DN skriver helt lögnaktigt:
Lögndetektorer är rena lögnen och fungerar inte alls, visar en sammanställning av två svenska forskare. Men den vetenskapliga tidskriften drog in deras artikel, efter påtryckningar från en tillverkare av lögndetektorer.
Vilket är åtminstone ett rent faktafel. Lögndetektorer fungerar nämligen, så slutsatsen härovan är och kommer att förbli fel. Polygraf som lögndetektorer saknar däremot vetenskapligt stöd, det är nog de flesta överens om.
No Lie fMRI
När DARPA började titta på kognitiva förbättrare som till exempelvis AMPA-kiner som CX-717 och dess arvtagare så mättes delar av resultatet självfallet i fMRI, samtidigt som Darpa naturligtvis alltid kommer att sätta extremt högt värde på tekniker som påvisar falsifieringar. Att omfattande studier och förfiningar för att nå en militär precision av lögndetektion pågår kan vi vara helt övertygade om. Den civila forskningen om fMRI är definitivt också framåt.
Functional MRI Lie Detection: Too Good to be True?
Wired om fMRI ADHD och lögner.
Militärteknisk strävan efter total genomlysning
DARPA´s kontinuerliga strävan efter avläsningspunkter inkluderar också självfallet renodlad biometrisk signalbearbetning och kategorisering. Frågeställningens cortex sett genom guantanamo bay påvisar också det enorma behovet som upplevs av lögndetektion, så att det satsas på bred front inom just området behöver nog inte någon tveka på. Förhoppningsvis kommer resultaten också att smitta av sig på adhd forskningen.
Inte större än en iPod, DARPA´s lilla trevliga trevliga apparat som ser rätt igenom väggarna in i lokalerna, där ligger Sverige inte så väldigt långt efter. Tekniskt är de nya bärbara genomlysningsdeviserna mycket liknande positioneringutrustning. Kan man se en rörelse bakom 20 cm armerad betongvägg, kan man kanske också se om en människa talar sanningen eller inte?
Även i Sverige
När den Svenska insatsstyrkan instruerades om robothelikoptern Skeldar V-150 var det ingen större hemlighet att en del exemplar skulle kunna utrustas med genomlysningsdetektorer för att kunna se rätt igenom byggnader. Där kan vi också se hur hopplöst föråldrad våran spaningskapsel 39 SKP är, men visst är det intressanta tankar som flyger genom luften på våra militärtekniker, så varför inte portabla scannerutrustningar som kan avläsa lögner?
HÅLL PARANOIAN LEVANDE!
Släpp loss stamcellerna ´.
DN missar i sin artikel påpeka att sammanställningen i fråga behandlar en viss typ av lögndetektorer (talanalys), och inte alla sorter.
Hmmm, ja det var en mycket vänlig tolkning till ett väldigt kategoriskt uttalande. Men visst, man får förmoda att antingen så saknar DN kunskap om vad lögndetektorer är och missar därför eller så är det frågan om något annat.
I vilket fall som helst blir korrekt att kalla deras slutsats för lögnaktig, helt i enlighet med deras egen talekonst.
Faktarutan på DN antyder ganska klart att de inte har tagit någon hänsyn till den forensiska forskningen på området utan ägnat sig åt ett distinkt selektivt urval. Förhoppningsvis kommer en rättelse från DN om vad en lögndetektor är, det skulle inte vara fel, eller vad säger du?
Riktigt tråkigt det där när forskningen stryps och resultat tillåts att mörkas. Det är och kommer alltid att förbli exakt det vetenskap inte är.
Dödandet och slaktandet av vetenskapens själ måste ha ett pris, det måste kosta mer att förtiga en obehaglig röst av sanning. Förhoppningsvis kommer något positivt ur det här.
Artikeln i DN syftar till lögndetektorer baserade på röstanalys: VSA-baserade och LVA-baserade. De fungerar inte. För VSA finns ändå en logisk koppling mellan röstinstabilitet och möjlig stress vid lögnaktiga påstående. Det stora problemet är att röstdarrningar uppstår av en rad olika anledningar som inte nödvändigtvis har med lögner att göra medan folk kan ljuga och samtidig hålla sig lugna så att den förväntade röstinstabiliteten inte uppstår. Dessutom krävs goda inspelningsförhållanden och en bra modell av talarens typiska röstegenskaper för att kunna utföra en meningsfull röstanalys. För LVA, som utifrån företagets patent på metoden visar sig bara göra en enkel statistik över antal vändningar och plateaus i en vågform, finns det varken tillräcklig eller relevant information som kan extraheras från vågformen för att härleda något om talarens sanningshalt. Den kan inte ens fungera. Det saknas helt och hållet en logisk koppling mellan mätningarna och slutsatserna som de påstås leda till. Om en sådan koppling trots allt finns måste naturligtvis företaget visa vilken den är eller bevisa med replikerbara experimentella metoder att en sådan relation finns. Om metoden upptäcker lögner i x % av fallen utan att samtidigt leda till ungefär lika många falsalarm och förhållandet mellan träff och falsalarm visar sig intressant finns det då empiriska data och förr eller senare bör man komma fram till en förklaringsmodell på varför just dessa enkla mätningar som LVA gör visar sig vara meningsfulla för att avslöja lögnare. Än så länge tyder den etablerade kunskapen om talsignalen, fonationsprocessen, talsignalsbehandling, osv. på att en sådan koppling överhuvudtaget inte kan finnas i LVA-teknologin, inte ens om inspelningen skulle göras under optimala laboratoriebetingelser. LVA-teknologin åstadkommer en slags röstkontrollerad slumpgenerator (som kanske fungerar som avskräckande för en lögnare eftersom mojängen kan ge intrycket av att ha kommit åt något som inte ens talaren själv har kontroll över, men samma resultat skulle i så fall kunna åstadkommas utan att ens registrera vågformen).
Jag kan inte forskningen kring fMRI i samband med lögner, men även här vore det lämpligt med en viss skepsis. Situationen kan likna det som förekommer i VSA. Det finns en möjlig logisk koppling mellan hjärnaktivitet och behovet av att hålla en rödtråd i sin (osanna) historia. Men har individen tränat tillräckligt bra eller av någon anledning inbillat sig själv om att det är sant det hon säger kan det knappast ge utslag. Samtidigt kan en person som talar sanningen känna sig tveksam efter ett tag till vad som egentligen hände om den utsätts för stress. Om det är så hamnar man återigen i samma situation som vid VSA, fast nu med ofantligt mycket dyrare och krävande metoder… fMRI:s tidsupplösning kan vara ytterligare ett problem.
Skulle man tänka sig tekniker baserade på hjärtfrekvensen eller hudkonduktansen hamnar man återigen i samma problem av att det inte finns något pålitlig direkt samband mellan hjärtklappningar eller svettningar och lögner. Vissa ljuger oberörda och andra svettas bara för att de känner sig stressade.
Jag känner inte till någon bättre metod än att ha välutbildad personal som utför strukturerade intervjuer av slumpmässigt valda personer, utan förutfattade meningar. Och med tanke på bristerna som alla dessa tekniska lösningar har (de som i motsatsen till ”LVA-teknologin” verkligen mäter något som i princip skulle kunna relateras till sanningshalten hos talarens berättelse), verkar rubriken på DN:s artikel inte alls vara fel: ”Lögndetektorer fungerar inte!”, i alla fall inte än så länge…
Det är nog inget större fel på DNs rubrik. Dels är de två röstbaserade lögndetektorerna, tillsammans med polygrafen, de enda som används som lögndetektorer i praktiskt bruk, och ingen av dem fungerar. De två röstbaserade har inte större prediktionsvärde än att singla slant och polygrafen, som egentligen mäter stressymptom, har låg tillförlitlighet redan från början och är lätt att lura.
När det gäller fMRI-baserade försök så är de visserligen intressanta, men är bara de första trevande stegen på något som kanske kan bli en i vissa sammanhang användbar metod, men inte ens det är säkert. Vad man hittills visat är egentligen inget märkvärdigare än att man aktiverar fler områden när man processar mer komplex information, t.ex. för att man har flera motstridiga val att välja mellan. Men det gör vi ju hela tiden utan att det nödvändigtvis resulterar i att det vi sedan säger är en lögn. Så som man lagt upp de ganska enkla experiment där man testat metoden så hittar man samband åtminstone på gruppnivå, men därifrån till något som liknar en lögndetektor användbar för fältbruk är steget långt. Om det nu alls är möjligt och inte ens det vet vi säkert. Så åtminstone i dagsläget är rubriken fullständigt korrekt.
Att det sedan finns företag som redan säljer den är naturligtvis inget att förvåna sig över. Så var det ju också med VSA-detektorn som tillämpade de ”senaste vetenskapliga rönen” redan på 70-talet och hur lyckat det blev vet vi ju.
DN’s rubrik påstår att lögndetektorer inte fungerar vilket de inte har presenterat några vetenskapliga bevis för. Då den som kommer med påståendet rimligtvis står för bevisbördan. Sedan kan man också vända sig mot faktarutan där DN beskriver vad en lögndetektor är men bara tar upp en endaste typ av lögndetektor, vilket inte är speciellt rättvisande.
I sak håller jag med dig, jag tror heller inte att röststressanalysen är en speciellt framkomlig väg för detektion av lögner, den liksom polygrafen är behäftad med allvarliga brister.
Om vi enas om att den som står för påståendet också står för att bevisa sanningshalten kan DN få ett ganska grannlaga jobb med den rubriksättningen, det hoppas jag vi är ense om. Hursomhelst önskar vi alla här dig lycka till i allt arbete för att sprida sanningen kunskapen och användningsbarheten av dessa metoder. Det är ett vidrigt kvävningsförsök man utsätter vetenskapen för när man vägrar höra sanningen.