Här slutar evigheten för här börjar du
Dödsgaloppen fortsätter det finns inget riktigt slut men låt oss låtsas som något annat. Låt Ranelid inviga något livslott i en social självförnekelse portal, ja låt oss kalla det slottsparken för det låter så kungligt och bra.
Du har för bro-tom för att förstå
Beckhornsbubblan unknaren, för livsloppets mögel räcket inte till
skiten hann ruttna innan självinsukningen tog den unkvägen
Trådförrutttnelsen fick dask av svartmöglet som blev uppätet av grönmöglet
och så kom du, husbocken som en barkborre och log fin med bena på ryggen.
Men det är ditt problem ändå
Du ska inte äta på ett tag va sa jag och komprimerade den på bredden.
Det var nästan som om den kved: nääääs. Joru har du nått annat för dig i skogen idag då? Barkborren svarade inte för hela dennes kropp var så upptagen av sitt självt nu när jag ändrat gränserna något, fy fan vad självupptagna en del djur är va.
-Maaa jon äääs
Tryck mä i plytäh svansödla.
Unkna unkna en fisk som hättä Vånda? sim du änt mökk? Ja jobbar fö att allesammens sahare bra serruh. Jotack harru mer jordärtskockor dårå? En Finsk man i Nairobi får just nu en liten finne på baken!
Läs även andra bloggares åsikter om Treriksröset, Döden, Nonchalansen, Viktigt, invigningstalar, Ruttna mig i dike.