Tankebanan

Fördelar med en primärt låg glukos kurva

1 att ha en jämn blodsockerkurva över tiden är viktigt för all prestation och alla människor. Personer med ADHD har en lägre glukosnivå i hjärnan, vilket gör ökar vikten av en  jämn nivå, då förändringar i sig tenderar att minska skärpan precis som hos en kamera som utsätts för rörelser.  Faktumet att en person som har en mycket låg nivå också  snabbt strävar mot en högre kanske också berättar att en del faktiskt är predisponerade mot ett godismissbruk etc. Vilket borde göra att vinsterna för en person med ADHD skulle kunna vara större än för andra av en ketogen diet skulle man kunna säga och låtsas påläst.

Naturligt?

Men det låter förbannat konstlat, det enkla faktumet är naturligtvis enkelt: Ät som människokroppen utvecklats att äta under miljontals år. Vi har helt enkelt inte haft tillgång till så mycket snabba kolhydrater så speciellt länge som vi har idag. Det är inte speciellt avancerat, inte speciellt konstigt, bara just naturligt. Den naturlighet som din kropp och dina kropps förutsättningar utvecklats under några hundratusentals år. Att det ska krävas ett namn för en så kallad diet när det egentligen bara handlar om att inse under vilka förutsättningar människan utvecklas kanske mer än något annat också visar hur långt från den naturliga kosten vi befinner oss idag. Vad som är naturligt spelar inte så stor roll, men det naturliga har en tendens att vara välbeprövat och det ska tas just för den egenskapen.

2 Att undvika höga blodsocker nivåer eller att ständigt ha låga verkar vara en mycket viktig faktor för hjärnans självläkningsprocesser vilket setts vid bland annat epilepsi, då en Koteogen diet visat sig kunna drastiskt minska ned på anfallsfrenvensen och i en del fall fått epilepsin att uypphöra.  Vilket är en bedårande resultat av en enkel åtgärd. Självläkning av epilepsi via ett balanserat ketogent förhållande visar  tydligt neurotropins effekter, antagligen via ökade nivåer av tillväxtfaktorn  BDNF. Och hur en funktionell stabilitet kan ökas av en så enkel faktor som att ändra sin kost. Hur det fungerar vid ADHD återstår att se, men att även personer med ADHD säkert kan tjäna en hel del på ett balanserat förhållande till sina blodsockernivåer råder det nog inte så stor tvekan om. Att slänga i sig större mängder godis för att få en snabbt fungerande koncentration, vilken en stund senare förbytts i sin motsats är nog en klassiker för många personer med ADHD som känner igen dippen, när man inte förstår något av läxorna, göromålen eller ständigt kommer av sig.

Så även om en kostförändring kanske aldrig skulle kunna bota ADHD är det alltid värt att fundera över hur du själv kan agera för att stärka dina koncentrationsförmågor över tiden och inte bara maximera dem tillfälligt. Med en högre mängd tillväxtämnen i hjärnan så kommer det hursomhelst att gå lättare och inte tvärtom. Problemet med kostförändringen är väl som störst i början då sjunkande glukos i hjärnan påverkar personen med ADHD mer än andra eftersom glukosnivån redan är låg där. Kan det bota ADHD, vet inte antagligen så skulle en förbättring gå snabbare med större mängd neurotropa faktorer och en sund inställning till problemen som ger en stabilare grundfunktion för uppmärksamheten att agera och vila på kommer sannolikt också att stärka den totala funktionen.

Roten av evolutionära betingelser brukar talar för att den nuvarande dietmiljön är det som är onaturligt och nytt,  inte den gamla. Även ister har en tydligt sänkande effekt på det glykemiska indexet vilket leder till lägre och mindre explosiva insulinpåslag precis som för tex Omega-3 supplementering.

Pusha Jesus hjälper

NASA rätt

Jag skulle tycka det var trevligt att se en lite djupare analys kring delar av NASA’s arbeten på  simuleringsteknik och arbetena kring glukosnivåernas effekter på kognitiva funktioner.  Men redan här bör vi dock kunna konkludera att effekterna NASA mäter är den kortsiktiga effeken och den motsägs av effekterna på minnet vid långvarig kalorirestriktion…. Som så ofta inom alltför mycket forskning så saknas långtidsaspekter på sakförhållandena som belyses. Vilket sedan urminnes tider har lett fel, även om det råkar vara rätt.

Vad säger NASA´s kognitionsforskare om LCHF?

Det är en besvärande kortsiktighet som handikappar NASA’s sammanställning just när det gäller tiden som testpersonen haft låg glukoshalt, men den är inte värre än att NASA själva insett den och vid nästa tillfälle kommer att försöka presentera sådana data. Inom kort får vi nog veta.

NASA’s sista referens (i länken ovan) frågar om effekten av kognitiva förbättrare skulle fungera genom att få hjärnan att fungera bättre på låga glukosnivåer – en  ganska intressant med tanke på hur lite vi egentligen vet om centralstimulerande medel  och varför de fungerar. Men att  centralstimulerande medel som Dexedrine fungerar vet både personer med ADHD och Amerikanska Rymdflygstyrelsen NASA som använt dessa  medel. Frågan handlar väl egentligen mer om vilken kombination som är den bästa. Hoppas frågan undersöks i djupet, svaret kan bli intresant.

Den retoriska frågan till individer som hatar att barn med ADHD blir hjälpta av en funktionell medicin kan vara: -Sätter man verkligen ett plan som kostar 900 miljoner dollar i händerna på ett gäng knarkare som man sedan förser med narkotika? Om man nu gör det vad blir då resultatet? Tja vi har skrivit om det tidigare, fortfarande idag imponerar det att ingen uttalar sig lika hårt om användningen av centralstimulerande medel i den fina high-tech miljön.  Men det är alltid lättare att ge sig på de svaga. Piloterna dödar ju bara… Men i rymden tar de bara använder man bara D-amfetamin för att kurera åksjukan, det ska ni veta.

Långsiktigt söt?

Att balansera sina glukosnivåer är intressant och dessutom mycket centralt med tanke på att personer med ADHD har lägre glukosnivåer i hjärnan än andra och att tex metylfenidat hjälper hjärnan att fungera bättre vid låga glukos nivåer. Men en höjning av nivåerna på kort sikt har också ett pris på längre sikt vilket är uppenbart för en godismissbrukare när motrekylen kommer och levererar en saftig sänkning av blodsockret. Sannolikt kan en insikt om kostens betydelse för den kognitiva förmågan vid ADHD vara ett gott komplement till medicinering och andra åtgärder.

Ser fram mot NASA’s nästa steg i sin forskning på kognitiv prestanda hos en person som är van vid ketosdrift eller hur man kan lära sin hjärna att fungera dåligt vid låga glukosnivåer genom ett missbruk av kolhydrater.  För att nu vända på forskningens sätt att se kostens betydelser, hur länge måste man missbruka kolhydrater för att bli dålig på ketosdrift?

Barn som använt en ketogen diet som medel mot epilepsi har inte bara haft epilepsi en del av dem hade ADHD också, ingen av dem verkade hursomhelst ha fått en symptomförvärring av dieten snarare tvärtom vilket kanske kan vara väl värt att komma ihåg. Däremot kommer det sannolikt inga snabba vinster snarare tvärt om. Och det är väl också en del i pudelns kärna eftersom personer med ADHD ibland alldeles för ofta begagnar de snabba lösningarnas filosofi.

Att barn med allvarlig epilepsi i vissa fall har blivit anfallsfria efter en ketogen diet är och förblir inget annat än bedårande. Ett liv normalare liv fritt från mediciner, tja det är precis som många barn som tar Concerta och när de blir vuxna så är de glada att sluta med dem. De har då gjort sitt jobb, de har varit oberoendeframkallande. Hur långt man kommer med kost och ADHD återstår att se.

Det är min åsikt att det finns en hel del att vinna på att kunna hantera låga blodsockernivåer mycket bättre för personer med ADHD och ADD. Mer forskning är varmt välkommen. Det har också varit svårt att hitta kvalitativa vetenskapliga undersökningar kring det hela.

Ät ketogen diet, ADHD, ADD, stenålderskost, Ketos, Kolhydratsmani, Kultursjukdom, Ritalina  Fakta som Naken molekyl video 1,