Som ni alla säkert redan vet är det en gammal tradition att under juletiden och mellandagarna vallfärda till bloggen för att få sig fröjdesamma och väl tillrättalagda små söta bilder på kattungar att putte-nutta känslorna med. Samma sak detta år, för vad är livet utan sin äldsta kulturtradition: döden?
Först ut är den informativa annonsen för damp-ADD som med sin kampanj: ”Boxad stämplad och fackad” Vill lyfta fram att alla människor faktiskt är förfrankerade med tillräckligt porto för att ändra dödsriket. Det gäller inte bara gamla sjuka ordspspråk eller andra boktsavsbarn, utan även hela språket som uttalad mening.
När döden har kommit för att hämta dem vi älskar,
eller bara avlägset håller kär.
En av sponsorerna har gett oss i uppdrag att gestalta den humana förfrankeringen och möjligheten till att patentera en färg. Samtidigt som en del större kedjor planerar att köpa upp delar av folkhems idealen så pågår ett filosofiskt arbete med att få ihop delarna till en värdig saga, vilken är tänkt att heta med folkhemmet från vaggan till graven och ska snabbt som en reklamfilm på 5 minuter gestalta ett helt liv. Från början som en chokladstång i din fars bakficka till du kickar och slår, skriker och har dig. Tänkta som huvudrolls innehavare är 3 fåglar som sitter runt mitten på en cirkusscen. Det är en undulat, en papegoja och en nymfparakit.
- Första synliga Scen: Början i:Unga Örnar
- …
- Sista Scen: Fonus, locket på
Tills du skrivit färdigt manuset – Hej då!
Sedan folkrörelseidealen leasades ut har Sverige även fått se hur lönsamt det kan vara med exporten. Den Amerikanske skoljätteindustrin har företaget Learn-by-paying köpt rättigheterna till filmen folkrörelsen från vaggan till graven
Originaltiteln på boken heter:Från folkhemsvaggan via Unga örnar till Fonus. De första scenerna är mörka och nästan fria från ljus man hör bara ett gnisslande och kan anta att det är då du tillverkas eller din första vagga. Slutscenerna verkar vara någon som säger ååh vad allt snurrar. Men det enda som hörs är dina tankar för ur munnen strömmar bara ett stort gurgel. Det var en gång och nu ska den användas. Det är tänkt att bli den första i en serie filmer från underhållningsindustrin där extradimmensioner adderas, innan slutet kommer ett gäng biografvaktmästare med läderkoppel, piskor och andra attiraljer och mycket handgripligt piskar publiken ur sina säten och stolar. -Ni är som horgubbar som köpt er plats, men nu är er tid ute. Ni köper upplevelser, ni köper andras tid, nu ska ni också berikas med dess naturliga smärta…. Med ett synnerligen piskande ”Jawohl, Bitte” så misshandlas publikum ur biografstolarna- och på riktigt riktigt långt håll ser det ut som återupprättelsen för biografins stolta raderband, när flappstol efter flappstol tappar sitt arsle och bänds upp. Uppresning.
Lord Osis Min herre, Lord Osis. Res upp den!
—
–
Under tiden som allt detta händer sjunger en kör Å Ä Ö
Å som när du tillverkas
Ä som när du sparkar
Ö som när ditt huvud tittar fram
Å som när du dör
Ä som ditt stelnade blängande åt jorden
Ö som något annat
Eventuellt ska det bli en rapp om det hela också rapparen YoMc har köpt rätten till tankeköttet, låten börjar
Yo C BB (skrikande unge)
Yo C D
Sedan är det tänkt att jag ska få vara med i filmen och avslutnngsvis få framföra budskapet om reinkarnation vilket jag tänker göra. Det koncisa budskapet är: Om jag fick leva igen så skulle jag vilja bli hinnan runt sunkgasen i någon unkbubbbla i en i någon ruttnande hög med skit – plopp. Sponsorerna ville att the vanishing point skulle gestaltas pedagogiskt med fernissa och allt, men allvarligt talat vad kan egentligen vara mer pedagogiskt än att du fattar allt precis när du dör? -Plopp. -Jag är en såpbubbla, plopp. Den försvinnande punkten i all konst och kultur som en ganska kort plopp. – Vad trodde du egentligen Big Bang handlade om då min lille vän? Plopp, just det, där kom den igen.
Vad ska sponsorerna göra åt såpbubblan då? Ett lätt övertyck som håller sunket uppe. Precis som sponsorerna och du, du vet när din tid egentligen är ute. Rotera skälet av dina delar. Om väntan ibland kan kännas lång, kom då ihåg att du ska bli senil och inte komma ihåg. Men tillslut kanske du blir inplastad i en genomskinlig plastfolie och sänd i omloppsbana runt olika universum för att gestalta hur vi ständigt bara cirklar runt sakernas gravitation, vad trodde du egentligen atomer och planetsystem handlar om då?
Att skura musten ur skiten å dra vafan annars? Plopp
–
Lyssna till sponsorernas röst! Kela med deras tankar. Plopp.
Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, film, livet, döden, hälsa, humor, vinter,