Är man ständigt van med att bli diskriminerad så kanske man till slut tror att det är ok. I Göteborg har man egentligen aldrig brytt sig om att se till att vården fungerar för de med neuropsykiatriska funktionshinder, däremot är man väldigt mån om att ytan ska se bra ut och att de planerade omorganiseringarna ska påstås göra allting bättre. Apartheid Göteborg har sina regler minsann!
Den som sett verkligheten och sedan vågar påstå att psykiatrins utvecklingsplaner är verklighetsfrämmande nonsens kanske får sig en skopa fräsande ord från någon av våra förljugna politiker som gång på gång vägrar se den verklighet som står mitt inför dem
När två mycket välinsatta professorer gick ut i Läkartidningen förklarandes hur oerhört verklighetsfrämmande psykiatrin i västra götalandsregionen är lät det såhär:
”De honnörsord som staplas på varandra är tyvärr i de flesta fall dåligt underbyggda och saknar trovärdighet. Utvecklingsplanen är bara en i mängden av
planer som i stort bara tillfredsställer beställarens behov men lämnar verkligheten bakom sig. Som ett instrument för uppbyggnaden av en slagkraftig psykiatri förtjänar den dessvärre ingen större tilltro.”
Flera ansvariga har sökts för att få möjlighet att kommentera det hela, Socialdemokraternas starka personer i Vård-Göteborg, Jan-Åke Simonsson och Anneli Stark är tillskrivna sedan länge, men att svara på ett mail kanske är för svårt för då måste de se verkligheten och ta ansvar för en verklighet de vägrar se.
Är det inte lättare att blunda då?
Då slipper ni ta ansvar för den manipulerande systmematik varmed behövande dag efter dag får vänta på en vård som inte är tillgänglig för dem. Så här stod det i Dagens GT och det var knappast någon nyhet.
Hur fan kan man ens påstå att ett samhälle är tillgängligt får någon om man inte ens kan få en rimlig vård? Vi kan hursomhelst mycket tydligt konkludera att frånvaron av vård i Göteborg inte på något vis är medicinsk acceptabel. Ska vi skriva till regeringens webplats om mänskliga rättigheter och fråga om de inte gäller personer med ADHD? Eller ska vi bara stå med mössan i hand och tacka för all svartsyn?
Jamen Tack så HEMSK mycket då!
Ska vi behöva prostituera oss och gå på gatan för att få råd att köpa en rimlig vård? Eller ska vi sitta och vänta på att man satsar på rätt ställe?