    Ursäkta mig en stund, måste bara dö lite.

    Vi hade obligatorisk dans (!) på socionomutbildningen i Malmö. ”De” hade kommit på att alla studenter skulle ha obligatoriska träffar under praktiken, nån form av stödpryl tror jag. Och då skulle vi dansa.

    [pustar]

    baralisabara.blogspot.com

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *